När kom huvudljussignal med försignalblink? (Järnväg allmänt)

av Anders_W, Thursday, October 22, 2020, 09:55 (1280 dagar sedan)

De första elektriska huvudljussignalerna på SJ kom i Södertälje 1921 och ungefär samtidigt kom de runda fristående försignalerna, men det dröjde sedan innan man började sätta försignalsken i huvudljussignaler, så att man fick dagens kombinerade signaler.

Är någon bekant med när och var man började med kombinerade signaler?

När kom huvudljussignal med försignalblink?

av Göran Kannerby, Thursday, October 22, 2020, 10:19 (1279 dagar sedan) @ Anders_W

De första elektriska huvudljussignalerna på SJ kom i Södertälje 1921 och ungefär samtidigt kom de runda fristående försignalerna, men det dröjde sedan innan man började sätta försignalsken i huvudljussignaler, så att man fick dagens kombinerade signaler.

Är någon bekant med när och var man började med kombinerade signaler?

[link=https://www.ekeving.se/t/sao41/sif.html]Senast 1941 i vart fall.[/link]

När kom huvudljussignal med försignalblink?

av Leif B, Thursday, October 22, 2020, 11:17 (1279 dagar sedan) @ Göran Kannerby

De första elektriska huvudljussignalerna på SJ kom i Södertälje 1921 och ungefär samtidigt kom de runda fristående försignalerna, men det dröjde sedan innan man började sätta försignalsken i huvudljussignaler, så att man fick dagens kombinerade signaler.

Är någon bekant med när och var man började med kombinerade signaler?


Senast 1941 i vart fall.

Blocksignaler där det gröna huvudsignalskenet samtidigt är försignalsken kom redan på 1920-talet.

När kom huvudljussignal med försignalblink?

av Göran Kannerby, Thursday, October 22, 2020, 12:54 (1279 dagar sedan) @ Leif B

De första elektriska huvudljussignalerna på SJ kom i Södertälje 1921 och ungefär samtidigt kom de runda fristående försignalerna, men det dröjde sedan innan man började sätta försignalsken i huvudljussignaler, så att man fick dagens kombinerade signaler.

Är någon bekant med när och var man började med kombinerade signaler?


[link=https://www.ekeving.se/t/sao41/sif.html]Senast 1941 i vart fall.[/link]


Blocksignaler [link=https://www.ekeving.se/lb/aut/index.html]där det gröna huvudsignalskenet samtidigt är försignalsken[/link] kom redan på 1920-talet.

Lite längre ned på den sidan framgår att "dagens kombinerade signaler" (den vanligaste, grön blink förekommer ju på sina håll även idag i huvudsignaler) fanns redan 1937 i vart fall.

När kom huvudljussignal med försignalblink?

av Anders_W, Thursday, October 22, 2020, 15:05 (1279 dagar sedan) @ Göran Kannerby

När jag tittar i SJ-SÄO 1934 finns kombinerade signaler med även där (fig. 6). Där finns f.ö. också dvärgsignaler med gröna sken representerade (fig. 11e-f).

I SÄO 1929 finns ingendera med.

Inte heller Sär (smalspårs-SÄO 1947) har med dem, men smalspårsbanorna hade ju ofta föråldrad teknik.

När kom - - -? -- Sär

av Ulf Pålsson, Thursday, October 22, 2020, 18:10 (1279 dagar sedan) @ Anders_W

Inte heller Sär (smalspårs-SÄO 1947) har med dem, men smalspårsbanorna hade ju ofta föråldrad teknik.

Kanske snarare [i]enklare [/i]än [i]föråldrad [/i]teknik. 1948 års Säkerhetsreglemente för smalspår (Sär) var "nedskalat" att bara passa sådana oelektrifierade smalspårsjärnvägar som inte hade dubbelspår eller linjeblockering. Dvärgsignaler fanns inte heller i Sär-1948. Efter förstatligandet av Mellersta Östergötlands järnvägar gav man dock ut ett tillägg som "tog hand" om elektrifieringen där.

Varken Nordmark-Klarälvens järnväg eller Stockholm-Roslagens järnvägar använde dock Sär-1948. NKlJ använde Säo-1947 med egna tillägg, och SRJ fortsatte att till 1959 använda SRJ-1941 med EJ-tillägg (som också innehöll smalspårsbestämmelser) och egna tillägg.
/up

När kom - - -? -- Sär ej på fd TÖJ.

av S-O Johansson, Friday, October 23, 2020, 17:05 (1278 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Inte heller Sär (smalspårs-SÄO 1947) har med dem, men smalspårsbanorna hade ju ofta föråldrad teknik.


Kanske snarare [i]enklare [/i]än [i]föråldrad [/i]teknik. 1948 års Säkerhetsreglemente för smalspår (Sär) var "nedskalat" att bara passa sådana oelektrifierade smalspårsjärnvägar som inte hade dubbelspår eller linjeblockering. Dvärgsignaler fanns inte heller i Sär-1948. Efter förstatligandet av Mellersta Östergötlands järnvägar gav man dock ut ett tillägg som "tog hand" om elektrifieringen där.

