Okänd banvaktstuga 12.

[img]images/uploaded/20210114191819600098fb8b855.jpg[/img]
Ytterligare en okänd banvaktstuga.

En stor stuga, en dubbelstuga? Det fanns ju sådana långt uppe i norr, t.ex [link=https://banvakt.se/boden-gallivare/420-421-kaipajokk/]420-421 Kaipajokk[/link] men där får jag inte topografin att stämma riktigt, bl.a borde man sett bron över Kaipajokk på ursprungsbilden kan jag tycka.

Likaså med [link=https://banvakt.se/boden-gallivare/418-419-aimojokk/]418-419 Aimojokk[/link], där svänger banan av mot höger strax efter stugan men på ursprungsbilden ser den ju ut att gå spikrakt kilometervis.

Båda antaganden ovan förutsätter ju att positionerna på stugorna på Banvakt.se är riktiga men det brukar den vara även om det har slunkit med en tokig position då och då.

Jag tycker även att växtligheten på bilden talar emot att det är för långt norrut.

Jag hittade denna stuga på [link=https://digitaltmuseum.se/021018562809/banvaktsstuga]Digitaltmuseum, numrerad 253-254[/link] och hade det inte varit för att järnvägen går alldeles framför huset så hade jag sagt att det nog var den stugan, notera ladugårdens läge och utseende bakom som också stämmer.. Förvisso kan ju järnvägen dragits om men på ursprungsbilden ser ju stugan att stå på en kulle.

EDIT:
Jag har fått uppgift om att 253-254 är [link=https://banvakt.se/boden-gallivare/408-409-hedberget/]408-409 Hedberget[/link] med sin nyare numrering

En stor stuga, en dubbelstuga? Det fanns ju sådana långt uppe i norr, t.ex [link=https://banvakt.se/boden-gallivare/420-421-kaipajokk/]420-421 Kaipajokk[/link] men där får jag inte topografin att stämma riktigt, bl.a borde man sett bron över Kaipajokk på ursprungsbilden kan jag tycka.

Likaså med [link=https://banvakt.se/boden-gallivare/418-419-aimojokk/]418-419 Aimojokk[/link], där svänger banan av mot höger strax efter stugan men på ursprungsbilden ser den ju ut att gå spikrakt kilometervis.

Båda antaganden ovan förutsätter ju att positionerna på stugorna på Banvakt.se är riktiga men det brukar den vara även om det har slunkit med en tokig position då och då.

Jag tycker även att växtligheten på bilden talar emot att det är för långt norrut.

Jag hittade denna stuga på [link=https://digitaltmuseum.se/021018562809/banvaktsstuga]Digitaltmuseum, numrerad 253-254[/link] och hade det inte varit för att järnvägen går alldeles framför huset så hade jag sagt att det nog var den stugan, notera ladugårdens läge och utseende bakom som också stämmer.. Förvisso kan ju järnvägen dragits om men på ursprungsbilden ser ju stugan att stå på en kulle.

EDIT:
Jag har fått uppgift om att 253-254 är [link=https://banvakt.se/boden-gallivare/408-409-hedberget/]408-409 Hedberget[/link] med sin nyare numrering

Hjälpkraftledningen i stopltopparna är inte av standardutförande. Om det nu ens är en hjälpkraftledning. Normalt sitter det isoltorer i bredd i stopltoppen för de två trådarna i ledningen, men här sitter det en i mitten högt och en på sidan, båda isolerade för full spänning. Möjligen är dock trådarna något helt annat, tex förbigång eller återledare, men utförandet är ovanligt. Återledare med isolator för full spänning är inget normalt utförande.

Det sitter även en transformator i stolpen, sannolikt för belysning i stugan.
Sådana trafos är normalt ansluten till de två hjälpkraftledningarna, och så kan ju vara fallet även här. Men, man kan även tänka sig att det är någon avvikande variant med tex speciell hjälpkraft bara för belysningar, alternativt att det är 16Hz belysning i stugan tagen direkt från körtråden om det nu inte är hjälpkraftledning som sitter med den ovanliga placeringen i stolptoppen.

