Fd Industrispår i Tranås. Lite frågor

Var ute och studerade lite industrispårsrester i Tranås förra veckan. Lite frågor i samband med detta. Egna foton 201217

Tranås ståtar med ett spårkors bland industrispåren. Till vänster utanför bild går ett 'triangelspår' till det vänstra spåret i bild. Hitom fotografen kommer spåret från bangården vid stationen. Till höger ena spåret till Stiga
[image]

Rakt fram och något till vänster från spårkorset ligger denna byggnad som troligen haft industrispår. Vad har det varit för industri ?
[image]

Till höger i spårkorset ovan ligger Stiga och här ser vi rester av ett spår. Västra vägen till höger
[image]

Framåt och något till höger i bilden med spårkorset ovan ser vi ett annat spår vid lastkaj till fd Stiga. Till vänster utanför bild har också legat andra spår i närheten av Verkstadsgatan. Vet någon vilka dessa industrier var som använde de spåren ?
[image]

Till vänster i spårkorset hamnar vi vid denna industribyggnad och undrar då givetvis vad det var för en industri ? Ligger vid Kullagatan
[image]

Sista bilden antyder ett industrispår till vänster om befintligt i nedförsbacken mot Västra vägen. Har troligen legat till höger om den blå byggnaden med stor rullport på. Samma spörsmål där - vilken var godskunden när det begav sig ?
[image]

Är någon av spåren till "Pastej"-fabriken?

Sannolikt inte, den låg söder om Tranås, öster om stambanan. Jag tror aldrig jag såg någon godsvagn på det spåret.

I "den grå forntiden" före 1970 förekom viss trafik på detta spår till någt jag minns som en madrassfabrik. Sista användning av spåret var uppställning av avställda tankvagnar.

Svarar mig själv efter att ha kollat på Ekonomiska Kartan 1954 hos Lantmäteriet: Slakthus
[image]

Samtidigt ser det väldigt mycket ut som en fd silo. Se bild från Google Maps
[image]

Rakt fram och något till vänster från spårkorset ligger denna byggnad som troligen haft industrispår. Vad har det varit för industri ?

Det enda jag kan bidra med är att trafik inte kan ha förekommit efter 1990.

Det fanns betydligt mer spår än dessa rester.
Faktiskt låg växlar i huvudspår på 3 platser,
enbart för industrispåren. På senare år ville SJ,
och sen Banverket minska växlar i huvudspår.

Vi börjar från Söder:
Där låg en växel vid viadukten f.d "stridabron". Spåret gick förbi Pastej
och fram till fabriken som förr kallades Cirrus Noshörningen. Det var de
som nyttjade det här spåret. Pastejköket har aldrig nyttjat detta spår.
Växel riven tidigt 80-tal. Spår vid fabrikerna bitvis synliga nyligen.

Centralt mitt mot stationen vid dåvarande perrongen:
Här låg en växel. Ett kort spår gick över gatan till Cirrus centrala fabrik.
I denna byggnad ligger idag Willys. Växel riven vid mitten på 80-talet.

I Norr vid Kågens/NKR/EFG låg en växel:
Där ifrån gick spåret ner för en brant lutning. Mitt i lutningen fanns en växel,
med en liten spårstump in till en brygga vid en fabrik. En enda vagn fick plats.
När spåret/slingan kom ner på plan mark vid Stiga, kunde man via spårkorset
nå alla spår och kunder som fanns på området. Det är här bilderna är tagna.

Stiga använde spåret ända till slutet. Slakteriet/Äggfabriken använde iaf inte
spåret på 70-talet. Silobyggnaden ska ha tillhört Centralförening/Lantmännen?

Spåret/slingan gick sen i en båge bort till de yttersta Nordvästra industrierna.
Det var Cirrus och Overman som båda hade spåranslutning och mycket gods
som gick på järnväg. På slingans väg fram hit, fanns några fler godskunder.
En plasttillverkare hade spår in i byggnaden, en annan utanför. Mitab hade
spåret utanför och nyttjade detta. Tankvagnar med olja/diesel stod ofta vid
ARA tankdepå. Rester av spåret/slingan finns kvar men försvinner allt mer.

