Ludvika, dvärgsignal vid infartssemafor (Signaler/säkerhet)
av Ulf Pålsson 
, Stockholm, måndag, januari 11, 2021, 00:22 (6 dagar sedan)
![[image]](images/uploaded/202101102233545ffb80d208090.jpg)
Sune Nylén visade denna ritning i en annan tråd.
Jag lägger märke till att infartssignalerna norrifrån var envingade semaforer (inget konstigt med det), men att det vid resp. semafor också finns en dvärgsignal placerad.
Det är första gången jag ser (eller hör talas om) en dvärgsignal invid en semafor. Har Sune (eller någon annan) något foto av detta? Har någon mer information om detta, eller om något liknande på annan plats?
Ludvika, dvärgsignal vid infartssemafor
av Sune Nylén , måndag, januari 11, 2021, 08:22 (6 dagar sedan) @ Ulf Pålsson
Hej Ulf. Vet inte om detta ger svar på frågan men för La gällde. Udda tåg Ned. Jämna upp.
![[image]](images/uploaded/202101110720575ffbfc5973eaf.jpg)
Ludvika, dvärgsignal vid infartssemafor m.m.
av Ulf Pålsson , Stockholm, måndag, januari 11, 2021, 14:55 (5 dagar sedan) @ Sune Nylén
Tack, Sune. Intressant att infartssignalerna i Ludvika visade körsignal till endast en tågväg (med 'lodrätt' i dvärgsignalen), medan körsignal till andra tågväg visades med bara 'snett vänster' i dvärgsignalen (medan semaforen/huvudljussignalen visade "stopp").
Sune, det skulle vara jättekul om du också visade de schematiska planskisser som tydligen finns i tidtabellsboken del A från Falun (å sid. 24) och Borlänge (å sid. 25).
Redigering: Jag såg att du redan hade visat skissen över Grängesberg.
Fln oh Blg
av Sune Nylén , måndag, januari 11, 2021, 17:40 (5 dagar sedan) @ Ulf Pålsson
tillför väl inte så mycket, men här kommer de. ![[image]](images/uploaded/202101111631255ffc7d5d2df87.jpg)
![[image]](images/uploaded/202101111632075ffc7d87955c8.jpg)
Den nya signalanläggningen i Falun togs i bruk den 15 feb. 1945 Kl 9,00
Fln och Blg
av Överkörmästaren , måndag, januari 11, 2021, 17:56 (5 dagar sedan) @ Sune Nylén
Älvdalen?!? Tja onekligen, men var det redan 1945 samma spårinnehavare hela vägen dit?
Lite om MEJ/MÄJ
av Sune Nylén , måndag, januari 11, 2021, 22:50 (5 dagar sedan) @ Överkörmästaren
Mora Elfdalens Järnväg MEJ/MÄJ hade 1906 försatts i konkurs och Gävle Dala Järnväg hade påföljande år ropat in den på auktion. GDJ bestod av Gävle Dala järnväg Gävle- Falun, FRMJ Falun - Rättvik - Mora järnväg Egentligen till Orsa, men den sträckan Mora Noret - Orsa hade SJ köpt in, samtidigt som Mora Vänern, och GDJ gjort en ny anslutning Mora Noret- Mora. Mora Älvdalens Järnväg och Falun - Västerdalarnas Järnväg FVJ Falun Björbo. Som svar på frågan.
Fln oh Blg
av Anders.k. , onsdag, januari 13, 2021, 16:53 (3 dagar sedan) @ Sune Nylén
Tack för bra spårplaner
Kommer aldrig att sluta att fascineras över hur liten Borlänge bangård var en gång i tiden och hur mycket det har växt till sig sedan dess
Mvh Anders.k.
Fln oh Blg
av Sune Nylén , onsdag, januari 13, 2021, 21:08 (3 dagar sedan) @ Anders.k.
Vad trevligt att det kommer till nytta och glädje. När linjen Falun Rättvik lades ned förflyttades tyngdpunkten till Borlänge, som fick en stor rangerbangård. Annars var nog Borlänge stor som station även tidigare. Vid elfieringen av SDJ 1947 lades ju också Bergsnäs ned och den verksamheten flyttades ju då även över till Borlänge.
Fln oh Blg
av Anders Wejryd , onsdag, januari 13, 2021, 21:17 (3 dagar sedan) @ Sune Nylén
Omläggningen i Dalarna var omfattande. Ludvikas betydelse minskade drastiskt. Trafiken till Västerdalarna flyttades från gamla SWB till Borlänge-Vansbro över Repbäcken och Björbo (från att tidigare alltså ha gått Stockholm-Tillberga-Ludvika-Nyhammar-Björbo)
Bergsnäs lokstation.
av S-O Johansson , torsdag, januari 14, 2021, 11:26 (3 dagar sedan) @ Sune Nylén
Den lades ned i samband med förstatligandet av SDJ. Personalen flyttades till SJ lokstation i Krylbo fr.o.m 1 juli 1948.
