Slängskjuts (Järnväg allmänt)

av mormorsgruvan @, fredag, november 27, 2020, 15:48 (59 dagar sedan)

Enligt SJ:s instruktioner §13:2 får slängskjuts endast ske i trängande fall och då ska koppelavläggare istället för fotavhakning användas.

Har någon foto på en koppelavläggare ?
Fanns sådana även för smalspår ?

Slängskjuts

av Harald ⌂ @, Göteborg, fredag, november 27, 2020, 16:40 (59 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Det verkar vara svårt att hitta bilder på koppelavläggare. På den tiden man hade sådana i närheten tänkte man ju inte på att ta bilder av så triviala föremål. Alltnog, det är en lång stång, ett rör som i ena änden är tillplattat och böjt. Stående på utsidan lägger man stången på bufferten och för in böjen under kopplets ögla. Då har man en hävarm med bufferten som vridpunkt och kan lyfta av kopplet. Det fanns ytterligare en godkänd metod och det var slängskjutskrok. Den har jag bild på ur en gammal växlingsinstruktion:
[image]
En man får hålla upp kopplet medan lokföraren sträcker. Sedan drar man igång vagnen, bromsar lätt så att kopplet ramlar ur och drar ifrån med loket.

Slängskjuts

av Anders.k. @, fredag, november 27, 2020, 16:50 (59 dagar sedan) @ Harald

Det finns ju film :-D
En äldre trevlig film från Storbritannien, kopplar av vagnar i början av filmen.

Youtube


M.V.H Anders.k.

Slängskjuts

av Nils-Eric Sääf @, Född i Kisa Bor i Åtvidaberg, fredag, november 27, 2020, 17:14 (59 dagar sedan) @ Anders.k.

Man behöver inte gå utomlands för att se en film om slängskjuts. På You tub kan man se en film om smalspåret Finspång -Hjortkvarn . Där använder de detta i Hjortkvarn när man växlar ihop vagnarna för returen till Finspång.Det förekom ofta på många stationer. Kvaliten på filmen är lite dålig och dragkraften är 2st Z4p.Och koppelvagn.

Slängskjuts

av Harald ⌂ @, Göteborg, fredag, november 27, 2020, 20:03 (59 dagar sedan) @ Nils-Eric Sääf

Man behöver inte gå utomlands för att se en film om slängskjuts. På You tub kan man se en film om smalspåret Finspång -Hjortkvarn . Där använder de detta i Hjortkvarn när man växlar ihop vagnarna för returen till Finspång.Det förekom ofta på många stationer. Kvaliten på filmen är lite dålig och dragkraften är 2st Z4p.Och koppelvagn.

Det var inte slängskjuts som man fick se i filmen utan en koppelavläggare för vagnar med normalspårskoppel och det tror jag inte man får se i Hjortkvarn.

Slängskjuts

av johanmmolin @, fredag, november 27, 2020, 23:38 (59 dagar sedan) @ Harald

Det var från Björnhammar, med tråddrageri och spikfabrik.

Slängskjuts

av Nils-Eric Sääf @, Född i Kisa Bor i Åtvidaberg, lördag, november 28, 2020, 23:35 (58 dagar sedan) @ johanmmolin

Den svenska modellen av slängskjuts gjordes i Hjortkvarn . KOLLA filmen.

Slängskjuts

av Överkörmästaren @, söndag, november 29, 2020, 09:59 (58 dagar sedan) @ Nils-Eric Sääf

Den svenska modellen av slängskjuts gjordes i Hjortkvarn . KOLLA filmen.

Själva slängskjutsen syns här: https://youtu.be/uN8e7TI7xws?t=1365

Sen verkar ju detta vara "fotvarianten" ;-)

Slängskjuts

av johanmmolin @, söndag, november 29, 2020, 13:03 (57 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Mittåt från min sida. Minnet är inte vad det aldrig har varit. Mina minnesbilder från filmen om 891 mm smalspår i Östergötland stämde inte.

Om jag har förstått det rätt så behövdes inte slängskjuts i Björnhammar eftersom alla växlar var riktade åt samma håll. Man backade ju upp vagnarna som skulle sättas av där. Så man kunde helt enkelt inte ha någon vagn på kroken bakom sig.