Jag menar att man bör leta på en linje med avvikande elektrifieringstandrad, Malmbanan, Göteborg-Borås etc.
Malmbanan hade ju tidigt konstruktioner med omformare från 15 till 60Hz för belysning av staioner etc.

/Per

En stor stuga, en dubbelstuga? Det fanns ju sådana långt uppe i norr, t.ex [link=https://banvakt.se/boden-gallivare/420-421-kaipajokk/]420-421 Kaipajokk[/link] men där får jag inte topografin att stämma riktigt, bl.a borde man sett bron över Kaipajokk på ursprungsbilden kan jag tycka.

Likaså med [link=https://banvakt.se/boden-gallivare/418-419-aimojokk/]418-419 Aimojokk[/link], där svänger banan av mot höger strax efter stugan men på ursprungsbilden ser den ju ut att gå spikrakt kilometervis.

Båda antaganden ovan förutsätter ju att positionerna på stugorna på Banvakt.se är riktiga men det brukar den vara även om det har slunkit med en tokig position då och då.

Jag tycker även att växtligheten på bilden talar emot att det är för långt norrut.

Jag hittade denna stuga på [link=https://digitaltmuseum.se/021018562809/banvaktsstuga]Digitaltmuseum, numrerad 253-254[/link] och hade det inte varit för att järnvägen går alldeles framför huset så hade jag sagt att det nog var den stugan, notera ladugårdens läge och utseende bakom som också stämmer.. Förvisso kan ju järnvägen dragits om men på ursprungsbilden ser ju stugan att stå på en kulle.

EDIT:
Jag har fått uppgift om att 253-254 är [link=https://banvakt.se/boden-gallivare/408-409-hedberget/]408-409 Hedberget[/link] med sin nyare numrering

Hjälpkraftledningen i stopltopparna är inte av standardutförande. Om det nu ens är en hjälpkraftledning. Normalt sitter det isoltorer i bredd i stopltoppen för de två trådarna i ledningen, men här sitter det en i mitten högt och en på sidan, båda isolerade för full spänning. Möjligen är dock trådarna något helt annat, tex förbigång eller återledare, men utförandet är ovanligt. Återledare med isolator för full spänning är inget normalt utförande.

Det sitter även en transformator i stolpen, sannolikt för belysning i stugan.
Sådana trafos är normalt ansluten till de två hjälpkraftledningarna, och så kan ju vara fallet även här. Men, man kan även tänka sig att det är någon avvikande variant med tex speciell hjälpkraft bara för belysningar, alternativt att det är 16Hz belysning i stugan tagen direkt från körtråden om det nu inte är hjälpkraftledning som sitter med den ovanliga placeringen i stolptoppen.

Jag menar att man bör leta på en linje med avvikande elektrifieringstandrad, Malmbanan, Göteborg-Borås etc.
Malmbanan hade ju tidigt konstruktioner med omformare från 15 till 60Hz för belysning av staioner etc.

/Per

Hittade denna bild från Malmbanan på digitalt museum [link=https://digitaltmuseum.se/021018168526/overforingsledning-nagonstans-pa-malmbanan/media?slide=0]Malmbanan[/link] med exakt samma typ av ledning i stolptopparna.

Sannolikt ligger stugna på malmbanan.

/Per

Per, jag tror du har helt rätt, denna stuga finns efter Malmbanan. Men vilken är det?

Jag har tröskat igenom en massa stugor längs malmbanan men än så länge inte fått något träff.

Framförallt är det många som har uthuset placerat parallellt med stugan så att säga. Den enda som jag hittat hittills som stämmer med uthus i vinkel mot banvaktstugan är [link=https://digitaltmuseum.se/021018562809/banvaktsstuga]Digitaltmuseum, numrerad 253-254[/link] som ju är [link=https://banvakt.se/boden-gallivare/408-409-hedberget/]408-409 Hedberget[/link] med sin nyare numrering.

Men där stämmer ju inte järnvägens placering precis framför stugan? I och för sig är placeringen av stugan enligt Banvakt.se oklar. Har ombyggnad skett kanske?

