kortaste tillverkningstiden (Fordon: lok)

av Gustav M., Sunday, February 22, 2009, 15:05 (5514 dagar sedan)

Vilken är den kortaste tillverkningstiden för ett ånglok; internatinellt ?
Hur lång tid tog en revision av olika klass; Sverige ?

kortaste tillverkningstiden - OT

av Anders Jansson, Göteborg, Sunday, February 22, 2009, 16:58 (5514 dagar sedan) @ Gustav M.

Har inte svar på frågorna men kan bidraga med lite intressant jämförelseunderlag.

Den smalspåriga boggirälsbussen Ydom 413 beställdes av SJ hos HC den 28 mars 1939. Redan den 8 maj samma år leveransbesiktigades det då färdiga fordonet. Den extremt korta leveranstiden torde ha möjliggjorts genom omkastningar i produktionsplaneringen så att man kunde använda redan beställt material.

Kortaste tillverkningstiden - eksempel fra Norge

av Henrik B., Monday, February 23, 2009, 18:57 (5513 dagar sedan) @ Anders Jansson

Rørosbanen var opprinnelig bygd med smalspor - 1067 mm (åpnet 1877). De fikk i 1896 levert fire vauclain-compoundere fra Baldwin. De ble bestilt 14. juni og ble levert allerede 21. august samme år. De kom som byggesett og ble satt i drift i november. Lokene hadde hos NSB typebetegnelse XVIII og nummer 33-36. De ble utrangert i årene 1927 (3) og 1929 (1). Bilde - http://forsk.njk.no/mdb/visbilde.php?id=88370&aut=&eng=


Beste hilsen Henrik B. Backer

Kortaste tillverkningstiden - eksempel fra Norge

av Kurt G Möller, Sthlm, Tuesday, February 24, 2009, 00:19 (5512 dagar sedan) @ Henrik B.

Två månaders lev.tid var ingenting ovanligt fr just Baldwin! Rekord lär ha varit cirka 20 dagar...

Anledningen var naturligtvis att stortillverkare som BLW hade massor av komponenter till "femtio vanligaste varianterna" ständigt i lager - cylinderblock, hjulsatser etc etc. Och armaturen köptes fr underleverantörer, som det fanns gott om.

Kortaste tillverkningstiden - eksempel fra Norge

av Henrik B., Tuesday, February 24, 2009, 14:39 (5512 dagar sedan) @ Kurt G Möller

Presis det du peker på når det gjelder Baldwins byggemetode representerte et problem for de lettbygde banene i Norge. De aktuelle Vauclain-lokene ble også for tunge og det var i flere år knyttet restriksjoner i bruken av dem grunnet Rørosbanens mange store og spektakulære trebroer. Men etter at bæreevnen til broene administrativt var justert opp så de passet med lokene, var det ikke noe problem lenger.


Henrik B

Kortaste tillverkningstiden - eksempel fra Norge

av Kurt G. Möller, Sthlm, Tuesday, February 24, 2009, 19:08 (5512 dagar sedan) @ Henrik B.

Baldwin byggde mycket lok åt Norge. Ngn annan USA-fabrik oxå?

kortaste tillverkningstiden

av Conny Sernfalk, Sunday, February 22, 2009, 21:14 (5514 dagar sedan) @ Gustav M.

Hur lång tid tog en revision av olika klass; Sverige ?

I det närmaste omöjligt att svara generellt på. Bla beroende på att det fanns 5 revisionsklasser, 1-5 (varav klass 1 motsvarade nytillverkning)för panna och 3 för lok/tender, A-C. Säkert gjordes även prioriteringar. Efter efter att ha tittat i handlingar från huvudverkstaden i Östersund 1960 på ca 10 slumpmässigt valda ånglok kan man se följande:

klass V ca 1 vecka
klass VC 1-10 veckor
klass VB ca 7 veckor
klass IIIA ca 12 veckor
klass A ca 4 veckor

Således inga långkörare just då.... Det lok som var inne längst mellan januari-augusti var L21 1670 som erhöll en liten begränsad revision och var ändå inne i 3 månader.
1958 kom dock E10 1745 in i september och lämnade Ös först Augusti 1959, efter att ha fått högsta lok/pannrevision kl. AII. Den långa tiden berodde troligen på extraarbeten p.g.a brand i Östersund 1958

/ Conny

Revisionsklasser

av Stig Lundin, Monday, February 23, 2009, 16:54 (5513 dagar sedan) @ Conny Sernfalk

Hur lång tid tog en revision av olika klass; Sverige ?


I det närmaste omöjligt att svara generellt på. Bla beroende på att det fanns 5 revisionsklasser, 1-5 (varav klass 1 motsvarade nytillverkning)för panna och 3 för lok/tender, A-C. Säkert gjordes även prioriteringar. Efter efter att ha tittat i handlingar från huvudverkstaden i Östersund 1960 på ca 10 slumpmässigt valda ånglok kan man se följande:

klass V ca 1 vecka
klass VC 1-10 veckor
klass VB ca 7 veckor
klass IIIA ca 12 veckor
klass A ca 4 veckor

Således inga långkörare just då.... Det lok som var inne längst mellan januari-augusti var L21 1670 som erhöll en liten begränsad revision och var ändå inne i 3 månader.
1958 kom dock E10 1745 in i september och lämnade Ös först Augusti 1959, efter att ha fått högsta lok/pannrevision kl. AII. Den långa tiden berodde troligen på extraarbeten p.g.a brand i Östersund 1958