Slängskjuts

av Harald ⌂ @, Göteborg, söndag, november 29, 2020, 10:40 (57 dagar sedan) @ Nils-Eric Sääf

Det var inte det som mormorsgruvan frågade efter. Han ville se en bild på en koppelavläggare, och någon sådan syns naturligt nog inte i den svenska filmen, men i den engelska. F.ö. visar ju filmen inte ens hur slängskjutsen går till. Man ser bara en lokomotor som kommer körande och en rullande vagn efter den. Vad som har hänt dessförinnan får man gissa sig till. Det var en spänd förväntans upplösning i intet.

Slängskjuts

av Anders.k. @, söndag, november 29, 2020, 12:30 (57 dagar sedan) @ Harald

Det var inte det som mormorsgruvan frågade efter. Han ville se en bild på en koppelavläggare, och någon sådan syns naturligt nog inte i den svenska filmen, men i den engelska. F.ö. visar ju filmen inte ens hur slängskjutsen går till. Man ser bara en lokomotor som kommer körande och en rullande vagn efter den. Vad som har hänt dessförinnan får man gissa sig till. Det var en spänd förväntans upplösning i intet.

Tråden verkar vara kapad på Slängskjutsar så det är ju lika bra att forsätta,.
USA har en del sådana rörelser , det är ju automatkoppel så ska man få iväg mer än en vagn och lossa dom i farten så måste en hålla kopplet öppet hela tiden .
Denna tycker jag är lite häftig , flera vagnar som ger sig iväg över en gata dessutom och man ser vad alla tre i besättningen gör väldigt tydligt dvs lokförare, avkopplare och växlingsläggare.
Youtube

M.V.H Anders.k.

Slängskjuts

av Överkörmästaren @, måndag, november 30, 2020, 00:05 (57 dagar sedan) @ Anders.k.

Det var inte det som mormorsgruvan frågade efter. Han ville se en bild på en koppelavläggare, och någon sådan syns naturligt nog inte i den svenska filmen, men i den engelska. F.ö. visar ju filmen inte ens hur slängskjutsen går till. Man ser bara en lokomotor som kommer körande och en rullande vagn efter den. Vad som har hänt dessförinnan får man gissa sig till. Det var en spänd förväntans upplösning i intet.


Tråden verkar vara kapad på Slängskjutsar så det är ju lika bra att forsätta,.
USA har en del sådana rörelser , det är ju automatkoppel så ska man få iväg mer än en vagn och lossa dom i farten så måste en hålla kopplet öppet hela tiden .
Denna tycker jag är lite häftig , flera vagnar som ger sig iväg över en gata dessutom och man ser vad alla tre i besättningen gör väldigt tydligt dvs lokförare, avkopplare och växlingsläggare.
Youtube

M.V.H Anders.k.

Ja tråden heter ju "Slängskjuts" så det är naturligt att den handlar om det.

Och videon som du länkar till passar ju mycket bra in i sammanhanget och är väldigt illustrativ och bra. Tack!

Slängskjuts

av Björn Arvidsson @, söndag, november 29, 2020, 19:20 (57 dagar sedan) @ Nils-Eric Sääf

Man behöver inte gå utomlands för att se en film om slängskjuts. På You tub kan man se en film om smalspåret Finspång -Hjortkvarn . Där använder de detta i Hjortkvarn när man växlar ihop vagnarna för returen till Finspång.Det förekom ofta på många stationer. Kvaliten på filmen är lite dålig och dragkraften är 2st Z4p.Och koppelvagn.

Användes även slängskjuts i Finspång för att få koppelvagnen i rätt ende av lokomotorerna efter en tripp till Hjortkvarn

Slängskjuts

av Nils-Eric Sääf @, Född i Kisa Bor i Åtvidaberg, söndag, november 29, 2020, 22:35 (57 dagar sedan) @ Björn Arvidsson

I Finspång var det inga problem med rundgångar.

Slängskjuts

av Björn Arvidsson @, söndag, november 29, 2020, 22:44 (57 dagar sedan) @ Nils-Eric Sääf

I Finspång var det inga problem med rundgångar.