Varken Nordmark-Klarälvens järnväg eller Stockholm-Roslagens järnvägar använde dock Sär-1948. NKlJ använde Säo-1947 med egna tillägg, och SRJ fortsatte att till 1959 använda SRJ-1941 med EJ-tillägg (som också innehöll smalspårsbestämmelser) och egna tillägg.
/up

Enligt det här PM:et från trafikinspektören på 38 trafiksektionen, fd NVHJ oh TÖJ, så skulle 1941 års Säo med tillägg för EJ tillämpas på fd TÖJ linjer även från den 15 juni 1951. Så riktigt konsekventa var man inte. Hur länge kan man undra?
[img]images/uploaded/202010231501465f92f05a15116.jpg[/img]

När kom - - -? -- Sär på fd TÖJ från 1952?

av Ulf Pålsson, Friday, October 23, 2020, 18:22 (1278 dagar sedan) @ S-O Johansson

Inte heller Sär (smalspårs-SÄO 1947) har med dem, men smalspårsbanorna hade ju ofta föråldrad teknik.


Kanske snarare [i]enklare [/i]än [i]föråldrad [/i]teknik. 1948 års Säkerhetsreglemente för smalspår (Sär) var "nedskalat" att bara passa sådana oelektrifierade smalspårsjärnvägar som inte hade dubbelspår eller linjeblockering. Dvärgsignaler fanns inte heller i Sär-1948. Efter förstatligandet av Mellersta Östergötlands järnvägar gav man dock ut ett tillägg som "tog hand" om elektrifieringen där.

Varken Nordmark-Klarälvens järnväg eller Stockholm-Roslagens järnvägar använde dock Sär-1948. NKlJ använde Säo-1947 med egna tillägg, och SRJ fortsatte att till 1959 använda SRJ-1941 med EJ-tillägg (som också innehöll smalspårsbestämmelser) och egna tillägg.
/up


Enligt det här PM:et från trafikinspektören på 38 trafiksektionen, fd NVHJ oh TÖJ, så skulle 1941 års Säo med tillägg för EJ tillämpas på fd TÖJ linjer även från den 15 juni 1951. Så riktigt konsekventa var man inte. Hur länge kan man undra?
[img]images/uploaded/202010231501465f92f05a15116.jpg[/img]

Detta vara intressanta uppgifter för mig.

Norsholm–Västervik–Hultsfreds järnvägar (NVHJ) förstatligades 1949-07-01, medan Trafikförvaltningen Östergötlands järnvägar (TÖJ), bestående av Norra Östergötlands järnvägar (NÖJ), Mellersta Östergötlands järnvägar (MÖJ) och Norrköping–Söderköping–Vikbolandets järnvägar (NSVJ), förstatligades ett år senare, 1950-07-01. Säkerhetsreglementet för statens järnvägars smalspåriga järnvägar (Sär) hade då gällt sedan 1948-05-09.

Av det PM du visar framgår att så sent som sommaren 1951 gällde inte Sär vid den del av 38:e trafiksektionen som utgjorde av f.d. TÖJ, utan där tillämpades fortfarande Säo-EJ-1941. På den del av 38 ts som utgjordes av f.d. NVHJ tillämpades däremot Sär.

En orsak till att Säo-EJ-1941 fortsatt tillämpades på de f.d. MÖJ-sträckorna Linköping–Vadstena, Klockrike–Borensberg och Fornåsa–Motala torde ha varit den elektriska driften, samt de dvärgsignaler som fanns vid Linköping och Norsholm. Övriga f.d. TÖJ-linjer borde ha kunnat tillämpa Sär, men av personalskäl var man väl angelägen att hålla ihop alla f.d. TÖJ-linjer med ett regelverk.

Man kan undra om f.d. NVHJ började med Sär redan vid förstatligandet 1949-07-01.

Under 1952 tillkom ett tillägg D till Sär. Det utkom från trycket 1952-06-15 och handlade om elektriska driften på de f.d. MÖJ-sträckorna. Ett odaterat tillägg A till Sär känner jag också till, om dvärgsignaler i Linköping och Norsholm.

Min gissning är att dessa två tillägg till Sär medförde att tillämpningen av Säo-EJ-1941 vid delar av 38 ts ersattes av tillämpning av Sär någon gång under sommaren 1952.

När kom - - -? -- Sär på fd TÖJ från 1952?

av Ola Almquist, Friday, October 23, 2020, 19:01 (1278 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Man kan undra om f.d. NVHJ började med Sär redan vid förstatligandet 1949-07-01.

Under 1952 tillkom ett tillägg D till Sär. Det utkom från trycket 1952-06-15 och handlade om elektriska driften på de f.d. MÖJ-sträckorna. Ett odaterat tillägg A till Sär känner jag också till, om dvärgsignaler i Linköping och Norsholm.

Min gissning är att dessa två tillägg till Sär medförde att tillämpningen av Säo-EJ-1941 vid delar av 38 ts ersattes av tillämpning av Sär någon gång under sommaren 1952.

Detta diskuterades i [link=https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=216285]denna tråd[/link].

Från TJF:s arkiv:

[img]images/uploaded/202010231657545f930b92b6478.jpg[/img]

[img]images/uploaded/202010231658355f930bbb92112.jpg[/img]

/Ola

När kom - - -? -- Sär tillägg A.

av S-O Johansson, Saturday, October 24, 2020, 17:48 (1277 dagar sedan) @ Ola Almquist

Där ser man vad vi diskuterat för inte så länge sedan. Minnet är bra men kort.

