Vilken last i Gimo?

Vi har suttit och spekulerat över vilken last man kan ha kört i träkolsvagnarna på denna bild. Lite ömtålig måste lasten varit eftersom man kostat på att lägga presenningar över den. Vad O-vagnen kan ha fraktat är väl ännu svårare att gissa sig till?

Någon av forumets kunniga skribenter som vet eller har något förslag?

Hyttan i Herräng använde träkol. Jag vet inte exakt när de gick över till koks, men när jag var där 1966 hade de nyss gått över från träkol till koks. Det skulle kanske kunna vara så enkelt att det är träkol i träkolsvagnarna.
Kent

Hyttan i Herräng använde träkol. Jag vet inte exakt när de gick över till koks, men när jag var där 1966 hade de nyss gått över från träkol till koks. Det skulle kanske kunna vara så enkelt att det är träkol i träkolsvagnarna.
Kent

Intressant! Vilken väg tog man träkolet vidare från Gimo: med båt Hargshamn - Herräng?

Jag gissar på lastbil. det är ju bara ca 3 mil.
Kent

Jag gissar på lastbil. det är ju bara ca 3 mil.
Kent

Men då måste det vara mycket närmare att lasta om i Hallstavik än i Hargshamn - och i så fall skulle väl vagnarna rampats i Uppsala och inte i Dannemora. Och då hade vagnarna aldrig passerat Gimo. (Tänk på att banan Hargshamn-Hallstavik inte byggdes förrän 17 år senare.)

Hyttan i Herräng använde träkol. Jag vet inte exakt när de gick över till koks, men när jag var där 1966 hade de nyss gått över från träkol till koks. Det skulle kanske kunna vara så enkelt att det är träkol i träkolsvagnarna.
Kent

Nu vet jag inte om detta stämmer, men... Svartå hytta nedlades 1966 och det var den sista träkolshyttan i Sverige. Näst sist ska Bredsjö ha varit och detta bruk nedlades 1962. Frågan är alltså när Herräng verkligen upphörde med att använda träkol. Det finns ett antal böcker om järnhantering av Gerard de Geer men dessa har jag inte.

/Ola

Hyttan i Herräng använde träkol. Jag vet inte exakt när de gick över till koks, men när jag var där 1966 hade de nyss gått över från träkol till koks. Det skulle kanske kunna vara så enkelt att det är träkol i träkolsvagnarna.
Kent

Nu vet jag inte om detta stämmer, men... Svartå hytta nedlades 1966 och det var den sista träkolshyttan i Sverige. Näst sist ska Bredsjö ha varit och detta bruk nedlades 1962. Frågan är alltså när Herräng verkligen upphörde med att använda träkol. Det finns ett antal böcker om järnhantering av Gerard de Geer men dessa har jag inte.

/Ola

Herrängs bruk införde Kaldo-processen för att producera mycket svavelrent tackjärn i slutet på 1950-talet. Vad jag vet använde man inte träkol i den processen, det var koks som gällde, så bruket bör ha slutat använda träkol innan 1960.