Har själv bevittnat förfarandet med slängskjutsen där. Fanns bara ett rundgångspår på smalspåret i vart fall de sista åren. och för att få in vagnarna till rampen var man tvungen att koppla loss lokomotorer och koppelvagn för att sedan framme vid stationen skifta plats på dom med hjälp av slängskjuts

Slängskjuts

av Överkörmästaren @, fredag, november 27, 2020, 18:12 (59 dagar sedan) @ Anders.k.

Häftig film!

Märkligt att se en färgfilm som visar så många vagnar som inte ens har genomgångsledning för tågbroms.

Slängskjuts. Brittisk modernisering

av Leif B @, fredag, november 27, 2020, 21:22 (59 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Häftig film!

Märkligt att se en färgfilm som visar så många vagnar som inte ens har genomgångsledning för tågbroms.

Ja, det är helt fascinerande vilket jätteinvestering som British Rail(ways) gjorde i att modernisera ett obsolet system. Brittisk järnvägstrafik fram till Andra Världskriget bestod till av att flytta små, korta "trälådor" från olika kolgruvor till lokala kolhandlare. Dessa vagnar ägdes endera av resp kolhandlaren eller av resp gruva. En liten lokal kolhandel i en by kanske hade en eller två vagnar som, när kolhögen på gården började sjunka ihop, skickades iväg till lämplig gruva för påfyllning och så småningom letade sig tillbaka genom järnvägssystemet. Kolet såldes sedan till hushåll och företag i byn för att hålla värmen, laga mat etc. En kolhandlare hade naturligtvis inte lust att investera i sofistikerade vagnar med t ex vakuumbroms eller andra finesser utan det var enklast möjliga som gällde, och underhållsnivån var säkert även den varierande.

Dessa vagnar gick "outrustade" godståg ("unfitted" ) med broms på lok och/eller tender och i en handbromsad bromsvagn längst bak. Skulle man nedför en lång eller brant backe, stannade man ovanför backen, två man gick längs tåget och drog åt handbromsarna (genom att trycka ner de långa spakarna längs underredet) varefter tåget lugnt och försiktigt tog sig ned för backen, varefter männen fick gå tillbaka längs tåget och lossa handbromsarna innan tåget fortsatte på plattmarken. Godstågen hade därför mycket låg medelhastighet medan expresstågen var snabba redan då, vilket gjorde det nödvändigt ur kapacitetssynpunkt med fyrspår på tättrafikerade huvudlinjer, d v s två spår för snabba tåg och två för långsamma.

För mer brådskande gods fanns även "utrustade" ("fitted" ) godståg, d.v.s. utrustade med vakuumbroms och det förekom även godståg med vakuumbromsade vagnar närmast lok och obromsade längre bak.

Nåväl, efter kriget var systemet nedslitet och omodernt och förstatligande, stordrift och rationalisering var begrepp i tiden. Det nybildade British Rail satte igång att modernisera, bl a ersätta den brokiga samlingen av nedslitna privatvagnar ("Prive Owner Waggon" ) med enhetliga plåtlådor av den typ som syns i filmen: gråa vagnar är "unfitted" och rödbruna är "fitted". Dessutom ersattes slitna ånglok av moderna diesellok, omfattande planväxling ersattes av moderna rangerbangårdar som den i filmen etc etc

Vad menar jag då med "obsolet"?? Jo, parallellt med att Järnvägen moderniserades för att utföra samma uppgift som hittills men på ett modernt, rationellt och effektivt sätt, så förändrades hela samhället och uppgiften (marknaden) förändrades: jättestora kolkraftverk ersatte kolspisar i alla kök och oljeeldning ersatte kolbrasor i alla vardagsrum. Stora el- och dieseldistributörer ersatte det små lokala kolhandlarna etc etc. Kol kunde fortfarande fraktas på järnvägen, men i så fall i systemtåg med tryckluftsbromsade vagnar och automatisk lossning som hann med ett varv från gruva till kund och tillbaka på en bråkdel av den hur långa en liten enskild kolvagn åkte runt i systemet. Och systemtågen behövde inga rangerbangårdar för att sortera kol till olika kunder.