Kan även tillägga att i 38 ts första tidtabellsbok del A (Linjebok) från den 15 juni 1951, som PM:et tillhör, så anges att utfartssignalen i Norsholm är en å särskild mast placerad dvärgsignal enligt Sär tillägg A. Utfarten från Norsholm över Göta kanal var ju på NVHJ där Sär gällde.
https://smalsparsarkivet.se/wp-content/uploads/2017/03/BERE00016-1024x675.jpg
Kan det vara den som syns bakom kryssmärket på den länkade bilden från Smalspårsarkivet.

I tidtabellsboken del A för 36 ts, Västgötasmalspåret, från 1 juni 1949 nämns under "Signalbeskrivningar för vissa anläggningar" att Skara har dvärgsignaler på några spår. Men inte att de finns med som tillägg A i Sär utan man hänvisar till Säo §7:III samtidigt som man beskriver signalbilderna de kan ge.

Trafiksektioner med dvärgsignaler vid smalspår, om det nu fanns fler än ovan, verkar hanterat dem efter eget huvud.

Har nog tagits upp tidigare men när upphörde Sär? 1959?

Kryssmärket?

av K Lemming, Saturday, October 24, 2020, 19:18 (1277 dagar sedan) @ S-O Johansson

Där ser man vad vi diskuterat för inte så länge sedan. Minnet är bra men kort.

Kan även tillägga att i 38 ts första tidtabellsbok del A (Linjebok) från den 15 juni 1951, som PM:et tillhör, så anges att utfartssignalen i Norsholm är en å särskild mast placerad dvärgsignal enligt Sär tillägg A. Utfarten från Norsholm över Göta kanal var ju på NVHJ där Sär gällde.
https://smalsparsarkivet.se/wp-content/uploads/2017/03/BERE00016-1024x675.jpg
Kan det vara den som syns bakom kryssmärket på den länkade bilden från Smalspårsarkivet.

Det ser ut som att det är baksidan på kryssmärket vi ser på bilden, är inte det isåfall en märklig placering. Det kommer ingen väg från det hållet, där ligger ju bangården.

Kryssmärket?

av Överkörmästaren, Saturday, October 24, 2020, 19:30 (1277 dagar sedan) @ K Lemming

Är stolpen möjligen vridbar? Ser visserligen rätt kraftig ut (en räl?) men kanske kan vridas på något sätt ändå.

Kryssmärket?

av Leif B, Saturday, October 24, 2020, 21:29 (1277 dagar sedan) @ K Lemming

Där ser man vad vi diskuterat för inte så länge sedan. Minnet är bra men kort.

Kan även tillägga att i 38 ts första tidtabellsbok del A (Linjebok) från den 15 juni 1951, som PM:et tillhör, så anges att utfartssignalen i Norsholm är en å särskild mast placerad dvärgsignal enligt Sär tillägg A. Utfarten från Norsholm över Göta kanal var ju på NVHJ där Sär gällde.
https://smalsparsarkivet.se/wp-content/uploads/2017/03/BERE00016-1024x675.jpg
Kan det vara den som syns bakom kryssmärket på den länkade bilden från Smalspårsarkivet.


Det ser ut som att det är baksidan på kryssmärket vi ser på bilden, är inte det isåfall en märklig placering. Det kommer ingen väg från det hållet, där ligger ju bangården.

Jag tror att kryssmärket avser den kombinerade bil/tåg-bron över Göta kanal bakom fotografen. Kryssmärket skulle hellere stått intill vägkanten men där fanns det nog inte utrymme mellan järnvägens och bilvägens fria rum. Kryssmärkets ska alltså uppfattas av bilister som närmar sig märket på Riksettan. På stolpen sitter också ett varningsljus som är riktat rakt mot en ankommande bilist från öster (mot oss i bilden). Förutom varningsljuset vreds bommen 180 grader hitåt tills den spärrade Riksettan.

Jag skulle tro att det även fanns et kryssmärke på vänster sida av vägen (utanför bilden till höger) men att det syntes försent när det dök upp bakom träden i innerkurvan.

Kryssmärket? Edit!

av Leif B, Saturday, October 24, 2020, 21:51 (1277 dagar sedan) @ Leif B

Där ser man vad vi diskuterat för inte så länge sedan. Minnet är bra men kort.

Kan även tillägga att i 38 ts första tidtabellsbok del A (Linjebok) från den 15 juni 1951, som PM:et tillhör, så anges att utfartssignalen i Norsholm är en å särskild mast placerad dvärgsignal enligt Sär tillägg A. Utfarten från Norsholm över Göta kanal var ju på NVHJ där Sär gällde.
https://smalsparsarkivet.se/wp-content/uploads/2017/03/BERE00016-1024x675.jpg
Kan det vara den som syns bakom kryssmärket på den länkade bilden från Smalspårsarkivet.


Det ser ut som att det är baksidan på kryssmärket vi ser på bilden, är inte det isåfall en märklig placering. Det kommer ingen väg från det hållet, där ligger ju bangården.


