JVM bygger om B9 2935 till Ao14b - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Hej!
[img]images/uploaded/2021012112160760097087344ea.jpg[/img]
[i]B9 2935 under transport till lackering hos MPA i Tillberga förra veckan. Foto i Broddbo[/i]

Järnvägsmuseet har i sin ägo en vagn som heter B9 2935. Den levererades 1933 från Kockums och gick som 2-klassvagn Bo4b, där det fram till 1956 även var möjligt att boka 1-klass. Från 1956 1-klassvagn litt Ao14b och i slutet på 60-talet ombyggd till 2-klassvagn Bo9d, senare B9.

Tillverkarskyltarna saknas, någon som har 2 st Kockums 1933 liggande och vill se dem på vagnen?

Vagnen har åtta kupéer och ovanligt nog bara en toalett. Innan 1956 kunde de två mittersta kupéerna bokas som 1-klass med 4 platser. Alla väggar är kvar med vid ombyggnaden på 60-talet fick den grå Perstorpsskivor på alla väggar i korridor och kupéer, samt nya soffor av samma modell som ABo6c/AB5 fick på 60-talet.

När vagnen bevarades togs förnuftigt nog hand om en bunt soffor från AB7-vagnar som skulle skrotas, och dessa finns kvar. Vagnen har varit deponerad till OJF, men lämnades åter i höstas och kom hem till Gävle.

Det visade sig att vagnen var i förvånansvärt gott skick. Ingen rost eller skador i korg, och även insidan var fräsch. Vi började genast fundera på om vagnen ska rustas upp, eftersom jag har en känsla av att kupéresande nog kan bli på tapeten igen efter Corona, och han då kanske vill boka sin egen kupé för sig och sitt sällskap. Vi grunnade vidare om man inte skulle göra en 1-klassvagn Ao14b av den igen? Vi provmöblerade inredningen och den passar rent fysiskt. Det stämmer också med foton att inredningstypen använts. Nu kommer några bilder från digitalt museum, med lite frågor under kring inredningen.

[img]https://www.jvmv2.se/forum/images/uploaded/2021012112392860097600f0e4e.jpg[/img]
Detta sägs vara just vagn 2935, och det känns som en leveransbild 1933. Frågan är om det är en av de två 1-klasskupéerna vi ser här, med flyttbara armstöd? Tyget benämns som gulrandig moqette enligt SMJ personvagnsbok. Antar att den är röd i övrigt?

[img]images/uploaded/20210121125043600978a3a8aa1.jpg[/img]
Bilden anges också vara 2935 och det känns ju onekligen som den är tagen vid samma tillfälle. Är detta då en av de sex 2-klasskupéerna med annan sofftyp?
Notera att läslamporna är av den "släta" typen (jmfr längre ned)

[img]images/uploaded/2021012112525160097923e4f84.jpg[/img]
En bild som känns 30-tal. Notera läslamporna av "blåklocketyp" som känns äldre än de släta? 2935 ingick ju i första serien, och om vagnarna hade denna äldre typ från början, borde ju 2935 haft det? Är alltså bilderna som anges som 2935 ovan, egentligen från en senare serie, eller efter en ombyggnad av 2935? Notera också att platsnummerskyltar är av oval emaljtyp.

[img]images/uploaded/20210121125501600979a54687a.jpg[/img]
Här har vagnen moderniserats och året anges vara 1954. Sofforna är av den typen som fanns i AB7 på slutet, och som vi har sparat. Notera att väggarna är tygklädda. Undrar dock vad det är för färg på vägg resp soffa?

[img]images/uploaded/2021012112564960097a11768bc.jpg[/img]
1956 sägs detta vara taget. AB7-soffor men teak på väggarna! Om man tittar på bagagehyllorna så är det en annan sort = jag misstänker att detta är en svetsad Ao14b, de som senare blev liggvagn BC1.

[img]images/uploaded/2021012112582160097a6d9eaa8.jpg[/img]
Men här blir det intressant! Bilden påstås vara tagen 1957, det är gamla hatthyllor men teakväggar. Det borde då alltså vara en nitad vagn men med teak på väggarna. Och blåklockelampor! Småskyltarna är ej längre av emalj utan av den modernare sorten.

[img]images/uploaded/2021012112590760097a9b271b3.jpg[/img]
Bild från samma tillfälle.

Frågor då gällande nitade Bo4b/Ao14b:
-Vilka hade blåklockelampor?
-Fick alla teak på väggarna, eller bara vissa?
-Var det olika soffor (som jag förmodar) i 1 klass och 2 klass innan 1956?
-När sattes AB7-soffor in?
-Vilka tygfärger fanns efter 1956?

B9 2935 är nu på lackering i Tillberga, när den kommer hem blir det fönsterrenovering och tömning av inredning. Vi behöver sedan bestämma tyg till sofforna och väva upp detta (inte helt enkelt idag), och det Perstorpsskivorna ska ned. Vi siktar på teak på väggarna, men blir vi motbevisade att 2935 hade tyg på väggarna ända tills den blev Bo9d så kanske vi får tänka om?