Sen kan jag inte rå för att fantasin spinner iväg ang namnet, "Hedberget". På ursprungsbilden ser det ju rätt öppet ut, landskapet, "som en hed" kanske? Och stugan står ju på en liten kulle.. Ja, då blir det ju kanske "Hedberget". Men det är nog en alldeles för långsökt förklaring.. :) Det blir nog till att leta vidare.

Hjälpkraftledningen i stopltopparna är inte av standardutförande. Om det nu ens är en hjälpkraftledning. Normalt sitter det isoltorer i bredd i stopltoppen för de två trådarna i ledningen, men här sitter det en i mitten högt och en på sidan, båda isolerade för full spänning. Möjligen är dock trådarna något helt annat, tex förbigång eller återledare, men utförandet är ovanligt. Återledare med isolator för full spänning är inget normalt utförande.

Det sitter även en transformator i stolpen, sannolikt för belysning i stugan.
Sådana trafos är normalt ansluten till de två hjälpkraftledningarna, och så kan ju vara fallet även här. Men, man kan även tänka sig att det är någon avvikande variant med tex speciell hjälpkraft bara för belysningar, alternativt att det är 16Hz belysning i stugan tagen direkt från körtråden om det nu inte är hjälpkraftledning som sitter med den ovanliga placeringen i stolptoppen.

Är Malmbanan den enda banan i Sverige som haft denna typ av hjälpkraftledning?

En stor stuga, en dubbelstuga? Det fanns ju sådana långt uppe i norr, t.ex [link=https://banvakt.se/boden-gallivare/420-421-kaipajokk/]420-421 Kaipajokk[/link] men där får jag inte topografin att stämma riktigt, bl.a borde man sett bron över Kaipajokk på ursprungsbilden kan jag tycka.

Likaså med [link=https://banvakt.se/boden-gallivare/418-419-aimojokk/]418-419 Aimojokk[/link], där svänger banan av mot höger strax efter stugan men på ursprungsbilden ser den ju ut att gå spikrakt kilometervis.

Båda antaganden ovan förutsätter ju att positionerna på stugorna på Banvakt.se är riktiga men det brukar den vara även om det har slunkit med en tokig position då och då.

Jag tycker även att växtligheten på bilden talar emot att det är för långt norrut.

Jag hittade denna stuga på [link=https://digitaltmuseum.se/021018562809/banvaktsstuga]Digitaltmuseum, numrerad 253-254[/link] och hade det inte varit för att järnvägen går alldeles framför huset så hade jag sagt att det nog var den stugan, notera ladugårdens läge och utseende bakom som också stämmer.. Förvisso kan ju järnvägen dragits om men på ursprungsbilden ser ju stugan att stå på en kulle.

EDIT:
Jag har fått uppgift om att 253-254 är [link=https://banvakt.se/boden-gallivare/408-409-hedberget/]408-409 Hedberget[/link] med sin nyare numrering

Hjälpkraftledningen i stopltopparna är inte av standardutförande. Om det nu ens är en hjälpkraftledning. Normalt sitter det isoltorer i bredd i stopltoppen för de två trådarna i ledningen, men här sitter det en i mitten högt och en på sidan, båda isolerade för full spänning. Möjligen är dock trådarna något helt annat, tex förbigång eller återledare, men utförandet är ovanligt. Återledare med isolator för full spänning är inget normalt utförande.

Det sitter även en transformator i stolpen, sannolikt för belysning i stugan.
Sådana trafos är normalt ansluten till de två hjälpkraftledningarna, och så kan ju vara fallet även här. Men, man kan även tänka sig att det är någon avvikande variant med tex speciell hjälpkraft bara för belysningar, alternativt att det är 16Hz belysning i stugan tagen direkt från körtråden om det nu inte är hjälpkraftledning som sitter med den ovanliga placeringen i stolptoppen.

Jag menar att man bör leta på en linje med avvikande elektrifieringstandrad, Malmbanan, Göteborg-Borås etc.
Malmbanan hade ju tidigt konstruktioner med omformare från 15 till 60Hz för belysning av staioner etc.

