Bolagsbanornas chefsbostäder m m (Järnväg allmänt)

av Kjell Aghult @, lördag, november 21, 2020, 10:35 (7 dagar sedan)

1) TÖJ-chefens tjänstebostad överst i Norrköping Ö stationshus har nämnts. Troligen först använd av VB-chefen: TÖJ bildades ju först 1930.

2) I Nora fanns NBJ chefsvilla vid torget. Till 1956 bostad för tc ensam, därefter delad mellan tc och miö.

3) I Borås fanns två chefsbostäder: Villa Serla för BHJ, senare VBHJ tc. Villa Åhaga för någon BAJ-chef.

Finns fler exempel?

Bolagsbanornas chefer sägs ha haft relativt goda villkor. De var anställda på personliga kontrakt och tjänsterna lockade ibland också SJ:are i karriären. För annan personal var
villkoren sämre med lönespridning etc på som mest fem avtalspaket - man betalades efter bolagets ekonomi. Sent på 1930-talet ville personalförbunden söka förhandla upp de "åtta bästa" till SJ-villkor: Däribland förstås GDG- och TGOJ-banorna. Detta avbröts dock av 1939 års förstatligandebeslut, TGOJ fick senare en speciallösning.

Bolagsbanornas chefsbostäder m m

av Christer Fredriksson @, lördag, november 21, 2020, 10:50 (7 dagar sedan) @ Kjell Aghult

FLJ Tc och Miö villor i Kopparberg nära dåvarande stationshus, verkstad, lokstall, Tc- och Miö-exp. och Jvg-hotell på västra sidan om bangården.

Bolagsbanornas chefsbostäder m m

av Christer Fredriksson @, lördag, november 21, 2020, 10:57 (7 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

FLJ Kpg Kopparberg 1885 - 1887:

[image]

Bolagsbanornas chefsbostäder m m

av Granis @, lördag, november 21, 2020, 11:05 (7 dagar sedan) @ Kjell Aghult

1) TÖJ-chefens tjänstebostad överst i Norrköping Ö stationshus har nämnts. Troligen först använd av VB-chefen: TÖJ bildades ju först 1930

Skulle nog tro att det var NÖJs "chef" som bodde där. Stationshuset byggdes ju 1910 sedan denna bana byggts klart. Innan dess -när VB var ensamma på Norrköping Ö- användes ett mindre stationshus.


/ L G

Bolagsbanornas chefsbostäder m m

av Björn Arvidsson @, lördag, november 21, 2020, 11:23 (7 dagar sedan) @ Granis

1) TÖJ-chefens tjänstebostad överst i Norrköping Ö stationshus har nämnts. Troligen först använd av VB-chefen: TÖJ bildades ju först 1930


Skulle nog tro att det var NÖJs "chef" som bodde där. Stationshuset byggdes ju 1910 sedan denna bana byggts klart. Innan dess -när VB var ensamma på Norrköping Ö- användes ett mindre stationshus.


/ L G

Tidigare i vart fall bodde Trafikchefen för NÖJ i den så kallade Majorsvillan i Finspång. Tyvärr riven nu efter vanskötsel av kommunen och ersatt av ett fult höghus.

Bolagsbanornas chefsbostäder m m

av Kjell Aghult @, lördag, november 21, 2020, 11:41 (7 dagar sedan) @ Björn Arvidsson

Tidigare i vart fall bodde Trafikchefen för NÖJ i den så kallade Majorsvillan i Finspång. Tyvärr riven nu efter vanskötsel av kommunen och ersatt av ett fult höghus.

Kanske uppkallad efter NÖJ siste "egne" trafikchef, i befattningen 1902-1930: Eric Lindgren, civilingenjör och major i Väg- och Vattenbyggnadskåren. Han bl a deltagit 1893 i VB första byggetapp.

Bolagsbanornas chefsbostäder m m

av Kjell Aghult @, lördag, november 21, 2020, 11:28 (7 dagar sedan) @ Granis

1) TÖJ-chefens tjänstebostad överst i Norrköping Ö stationshus har nämnts. Troligen först använd av VB-chefen: TÖJ bildades ju först 1930


Skulle nog tro att det var NÖJs "chef" som bodde där. Stationshuset byggdes ju 1910 sedan denna bana byggts klart. Innan dess -när VB var ensamma på Norrköping Ö- användes ett mindre stationshus.

NÖJ förvaltning satt till 1930 på banans upphovsort Finspång.