Jag tror att kryssmärket avser den kombinerade bil/tåg-bron över Göta kanal bakom fotografen. Kryssmärket skulle hellere stått intill vägkanten men där fanns det nog inte utrymme mellan järnvägens och bilvägens fria rum. Kryssmärkets ska alltså uppfattas av bilister som närmar sig märket på Riksettan. På stolpen sitter också ett varningsljus som är riktat rakt mot en ankommande bilist från norr (mot oss i bilden). Förutom varningsljuset vreds bommen 180 grader hitåt tills den spärrade Riksettan.

Jag skulle tro att det även fanns et kryssmärke på vänster sida av vägen (utanför bilden till höger) men att det syntes försent när det dök upp bakom träden i innerkurvan.

Edit: jag hittade [link=https://smalsparsarkivet.se/wp-content/uploads/2017/03/BERE00012-1024x677.jpg]en annan bild[/link] i smalspårsarkivet, och får delvis ta tillbaka ovanstående.

Man ser båda kryssmärkena och inget av dem har vridit sig (som Överkörmästaren föreslog). men bommen är vriden bara 90 grader och spärrar infart på övergången från Riksettan, inte över själva Riksettan som jag föreslog.

Bron är inte heller kombinerad bil/tåg, men jag har fortfarande för mig att den var det under någon period, antagligen de allra sista åren när biltrafiken hade ökat så mycket att det inte längre fungerade med "enkelspår" på Riksettan. Oavsett det så korsade spåret Riksettan omedelbart söder om bron, så där måste också funnits kryssmärken.

Kryssmärket? Edit! Riksettan

av Leif B, Saturday, October 24, 2020, 21:59 (1277 dagar sedan) @ Leif B

Där ser man vad vi diskuterat för inte så länge sedan. Minnet är bra men kort.

Kan även tillägga att i 38 ts första tidtabellsbok del A (Linjebok) från den 15 juni 1951, som PM:et tillhör, så anges att utfartssignalen i Norsholm är en å särskild mast placerad dvärgsignal enligt Sär tillägg A. Utfarten från Norsholm över Göta kanal var ju på NVHJ där Sär gällde.
https://smalsparsarkivet.se/wp-content/uploads/2017/03/BERE00016-1024x675.jpg
Kan det vara den som syns bakom kryssmärket på den länkade bilden från Smalspårsarkivet.


Det ser ut som att det är baksidan på kryssmärket vi ser på bilden, är inte det isåfall en märklig placering. Det kommer ingen väg från det hållet, där ligger ju bangården.


Jag tror att kryssmärket avser den kombinerade bil/tåg-bron över Göta kanal bakom fotografen. Kryssmärket skulle hellere stått intill vägkanten men där fanns det nog inte utrymme mellan järnvägens och bilvägens fria rum. Kryssmärkets ska alltså uppfattas av bilister som närmar sig märket på Riksettan. På stolpen sitter också ett varningsljus som är riktat rakt mot en ankommande bilist från norr (mot oss i bilden). Förutom varningsljuset vreds bommen 180 grader hitåt tills den spärrade Riksettan.

Jag skulle tro att det även fanns et kryssmärke på vänster sida av vägen (utanför bilden till höger) men att det syntes försent när det dök upp bakom träden i innerkurvan.


Edit: jag hittade [link=https://smalsparsarkivet.se/wp-content/uploads/2017/03/BERE00012-1024x677.jpg]en annan bild[/link] i smalspårsarkivet, och får delvis ta tillbaka ovanstående.

Man ser båda kryssmärkena och inget av dem har vridit sig (som Överkörmästaren föreslog). men bommen är vriden bara 90 grader och spärrar infart på övergången från Riksettan, inte över själva Riksettan som jag föreslog.

Bron är inte heller kombinerad bil/tåg, men jag har fortfarande för mig att den var det under någon period, antagligen de allra sista åren när biltrafiken hade ökat så mycket att det inte längre fungerade med "enkelspår" på Riksettan. Oavsett det så korsade spåret Riksettan omedelbart söder om bron, så där måste också funnits kryssmärken.

Hittade [link=https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=19293]en bild som visar korsningen med Riksettan söder om bron[/link]. Jag tycker det tyder på att man ursprungliga teori trots allt stämmer, d v s att man spärrade Riksettan med bommen på första bilden, eller?

Kryssmärket? Edit! Riksettan

av Ola Almquist, Saturday, October 24, 2020, 22:14 (1277 dagar sedan) @ Leif B

Där ser man vad vi diskuterat för inte så länge sedan. Minnet är bra men kort.

Kan även tillägga att i 38 ts första tidtabellsbok del A (Linjebok) från den 15 juni 1951, som PM:et tillhör, så anges att utfartssignalen i Norsholm är en å särskild mast placerad dvärgsignal enligt Sär tillägg A. Utfarten från Norsholm över Göta kanal var ju på NVHJ där Sär gällde.
https://smalsparsarkivet.se/wp-content/uploads/2017/03/BERE00016-1024x675.jpg
Kan det vara den som syns bakom kryssmärket på den länkade bilden från Smalspårsarkivet.


Det ser ut som att det är baksidan på kryssmärket vi ser på bilden, är inte det isåfall en märklig placering. Det kommer ingen väg från det hållet, där ligger ju bangården.