Fln oh Blg
av Anders.k. , torsdag, januari 14, 2021, 13:12 (3 dagar sedan) @ Sune Nylén
Vad trevligt att det kommer till nytta och glädje. När linjen Falun Rättvik lades ned förflyttades tyngdpunkten till Borlänge, som fick en stor rangerbangård. Annars var nog Borlänge stor som station även tidigare. Vid elfieringen av SDJ 1947 lades ju också Bergsnäs ned och den verksamheten flyttades ju då även över till Borlänge.
Var låg detta Bergsnäs ?
Första gången jag hör namnet tror jag, och hittar det inte alls .
M.V.H Anders.k.
Strömsnäs/ Bergsnäs
av Sune Nylén , torsdag, januari 14, 2021, 17:51 (2 dagar sedan) @ Anders.k.
Mellan Avesta och Krylbo. Det var SDJ lokstation och även en gammal verkstad. Den lades ned 1938. Fram till 15 maj 1938 hette platsen Strömsnäs. Den låg på högra sidan från Krylbo räknat. 1,1 km från Krylbo och 2,3 från Avesta enl. SDJ tdt 1939, om nu någon skulle ifrågasätta 
.
Ännu 1957 fanns byggnader kvar.
Strömsnäs/ Bergsnäs
av Anders.k. , torsdag, januari 14, 2021, 18:21 (2 dagar sedan) @ Sune Nylén
Tackar, nere i Krylbo alltså , då är det inte så konstigt att jag inte hittade det.
Det fanns väl inte ens någon lokstation i Borlänge förän nuvarande byggdes ?
M.V.H Anders.k.
Strömsnäs/ Bergsnäs
av Sune Nylén , torsdag, januari 14, 2021, 18:48 (2 dagar sedan) @ Anders.k.
Jo i norra ändan där linjen till Rättvik svängde av. Stora parallellstallar i trä. Försvann väl när man grävde ner järnvägen. Dit flyttade man vändskivan från Grythyttan när man lade ned den stationen.
Strömsnäs/ Bergsnäs
av Anders.k. , torsdag, januari 14, 2021, 18:51 (2 dagar sedan) @ Sune Nylén
Jo i norra ändan där linjen till Rättvik svängde av. Stora parallellstallar i trä. Försvann väl när man grävde ner järnvägen. Dit flyttade man vändskivan från Grythyttan när man lade ned den stationen.
Aha, dom syns ju faktiskt på Kartbild.com.
Trodde det var omlastningsmagasin för Kvarnsveden, man lär sig mycket nu , tackar.
M.V.H Anders.k.
Strömsnäs/ Bergsnäs
av S-O Johansson , torsdag, januari 14, 2021, 19:52 (2 dagar sedan) @ Anders.k.
Man kan ju undra över varför man bytte namn till Bergsnäs. Så heter ju ett område i centrala Avesta. En bit därifrån.
Enligt boken "Svenska lokmän 1950" så fanns det då 11 lokförare och 12 lokeldare placerade i Borlänge. BJ och SDJ verkar ha haft varsina personalgrupper i Borlänge. Enligt den boken fanns det då två parallellstall där. Ett i sten med två spår byggt 1942 som ersättning för ett äldre trästall och ett av trä med två spår som flyttats dit från Kil 1948.
BJ/SDJ
av Sune Nylén , torsdag, januari 14, 2021, 23:18 (2 dagar sedan) @ S-O Johansson
som svar på frågan så får jag påminna om att det var ju två olika trafiksektioner.
BJ andra med Ti i Filipstad och SDJ med trafikkontoret i Hedemora och Ti i Gävle. Det tillhörde GDG 3 dje sektion. Tror lokmästaren på den tiden satt i Rättvik och Miö i Gävle. Vid BJ satt Miö i Åmål, och Lokmästaren i Falun.
Strömsnäs/ Bergsnäs namnbyte
av Sune Nylén , torsdag, januari 14, 2021, 23:27 (2 dagar sedan) @ S-O Johansson
Svårt att svara på utan att spekulera, men det kan ju vara så att t.ex. posten bytt namn på området och jvg följt med. Du skriver ju själv att det är namnet på en del av Avesta.
