Signallampa under plattformstak, fråga (varning felroterad)

[image]

Någon som vet vad det här har varit (är?) för signal som sitter under plattformstaket på ett av spåren i Lund?

Finns på fler av spåren. Repetersignal som anger om nästa huvudsignal visar "kör".

Finns på fler av spåren. Repetersignal som anger om nästa huvudsignal visar "kör".

Nja, det undrar jag. Norrut finns det ett gäng, men denna på spår 4 sitter ju söderut och verkar helt onödig för det ändamålet, du ser huvudsignalen på samma bild. Dessutom saknar den bakgrundsskärm, och är av en äldre utformning än repetersignalerna norrut.

Den påminner om stadsbudslyktorna på Stockholm C. Syntes det vilken färg skenet hade? (De nämnda på Cst var gula.)

Den påminner om stadsbudslyktorna på Stockholm C. Syntes det vilken färg skenet hade? (De nämnda på Cst var gula.)

Jag försökte se det, tyckte mest att det såg ofärgat ut! Men gult kan nog inte uteslutas!

Nu blev jag nyfiken, ursäkta sidospåret. Vad var stadsbudslyktorna? Jobbade på Stockholm C 1979-2015 men aldrig hört talas om eller sett.

På Cst:s plattformar fanns tryckknappar med vilka resenärer kunde tillkalla stadsbud. Förutom att larma budkontoret tände knappen en gul lykta uppe under plattformstaket, för att leda budet till rätt plats.

Av någon anledning lät man lyktorna (och en del knappar?) vara kvar när Norra Säcken (spår 1 - 7) byggdes över med Cityterminalen.

Någon som vet vad det här har varit (är?) för signal som sitter under plattformstaket på ett av spåren i Lund?

Ser ut som en stopplykta.

Någon som vet vad det här har varit (är?) för signal som sitter under plattformstaket på ett av spåren i Lund?

Ser ut som en stopplykta.

Nu hittade jag något misstänkt föremål på en ritning hos Gunnar Ekeving, här. https://www.ekeving.se/r/sr_Ebrsi/Ebrsi_550-001.jpg

Det mesta talar väl för att det är URVn som sitter där än idag (detta var väl tidigare spår 5) men vad kan då dölja sig bakom denna beteckning?

UR betyder troligen utfartsrepeterare, dvs. plattformssignal. De användes på ställarställverk för att tkl i yttre tjänst skulle kunna kontrollera att rätt utfartstågväg var ställd innan han vinkade av tåget.

Det har funnits tre typer av plattformssignaler. Personligen kallar jag dem "stapeltyp", "lådtyp" och "godstyp". (I Signalteknisk handbok är bara den sista namngiven, och den beteckningen är därför hämtad därifrån.)

På den länkade ritningen är plattformssignalerna av stapeltyp. Det var en vertikal serie av gröna lyktor, där antalet gröna sken visade vilken utfartstågväg som var ställd från det såret i den aktuella körriktningen. Stapeln fick lika många lyktor som antalet möjliga utfartstågvägar.

UR betyder troligen utfartsrepeterare, dvs. plattformssignal. De användes på ställarställverk för att tkl i yttre tjänst skulle kunna kontrollera att rätt utfartstågväg var ställd innan han vinkade av tåget.

Det har funnits tre typer av plattformssignaler. Personligen kallar jag dem "stapeltyp", "lådtyp" och "godstyp". (I Signalteknisk handbok är bara den sista namngiven, och den beteckningen är därför hämtad därifrån.)

På den länkade ritningen är plattformssignalerna av stapeltyp. Det var en vertikal serie av gröna lyktor, där antalet gröna sken visade vilken utfartstågväg som var ställd från det såret i den aktuella körriktningen. Stapeln fick lika många lyktor som antalet möjliga utfartstågvägar.

Hm... men det är några saker som är besynnerliga (ritningen)

- Jag får bara ihop det till två tågvägar i riktning söderut (mot Staffanstorp samt nedspår mot Malmö) men det är tre lyktor.
- Varför skulle dessa lyktor behövas i riktning söderut där de sitter på "högerspårssidan"?
- Det är bara en lykta i dagens signal.