Jag tror att kryssmärket avser den kombinerade bil/tåg-bron över Göta kanal bakom fotografen. Kryssmärket skulle hellere stått intill vägkanten men där fanns det nog inte utrymme mellan järnvägens och bilvägens fria rum. Kryssmärkets ska alltså uppfattas av bilister som närmar sig märket på Riksettan. På stolpen sitter också ett varningsljus som är riktat rakt mot en ankommande bilist från norr (mot oss i bilden). Förutom varningsljuset vreds bommen 180 grader hitåt tills den spärrade Riksettan.

Jag skulle tro att det även fanns et kryssmärke på vänster sida av vägen (utanför bilden till höger) men att det syntes försent när det dök upp bakom träden i innerkurvan.


Edit: jag hittade [link=https://smalsparsarkivet.se/wp-content/uploads/2017/03/BERE00012-1024x677.jpg]en annan bild[/link] i smalspårsarkivet, och får delvis ta tillbaka ovanstående.

Man ser båda kryssmärkena och inget av dem har vridit sig (som Överkörmästaren föreslog). men bommen är vriden bara 90 grader och spärrar infart på övergången från Riksettan, inte över själva Riksettan som jag föreslog.

Bron är inte heller kombinerad bil/tåg, men jag har fortfarande för mig att den var det under någon period, antagligen de allra sista åren när biltrafiken hade ökat så mycket att det inte längre fungerade med "enkelspår" på Riksettan. Oavsett det så korsade spåret Riksettan omedelbart söder om bron, så där måste också funnits kryssmärken.


Hittade [link=https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=19293]en bild som visar korsningen med Riskettan söder om bron[/link]. Jag tycker det tyder på att man ursprungliga teori trots allt stämmer, d v s att man spärrade Riksettan med bommen på första bilden, eller?

Jag hade också grävt fram denna tråd med bilder från 1954. Jo, jag tror också det.
Bron var tvåfilig för vägen, alltså kombinerad i det ena körfältet mellan sommaren 1951 och 1953.

/Ola

Plankorsningar i Norsholm - Riksettan

av K Lemming, Sunday, October 25, 2020, 01:52 (1277 dagar sedan) @ Ola Almquist

Då är frågan om bommen troligtvis från början enbart var till för den mindre vägens plankorsning som syns på denna bilden:
https://smalsparsarkivet.se/wp-content/uploads/2017/03/BERE00016-1024x675.jpg

om nu den bilden är tagen samtida med denna bilden:
https://smalsparsarkivet.se/wp-content/uploads/2017/03/BERE00012-1024x677.jpg
På denna bilden är vägen inte tvåfilig och delar en fil med järnvägen. Bommen verkar här vara vriden så att den hindrar infart från Riksettan till den mindre plankorsningen.

På den nedre bilden i den länkade [link=https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=19293]tråden[/link] är bron tvåfilig och delar en fil med järnvägen och bommen spärrade då med all säkerhet Riksettan, men vad spärrade man då den mindre plankorsningen med? Fanns där från början en bom utanför bilden till vänster på bild 1 som då inte vreds över järnvägen när vägen var öppen utan vreds till vänster i bild, alltså bort från järnvägen.

Tack för länken till den andra tråden med Norsholmsbilderna, bilder jag aldrig sett, härliga, en väldigt charmig trafiklösning som gjord för modellbygge.

Plankorsningar i Norsholm - Riksettan

av Ola Almquist, Sunday, October 25, 2020, 10:44 (1276 dagar sedan) @ K Lemming

Då är frågan om bommen troligtvis från början enbart var till för den mindre vägens plankorsning som syns på denna bilden:
https://smalsparsarkivet.se/wp-content/uploads/2017/03/BERE00016-1024x675.jpg

om nu den bilden är tagen samtida med denna bilden:
https://smalsparsarkivet.se/wp-content/uploads/2017/03/BERE00012-1024x677.jpg
På denna bilden är vägen inte tvåfilig och delar en fil med järnvägen. Bommen verkar här vara vriden så att den hindrar infart från Riksettan till den mindre plankorsningen.

På den nedre bilden i den länkade [link=https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=19293]tråden[/link] är bron tvåfilig och delar en fil med järnvägen och bommen spärrade då med all säkerhet Riksettan, men vad spärrade man då den mindre plankorsningen med? Fanns där från början en bom utanför bilden till vänster på bild 1 som då inte vreds över järnvägen när vägen var öppen utan vreds till vänster i bild, alltså bort från järnvägen.

Tack för länken till den andra tråden med Norsholmsbilderna, bilder jag aldrig sett, en väldigt charmig trafiklösning som gjord för modellbygge.

Bilderna är tagna [link=https://smalsparsarkivet.se/objekt/norsholm-28/]1956[/link] respektive [link=https://smalsparsarkivet.se/objekt/norsholm-32/]1960[/link]. Tanken är att man ska länka till objektsidan och inte direkt till bilderna.