Vi kikade in i trävagnen BCo7a 2770 som vi har bevarad, och den renoverades av SJ i Tillberga på slutet av 60-talet. Den har samma typ av soffor (AB7 som jag kallar dem) samt tyg på väggarna. Tyg på soffor och vägg är samma = Rött tyg med svarta ränder, ser ut som tyget i Y6-rälsbussar.

Med vänlig hälsning Henrik R, JVM

Tack för det. Precis vad jag önskade mig när du nämnde om övertagandet.

Hej!
[img]images/uploaded/2021012112160760097087344ea.jpg[/img]
[i]B9 2935 under transport till lackering hos MPA i Tillberga förra veckan. Foto i Broddbo[/i]

Järnvägsmuseet har i sin ägo en vagn som heter B9 2935. Den levererades 1933 från Kockums och gick som 2-klassvagn Bo4b, där det fram till 1956 även var möjligt att boka 1-klass. Från 1956 1-klassvagn litt Ao14b och i slutet på 60-talet ombyggd till 2-klassvagn Bo9d, senare B9.

Tillverkarskyltarna saknas, någon som har 2 st Kockums 1933 liggande och vill se dem på vagnen?

Vagnen har åtta kupéer och ovanligt nog bara en toalett. Innan 1956 kunde de två mittersta kupéerna bokas som 1-klass med 4 platser. Alla väggar är kvar med vid ombyggnaden på 60-talet fick den grå Perstorpsskivor på alla väggar i korridor och kupéer, samt nya soffor av samma modell som ABo6c/AB5 fick på 60-talet.

När vagnen bevarades togs förnuftigt nog hand om en bunt soffor från AB7-vagnar som skulle skrotas, och dessa finns kvar. Vagnen har varit deponerad till OJF, men lämnades åter i höstas och kom hem till Gävle.

Det visade sig att vagnen var i förvånansvärt gott skick. Ingen rost eller skador i korg, och även insidan var fräsch. Vi började genast fundera på om vagnen ska rustas upp, eftersom jag har en känsla av att kupéresande nog kan bli på tapeten igen efter Corona, och han då kanske vill boka sin egen kupé för sig och sitt sällskap. Vi grunnade vidare om man inte skulle göra en 1-klassvagn Ao14b av den igen? Vi provmöblerade inredningen och den passar rent fysiskt. Det stämmer också med foton att inredningstypen använts. Nu kommer några bilder från digitalt museum, med lite frågor under kring inredningen.

[img]https://www.jvmv2.se/forum/images/uploaded/2021012112392860097600f0e4e.jpg[/img]
Detta sägs vara just vagn 2935, och det känns som en leveransbild 1933. Frågan är om det är en av de två 1-klasskupéerna vi ser här, med flyttbara armstöd? Tyget benämns som gulrandig moqette enligt SMJ personvagnsbok. Antar att den är röd i övrigt?

[img]images/uploaded/20210121125043600978a3a8aa1.jpg[/img]
Bilden anges också vara 2935 och det känns ju onekligen som den är tagen vid samma tillfälle. Är detta då en av de sex 2-klasskupéerna med annan sofftyp?
Notera att läslamporna är av den "släta" typen (jmfr längre ned)

[img]images/uploaded/2021012112525160097923e4f84.jpg[/img]
En bild som känns 30-tal. Notera läslamporna av "blåklocketyp" som känns äldre än de släta? 2935 ingick ju i första serien, och om vagnarna hade denna äldre typ från början, borde ju 2935 haft det? Är alltså bilderna som anges som 2935 ovan, egentligen från en senare serie, eller efter en ombyggnad av 2935? Notera också att platsnummerskyltar är av oval emaljtyp.

[img]images/uploaded/20210121125501600979a54687a.jpg[/img]
Här har vagnen moderniserats och året anges vara 1954. Sofforna är av den typen som fanns i AB7 på slutet, och som vi har sparat. Notera att väggarna är tygklädda. Undrar dock vad det är för färg på vägg resp soffa?

[img]images/uploaded/2021012112564960097a11768bc.jpg[/img]
1956 sägs detta vara taget. AB7-soffor men teak på väggarna! Om man tittar på bagagehyllorna så är det en annan sort = jag misstänker att detta är en svetsad Ao14b, de som senare blev liggvagn BC1.

[img]images/uploaded/2021012112582160097a6d9eaa8.jpg[/img]
Men här blir det intressant! Bilden påstås vara tagen 1957, det är gamla hatthyllor men teakväggar. Det borde då alltså vara en nitad vagn men med teak på väggarna. Och blåklockelampor! Småskyltarna är ej längre av emalj utan av den modernare sorten.

[img]images/uploaded/2021012112590760097a9b271b3.jpg[/img]
Bild från samma tillfälle.