Det som skulle förklara alla tre strecksatserna vore väl om de här URVn osv gällde för körriktning "norrut". Och i så fall är "min" signal fortfarande oförklarad...

UR betyder troligen utfartsrepeterare, dvs. plattformssignal. De användes på ställarställverk för att tkl i yttre tjänst skulle kunna kontrollera att rätt utfartstågväg var ställd innan han vinkade av tåget.

Det har funnits tre typer av plattformssignaler. Personligen kallar jag dem "stapeltyp", "lådtyp" och "godstyp". (I Signalteknisk handbok är bara den sista namngiven, och den beteckningen är därför hämtad därifrån.)

På den länkade ritningen är plattformssignalerna av stapeltyp. Det var en vertikal serie av gröna lyktor, där antalet gröna sken visade vilken utfartstågväg som var ställd från det såret i den aktuella körriktningen. Stapeln fick lika många lyktor som antalet möjliga utfartstågvägar.

Hm... men det är några saker som är besynnerliga (ritningen)

- Jag får bara ihop det till två tågvägar i riktning söderut (mot Staffanstorp samt nedspår mot Malmö) men det är tre lyktor.
- Varför skulle dessa lyktor behövas i riktning söderut där de sitter på "högerspårssidan"?
- Det är bara en lykta i dagens signal.

Det som skulle förklara alla tre strecksatserna vore väl om de här URVn osv gällde för körriktning "norrut". Och i så fall är "min" signal fortfarande oförklarad...

Det fanns tre tågvägar söderut:
1. Nedspår mot Malmö
2. Uppspår mot Malmö
3. Staffanstorp

Förmodligen har två lampor avlägsnats.

Bokstaven n i beteckningen får väl antas betyda norrut. Det finns en signal med s också.

Är det inte en "uggla"? I så fall ska den ska hjälpa förare av längre tåg att veta när bakänden av tåget är hinderfritt

Det är inget som är i drift. Signalen har gul innerlins, så jag tror att det är en klart-signal

Så kan det också vara.

Den finns kvar i TTJ, men har väl inte använts någonstans i landet på decennier?

Det är inget som är i drift. Signalen har gul innerlins, så jag tror att det är en klart-signal

Jag trodde signal som tkl använde för att se att det var kör i huvudsignalen innan avgång gavs. Men den teorin sprack för den signalen sitter kvar vid trapphuset.

Signalen på bilden har ljusöppningar åt båda hållen. Något som tbfh signalerade klart med till tkl?

Jim

Det är inget som är i drift. Signalen har gul innerlins, så jag tror att det är en klart-signal

Gul innerlins ger svaret: Det är ursprungligen en "klart för avgång"-signal. Sådan fanns på vissa stationer där lokala förhållanden försvårade för tågklareraren (tkl) att se ”klart för avgång”, givet av tågbefälhavaren (tbfh) med arm eller handsignallykta. Tänt gult sken hade betydelsen "klart för avgång", släckt signal saknade signalbetydelse. Signalen manövrerades av tbfh med ett fyrkantsvred längre bort på plattformen. Behovet av "klart för avgång"-signal upphörde när "avgång" från tkl upphörde. För Lund C måste detta ha varit allra senast 1997 då stationen blev fjärrmanövrerad, men det kan också ha varit tidigare (dock efter 1983) som Lund C blev en s.k. TGE-station (Tågklareraren ger Ej Avgång).

År 2000, i samband med att "klart för avgång" från tbfh till tkl och "avgång" från tkl till föraren helt slopades, slopades också alla "klart för avgång"-signaler. Men på vissa ställen lät man signalinrättningen sitta kvar och fungera som en "klart"-signal, som hade samma utseende men som användes av avgångssignalerarbiträdet för att kunna signalera "klart" till avgångssignaleraren (fram till 2000: av "andremannen" till tbfh). Huruvida signalinrättningen på bilden har använts som "klart"-signal eller inte känner jag inte till.

