Malmtågen Grängesberg Domnarvet - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Innan jag stänger igen tdt boken för den här gången kommer här malmtågen Grängesberg Domnarvet. Medan G3 tog 950 ton med 25 km tim. upp till Rämshyttan tog ett O lok 1100 ton på halva tiden. Jag delar upp det på två inlägg.
[image]
[image] [image]
[image]

Innan jag stänger igen tdt boken för den här gången kommer här malmtågen Grängesberg Domnarvet. Medan G3 tog 950 ton med 25 km tim. upp till Rämshyttan tog ett O lok 1100 ton på halva tiden. Jag delar upp det på två inlägg.

Jag antar att tåg 98 innehöll lastade malmvagnar medan tåg 99 medan tåg 98 var returen med tomvagnar. Ändå har tågen samma vikt (1100 ton) angiven, det kan väl inte stämma med verkligheten?

funderar
Thomas K Ohlsson

Det angivna värdet är inte ett mått på vad tåget väger utan hur stor vagnvikt man
får koppla till ett O lok för att inte motorerna skall bli överhettade i stigningarna upp mot Rämshyttan. I detta fallet är det tomvagnar från Domnarvet och de kanske väger en tredjedel om ens det. Därför kan också ett N3 lok klara av att dra ett tomvagnssätt upp till Gränges trots att banan nästan oavbrutet stiger.
Följande värden gällde Y3 500 t, N3 700, G3 950,M3s 1050, B3 700, Dk (DJ lok) 650, Ds 540 O lok 1200. För ånglok gäller det den MINSTA vikt en förare är skyldig medtaga och gäller koleldade lok. För elektrolok är det den STÖRSTA vagnvikt som får tillkopplas. Vid svåra snöhinder och särskilt låg yttertemperatur får man reducera vagnvikten.

Tilläggas kan att när det gäller elektrolok, i varje fall Ds fick man, om yttertemperaturen inte översteg 10 grader medtaga ytterligare 20 eller 30 ton, minns
inte riktigt värdet, om det gällde att medtaga en vagn som annars måste lämnas kvar.
Om två elektrolok drager får totala vagnvikten uppgå till högst 4/5 av de enstaka lokens vagnvikter.Ex. Två lok får taga 500 vardera. 500 + 500 = 1000 delat med 5 = 200 x 4 800 ton

Tilläggas kan att när det gäller elektrolok, i varje fall Ds fick man, om yttertemperaturen inte översteg 10 grader medtaga ytterligare 20 eller 30 ton, minns
inte riktigt värdet, om det gällde att medtaga en vagn som annars måste lämnas kvar.
Om två elektrolok drager får totala vagnvikten uppgå till högst 4/5 av de enstaka lokens vagnvikter.Ex. Två lok får taga 500 vardera. 500 + 500 = 1000 delat med 5 = 200 x 4 800 ton

Tack för informationen!

/TKO

Hur mycket var reduceringen av vagnvikten under lövfällningen?

Jag minns att Domnarvet var oroliga för minskade sligleverenser under dessa tider på åren och extratåg diskuterades, men behövde ej anordnas!

Ja du! Beträffande frågan om lövhalka vet jag nada. Jag hämtade mina sifferuppgifter från Tidtabellsböckerna del A och B och för övrigt beträffande ellokslaster mm. ur min hjärnas; Det som varje ung man bör veta.:-D. I lite senare tdte´er benämnes dessa malmtåg Dgt, som jag uttolkat som Domnarvsgodståg. De gick inte hela året utan bara april okt
nån´ting. Kanske malmen frös fast vintertid. De gamla BJ trävagnarna hade väl inte det problemet. I gengäld hade de väl glidlager som reducerade vagnvikten till 1100 t. O tog ju annars 1200.För övrigt får du nog se upp med att visa bilder på lok med genomgående kolvstång. Sådant tycks märkligt ha en synnerligen egendomlig påverkan på vissa som försätts smått i extas.;-) :-D :-P
Varifrån hämtar f.ö. Domnarvet malmen i dagsläget????

Ingen mull/slig gick till Domnarvet under den kalla årstiden pga frysrisken, det har alltid gällt oavsett vagntyper.

Domnarvet tar ingen malm numera!
Det upphörde när metallurgin nedlades, man ta bara ämnen från Oxelösund och Luleå.

Jahaja!Tack

Står lite om Domnarvets malmbehov i årsredovisningen, tycker personligen att det är lite luddigt skrivet
Sidan 6 är gruvdriften på

Mvh Anders k

Ja du! Beträffande frågan om lövhalka vet jag nada. Jag hämtade mina sifferuppgifter från Tidtabellsböckerna del A och B ....

Där brukade dessa tillfälliga vagnviktsreduktioner sällan stå. Order gavs för varje säsong direkt från tågledningarna, på den tiden väl som skrivelser.

I lite senare tdte´er benämnes dessa malmtåg Dgt, som jag uttolkat som Domnarvsgodståg.

I vart fall vid SJ betydde förkortningen direktgodståg. Sådana gick obrutna hela körsträckan. Fjärrgodståg (Fjgt) brukade ha vagnutbyte vid större mellanstationer.

Ja, kanske var det så. De gick ju direkt.