Nu börjar vi spåra ur väl mycket kanske, men jag vill gärna rätta några missuppfattningar eftersom en felaktighet som skrivs på ett ställe och sedan citeras så småningom blir en sanning. I det här fallet tror jag att Du läst på wikipedia. Den artikelförfattaren blandar ihop Kaldo och Kallings rullugn.
Kaldo är en avancerad stålprocess framtagen av professor Bo Kalling vid KTH och Domnarvet, därav namnet. Den har bara använts vid Domnarvet och Oxelösund samt några utländska verk(Frankrike). Kallings rullugn är en enkel anordning för att reducera svavelhalten i råjärn. Båda är framtagna av Kalling och roteras men där upphör likheten.
Herräng var inget stålverk utan en liten hytta som producerade gjuteritackjärn.
Här är några bilder från Herräng när jag var där 1967 (inte 1966 som jag skrev ovan):
[image]
Här är koksladan i Herräng. Det är en av anledningarna till att jag mer tror på Rockwell än Herräng. Att fylla det här med koks via järnväg och bil med flera omlastningar känns onödigt krångligt jämfört med båt.
[image]
Här tappas hyttan direkt i rullugnen via tapprännan.
[image]
Sen kastar man in några säckar kalk. (OBS att riktiga hyttbusar har slokhatt inte hjälm) [image]
Rullugnen flyttas sedan till rullstället med travers och sätts i rotation. Genom omrörningen reagerar kalken med svavlet som går över i slaggfas. Slaggen dras sedan och järnet går direkt till gjuteriet.
Beträffande tidpunkten för övergång till koksdrift vet jag inte säkert men har uppfattningen att den skedde en bit in på 60-talet. Vi diskuterade erfarenheterna från övergången och den hade som jag uppfattade det skett ”i närtid”. En stor kund var Volvo som ville ha träkolstackjärn till sina växellådshus (Köping). När Herräng gick över till koks importerade Volvo istället träkolstackjärn från Australien. Det skulle man knappast ha gjort om det gick att få tag ifrån hyttor i Bergslagen. Uppgiften om Bredsjö är vad jag förstår hämtad ur en uppsats om hyttorna i Bergslagen. Herräng ligger inte i Bergslagen och finns alltså inte med i den sammanställningen.
Kent

Nu börjar vi spåra ur väl mycket kanske, men jag vill gärna rätta några missuppfattningar eftersom en felaktighet som skrivs på ett ställe och sedan citeras så småningom blir en sanning. I det här fallet tror jag att Du läst på wikipedia. Den artikelförfattaren blandar ihop Kaldo och Kallings rullugn.

Nej, uppgiften finns på flera ställen.

Kaldo är en avancerad stålprocess framtagen av professor Bo Kalling vid KTH och Domnarvet, därav namnet. Den har bara använts vid Domnarvet och Oxelösund samt några utländska verk(Frankrike). Kallings rullugn är en enkel anordning för att reducera svavelhalten i råjärn. Båda är framtagna av Kalling och roteras men där upphör likheten.

Kaldo-processen kallas på engelska för "Top Blown Rotary Converter", och den har många fler användningar än bara ståltillverkning.

Moderna anläggningar använder en utvecklad termisk lans som blåser in både syre och propan. Processens stora fördel är att du kan styra både ugnens rotation och blandningen av propan och syre som tillsätts i ugnen, vilket gör att ugnen kan användas för att smälta och raffinera järn och andra metaller under mycket kontrollerade former. Man kan exempelvis smälta järn utan att för den skull producera stål (man drar bara ner på syremängden vilket skapar en neutral miljö).

I ståltillverkning förekom sådana anläggningar vid flera stålverk i Frankrike, Japan, Storbritannien och USA. Nackdelen med processen är att den är underhållskrävande, vilket gör den oekonomisk i stålverkning. Däremot så är processen lönsam i framtagning av koppar, bly och nickel.

Men åter till spåret, så att säga. Gruvbrytningen omkring Herräng upphörde väl i början på 1960-talet och efter det så tog man in järnmalm utifrån. Jag antar att denna malm kom med tåg, men finns där några bilder på detta?

Nej, TBRC är inte detsamma som Kaldo, men den metallurgiska diskussionen kanske vi kan ta på mejl istället, om Du vill, för att inte ta utrymme här på forumet .
Herräng saknar spårförbindelse så malmen kom inte per järnväg. Den enda närliggande gruvan var Dannemora men jag kommer inte ihåg om man tog malm därifrån.
Kent

Herräng saknar spårförbindelse så malmen kom inte per järnväg. Den enda närliggande gruvan var Dannemora men jag kommer inte ihåg om man tog malm därifrån.
Kent

Åtminstone fram till 1959 ska malmen ha kommit från Herrängs gruvfält, dvs lokalt. Därefter köpte man in malm från andra gruvor, och tog även malm från den gruva man ägde utanför Nyköping (Förola tror jag det var). Och av ekonomiska skäl kan jag inte se att man körde malm eller koks så långt per lastbil, därav min fråga.