Norra växeln i huvudspåret revs nång gång runt 1990. Då var det nog främst
Stiga och Cirrus/Overman som var kunder på slutet. Det lite ovanliga i Tranås
var att Cirrus hade hela 3 fabriker med spåranslutning och stora godsvolymer.
De tillverkade främst madrasser och möbelstoppning. Overman tillverkade mer
färdiga möbler. Cirrus och Overman hade på den tiden samma ägare, Bonnier.
Det gav altså 4 fabriker med spåranslutning och stora godsvolymer på liten ort. /WS/

Norra växeln i huvudspåret revs nång gång runt 1990. Då var det nog främst
Stiga och Cirrus/Overman som var kunder på slutet. Det lite ovanliga i Tranås
var att Cirrus hade hela 3 fabriker med spåranslutning och stora godsvolymer.
De tillverkade främst madrasser och möbelstoppning. Overman tillverkade mer
färdiga möbler. Cirrus och Overman hade på den tiden samma ägare, Bonnier.
Det gav altså 4 fabriker med spåranslutning och stora godsvolymer på liten ort. /WS/

Tidigast 1990 skulle jag vilja säga, men jag kan inte ange exakt år. Vet inte heller när det sist trafikerades, men tror att det var redan på 1980-talet.

1) Tranås var på sin tid ingen obetydlig godsstation. Den hade egen lokomotor, på 70-talet en Z65.

2) BV inventering av kapillära nätet (1990-talet) visar två kommunägda industristamspår: Till västra industriområdet (2,75 km) resp. norra d:o 0,1 km. På västra området låg Stigas
anslutning (0.42 km).

3) Södra industrispårsanslutningen låg ca 1 800 m från stationshuset, därmed utanför infartssignalen. Den bildade därför egen trafikplats: Tranås industrispår (Tnsi), öppnad 1968. Detta både infrastrukturellt och kommersiellt. Den ströks som taxepunkt 1979-06-11 men kan eventuellt därefter ha inräknats i "stora" Tranås: Enligt linjebok m m slopades linjeväxeln först 1990-08-22. Även jag har noterat Cirrus och Pastejköket som spåranslutna kunder.

4) Vagnslasten i Tranås nedlades slutligt 1994-06-12.

Om jag minns grafiska tidtabellen rätt ombesörjdes godstrafiken i Tranås mot slutet av lokomotorn i Boxholm, eller minns jag fel?

Om jag minns grafiska tidtabellen rätt ombesörjdes godstrafiken i Tranås mot slutet av lokomotorn i Boxholm, eller minns jag fel?

Det är korrekt. Den Z65 som fanns stationerad i Tranås var borta på slutet.
Styckegodset och transporter till/från SJ godsmagasin Tranås las ner runt 85.

Vill ha det till att Z65'an inklusive personal försvann samtidigt.
Den hade för övrigt ett eget litet stall som krävde bomfällning då
lokomotorn skulle in eller ut i stallet. Det låg strax intill bommarna.

Därför fick Boxholm ta hand om Tranås industrispår sista åren. /WS/

Körde en tidtabellsperiod (1981 - 1982) tåg 4555 Katrineholm - Nässjö med tillkoppling i Tranås. För det mesta var det Rc-lok, men 17 februari 1982 Du2 544. Maxvikt med Du var 900 ton och redan från Katrineholm var det nästan fullt tåg (401 m - 971 ton).D-loket räknades som 100 ton så vagnvikten var 871 ton. I Tranås var det normalt bara några få vagnar som tillkopplades men just den här dagen 168 m - 204 ton. Blev alltså 569 m - 1175 ton. Ung (nåja) och dum som man var så tog jag med alltihopa och med påskjutningshjälp av Z65 från Tranås så gick det utan större problem till Nässjö med bara två minuters merförsening.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Fd Industrispår i Tranås. Lite frågor (Fotografier/bildfrågor)