Bolagsbanornas chefsbostäder m m

av Granis @, lördag, november 21, 2020, 11:58 (7 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Ja, det fanns ju många chefer även i forna tiders organisationer, därav citattecknet runt "chef" i mitt förra inlägg. Finspång förblev väl NÖJs "maskinmässiga" huvudort, men nog vill jag påstå att det bolaget -och att linjerna till Örebro och Norrköping då fullbordats- var huvudanledningen till Norrköping Östras utbyggnad. Och då inte minst det nya stationshuset. Det gamla hade dugt väl (bara) åt VB. Eller förutsåg man bildandet av "TÖJ" redan 1906-1910? Det kanske var en förhoppning i varje fall? Har för mig att Johnson hamnade där redan som Tc för "bara" NÖJ, men där kan jag (också) minnas fel. Medan CMa (sedemera Y Blomstrand) blev kvar i Finspång hela tiden -även efter 1930 alltså. Min sagesman kring detta är främst sonen Åke.


/ L G

Bolagsbanornas chefsbostäder m m

av Kjell Aghult @, lördag, november 21, 2020, 12:48 (7 dagar sedan) @ Granis

Ja, det fanns ju många chefer även i forna tiders organisationer, därav citattecknet runt "chef" i mitt förra inlägg.

Visst hade många bolagsbanor stor administration. Men tjänsterna var noga definierade, inte minst för lönesättningen. I 1930 års järnvägsmatrikel redovisar NÖJ 13 administrativa tjänster i Finspång. Med titlar som kamrerare, förrådsförvaltare, kontorsskrivare etc (Kontrollörstjänsten var outsourcad till ÖCJ). VB hade bara fem administratörstjänster (Norrköping) och köpte likaså kontrollörstjänsten från ÖCJ.

....Har för mig att Johnson hamnade där redan som Tc för "bara" NÖJ, men där kan jag (också) minnas fel.

J. började 1906 som elev vid NÖJ, var så vid MÖJ 1920-1929. Gjorde en utflykt till VBHJ, var linje- och trafikinspektör där 1929-1936. Återkom så till (det nu samlade) fadershuset. .

... Medan CMa (sedemera Y Blomstrand) blev kvar i Finspång hela tiden -även efter 1930 alltså. Min sagesman kring detta är främst sonen Åke.

Tjänsten var ursprungligen ban- och maskiningenjör, sedermera uppdelad på två stolar. B. kom till Finspång som miö 1936, från Mellersta och Norra Sveriges ngpanneförening (1948 års järnvägsmatrikel). Jag träffade honom själv flera gånger vid mina NBJ-besök på 60-talet (Han var biö + miö där 1953-1968).

Bolagsbanornas chefsbostäder m m

av Granis @, lördag, november 21, 2020, 13:12 (7 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Intressant. Men man måste väl konstatera att Norrköping Ö -ja, stationshuset då åtminstone- framstår som något överdimensionerat, typ, åren 1910-1930 (sådär) om det bara var VB´s behov som (mest) skulle tillgodoses då. Därav min undran om man inte på nåt sätt förberedde sig för nåt "TÖJ" redan när NÖJ -som ju var Den Starkaste Partnern- var färdigbyggd (ja, sen fanns ju idéer om ytterligare utbyggnader genom förbindelse med Västergötland och VGJ via ASLJ)?

F ö vill jag -apropå detta med stor bostad för många barn, och då för stor utan (typ)- att Tc Johnson förblev ogift och då bodde där (?) själv till hans syster flyttade dit (som hushållerska, typ?) utomlands ifrån, Bryssel tror jag. Borde vara en uppgift från Åke B då.

/ L G

Bolagsbanornas chefsbostäder m m

av Kjell Aghult @, lördag, november 21, 2020, 14:17 (7 dagar sedan) @ Granis

Intressant. Men man måste väl konstatera att Norrköping Ö -ja, stationshuset då åtminstone- framstår som något överdimensionerat, typ, åren 1910-1930 (sådär) om det bara var VB´s behov som (mest) skulle tillgodoses då. Därav min undran om man inte på nåt sätt förberedde sig för nåt "TÖJ" redan när NÖJ -som ju var Den Starkaste Partnern- var färdigbyggd (ja, sen fanns ju idéer om ytterligare utbyggnader genom förbindelse med Västergötland och VGJ via ASLJ)?

Jodå, sådana planer fanns ~1910, samtidiga med nya stationshuset på Norrköping Ö. Startsammanträde hölls 1910-02-16 på Linköpings slott (!) och banorna besiktigades en vecka i september. Utredningen blev dock klar först i början av 1912. Troligen förflöt några år av diskussioner, till första världskriget bröt ut. Och dagsproblemen måste prioriteras.