Grythyttehed bytte ju namn till Grythyttan i början av 30 talet. Skräcka blev Ulvshyttan o.s.v. Sedan kan man ju fråga sig hur någon kommit på ett sådant förskräckligt namn som Skräcka från första början överhuvud taget.
Strömsnäs/ Bergsnäs namnbyte
av BM , Borlänge, fredag, januari 15, 2021, 08:55 (1 dag, 17 h, 26 min. sen) @ Sune Nylén
Sjön som ligger nordväst om driftplatsen heter Skräckasjön.
Gården som ligger bredvid driftplatsen heter Skräcka.
Det är en bra bit till Ulvshyttan.
Skräcka / Ul(f)vshyttan namnbyte
av Sune Nylén , fredag, januari 15, 2021, 09:53 (1 dag, 16 h, 28 min. sen) @ BM
Ja, det var mycket vanligt att man tog ett namn efter en närbelägen gård på annars öde platser. Militären hade synpunkter på hur tätt stationerna skulle ligga, därför kom många att ligga rätt ödsligt. Tror namnbytet skedde redan kring 1890.
Skräcka / Ul(f)vshyttan namnbyte
av Kjell Aghult , fredag, januari 15, 2021, 13:07 (1 dag, 13 h, 14 min. sen) @ Sune Nylén
Tror namnbytet skedde redan kring 1890.
1894-10-01, enligt SJ-cirkulär. Alla trafikanknutna sådana genomgicks under arbetet med Järnvägsdata 4.
Strömsnäs/ Bergsnäs
Ännu 1957 fanns byggnader kvar.
1961 fanns det dock enligt Kartbild inget kvar av Strömsnäs/Bergsnäs.
Strömsnäs/ Bergsnäs
av Christer Fredriksson , fredag, januari 15, 2021, 11:31 (1 dag, 14 h, 50 min. sen) @ Peter A
Det som därefter var kvar, var bara en gammal kran på området, som jag tror på sista tiden hade använts av en bilverkstad.
Ludvika - vändskiva.
av S-O Johansson , måndag, januari 11, 2021, 12:51 (6 dagar sedan) @ Ulf Pålsson
Hoppar in i den här tråden med annan fråga om Ludvika. I norränden finns en ensam vändskiva utmärkt. Vem ägde eller disponerade den? FLJ/TGOJ?
Ludvika - vändskiva.
av Sune Nylén , måndag, januari 11, 2021, 12:57 (6 dagar sedan) @ S-O Johansson
En ren gissning (Kvalificerad???) TGO vände rälsbussar här.
Ludvika - vändskiva.
av Christer Fredriksson , måndag, januari 11, 2021, 13:48 (5 dagar sedan) @ Sune Nylén
Nej, TGOJ ägde ingen vändskiva i Ludvika och vände ej heller loken, ty BJ skulle ha betalt för det!
Det var BJ eller SWB som ägde skivan!
Ludvika - vändskiva.
av S-O Johansson , måndag, januari 11, 2021, 22:03 (5 dagar sedan) @ Christer Fredriksson
Tack! Vems vändskivan var kan man fortsätta att undra över. Jag har förstått att TGOJ mest använde tanklok i persontågen Frövi-Ludvika. De gick alltså back åt ena hållet?
Ludvika - vändskiva.
av Sune Nylén , måndag, januari 11, 2021, 22:27 (5 dagar sedan) @ S-O Johansson
Nja! En dag i juli 1949 åkte mamma, pappa, jag, morbror Martin och mammas syster Lizzie med TGOJ rälsbuss till Ludvika över Blötberget. Då var det Yo rälsbussar som gällde.
Ludvika - vändskiva.
av Anders Sandgren , Bredäng, tisdag, januari 12, 2021, 08:01 (5 dagar sedan) @ S-O Johansson
Hoppar in i den här tråden med annan fråga om Ludvika. I norränden finns en ensam vändskiva utmärkt. Vem ägde eller disponerade den? FLJ/TGOJ?
Malte Ljunggrens lokstationsbok anger att en 20-meters vändskiva lades in 1940 i norra änden. Vems skivan var framgår dock inte.
Ludvika - 3 vändskivan.
av S-O Johansson , torsdag, januari 14, 2021, 12:11 (3 dagar sedan) @ Anders Sandgren
Gissningsvis bör den ha lagts ner av BJ. 1935-37 köpte BJ ett antal B-lok av SJ följt av 5 Ga-lok 1940. Dessa var ju för långa att vändas på den existerande 12 metersskivan. Placeringen i norränden förklaras väl av att det fanns plats för den där.