/Ola

Plankorsningar i Norsholm - Riksettan

av K Lemming, Sunday, October 25, 2020, 16:11 (1276 dagar sedan) @ Ola Almquist

Då är frågan om bommen troligtvis från början enbart var till för den mindre vägens plankorsning som syns på denna bilden:
https://smalsparsarkivet.se/wp-content/uploads/2017/03/BERE00016-1024x675.jpg

om nu den bilden är tagen samtida med denna bilden:
https://smalsparsarkivet.se/wp-content/uploads/2017/03/BERE00012-1024x677.jpg
På denna bilden är vägen inte tvåfilig och delar en fil med järnvägen. Bommen verkar här vara vriden så att den hindrar infart från Riksettan till den mindre plankorsningen.

På den nedre bilden i den länkade [link=https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=19293]tråden[/link] är bron tvåfilig och delar en fil med järnvägen och bommen spärrade då med all säkerhet Riksettan, men vad spärrade man då den mindre plankorsningen med? Fanns där från början en bom utanför bilden till vänster på bild 1 som då inte vreds över järnvägen när vägen var öppen utan vreds till vänster i bild, alltså bort från järnvägen.

Tack för länken till den andra tråden med Norsholmsbilderna, bilder jag aldrig sett, en väldigt charmig trafiklösning som gjord för modellbygge.


Bilderna är tagna [link=https://smalsparsarkivet.se/objekt/norsholm-28/]1956[/link] respektive [link=https://smalsparsarkivet.se/objekt/norsholm-32/]1960[/link]. Tanken är att man ska länka till objektsidan och inte direkt till bilderna.

/Ola

Tack Ola, där stog ju årtalen. Jag kopierade bara länkarna från tidigare inlägg. Bilderna i den länkade tråden ska vara från 1954 och där delar järnvägen ena filen med Riksettan över bron. Men på bilden från 1956 är bron enfilig för Riksettan och järnvägen har en egen "fil". Ändrades bron åter till att järnväg och biltrafik separerades?

Plankorsningar i Norsholm - Riksettan

av Ola Almquist, Sunday, October 25, 2020, 16:17 (1276 dagar sedan) @ K Lemming

Då är frågan om bommen troligtvis från början enbart var till för den mindre vägens plankorsning som syns på denna bilden:
https://smalsparsarkivet.se/wp-content/uploads/2017/03/BERE00016-1024x675.jpg

om nu den bilden är tagen samtida med denna bilden:
https://smalsparsarkivet.se/wp-content/uploads/2017/03/BERE00012-1024x677.jpg
På denna bilden är vägen inte tvåfilig och delar en fil med järnvägen. Bommen verkar här vara vriden så att den hindrar infart från Riksettan till den mindre plankorsningen.

På den nedre bilden i den länkade tråden är bron tvåfilig och delar en fil med järnvägen och bommen spärrade då med all säkerhet Riksettan, men vad spärrade man då den mindre plankorsningen med? Fanns där från början en bom utanför bilden till vänster på bild 1 som då inte vreds över järnvägen när vägen var öppen utan vreds till vänster i bild, alltså bort från järnvägen.

Tack för länken till den andra tråden med Norsholmsbilderna, bilder jag aldrig sett, en väldigt charmig trafiklösning som gjord för modellbygge.


Bilderna är tagna 1956 respektive 1960. Tanken är att man ska länka till objektsidan och inte direkt till bilderna.

/Ola


Tack Ola, där stog ju årtalen. Jag kopierade bara länkarna från tidigare inlägg.

Ja, jag vet. Det var allmän information. Många (inte jag) länkar direkt till bilder i DigitaltMuseum men där är det lättare att gå tillbaka till objektsidan.

Bilderna i den länkade tråden ska vara från 1954 och där delar järnvägen ena filen med Riksettan över bron. Men på bilden från 1956 är bron enfilig för Riksettan och järnvägen har en egen "fil". Ändrades bron åter till att järnväg och biltrafik separerades?

Ja. Det gjordes efter att riksettans nya sträckning öppnats och trafiken genom Norsholm minskat betydligt.

/Ola

Kryssmärket? Edit! Riksettan

av Ola Almquist, Sunday, October 25, 2020, 16:19 (1276 dagar sedan) @ Ola Almquist

Jag hade också grävt fram denna tråd med bilder från 1954. Jo, jag tror också det.
Bron var tvåfilig för vägen, alltså kombinerad i det ena körfältet mellan sommaren 1951 och 1953.

1951 och 195[b]4[/b] ska det naturligtvis vara.

/Ola

När kom - - -? -- Sär tillägg A.

av Ulf Pålsson, Sunday, October 25, 2020, 01:03 (1277 dagar sedan) @ S-O Johansson

Där ser man vad vi diskuterat för inte så länge sedan. Minnet är bra men kort.

Kan inte annat än att hålla med...

Kan även tillägga att i 38 ts första tidtabellsbok del A (Linjebok) från den 15 juni 1951, som PM:et tillhör, så anges att utfartssignalen i Norsholm är en å särskild mast placerad dvärgsignal enligt Sär tillägg A. Utfarten från Norsholm över Göta kanal var ju på NVHJ där Sär gällde. - - -

I tidtabellsboken del A för 36 ts, Västgötasmalspåret, från 1 juni 1949 nämns under "Signalbeskrivningar för vissa anläggningar" att Skara har dvärgsignaler på några spår. Men inte att de finns med som tillägg A i Sär utan man hänvisar till Säo §7:III samtidigt som man beskriver signalbilderna de kan ge.