Saken nämns i NÖJ 50-årsskrift 1924.

F ö vill jag -apropå detta med stor bostad för många barn, och då för stor utan (typ)- att Tc Johnson förblev ogift och då bodde där (?) själv till hans syster flyttade dit (som hushållerska, typ?) utomlands ifrån, Bryssel tror jag. Borde vara en uppgift från Åke B då.

Nämns i SPÅR 2018. Företrädaren Carl Carlssons familjeförhållanden är okända.


/ L G

Bolagsbanornas chefsbostäder m m

av Ola Almquist @, Göteborg, söndag, november 22, 2020, 14:41 (6 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Intressant. Men man måste väl konstatera att Norrköping Ö -ja, stationshuset då åtminstone- framstår som något överdimensionerat, typ, åren 1910-1930 (sådär) om det bara var VB´s behov som (mest) skulle tillgodoses då. Därav min undran om man inte på nåt sätt förberedde sig för nåt "TÖJ" redan när NÖJ -som ju var Den Starkaste Partnern- var färdigbyggd (ja, sen fanns ju idéer om ytterligare utbyggnader genom förbindelse med Västergötland och VGJ via ASLJ)?

Jodå, sådana planer fanns ~1910, samtidiga med nya stationshuset på Norrköping Ö. Startsammanträde hölls 1910-02-16 på Linköpings slott (!) och banorna besiktigades en vecka i september. Utredningen blev dock klar först i början av 1912. Troligen förflöt några år av diskussioner, till första världskriget bröt ut. Och dagsproblemen måste prioriteras.

Saken nämns i NÖJ 50-årsskrift 1924.

F ö vill jag -apropå detta med stor bostad för många barn, och då för stor utan (typ)- att Tc Johnson förblev ogift och då bodde där (?) själv till hans syster flyttade dit (som hushållerska, typ?) utomlands ifrån, Bryssel tror jag. Borde vara en uppgift från Åke B då.

Nämns i SPÅR 2018. Företrädaren Carl Carlssons familjeförhållanden är okända.


/ L G

Carlsson hade en son, en dotter och en fosterdotter. De bytte till släktnamnet Carild 1918.
Ett stort antal personer har varit folkbokförda på Östra stationen. Man skiljer på Gamla och Nya men om det är fler byggnader än stationshusen inblandade framgår inte. I gamla stationshuset verkar det i alla fall ha bott två familjer, stationsinspektorens och banmästarens. På nya stationen bodde förutom trafikchefen med hushållerska (motsv.) en invalidiserad bagageförman, konduktör, lokmästare, änkor, civilingenjör, kassörska, ilgodsutkörare, kontorist, kontorsbiträde, fil. mag. (kvinnlig), bokförerska, stationsskrivare etc. Församlingsboken 1920 - 1925 innehåller en mängd personer.

/Ola

Bolagsbanornas chefsbostäder och annat.

av S-O Johansson @, söndag, november 22, 2020, 18:11 (5 dagar sedan) @ Ola Almquist

Apropå bostäder på Norrköping Ö så fanns det en trafikförman (lagbas) på växlingen i Norrköping som nyanställd på SJ och inflyttad dit hade fått hyra ett rum på vindsvåningen där. Eftersom han hette Johansson så fick han heta "Johan på vind" av de övriga. Ett typiskt exempel på hur man skilde på kollegor som hade samma efternamn. För övrigt är vi inte släkt.

Bolagsbanornas chefsbostäder Åhus

av mormorsgruvan @, söndag, november 22, 2020, 13:32 (6 dagar sedan) @ Kjell Aghult
Redigerad av mormorsgruvan, söndag, november 22, 2020, 13:38

Gärdsbanans trafikchef hade sin bostad i Åhus. På bottenvåningen fem rum och kök och pigkammare, på vinden 2 rum.

Bolagsbanornas chefsbostäder m m

av Kjell Aghult @, lördag, november 21, 2020, 12:07 (7 dagar sedan) @ Granis

Skulle nog tro att det var NÖJs "chef" som bodde där. Stationshuset byggdes ju 1910 sedan denna bana byggts klart. Innan dess -när VB var ensamma på Norrköping Ö- användes ett mindre stationshus.

Carl Carlsson (f 1873) var VB trafikchef 1908-1930. Bör alltså 1910 ha flyttat in i den nya chefsvåningen. Han var tc för det samlade TÖJ 1930-1936, efterträdd av Eric Johnson.