Herräng saknar spårförbindelse så malmen kom inte per järnväg. Den enda närliggande gruvan var Dannemora men jag kommer inte ihåg om man tog malm därifrån.
Kent

Åtminstone fram till 1959 ska malmen ha kommit från Herrängs gruvfält, dvs lokalt. Därefter köpte man in malm från andra gruvor, och tog även malm från den gruva man ägde utanför Nyköping (Förola tror jag det var). Och av ekonomiska skäl kan jag inte se att man körde malm eller koks så långt per lastbil, därav min fråga.

De sista gruvorna i Herräng, Hägnadsgruvan och Eknäsgruvan, lades ned 1961. Det är riktigt att Herrängs Gruvaktiebolag också drev gruvan i Förola i Södermanland. Den gruvan saknade spårförbindelse och åtminstone för några år sedan fanns malmfickan för lastning till lastbil kvar. Herräng drev gruvan mellan 1952 och 1966. Driften vid hyttan upphörde 4 juli 1969.

Vi har suttit och spekulerat över vilken last man kan ha kört i träkolsvagnarna på denna bild. Lite ömtålig måste lasten varit eftersom man kostat på att lägga presenningar över den. Vad O-vagnen kan ha fraktat är väl ännu svårare att gissa sig till?

Någon av forumets kunniga skribenter som vet eller har något förslag?

Vet: Nej.

Förslag: Rockwool från fabriken i Gimo som sände stora mängder på järnväg.

Vi har suttit och spekulerat över vilken last man kan ha kört i träkolsvagnarna på denna bild. Lite ömtålig måste lasten varit eftersom man kostat på att lägga presenningar över den. Vad O-vagnen kan ha fraktat är väl ännu svårare att gissa sig till?

Någon av forumets kunniga skribenter som vet eller har något förslag?

Vet: Nej.

Förslag: Rockwool från fabriken i Gimo som sände stora mängder på järnväg.

Jag tror på ditt förslag. Det finns en lång rad bilder från SJ Press från f.d. DHJ den 1 februari 1960 i Järnvägsmuseums arkiv. Den aktuella av Leif B omfrågade bilden är en av dessa. Dessutom finns ett antal som är "ca 1960".
Bland dessa finns i den här bilden liknande lastade vagnar på överföringsvagnar inne på Rockwools område.

(Först nu såg jag att vagnarna stod på överföringsvagnar). Ja, treskenspåret Dannemora- Gimo blev väl färdigt först året efter (1961 då) så man behövde ju göra på detta sätt om man ville undvika omlastning i Dannemora (för trafik till och från Gimo).

/ L G

Vi har suttit och spekulerat över vilken last man kan ha kört i träkolsvagnarna på denna bild. Lite ömtålig måste lasten varit eftersom man kostat på att lägga presenningar över den. Vad O-vagnen kan ha fraktat är väl ännu svårare att gissa sig till?

Någon av forumets kunniga skribenter som vet eller har något förslag?

Vet: Nej.

Förslag: Rockwool från fabriken i Gimo som sände stora mängder på järnväg.

Jag tror på ditt förslag. Det finns en lång rad bilder från SJ Press från f.d. DHJ den 1 februari 1960 i Järnvägsmuseums arkiv. Den aktuella av Leif B omfrågade bilden är en av dessa. Dessutom finns ett antal som är "ca 1960".
Bland dessa finns i den här bilden liknande lastade vagnar på överföringsvagnar inne på Rockwools område.

Det låter som det bästa förslaget hittills, men jag har också fått ett förslag på koks till Rockwool-tillverkningen (kanske från Värtan). Kan det vara rimligt?

Vi har suttit och spekulerat över vilken last man kan ha kört i träkolsvagnarna på denna bild. Lite ömtålig måste lasten varit eftersom man kostat på att lägga presenningar över den. Vad O-vagnen kan ha fraktat är väl ännu svårare att gissa sig till?

Någon av forumets kunniga skribenter som vet eller har något förslag?

Vet: Nej.

Förslag: Rockwool från fabriken i Gimo som sände stora mängder på järnväg.

Jag tror på ditt förslag. Det finns en lång rad bilder från SJ Press från f.d. DHJ den 1 februari 1960 i Järnvägsmuseums arkiv. Den aktuella av Leif B omfrågade bilden är en av dessa. Dessutom finns ett antal som är "ca 1960".
Bland dessa finns i den här bilden liknande lastade vagnar på överföringsvagnar inne på Rockwools område.