En förkrigs "P.O. Waggon" (privatvagn):
https://en.wikipedia.org/wiki/Mineral_wagon#/media/File:Foster_Yeoman_Ltd_Quarry_Wagon_...

Engelska Wikipedia om dessa men också om ersättaren, British Rails 16 tons stålvagnar med 3 meters hjulbas, d vs de som syns i filmen. BR skaffade ungefär 300 000 sådana under efterkrigstiden:
https://en.wikipedia.org/wiki/Mineral_wagon

På 1960-talet kom så "karuselltågen", d v s systemtåg som lastades och lossades utan att stanna:
https://en.wikipedia.org/wiki/Merry-go-round_train

Slängskjuts. Brittisk modernisering

av Richard Loe @, fredag, november 27, 2020, 22:54 (59 dagar sedan) @ Leif B

Tyvärr var systemet inte obsolet. Oavsett vad du har hört eller läst på Wikepedia så ville vare sig BR eller de privata järnvägsbolagen ha kvar större delen av vagnslast trafiken. Den gick med förlust redan på 1930-talet. Men man fick inte bli av med den, järnvägarna hade sk "common carrier" status och man var tvungen att transportera allt som kunderna kom med. Och jag menar allt - jag har sett bilder på en fågel som skulle till ett zoo i Wellingborough, som man helt sonika hade skickat per godståg i en större pappkartong.

Nästan alla sk "private owner" vagnar ägdes av större bolag. Få kolhandlare i småstäder och byar ägde egna vagnar. Vagnarna ägdes istället av gruvbolagen. Ni som har sett bilder på en typisk brittisk kolhandlare i en stad eller by vet att handlarna hade flera olika typer av kol till salu, till olika priser. Handlarna beställde helt enkelt vagnslaster med lämplig kol från lämpliga gruvbolag. Och det var i sådana laster som som problemen började för järnvägarna. Det normala förfarandet var att gruvbolaget skickade den lastade vagnen iväg per tåg med destinationen X. Vagnen kom till X och ställdes in på godsbangården, där handlaren ansvarade för att lasta av vagnen. Det kunde ta flera dagar för kunden att lasta av en vagn, och under den tiden tog gruvbolaget hyra från järnvägsbolaget för vagnen. När vagnen var tom skickades den tillbaka till gruvan. Allt järnvägsbolaget gjorde var att dra vagnen, sk "mileage traffic". Inte bara det, järnvägsbolaget var tvungna att se till att det fanns tillräckligt med spår på bangården för trafiken. Järnvägsbolagen föredrog att dom själva lastade av vagnar, för då slapp dom onödig vagnshyra och kunde själva ta betalt av kunden för att lagerhålla godset. Föga förvånande så ville de flesta kunder lasta av själva...

Samma problem uppstod med gods som skulle med täckta vagnar. Här var det dock normalt järnvägsbolagen som ägde vagnarna, och de flesta hade vakuumbroms. Kunderna dröjde fortfarande med avlastning, vilket gjorde att man hade fler vagnar än man egentligen behövde.

Det fanns en gemensam standard för alla privatägda vagnar, men den krävde inte mer än handbroms på vagnarna. Järnvägsbolagen önskade vakuumbromsade vagnar av säkerhetsskäl, men fick inte igenom detta i förhandlingarna och de olika regeringarna var inte beredda att lagstifta. Hjulbasen på vagnarna förblev kort främst därför att det var den vagnslängden som kunderna kunde hantera. Dom byggde oftast inte ut sina anläggningar för att hantera längre vagnar, för dom såg inte behovet. Det fanns undantag, främst vissa oljebolag och vissa stålverk.

Trots allt detta så försökte BR modernisera och framför allt effektivisera trafiken. Ett exempel är de sk "windcutters", snabba genomgående och obromsade godståg på fd Great Central banan. Dom gick mellan de stora rangerbangårdarna och höll en snitthastighet på över 70 km/t. Man började införa vakuumbroms och senare tryckluftsbroms på godsvagnar, dels av säkerhetsskäl och dels då bromsade godståg kunde hålla högre hastigheter.