/Per

Hittade denna bild från Malmbanan på digitalt museum [link=https://digitaltmuseum.se/021018168526/overforingsledning-nagonstans-pa-malmbanan/media?slide=0]Malmbanan[/link] med exakt samma typ av ledning i stolptopparna.

Sannolikt ligger stugna på malmbanan.

/Per

Några ytterligare detaljer,

På denan bild som enligt beildtexten är från Gällivare-Svartön har kontaltledningsstolparna vanliga fyrkantiga brickor mellan ståndarna, [link=https://digitaltmuseum.se/021018168574/banledningarna-nagonstans-pa-linjen-mellan-gallivare-och-svarton]stolpe[/link] , vilket även stolparna på ursprungsbilden på stugan har.
Denna bild [link=https://digitaltmuseum.se/021018167994/en-banvaktstuga-efter-malmbanan-med-ett-nummer-som-slutar-med-93]Stolpe2[/link] visar däremot en stolpe med sick-sack förstärkning mellan ståndarna.
Sick-sack förstärkningen användes på första elektrifierinen Kiruna-Riksgränsen.
(Stolpar kan förvisso ha bytts ut.)

Man kan förmoda att stugan på ursprungsbilden finns på södra delen av malmbanan.

/Per

Jovisst. Hjälpkraftledningen är av dåtida standardutförande på malmbanan.

Hälpkraftledningen har spänningen 10 kV 60 Hz mellan trådarna. Denna spänning transformeras ner och används för belysning i banvaktsstugan.

Hjälpkraftledningen användes även för att kompensera det elektrostatiska fältet och de störningar som det förorsakar på närbelägna blanka svagströmsledningar (telefon och telegraf) genom influens och som har sitt upphov i kontaktledningens spänning. Detta gick till så att hjälpkraftledningens mittpunkt matades med samma (eller något högre) spänning som kontaktledningen men med 180 graders fasförskjutning. Man hade således dubbla kontaktledningsspänningen mellan hjälpkraftledningens mittpunkt och kontaktledningen. Observera att arrangemanget gällde uttryckligen spänningen, inte strömmen i kontaktledningen!

Det rådde således samma spänningsförhållanden mellan trådarna som mellan kontaktledningen och motledningen i dagens autotransformatorsystem (AT).

Läs vidare: [i]Undersökningar gällande svagströmsstörningar vid med enfasström drivna elektriska banor[/i] (Berättelse avgiven till Kungl. Järnvägsstyrelsen av särskilt för ändamålet utsedda kommitterade under medverkan av flere fackmän); Stockholm 1919, A.-B. Svenska Teknologiföreningens förlag; ss. 37-39.

(Intressant är användningen av ordet [i]kommitterade[/i] i detta sammanhang. Samma ord användes inom L M Ericsson på 1990-talet med annan betydelse, som höll på att driva mig till galenskap.)

[img]images/uploaded/20210114191819600098fb8b855.jpg[/img]
Ytterligare en okänd banvaktstuga.

Vad är det man ser mitt i spåret i bildens framkant?

[img]images/uploaded/20210114191819600098fb8b855.jpg[/img]
Ytterligare en okänd banvaktstuga.

Vad är det man ser mitt i spåret i bildens framkant?

Kan det vara en upphöjning för att vända en motordressin som [link=https://bglandin.se/en-gul-motordressin-i-anten/]beskrivs här[/link]?

[img]images/uploaded/20210114191819600098fb8b855.jpg[/img]
Ytterligare en okänd banvaktstuga.

Vad är det man ser mitt i spåret i bildens framkant?

Kan det vara en upphöjning för att vända en motordressin som [link=https://bglandin.se/en-gul-motordressin-i-anten/]beskrivs här[/link]?

Det är nog väldigt troligt att det är.

Ser det inte ut att vara en bro längst bort i bild? I så fall kanske det kan vara till någon hjälp?

Ja, men det håller jag helt med om, det kan absolut vara en bro. Det är absolut till hjälp.

Men som Anders Järvenpää skriver i ett annat inlägg kan det även vara en kombination av kontaktledningsstolpar man ser.

