Systemet med bandelar finns både hos Järnvägsmuséet och Trafikverket men de är relativt moderna skapelser (jämfört med banvakter med banvaktsplåtar...).

Aha, på det viset, tänkte nog att det var så egentligen att det var ett modernare påfund.

Apropå "493" så har det sagts till mig att detta är en äldre nummerserie för västra stambanan mellan Göteborg - Hallsberg. Så där kan stugan finnas, i och för sig på en sträcka av 25 mil men ändå.. Kanske att någon kan få fram lite hur numreringen såg ut på den första tiden?

...

Systemet med bandelar finns både hos Järnvägsmuséet och Trafikverket men de är relativt moderna skapelser (jämfört med banvakter med banvaktsplåtar...).

...

... konstruerades av SJK Forskning på 1980-talet, ursprungligen för att sortera och registrera det stationsbildarkiv avdelningen började bygga upp. Tanken var att det skulle vara oberoende av indelningen i SJ och EJ och olika tidsepoker och omfatta alla bandelar som finns och funnits. Det skulle också vara "frekvensorienterat", d v s på bandelar med få tilltänkta objekt skulle det omfatta längre sträckor, på bandelar med många objekt kortare sträckor - riktigt stora objekt, som knutpunkterna Stockholm C och Göteborg C fick egna nummer. Dessutom skulle knutpunkterna tilldelas endast en bandel - övriga bandelar gick fram mot knutpunkten, men inte in till den. Detta illustrerades i förteckningen över bandelar med parentes runt den slutpunkt som inte ingick i bandelen, t ex Katrineholm-(Hallsberg). Dessutom måste inte bandelar börja och sluta i knutpunkter. När SJK Forskning sedan flyttade till Västsverige så var det personer där som tyckte att systemet i stället skulle ha koppling till EJ (och SJ) samt alltid bryta i knutpunkter, så de gjorde om systemet efter sina egna idéer. När sedan boken Järnvägsdata och JVM ville börja använda bandelsnummersystemet så var det SJK Forsknings ursprungliga system man valde, så den västsvenska varianten dog ut... //Anders, inblandad i bandelsregistrets tillkomst

Jag är nästan helt övertygad om att det är 186 Sörby nära Floby. Det finns mycket som stämmer in trots att stugan idag verkar ordentligt tillbyggd. Hur omnumreringen gått till kan jag inte förklara.

-Läget stämmer jämfört med flygbild och Häradsekonomiska kartan.
-Grannhuset, det fd skolhuset skymtar till vänster i bild.
-Nummerskylten står på högkant som de gör inom andra distriktet (och även inom tredje).
-Siffran 9 är inte ihopdragen utan öppen som även 6 är inom andra distriktet.
-Uthusets läge stämmer med flygbilden.
-Stugan ligger lägre än banan, kolla och jämför med bilderna på Banvakt.se.
-Landskapet bakom stugan stämmer med flygbilden.
-Det verkar som att banan lutar åt höger vilket den också gör i verkligheten med 10 promille.
-Stugan är av SJ modell 1872 höger, dvs farstu och dörr på höger sida

Det pågår lite jakt efter en familj som bott i stugan, gissningsvis kring år 1900 +- ett par år.

Det kan nog betraktas som klart! Jean har träffat rätt och det är bara att uttrycka all beundran och rikta ett stort tack för att den här gåtan som legat olöst i så många år äntligen blivit uppklarad. Det kan tilläggas att bilden anges vara tagen av Ludvig Ericson i Skövde, som också var verksam i Falköping.

Banvakten är Erik Magnus Jonsson Åberg som tjänstgjorde i Sörby från 1893 till i maj 1900. Den minsta flickan var född i juni 1899, så bilden bör vara tagen inför avflyttningen från stugan. De övriga barnen var en dotter f. 1886, två söner f. 1888 och 1890 samt två döttrar f. 1893 och 1895, allt stämmer! Stugnumret är dock fortfarande ett mysterium.