Man började också gå över till systemtåg där så var möjligt, och detta gjordes exempelvis med koltågen. Införandet av större vagnar med sido- och bottentömning hjälpte, för då kunde man få till automatisk lastning och lossning av vagnar. På pappret. Det gick bra att bygga automatiska lossningsanläggningar vid det stora nya kraftverken så som Ferrybridge, men det gick inte alltid att modernisera lastning vid gruvorna. Ofta fanns helt enkelt inte plats, och man fick lasta på det gamla sättet, en vagn åt gången.

Man gjorde samma sak mot kolhandlarna och oljebolagen. Man koncentrerade lossning av vagnar till några få ställen kring olika städer och kunde därmed köra systemtåg dit. Då fick exempelvis kolhandlarna själva hämta sin kol därifrån för leverans till kunderna. Denna koltrafik pågick långt in på 1970-talet, och det var bara införandet av naturgas i stor skala som gjorde att denna trafik tog slut.

Till slut blev man av med den sk "common carrier" statusen, och då kunde BR dra sig ur den olönsamma trafiken. Det som till slut knäckte vagnslast- och styckegodstrafiken var, precis som i Sverige och i USA, konkurrens från lastbilar.

Slängskjuts. Brittisk modernisering

av Leif B @, lördag, november 28, 2020, 22:00 (58 dagar sedan) @ Richard Loe

Tack för kompletteringen! Framför allt om att det framförallt var kunderna och inte Järnvägen som stod för konservatismen. Det är ju också ett intressant exempel på hur lätt ineffektivitet uppstår när en part står för besluten (t ex när lossa vagnen) och en annan part för kostnaden (t ex vagnhyran).

En detalj visserligen men jag har inte läst något om BR:s vilja att behålla eller slippa vagnslasttrafiken på Wikipedia. Wikipedia var min källa när det gäller antalet små kolvagnar av stål (16 ton) samt för bilder. Däremot bekräftar Wikipedia det du skriver om att många gruvor inte moderniserade lastningsplatserna för att kunna lasta heltåg.

När det gäller järnvägsvagnarna som kundernas billiga/dyra lagerplatser, så att även SJ samma problem. Så sent som kring 1990 hade SJ en uppsjö av godsvagnar som var och en gjorde ganska få resor på år: en billig lagerplats för godsmottagaren men dyr för SJ. (Nej, inte heller det har jag läst mig till på Wikipedia.)

Slängskjuts

av Richard Loe @, fredag, november 27, 2020, 18:48 (59 dagar sedan) @ Anders.k.

Det finns ju film :-D
En äldre trevlig film från Storbritannien, kopplar av vagnar i början av filmen.

Youtube


M.V.H Anders.k.

En mycket intressant film från Tinsleys rangerbangård. Nästan 10% av all godstrafik på brittiska järnvägar passerade Tinsley vid den här tiden. Notera den elektrifierade fd GCR banan i bakgrunden, varvid godståg till/från Manchester kunde hanteras utan att behöva byta lok på resan mellan Tinsley och Manchester. Växelloket som skymtas i filmen är en BR Class 13, ett dubbel växellok framtagen för tung växlingstjänst på rangerbangårdar med vall. Loket är kopplad i sin ursprungliga form - se bild nedan.

[image]

Filmen är tagen efter 1965, eftersom det var då som rangerbangården öppnades och Class 13 loken kom till Tinsley.

För dom som undrar var det vid den tiden fortfarande vanligt med godsvagnar utan genomgående broms, särskilt för stenkol- och malmtåg.

Slängskjuts

av Farbror Mossa @, måndag, november 30, 2020, 12:02 (56 dagar sedan) @ Harald

Slängskjuts användes på bangården i Oskarshamn; gick under den lokala benämningen "ryck".
Men jag kan inte för mitt liv komma ihåg hur man anordnade avkopplingen.

Ryckning

av mormorsgruvan @, fredag, december 04, 2020, 15:57 (52 dagar sedan) @ Farbror Mossa

"Ryckning" var en vanlig term för slängskuts vid en del järnvägar i Sverige.

Slängskjutskrok

av mormorsgruvan @, fredag, december 04, 2020, 15:56 (52 dagar sedan) @ Harald

Slängskjutskrok skall ha provats vid SJ omkring år 1950. Hur vanlig blev den vid SJ ?

RSS-feed av trådar

powered by my little forum