Bolagsbanornas chefsbostäder m m

av Granis @, lördag, november 21, 2020, 12:32 (7 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Du har säkert rätt, och tillgång till ordentliga källor. Det var dessutom 15-20 år sedan jag fokuserade mycket på TÖJ-banorna i allmänhet och NÖJ i synnerhet, från början nog m a a att renoveringen av NÖJ 16 på ULJ "tog fart". Det fördes då lite diskussioner med "östgötaintressenter" om möjlig sponsring kring detta projekt.

Det är säkert så -lite förenklat- att Norrköping (Ö) blev "rejäl huvudort" för alla östgötasmalspåren först sedan SJ tagit över, 1950 då. Innan dess hade t ex NÖJ, som ju var det största bolaget bland dom, fortfarande en "rejäl Finspångskantring". Det stämmer också med mycket Åke berättade. Ja, det jag kommer ihåg då, kanske. Det är väl det som är en del av problemet, liksom..

/ L G ;-)

Bolagsbanornas chefsbostäder m m

av Ola Almquist @, Göteborg, lördag, november 21, 2020, 12:45 (7 dagar sedan) @ Kjell Aghult

NVHJ:s trafikchef hade sin bostad på översta våningen på stationshuset i Västervik.
VGJ:s d:o på översta våningen i stationshuset på (nya) Göteborg Västgöta.
På Riksarkivet finns ritningar till trafikchefsbostad i Kristinehamn.
På DigitaltMuseum denna bild från Köping.
I Växjö fanns "Vita villan". Den har också fått lämna plats för nybyggnation och parkeringsplatser.

/Ola

Bolagsbanornas chefsbostäder m m

av Stefan Olsson @, lördag, november 21, 2020, 13:46 (7 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Efter att ha plöjt några tusen sidor protokoll från smalspårbanorna vill jag nog göra en reflektion beträffande vem som var chef, om det verkligen var Tc, som vi kanske idag tror.

I de tidiga åren för många banor är det uppenbart att Verkställande direktören är högste chef. Han, för det finns nog ingen privatbana som haft ens en kvinnlig styrelseledamot eller annan chefsperson, tecknar firma och är med i de stora affärerna, beträffande allt från anskaffning av lok och vagnar till kolinköp.

I några av de banor som börjar bli aktuella i vår vagnsserie, tex KiLJ och HSJ, är det dessutom påfallande många grevar, friherrar etc, och det var bara undantagsvis Tc hade den börden. De första åren i NVHJs föregångarebanor, tex HWJ, är det istället ett gäng Riddare och riksdagsmän (både och) som leder styrelsen. Under den tid riksdagen pågår, flyttar man inte bara styrelsemötena tiill Stockholm, utan även beslutanderätten. De ledamöter som inte är riksdagsmän får helt sonika finna sig i att få styrelsebesluten brevledes i efterhand!

Det tyck inte ha varit så många banor där det varit aktuellt för Tc att vara med i styrelsen, ens som adjungerad. Vilket i andra banor tycks ha varit mer självklart, åtminstone framåt i tiden.

Tc har förvisso haft pondus och regerat, men bara på sin nivå. När personalen på VSBJ unisont klagar på att Tc beter sig nedlåtande och elakt, få han ändock stöd av styrelsen att sitta kvar.

Bolagsbanornas chefsbostäder m m

av Kjell Aghult @, lördag, november 21, 2020, 14:35 (7 dagar sedan) @ Stefan Olsson

Efter att ha plöjt några tusen sidor protokoll från smalspårbanorna vill jag nog göra en reflektion beträffande vem som var chef, om det verkligen var Tc, som vi kanske idag tror.

I de tidiga åren för många banor är det uppenbart att Verkställande direktören är högste chef. Han, för det finns nog ingen privatbana som haft ens en kvinnlig styrelseledamot eller annan chefsperson, tecknar firma och är med i de stora affärerna, beträffande allt från anskaffning av lok och vagnar till kolinköp.

......

Det tyck inte ha varit så många banor där det varit aktuellt för Tc att vara med i styrelsen, ens som adjungerad. Vilket i andra banor tycks ha varit mer självklart, åtminstone framåt i tiden.

Tc har förvisso haft pondus och regerat, men bara på sin nivå. När personalen på VSBJ unisont klagar på att Tc beter sig nedlåtande och elakt, få han ändock stöd av styrelsen att sitta kvar.

VD och tc var skilda funktioner. VD var föreskriven i aktiebolagslagen. Tc var en operativ tjänst med ansvar bl a mot inspektören "Väg och Vatten". Tc och styrelse borde vara på minst talefot. VD- och tc-posterna kunde förenas, ett känt exempel är tc Svensson på ÖJ.

RSS-feed av trådar

powered by my little forum