Observera att man på malmbanan ursprungligen använde s.k. parstolpar vid sektionspunkter med två kontaktledningsstolpar med utliggare placerade mitt för varandra på ömse sidor om banan.

Se exempelvis Svensk statsbaneelektrifiering år 1942, bilden på sida 75.

Det kan vara ett sådant arrangemang man skönjer längst bort i bilden.

Observera att man på malmbanan ursprungligen använde s.k. parstolpar vid sektionspunkter med två kontaktledningsstolpar med utliggare placerade mitt för varandra på ömse sidor om banan.

Se exempelvis Svensk statsbaneelektrifiering år 1942, bilden på sida 75.

Det kan vara ett sådant arrangemang man skönjer längst bort i bilden.

Även Saltsjöbanan (samtida med Malmbanan men med helt annat strömsystem) hade uppenbarligen det, fram till häromåret. Vet man något om varför?

Observera att man på malmbanan ursprungligen använde s.k. parstolpar vid sektionspunkter med två kontaktledningsstolpar med utliggare placerade mitt för varandra på ömse sidor om banan.

Se exempelvis Svensk statsbaneelektrifiering år 1942, bilden på sida 75.

Det kan vara ett sådant arrangemang man skönjer längst bort i bilden.

Även Saltsjöbanan (samtida med Malmbanan men med helt annat strömsystem) hade uppenbarligen det, fram till häromåret. Vet man något om varför?

Om frågan gällde varför man hade parstolpar var det förmodligen för att det är en ganska naturligt tanke när sektionerna ska gå omlott och sluta på varsin sida om spåret.

Om frågan istället gällde varför man upphörde med detta kanske det var för att spara på stolpar.

Observera att man på malmbanan ursprungligen använde s.k. parstolpar vid sektionspunkter med två kontaktledningsstolpar med utliggare placerade mitt för varandra på ömse sidor om banan.

Se exempelvis Svensk statsbaneelektrifiering år 1942, bilden på sida 75.

Det kan vara ett sådant arrangemang man skönjer längst bort i bilden.

Även Saltsjöbanan (samtida med Malmbanan men med helt annat strömsystem) hade uppenbarligen det, fram till häromåret. Vet man något om varför?

Om frågan gällde varför man hade parstolpar var det förmodligen för att det är en ganska naturligt tanke när sektionerna ska gå omlott och sluta på varsin sida om spåret.

Om frågan istället gällde varför man upphörde med detta kanske det var för att spara på stolpar.

Parstolparna bar väl i regel upp var sin utliggare och var inte ändstolpar. Men det fanns samtidigt stolpar med dubbla utliggare vid t ex växlar, som inte var kraftigare.

Observera att man på malmbanan ursprungligen använde s.k. parstolpar vid sektionspunkter med två kontaktledningsstolpar med utliggare placerade mitt för varandra på ömse sidor om banan.

Se exempelvis Svensk statsbaneelektrifiering år 1942, bilden på sida 75.

Det kan vara ett sådant arrangemang man skönjer längst bort i bilden.

Även Saltsjöbanan (samtida med Malmbanan men med helt annat strömsystem) hade uppenbarligen det, fram till häromåret. Vet man något om varför?

Om frågan gällde varför man hade parstolpar var det förmodligen för att det är en ganska naturligt tanke när sektionerna ska gå omlott och sluta på varsin sida om spåret.

Om frågan istället gällde varför man upphörde med detta kanske det var för att spara på stolpar.

Parstolparna bar väl i regel upp var sin utliggare och var inte ändstolpar. Men det fanns samtidigt stolpar med dubbla utliggare vid t ex växlar, som inte var kraftigare.

Förlåt om jag var otydlig, men idén är just att parstolparna står mittför varandra och bär varsin sektion precis där de möts. Sedan finns självklart en ändstolpe på vardera sidan. Numera står det en ensam stolpe istället för paret (med dubbla utliggare) och "ändstolpen" är ofta samtidigt vanlig stolpe för sektionen intill, då spar man in alla stolparna som stod på andra sidan.