Trafiksektioner med dvärgsignaler vid smalspår, om det nu fanns fler än ovan, verkar hanterat dem efter eget huvud.

Det tillägg A till Sär som jag har sett, och som avhandlar dvärgsignaler i Linköping och Norsholm, måste anses vara ganska "skumt", eftersom det är odaterat och inte är ordentligt tryckt. Det verkar rimligare att ha lokala undantag och tillägg till Sär publicerade i tdtboken del A, än att ha ett antal olika tillägg A till Sär.

Fanns det inte dvärgsignaler vid Göteborg Västgötabanan också på 1950-talet?

Har nog tagits upp tidigare men när upphörde Sär? 1959?

Ja, säo-1959 började gälla 31 maj 1959, och den upphävde då Säo-1947 och Sär-1948. Principen med skilda trafikregeldokument för normalspåriga och smalspåriga järnvägar vid SJ upphörde efter drygt 11 år.

Stockholm-Roslagens järnvägar, som jag redan har nämnt i tråden använde sig av Säo-EJ-1941 fram till 1959, kom att tillämpa säo-1959 i en dryg månad, fram tills SRJ förstatligades den 1 juli 1959 och blev 39:e driftsektionen vid SJ.

När kom - - -? -- Sär tillägg A.

av Gunnar Ekeving, Sunday, October 25, 2020, 09:25 (1276 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Fanns det inte dvärgsignaler vid Göteborg Västgötabanan också på 1950-talet?

I varje fall på 1960-talet fanns dvärgsignaler, enligt [link=https://ekeving.se/p/gbg/891/DelA_4dd_1965.pdf]instruktion i tidtabellsboken del A 1965.[/link]

Sär tillägg A gällandes för Linköping..

av S-O Johansson, Sunday, October 25, 2020, 22:37 (1276 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Det tillägg A till Sär som jag har sett, och som avhandlar dvärgsignaler i Linköping och Norsholm, måste anses vara ganska "skumt", eftersom det är odaterat och inte är ordentligt tryckt. Det verkar rimligare att ha lokala undantag och tillägg till Sär publicerade i tdtboken del A, än att ha ett antal olika tillägg A till Sär.

Så här sitt mitt tillägg A till Sär ut. Odaterat och gäller bara för Linköping. Tilldelas all personal som erhållit Sär och berörd tågpersonal.
[img]images/uploaded/202010252135495f95efb5cdd3f.jpg[/img]

Tack för övrig information.

Sär tillägg A gällandes för Norsholm

av Anders_W, Monday, October 26, 2020, 12:57 (1275 dagar sedan) @ S-O Johansson

[url=https://www.bildtagg.se/bild/calqbkcs82pejldmo0ggvro]Motsvarande tillägg för Norsholm[/url]

När kom huvudljussignal med försignalblink?

av Ulf Pålsson, Thursday, October 22, 2020, 18:01 (1279 dagar sedan) @ Anders_W

De första elektriska huvudljussignalerna på SJ kom i Södertälje 1921 och ungefär samtidigt kom de runda fristående försignalerna, men det dröjde sedan innan man började sätta försignalsken i huvudljussignaler, så att man fick dagens kombinerade signaler.

Är någon bekant med när och var man började med kombinerade signaler?

Det var 1934 som man i trafikreglerna (Säo) tog in bestämmelser om det man då kallade [b]försignal anbragt å huvudljussignal[/b]:”[i]en å huvudljussignal för infart anbragt ljusanordning, varmed kan visas grönt eller ofärgat blinkljus samtidigt som fast grönt sken visas från infartssignalens ovanför anbragta lyktanordningar (utfartsförsignal)[/i]”. Det var alltså ursprungligen bara infartssignaler som var utformade på detta vis.

I Säo-1934 var signalbeskedet för
– ’en grön och grön blink’: [i]”Körsignal” och ”varsamhetssignal (efterföljande fast signalinrättning för utfart visar ”stopp”)[/i].
– ’en grön och vit blink’: [i]”Körsignal”, efterföljande huvudsignal är ställd till ”kör”[/i].

Man kan notera att signalbeskedet för ’grön och grön blink’ var så utformat att också en dvärgsignal i ”stopp” skulle kunna utgöra infartstågvägens slutpunkt.

Först på 1950-talet började man använda ’försignal anbragt å huvudljussignal’ som blocksignaler. De började då successivt avlösa enskenssignaler (med färgväxlare) eller tvåskenssignaler som hade visat enbart ’grön blink’ med signalbeskedet [i]”körsignal” och ”varsamhetssignal”[/i], och där ’en grön’ (fast) indirekt angav att nästa signal visade ”kör” eller föregicks av en fristående försignal.

Från 1959 kallades signaltypen [b]ljusförsignal, placerad på samma mast som huvudsignal[/b], från 1973 [b]försignal kombinerad med huvudsignal[/b] och från 1994 [b]försignal inbyggd i huvudsignal[/b]. Fram till 2009 beskrevs de ”kombinerade huvud- och försignalbilderna” under rubriken [i]Försignaler[/i] i säo.