Det låter som det bästa förslaget hittills, men jag har också fått ett förslag på koks till Rockwool-tillverkningen (kanske från Värtan). Kan det vara rimligt?

Både Rockwool i Skövde och Glasull i Billesholm lastades i speciellt avdelade Lrg vagnar på 60-talet.
Lrg är ju den vagntypen som syns på bilden.
Gimo hade inga speciellt avdelad vagnar , fabriken var väl rätt liten.
Så jag tror nog att sannolikheten är rätt hög för att det är isolering som är i vagnen, eller om den är tom på väg till Gimo för att lastas med dyl, eller kanske till och med kompleteringssortiment från Skövde.

En bild för att se hur Rockwool såg ut då.
Digitaltmuseum

M.V.H Anders.k.

På lastade träkolsvagnar har jag aldrig sett presenningar till bergslagens hyttor under 1950-60-talen. De gick alltid utan! Däremot hade vagnar med torv ofta det!

Gimo hade alltså plattformstak av Törebodatyp, intressant, trodde inte sådana tak hade förekommit på smalspåren förutom på några enstaka större stationer som Göteborg, Stockholm Ö, Norrköping Ö(?), Skara(?).

Sökte på Gimo på Digitalt Museum efter fler bilder där man kan se plattformstaket på, men på inga av bangårdsbilderna jag hittade syns plattformstaket. Fanns det bara en kort tid av någon anledning?

plattformen är det inte, utan verkar vara för bussarna.
Till högers om stationen ser du taket.

https://digitaltmuseum.se/021018037131/gimo-station

Taget vid samma tillfälle som trådstartarens bild.

En bild till

M.V.H Anders.k.

plattformen är det inte, utan verkar vara för bussarna.
Till högers om stationen ser du taket.

https://digitaltmuseum.se/021018037131/gimo-station

Taget vid samma tillfälle som trådstartarens bild.

En bild till

M.V.H Anders.k.

Som komplement till Anders.k.:s illustrativa inlägg kan jag länka till den här bangårdsritningen från 1943 som finns på Ekeving.se

Här syns takets placering väl, likaså en förklaring till numreringar på ritningen, där det också anges att taket är för en "busshållplats".

Tack Anders och John, själv tog jag och tittade på bangårdsritningen för Gimo på bangårdar.se och där var inte plattformstaket utsatt. De två säckspåren på godsmagasinsidan om stationshuset var utformade annorlunda (helt raka) på den ritningen så jag trodde att taket kanske var placerat mellan dessa två spår.

http://www.bangardar.se/filer/ritningar/J2-jpeg/Jvm1184_J2_-0268.jpg

Tack Anders och John, själv tog jag och tittade på bangårdsritningen för Gimo på bangårdar.se och där var inte plattformstaket utsatt. De två säckspåren på godsmagasinsidan om stationshuset var utformade annorlunda (helt raka) på den ritningen så jag trodde att taket kanske var placerat mellan dessa två spår.

http://www.bangardar.se/filer/ritningar/J2-jpeg/Jvm1184_J2_-0268.jpg

Ritningen på bangårdar.se är för gammal för att taket ska vara med. Enligt SRJ/DHJ årsberättelse för 1945 rapporterades taket som nybyggt ("Plattformstak uppsatt vid busshållplatsen." ).
Ritningen på Ekeving.se som är daterad 1943, upprättades nog inför olika moderniseringar och nybyggnader, där taket var en av dessa.

Gimo hade alltså plattformstak av Törebodatyp, intressant, trodde inte sådana tak hade förekommit på smalspåren förutom på några enstaka större stationer som Göteborg, Stockholm Ö, Norrköping Ö(?), Skara(?).

Kan bekräfta Skara, det finns fortfarande kvar, men det är inte stort.

Gimo hade alltså plattformstak av Törebodatyp, intressant, trodde inte sådana tak hade förekommit på smalspåren förutom på några enstaka större stationer som Göteborg, Stockholm Ö, Norrköping Ö(?), Skara(?).