Ludvika - 3 vändskivan II.
av S-O Johansson , torsdag, januari 14, 2021, 20:00 (2 dagar sedan) @ S-O Johansson
Den här bilden från Samlingsportalen visar varför man inte kunde byta 12-metersskivan vid BJ-stallet. SWB och BJ skivor låg för nära varandra.
https://digitaltmuseum.se/021018158911/lokstall-med-anglok/media?slide=0
BJ vändskiva närmast och SWB lokstall i bakgrunden.
Tror det hela diskuterats tidigare.
Ludvika, dvärgsignal vid infartssemafor
av Gunnar Ekeving , måndag, januari 11, 2021, 19:26 (5 dagar sedan) @ Ulf Pålsson
Det är första gången jag ser (eller hör talas om) en dvärgsignal invid en semafor. Har Sune (eller någon annan) något foto av detta? Har någon mer information om detta, eller om något liknande på annan plats?
Christer Fredriksson visade vid något tillfälle en bild där man ser baksidan av infartssignalen i riktning från Falun samt skymtar tillhörande dvärgsignal. Huvudsyftet med bilden var dock att visa första eltåget 1946.
Tydligen försvann dvärgsignalerna 1959, och samtidigt byttes semaforerna mot ljussignaler och befintliga ljusinfartssignaler ändrades att visa två sken för alla infartstågvägar. Detta enligt besiktningsrapport daterad den 1 juni 1959 [Ebr, Riksarkivet]. På hösten samma år elektrifierades för övrigt bommarna vid korsningen med Hammarbacken (v1).
Man kan förmoda att signalsäkerhetsanläggningen efter ändringarna såg ut ungefär som på denna ritning [Järnvägsmuseet]. Jag har lite svårt att tolka förreglingstabellerna, men tycker det ser ut som att det även efter dvärgsignalernas borttagande fanns endast en fullständigt förreglad infartstågväg från varje infartssignal, och att ställverksvakterna för dessa tågvägar kunde manövrera infartssignalen utan medgivande från tågklareraren via blockfält. Övriga infarter, på oförreglad tågväg, tycks däremot ha krävt att tågklareraren lämnade medgivande med blockfältet för respektive infart. Kanske ansågs detta vara tillräckligt säkert för att kunna visa två gröna i infartssignalerna, och att det tidigare förfarandet med "snett vänster" i dvärgsignal och "stopp" i huvudsignal var alltför restriktivt?
![denna ritning [Järnvägsmuseet].](https://ekeving.se/r/sr_Ebrsi/C/Ebrsi_1247-001_1950-1963.jpg){kind=link}
Ludvika, dvärgsignal vid infartssemafor
av Ola Almquist , Göteborg, måndag, januari 11, 2021, 19:31 (5 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving
Det är första gången jag ser (eller hör talas om) en dvärgsignal invid en semafor. Har Sune (eller någon annan) något foto av detta? Har någon mer information om detta, eller om något liknande på annan plats?
Christer Fredriksson visade vid något tillfälle en bild där man ser baksidan av infartssignalen i riktning från Falun samt skymtar tillhörande dvärgsignal. Huvudsyftet med bilden var dock att visa första eltåget 1946.
Det var här.
/Ola
Ludvika, dvärgsignal vid infartssemafor
av Calle Wickberg , måndag, januari 11, 2021, 21:17 (5 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving
Tydligen försvann dvärgsignalerna 1959, och samtidigt byttes semaforerna mot ljussignaler och befintliga ljusinfartssignaler ändrades att visa två sken för alla infartstågvägar. Detta enligt besiktningsrapport daterad den 1 juni 1959 [Ebr, Riksarkivet]. På hösten samma år elektrifierades för övrigt bommarna vid korsningen med Hammarbacken (v1).
Mycket intressant! Rothens väg (felstavat på ritningen som f ö också anger närmaste station på TGOJ som "Blötberg" och inte det korrekta Blötberget) vid km 69+490 och Hammarbacken vid km 69+294 är idag slopade och nu finns istället Grangärdevägen vid km 69+465.
Finns någon ledtråd till när Grangärdevägen tillkom och de andra två slopades?
Ludvika, dvärgsignal vid infartssemafor
av Christer Fredriksson , måndag, januari 11, 2021, 21:28 (5 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving
OBS! ASEA hållplats finnes med vid TGOJ-banans infart på ritningen från G Ekeving!
Ludvika, 3 vändskivor
av el_vikingo , tisdag, januari 12, 2021, 11:02 (5 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving
Enligt ritningen, verkar det ha funnits tre vändskivor i Ludvika.
Under vilka tidsperioder fanns de olika vändskivorna?