Från 2009 heter signaltypen [b]huvudljussignal med inbyggd försignal[/b], och trafikreglerna beskriver nu alla signalbilder från huvudljussignal under rubriken [i]Huvudljussignal[/i] oavsett om de har inbyggd försignal eller inte.
/up

När kom huvudljussignal med försignalblink?

av Stefan Isaksson, Thursday, October 22, 2020, 20:17 (1279 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Enligt SJ 1906-1931 del 2 sid 272 började man pröva med infartssignaler med utfartssignalvinge (alltså ingen försignal eftersom det inte fanns någon utfartssignal) på Stockholm-Saltskog 1914-1920.
Arrangemanget befanns olämpligt och ändrades till att utfartsignalvingen försignalerade utfartssignalen som tydligtvis uppsatts.
I texten nämns att det var det vanliga arrangemanget, vilket tyder på att infartssignaler med försignalvinge satts upp på andra platser redan före 1920. I alla händelser omnämns sådana semaforer som någorlunda vanliga på stationer med genomfartståg. Det är alltså frågan om semaforer, och försignalvingen beskrivs med spetsig ända. Nattsignalerna var de man kunde vänta: vit och grön blink.

Sedan kommer uppgiften att infartssignaler med försignal kraftigt underlättades i och med införandet av ljussignaler; det finns för övrigt ett fotografi på en ljussignal. Signalbilderna var från första början de vanliga, men jag har för mig att ha sett en infartssignal med sex ljusöppningar där de grön-röd-grön-grön-vit-grön där de två nedersta lyktorna är försignalen.

När den första infartsljussignalen med försignal sattes upp framgår inte, men gissningsvis skedde det inte i Saltskog (ty där var det nog inga genomfartståg).
Däremot framgår på annat ställe att den första ljusförsignalen sattes upp i Gnesta 1923. Fick Gnesta även infartsljussignal i samma veva, vilket jag inte vet, är det en god kandidat för att vara först.

Däremot är det fullständigt klart att infartsljussignaler med försignal infördes före 1931, antagligen långt före.

När kom huvudljussignal med försignalblink?

av Gunnar Ekeving, Thursday, October 22, 2020, 21:41 (1279 dagar sedan) @ Stefan Isaksson

Arrangemanget befanns olämpligt och ändrades till att utfartsignalvingen försignalerade utfartssignalen som tydligtvis uppsatts.
I texten nämns att det var det vanliga arrangemanget, vilket tyder på att infartssignaler med försignalvinge satts upp på andra platser redan före 1920. I alla händelser omnämns sådana semaforer som någorlunda vanliga på stationer med genomfartståg. Det är alltså frågan om semaforer, och försignalvingen beskrivs med spetsig ända. Nattsignalerna var de man kunde vänta: vit och grön blink.

Genomfartsvingar och försignalvingar var nog trots allt ganska ovanliga, men utöver Stockholm - Saltskog sattes [link=https://www.ekeving.se/si/mek/tv-vinge_gmfsi.html]en genomfartsvinge upp i Luleå.[/link] Dock oklart om den togs i bruk. Att försignalvingar skulle ha funnits på andra sträckor har jag aldrig sett på ritningar eller andra dokument i SJ-arkivet, därför tror jag inte det var vanligt. Och ganska snart kom ju den av Ulf P beskrivna "försignal anbragt å huvudljussignal" - intagen i säo 1934 men enligt SJ 75-årsskrift alltså i bruk på sina håll 1931 eller tidigare.

När kom huvudljussignal med försignalblink?

av Anders Järvenpää, Saturday, October 24, 2020, 11:29 (1277 dagar sedan) @ Anders_W

I AGA-journalen 1927 finns på ss. 11-16 en trevlig beskrivning av "Linjeblockanläggningarna å Statens Järnvägars anslutande linjer till Malmö" i vilken skribenten längst ner i högra spalten på s. 11 skriver: "[i]Försignalerna[/i] äro kombinerade block och försignaler, och äro försedda med tre ljusöppningar för givande av tre olika signalbilder, nämligen: vit blink = infartssignalen på kör, grön blink, angivande infartssignalen på stopp samt rött fast sken, markerande att tåg befinner sig på blocksträckan mellan försignal och infartssignal."

När kom huvudljussignal med försignalblink?

av mikekris, Monday, March 27, 2023, 19:06 (393 dagar sedan) @ Anders_W

Vill minnas att jag har sett i filmen "En resa Stockholm - Göteborg 1927"att det nånstans mellan Stockholm och Södertälje visades minst en signal med signalbilden "Kör och vänta kör", så jag vågar nog säga att kombinerade ljussignaler då redan fanns vid mitten på 1920-talet när Västra stambanan elektrifierades klart. Fick också intrycket av att en 2-skens huvudsignal hade rött och grönt sken omkastat (om han då nu inte körde mot rött vill säga. Filmen är ju förstås svart-vit). Jag har nu inte sett på den här filmen på länge och VHS-bandarna finns, men är nu inte inkopplade. Får väl se den igen framöver och ändra till digitalt format då jag har en av- och inspelare som klarar det.

Filmen kom från ABB´s arkiv och VHS-rullen (som kanske även finns som DVD) gavs ut på Lavéns teknikhistoriska förlag för minst 20 år sen. Den är 36 minuter lång och är godis för eltågsdiggare.

Mvh Mikael K.