Man bör kanske förtydliga detta med att revisionklasserna I, II, III, IV och V avsåg ånglokspannorna, medan loken i övrigt genomgick revision enligt klass A, B eller C (stora bokstäver). För tendrar gällde a, b eller c (små bokstäver).
En ordentlig revision av ett tenderlok betecknades sålunda klass IIIAa. Vid en sådan revision tog man ofta ur den inre eldstaden.
Vid stora pannjobb skickades ångpannorna till huvudverkstaden i Örebro. För att få ner revisionstiderna fick man ofta en annan iordninggjord panna i retur. Loket kunde alltså stå i Östersund, där man gjorde allt utom pannrevisionen som utfördes i Örebro. Mot slutet av ångloksepoken gjordes i princip alla klass II-revisioner på normalspåriga ånglok i Örebro, medan det var Kalmar verkstad som utförde de flesta klass II-revisionerna på smalspårsloken.
Stig Lundin

Revisionsklasser

av Conny Sernfalk, Monday, February 23, 2009, 20:05 (5513 dagar sedan) @ Stig Lundin

Man bör kanske förtydliga detta med att revisionklasserna I, II, III, IV och V avsåg ånglokspannorna, medan loken i övrigt genomgick revision enligt klass A, B eller C (stora bokstäver). För tendrar gällde a, b eller c (små bokstäver).
En ordentlig revision av ett tenderlok betecknades sålunda klass IIIAa. Vid en sådan revision tog man ofta ur den inre eldstaden.
Vid stora pannjobb skickades ångpannorna till huvudverkstaden i Örebro. För att få ner revisionstiderna fick man ofta en annan iordninggjord panna i retur. Loket kunde alltså stå i Östersund, där man gjorde allt utom pannrevisionen som utfördes i Örebro. Mot slutet av ångloksepoken gjordes i princip alla klass II-revisioner på normalspåriga ånglok i Örebro, medan det var Kalmar verkstad som utförde de flesta klass II-revisionerna på smalspårsloken.
Stig Lundin

Helt korrekt Stig! Jag var lite otydlig när jag skrev.

Intressant det där med samarbetet mellan verkstäderna. Enligt en sammanställning jag har hemma gjordes alla pannbyten efter 1963-07 i Ös (dessförinnan Ös + Bs).Sista pannbytet i Ör var 1958-01. Detta är naturligtvis inget som hindrar att Örebro fortsatte längre att´göra revisioner och skicka iväg pannan till annan verkstad för byte/utbyte. Berätta gärna mera......
Och hur stämplade man pannplåtarna i dessa utbytesfall? Den mottagande verkstaden som ilade pannan i loket eller Ör som utfört pannrevisionen?

Vi har tidigare i detta forum avhandlat en fråga om de sista kl. II revisionerna. Jag har endast handlingar från Ös fram till 1963. Enligt dessa fick K2 626 den sista kl. II (kl. IIA) revisionen och utgick från Ös 1961-06-22.
Frågan är om det gjordes kl. II revisioner senare i antingen Ös eller Ör? Ånglokstjänstgöringen var ju redan då på upphällningen och man hade ett mindre antal lok som erhållit nya E-S2 pannor resp Gb och därmed fick förlängd panntid som kanske gjorde klass II revisioner obehövliga. Klass III revisioner fortsatte några år till.
Vi har diskuterat vad som gjordes i dom olika revisionsklasserna. Min bild var att revision kl. II innebar iläggning av helt ny innerfyrbox. Men undantag har tydligen funnits. Fram till sent 1940 tal verkar dessa varit nitade och därefter svetsade.

Revisionsklasser

av Stig Lundin, Monday, February 23, 2009, 21:13 (5513 dagar sedan) @ Conny Sernfalk

Svar på dessa frågor får man troligen genom att exempelvis studera Vbr (Verkstadsbyråns) registratur. Jag har aldrig hunnit ägna mig särskilt mycket åt det, men har inte BD gått igenom en del av detta?
Det bör ha varit den verkstad som utförde revisionen av en panna som stämplade pannplåten. Pannorna kunde bli stående i månader, ibland år, sedan en revision avslutats innan de åter kom till användning. Vid varje verkstad fördes en kronologisk förteckning över vilka ångpannor man reviderat, och varje revision hade ett "Fol nr".
Vid kl II fick pannan ny inre ekdstad. Det fanns även något som kallades kl IIf. dvs förenklad klass II. Då förnyades bara delar av eldstaden.
Sparade pannjournaler bör kunna ge svar på en del av de frågor vi har här.

kortaste tillverkningstiden - E10 reparation

av Ola Almquist, Monday, February 23, 2009, 23:23 (5513 dagar sedan) @ Conny Sernfalk

1958 kom dock E10 1745 in i september och lämnade Ös först Augusti 1959, efter att ha fått högsta lok/pannrevision kl. AII. Den långa tiden berodde troligen på extraarbeten p.g.a brand i Östersund 1958

/ Conny

Apropå E10, jag har för mig att jag läst att KVAB reparerade de svårast skadade E10-loken. 1745 hörde kanske till de minst skadade...

E10 1748 erhöll en ny tender, vilken? Om tender G5 1467 står det inte så mycket i detta inlägg. Vad hände för övrigt med den andra (1472?)?

Tack på förhand!

Ola