I nuvarande trafikregler (TTJ) slopades "klart"-signalen (från 2009 stavat utan citattecken, klart-signal) år 2019.
/up

Det är inget som är i drift. Signalen har gul innerlins, så jag tror att det är en klart-signal

Gul innerlins ger svaret: Det är ursprungligen en "klart för avgång"-signal. Sådan fanns på vissa stationer där lokala förhållanden försvårade för tågklareraren (tkl) att se ”klart för avgång”, givet av tågbefälhavaren (tbfh) med arm eller handsignallykta. Tänt gult sken hade betydelsen "klart för avgång", släckt signal saknade signalbetydelse. Signalen manövrerades av tbfh med ett fyrkantsvred längre bort på plattformen. Behovet av "klart för avgång"-signal upphörde när "avgång" från tkl upphörde. För Lund C måste detta ha varit allra senast 1997 då stationen blev fjärrmanövrerad, men det kan också ha varit tidigare (dock efter 1983) som Lund C blev en s.k. TGE-station (Tågklareraren ger Ej Avgång).

År 2000, i samband med att "klart för avgång" från tbfh till tkl och "avgång" från tkl till föraren helt slopades, slopades också alla "klart för avgång"-signaler. Men på vissa ställen lät man signalinrättningen sitta kvar och fungera som en "klart"-signal, som hade samma utseende men som användes av avgångssignalerarbiträdet för att kunna signalera "klart" till avgångssignaleraren (fram till 2000: av "andremannen" till tbfh). Huruvida signalinrättningen på bilden har använts som "klart"-signal eller inte känner jag inte till.

I nuvarande trafikregler (TTJ) slopades "klart"-signalen (från 2009 stavat utan citattecken, klart-signal) år 2019.
/up

Min gissning är att "avgång" från tkl i Lund upphörde redan kring 1990.

Sista klart-signalen i drift som jag känner till var i Norrköping på spår 1.

Aha, då förstår jag varför den sitter i denna ände!

Det känns som att just denna blivit kvar när de andra tagits ned, men jag har inte tittat jättenoga så det kan finnas fler kvar.

sådana. En kontrollampa lyste ständigt. Antar för att visa att signalen var i funktion.. Vid lagd tågväg till spåret med tåg på ingående, tändes en röd lampa. Vid varje spår fanns
längst ut en dvärg. Plattformssignalen följde dvärgens signaler. När lamporna i dvärgen stod lodrätt och utfartssignalen några hundra meter ut på bangården visade grönt tändes också en grön lampa i dvärgen och plattformssignalen. Tkl kunde nu visa avgång. Då plattformarna vid flera spår svängde längst ut, kunde inte dvärgen normalt iakttas. Om jag minns rätt lyste signalen grönt till vänster om kontrollampan , klart mot Gubbero resp. höger, Klart mot Olskroken. Lamporna hade nog inga speciellt färgade glas men de var nog koncentriska för att samla ljuset och rätt tjocka, så ljuset tedde sig gulaktiga i dagsljus pga. lampans ljus - glödtrådens. Kvällstid såg de mera vitaktiga ut, som vanligt glödlampsljus..

Det hände några gånger när jag var nere att tåget var så långt att loket stod utanför dvärgen. En man kom då ut på ställverkets balkong och ropade Det är klart till Almedal resp. Kroken.

Det fanns en sådan i Krylbo under plattformstaket . Alltid gult sken i mitten .Gult och vänstra grönt mot Stockholm. Gult och grönt högra mot Frövi.

del A att det är ofärgat sken, så kan man väl inte skriva här att det är gult ljus.
Ja det kan man förstås, men då blir det ju fel.

ja visst ja så var det :-D

:-D :-D :-D

Man får ju inte heller prata om hur många blå sken som visas till en viss tågväg i en gammal AVOS- eller AGA-huvudsignal, då kan folk bli nervösa :-D

Tack för alla svar och särskilt för lösningen.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Signallampa under plattformstak, fråga (varning felroterad) (Signaler/säkerhet)