Kan bekräfta Skara, det finns fortfarande kvar, men det är inte stort.

Men nuvarande plattformstak är vad jag förstått inte orginal utan ditflyttat från godsmagasin antingen i Skara eller möjligen från annan ort, kanske var det från någon station med omlastning. Men eftersom ett plattformstak uppförts av föreningen drog jag slutsatsen att det tidigare funnits plattformstak i Skara men som blivit rivna efter persontrafiken lagts ner eller kanske t.o.m ännu tidigare.

Skara har inte haft något plattformstak innan SkLJ satte upp det som finns nu. Det kommer från omlastnings magasinet i Stenstorp. //Björn

Skara har inte haft något plattformstak innan SkLJ satte upp det som finns nu. Det kommer från omlastnings magasinet i Stenstorp. //Björn

Tack Björn. Hade väl för mig att det var just vid nån omlastning någonstans det kom ifrån, Stenstorp var det ja. Då kan Skara strykas som smalspårsstation som haft plattformstak, hade mina misstankar om att det var så då jag inte kan påminna mig att sett något på Skarabilder, därav frågetecknet i mitt tidigare inlägg.

Nån som vet hur det var på Norrköping Ö som jag också satte frågetecken efter i tidigare inlägg?

Skara har inte haft något plattformstak innan SkLJ satte upp det som finns nu. Det kommer från omlastnings magasinet i Stenstorp. //Björn

Tack Björn. Hade väl för mig att det var just vid nån omlastning någonstans det kom ifrån, Stenstorp var det ja. Då kan Skara strykas som smalspårsstation som haft plattformstak, hade mina misstankar om att det var så då jag inte kan påminna mig att sett något på Skarabilder, därav frågetecknet i mitt tidigare inlägg.

Nån som vet hur det var på Norrköping Ö som jag också satte frågetecken efter i tidigare inlägg?

Finns på bild här. Det var ingen stor konstruktion.

Det finns för övrigt en text i två delar på Skara kommuns hemsida. Plattformstaket nämns i del 2.

/Ola

Skara har inte haft något plattformstak innan SkLJ satte upp det som finns nu. Det kommer från omlastnings magasinet i Stenstorp. //Björn

Tack Björn. Hade väl för mig att det var just vid nån omlastning någonstans det kom ifrån, Stenstorp var det ja. Då kan Skara strykas som smalspårsstation som haft plattformstak, hade mina misstankar om att det var så då jag inte kan påminna mig att sett något på Skarabilder, därav frågetecknet i mitt tidigare inlägg.

Nån som vet hur det var på Norrköping Ö som jag också satte frågetecken efter i tidigare inlägg?

Finns på bild här. Det var ingen stor konstruktion.

Det finns för övrigt en text i två delar på Skara kommuns hemsida. Plattformstaket nämns i del 2.

/Ola

Tack Ola. M.a.o har inte heller Norrköping Ö haft plattformstak av Töreboda typ. Kan det vara som så att det endast är Göteborg och Stockholm Ö av smalspårsstationer som haft Törebodatak?

Skara har inte haft något plattformstak innan SkLJ satte upp det som finns nu. Det kommer från omlastnings magasinet i Stenstorp. //Björn

Tack Björn. Hade väl för mig att det var just vid nån omlastning någonstans det kom ifrån, Stenstorp var det ja. Då kan Skara strykas som smalspårsstation som haft plattformstak, hade mina misstankar om att det var så då jag inte kan påminna mig att sett något på Skarabilder, därav frågetecknet i mitt tidigare inlägg.

Nån som vet hur det var på Norrköping Ö som jag också satte frågetecken efter i tidigare inlägg?

Finns på bild här. Det var ingen stor konstruktion.

Det finns för övrigt en text i två delar på Skara kommuns hemsida. Plattformstaket nämns i del 2.

/Ola

Tack Ola. M.a.o har inte heller Norrköping Ö haft plattformstak av Töreboda typ. Kan det vara som så att det endast är Göteborg och Stockholm Ö av smalspårsstationer som haft Törebodatak?