// Håkan
Ludvika, 3 vändskivor
av Anders Sandgren , Bredäng, tisdag, januari 12, 2021, 16:37 (4 dagar sedan) @ el_vikingo
BJ hade en lokstation med rundstall med så smningom 8 platser och 12m vändskiva, SWB hade en med rundstall med 3+4 platser och 15m vändskiva. Båda dessa lokstationer låg i södra ändan av bangården. FLJ hade inget eget stall.
Därtill byggde BJ ett enkelspårstall i västra delen ca 1930 och 1945 tillkom ett dubbelspårigt parallellstall i närheten av detta, möjligen byggt av SJ inför elektrifieringen av fd SWB.
20m-skivan i norra ändan tillkommer på 40-talet. Möjligen var det BJ som byggde den, 12-meters skivan var för liten för BJ's större lok, men in i BJ-stallet kom de inte utan delning. Msn kan undra varför inte BJ bytte skivan mot en större, t.ex 18m, men det kanske inte fanns plats för detta. Eller byttes 12m-skivan? Malte Ljunggrens bok är inte 100% korrekt på alla punkter. Förvisso behövde man kanske inte stalla större lok i Ludvika.
SWB hade bara 15m-skivor och körde därför B-loken med C-tendrar.
Ludvika, 3 vändskivor
av Christer Fredriksson , torsdag, januari 14, 2021, 15:07 (2 dagar sedan) @ Anders Sandgren
FLJ hade eget lokstall fram till 1900!
Ludvika, 3 vändskivor
av Anders Sandgren , Bredäng, torsdag, januari 14, 2021, 16:45 (2 dagar sedan) @ Christer Fredriksson
Det verkar troligt och är alltså ett fel i lokstationsboken.
Var låg detta stall? På samma plats som SWB-stallet vilket byggdes 1900 eller någoin annanstans?
Det kan ju vara så att SWB behövde stall och byggde det med vändskiva men lät FLJ hyra plats i det nya.
Ludvika, 3 vändskivor
av Christer Fredriksson , torsdag, januari 14, 2021, 18:33 (2 dagar sedan) @ Anders Sandgren
Mitt emot rundstallen på andra sidan bangården nära den nu rivna tegelfabriken och mot ASEA.
Ludvika, 3 vändskivor
av Anders Sandgren , Bredäng, torsdag, januari 14, 2021, 23:36 (2 dagar sedan) @ Christer Fredriksson
Bangårdskartan från 1925 anger två överstrukna enkelspåriga parallellstall mittemot rundstallen, var det något eller båda dessa som användes av FLJ?
Ludvika, 3 vändskivor
av Christer Fredriksson , fredag, januari 15, 2021, 11:04 (1 dag, 15 h, 17 min. sen) @ Anders Sandgren
Nej! Dessa var BJ ellokstall!
Ludvika, 3 vändskivor
av BM , Borlänge, fredag, januari 15, 2021, 11:35 (1 dag, 14 h, 46 min. sen) @ Christer Fredriksson
1980 åkte vi från Borlänge till Ludvika och ellokstallet där, för utbildning i TEKLA.
Tvåspårstallet var det som var kvar då.
Det låg alltså i södra änden av bangården. Nu är det borta sedan länge
Ungefär där, där det idag ligger inhägnaden för ABB:s tungtransporter, kallad "Hagen".
Ludvika, 3 vändskivor
av Anders Sandgren , Bredäng, fredag, januari 15, 2021, 22:51 (1 dag, 3 h, 30 min. sen) @ Christer Fredriksson
Men ritningen är förslagsritning från 1925, dvs 15 år före elektrifieringen av BJ även om Malte Lj anger 1930-talet som tillkomstår för BJ-stallen.
Och de båda enkelspårsstallen är överkorsade. Det må ju varit förslag som inte genomfördes. Eller så blev det BJ-stallet så småningom, fast inte helt som på ritningen. Elloksstallet var väl tvåspårigt medan det på förslagsritningen från 1925 visas två enkelspårsstall.
FLJ's ursprunliga stall hade ju förvisso vändskiva och bangården är rätt kraftigt utbyggd så det är svårt att överblicka.
Ludvika, 3 vändskivor
av Christer Fredriksson , fredag, januari 15, 2021, 11:28 (1 dag, 14 h, 53 min. sen) @ Anders Sandgren
Några tidiga spårplaner från Ludvika med FLJ lokstall och vändskiva fram till 1900 då Ludvika fick en gemensam station med stations och bangård:
(Tyvärr dålig kvalité då jag nu ej i nuläget har tillgång till originalen!)
![[image]](images/uploaded/2021011510245060016d727e83a.jpg)
![[image]](images/uploaded/2021011510252260016d92120f7.jpg)