Observera att man på malmbanan ursprungligen använde s.k. parstolpar vid sektionspunkter med två kontaktledningsstolpar med utliggare placerade mitt för varandra på ömse sidor om banan.

Se exempelvis Svensk statsbaneelektrifiering år 1942, bilden på sida 75.

Det kan vara ett sådant arrangemang man skönjer längst bort i bilden.

Även Saltsjöbanan (samtida med Malmbanan men med helt annat strömsystem) hade uppenbarligen det, fram till häromåret. Vet man något om varför?

Om frågan gällde varför man hade parstolpar var det förmodligen för att det är en ganska naturligt tanke när sektionerna ska gå omlott och sluta på varsin sida om spåret.

Om frågan istället gällde varför man upphörde med detta kanske det var för att spara på stolpar.

Parstolparna bar väl i regel upp var sin utliggare och var inte ändstolpar. Men det fanns samtidigt stolpar med dubbla utliggare vid t ex växlar, som inte var kraftigare.

Förlåt om jag var otydlig, men idén är just att parstolparna står mittför varandra och bär varsin sektion precis där de möts. Sedan finns självklart en ändstolpe på vardera sidan. Numera står det en ensam stolpe istället för paret (med dubbla utliggare) och "ändstolpen" är ofta samtidigt vanlig stolpe för sektionen intill, då spar man in alla stolparna som stod på andra sidan.

Men menar du alltså att man inte litade på att en stolpe skulle orka bära två ledningar, eller var det av något elektriskt skäl man ville ha två?

Observera att man på malmbanan ursprungligen använde s.k. parstolpar vid sektionspunkter med två kontaktledningsstolpar med utliggare placerade mitt för varandra på ömse sidor om banan.

Se exempelvis Svensk statsbaneelektrifiering år 1942, bilden på sida 75.

Det kan vara ett sådant arrangemang man skönjer längst bort i bilden.

Även Saltsjöbanan (samtida med Malmbanan men med helt annat strömsystem) hade uppenbarligen det, fram till häromåret. Vet man något om varför?

Om frågan gällde varför man hade parstolpar var det förmodligen för att det är en ganska naturligt tanke när sektionerna ska gå omlott och sluta på varsin sida om spåret.

Om frågan istället gällde varför man upphörde med detta kanske det var för att spara på stolpar.

Parstolparna bar väl i regel upp var sin utliggare och var inte ändstolpar. Men det fanns samtidigt stolpar med dubbla utliggare vid t ex växlar, som inte var kraftigare.

Förlåt om jag var otydlig, men idén är just att parstolparna står mittför varandra och bär varsin sektion precis där de möts. Sedan finns självklart en ändstolpe på vardera sidan. Numera står det en ensam stolpe istället för paret (med dubbla utliggare) och "ändstolpen" är ofta samtidigt vanlig stolpe för sektionen intill, då spar man in alla stolparna som stod på andra sidan.

Men menar du alltså att man inte litade på att en stolpe skulle orka bära två ledningar, eller var det av något elektriskt skäl man ville ha två?

Min reflektion är att det snarare var ett "elektriskt skäl". Det handlar ju om två olika sektioner som man ibland vill hålla isolerade från varandra. Då är det väldigt mycket lättare att sätta deras stolpar på varsin sida. Däremot är det bättre ekonomi med gemensam stolpe, men så långt tänkte man kanske inte initialt?

Detta är troligen dubbelstugan på Malmbanan är [link=https://banvakt.se/boden-gallivare/426-427-saitonorna/]426 - 427 Saitonorna[/link] på linjen Koskivaara och Nattavaara.

Det stämmer bra med Ekonomiska kartan och där stämmer det precis med den länga raksträckan samt att stugan låg på västra sidan.

Det finns [link=https://www.youtube.com/watch?v=25KMr9W9Otk]en film av Martin Långström med hyttåkning Gällivare-Murjek[/link] och efter cirka 37 minuter och 50 sekunder in i filmen passeras denna plats som ju då kommer på höger sida i färdriktningen och det ser mycket likt ut.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Okänd banvaktstuga 12. (Järnväg allmänt)