Även Åkersberga hade plattformstak av Töreboda-tyo

Skara har inte haft något plattformstak innan SkLJ satte upp det som finns nu. Det kommer från omlastnings magasinet i Stenstorp. //Björn

Tack Björn. Hade väl för mig att det var just vid nån omlastning någonstans det kom ifrån, Stenstorp var det ja. Då kan Skara strykas som smalspårsstation som haft plattformstak, hade mina misstankar om att det var så då jag inte kan påminna mig att sett något på Skarabilder, därav frågetecknet i mitt tidigare inlägg.

Nån som vet hur det var på Norrköping Ö som jag också satte frågetecken efter i tidigare inlägg?

Finns på bild här. Det var ingen stor konstruktion.

Det finns för övrigt en text i två delar på Skara kommuns hemsida. Plattformstaket nämns i del 2.

/Ola

Tack Ola. M.a.o har inte heller Norrköping Ö haft plattformstak av Töreboda typ. Kan det vara som så att det endast är Göteborg och Stockholm Ö av smalspårsstationer som haft Törebodatak?

Även Åkersberga hade plattformstak av Töreboda-tyo

Plattformstak, ja - men jag är inte så säker på att det var av Törebodatyp(?).

Skara har inte haft något plattformstak innan SkLJ satte upp det som finns nu. Det kommer från omlastnings magasinet i Stenstorp. //Björn

Tack Björn. Hade väl för mig att det var just vid nån omlastning någonstans det kom ifrån, Stenstorp var det ja. Då kan Skara strykas som smalspårsstation som haft plattformstak, hade mina misstankar om att det var så då jag inte kan påminna mig att sett något på Skarabilder, därav frågetecknet i mitt tidigare inlägg.

Nån som vet hur det var på Norrköping Ö som jag också satte frågetecken efter i tidigare inlägg?

Finns på bild här. Det var ingen stor konstruktion.

Det finns för övrigt en text i två delar på Skara kommuns hemsida. Plattformstaket nämns i del 2.

/Ola

Tack Ola. M.a.o har inte heller Norrköping Ö haft plattformstak av Töreboda typ. Kan det vara som så att det endast är Göteborg och Stockholm Ö av smalspårsstationer som haft Törebodatak?

Även Åkersberga hade plattformstak av Töreboda-tyo

Plattformstak, ja - men jag är inte så säker på att det var av Törebodatyp(?).

Åkersberga - törebodatyp?

Vad krävs för att ett tak ska vara av "törebodatyp": tillverkat i Töreboda, tillverkat i limträ eller med elegant svängda konsoler i limträ? (Bilden har jag lånat på lokman.se.)

Även Åkersberga hade plattformstak av Töreboda-tyo

Plattformstak, ja - men jag är inte så säker på att det var av Törebodatyp(?).

Åkersberga - törebodatyp?

Taket i Åkersberga uppfördes 1936 av plank och "wallboard". Pelare och balkar var färdiga från fabrik. Taket belades med "Astralit"-papp. Taket var 18x4,5 meter, förlängdes 1944 och uppfördes för omstigande mellan tåg och buss.
Allt enligt SEJIFs meddelande 1936.
/tell

På Norrköping Östra fanns två små tak. Utöver den redan visade fanns ett som verkar ha stått över ett ställverk. Delförstoring av en bild tagen 1967-05-21.

[image]

Skara har inte haft något plattformstak innan SkLJ satte upp det som finns nu. Det kommer från omlastnings magasinet i Stenstorp. //Björn

Tack Björn. Hade väl för mig att det var just vid nån omlastning någonstans det kom ifrån, Stenstorp var det ja. Då kan Skara strykas som smalspårsstation som haft plattformstak, hade mina misstankar om att det var så då jag inte kan påminna mig att sett något på Skarabilder, därav frågetecknet i mitt tidigare inlägg.

Att det inte var historiskt visste jag inte, men Skara är ändå en smalspårsstation och den har ett plattformstak. :-)

Fast självklart hör inte Skara hemma i den lista som avses här.

I Virserum fanns det också ett plattformstak och det står kvar.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Vilken last i Gimo? (Järnväg allmänt)