Frågor då gällande nitade Bo4b/Ao14b:
-Vilka hade blåklockelampor?
-Fick alla teak på väggarna, eller bara vissa?
-Var det olika soffor (som jag förmodar) i 1 klass och 2 klass innan 1956?
-När sattes AB7-soffor in?
-Vilka tygfärger fanns efter 1956?

B9 2935 är nu på lackering i Tillberga, när den kommer hem blir det fönsterrenovering och tömning av inredning. Vi behöver sedan bestämma tyg till sofforna och väva upp detta (inte helt enkelt idag), och det Perstorpsskivorna ska ned. Vi siktar på teak på väggarna, men blir vi motbevisade att 2935 hade tyg på väggarna ända tills den blev Bo9d så kanske vi får tänka om?

Vi kikade in i trävagnen BCo7a 2770 som vi har bevarad, och den renoverades av SJ i Tillberga på slutet av 60-talet. Den har samma typ av soffor (AB7 som jag kallar dem) samt tyg på väggarna. Tyg på soffor och vägg är samma = Rött tyg med svarta ränder, ser ut som tyget i Y6-rälsbussar.

Med vänlig hälsning Henrik R, JVM

Tycker det ser ut att va samma tyg som det är i BJ ABo1 12 på bilden med "AB7"soffor efter ombyggnad och tyglädda väggar[img]images/uploaded/20210121150121600997412dcb2.jpg[/img][img]images/uploaded/2021012115021060099772e6bb7.jpg[/img]

[img]images/uploaded/2021012115021060099772e6bb7.jpg[/img]

Hej!

Kanske inte så mycket att bidra med, men vill minnas att 1971 - 1975 gick en sådan här B9-vagn i söndagskvällens tåg från Nässjö via Falköping till Göteborg. Avgång 19:30 från Jönköping där jag steg på och alltid försökte välja denna typ av vagn på grund av komforten. Ankomst Göteborg ca 21:30 och sedan gick tåget utan mig upp till Skövde med ett gäng militärer.

Alltnog, jag vill minnas att inredningen då var som på bilden ovan, fast möjligen utan de tjusiga antimakasserna.

[img]images/uploaded/2021012115021060099772e6bb7.jpg[/img]

Hej!

Kanske inte så mycket att bidra med, men vill minnas att 1971 - 1975 gick en sådan här B9-vagn i söndagskvällens tåg från Nässjö via Falköping till Göteborg. Avgång 19:30 från Jönköping där jag steg på och alltid försökte välja denna typ av vagn på grund av komforten. Ankomst Göteborg ca 21:30 och sedan gick tåget utan mig upp till Skövde med ett gäng militärer.

Alltnog, jag vill minnas att inredningen då var som på bilden ovan, fast möjligen utan de tjusiga antimakasserna.

Fast enligt de källor jag har byggdes alla B9 om med 2-klassinredning 1967...kan det varit just en A4 (fd BJ-vagn) du fick åka i?/HP

Hej!

Kanske inte så mycket att bidra med, men vill minnas att 1971 - 1975 gick en sådan här B9-vagn i söndagskvällens tåg från Nässjö via Falköping till Göteborg. Avgång 19:30 från Jönköping där jag steg på och alltid försökte välja denna typ av vagn på grund av komforten. Ankomst Göteborg ca 21:30 och sedan gick tåget utan mig upp till Skövde med ett gäng militärer.

Alltnog, jag vill minnas att inredningen då var som på bilden ovan, fast möjligen utan de tjusiga antimakasserna.

Fast enligt de källor jag har byggdes alla B9 om med 2-klassinredning 1967...kan det varit just en A4 (fd BJ-vagn) du fick åka i?/HP

Hittar inga säkra källor, men kanske årtalet 1967 är när de nedklassades och att de sedan så småningom fick andraklassinredning. Men jag kan inte minnas att man skiljde på Bo9c och Bo9d vid litterareformen 1970 så då borde ju alla varit ombyggda. Någon sitter säkert inne med säkra uppgifter.
PS. Hittade just SJH 631 från 1 januari 1969. Där är nio Bo9d, inga Bo9c. Och 1 januari 1967 var åtta fortfarande Ao14b men planerades bli ombyggda till Bo9d. Då fanns fyra Bo9d. Men det fanns bara 11 nitade så något är fel här.
Så Bo9c var bara en övergångshistoria. DS.

Två Ao14b blev ABo15b, senare AB10.
Ao14c/A4K nedklassades aldrig vad jag vet.

Hittar inga säkra källor, men kanske årtalet 1967 är när de nedklassades och att de sedan så småningom fick andraklassinredning. Men jag kan inte minnas att man skiljde på Bo9c och Bo9d vid litterareformen 1970 så då borde ju alla varit ombyggda. Någon sitter säkert inne med säkra uppgifter.

Bo9c var vagnar med 1-klassinredningen kvar och sådana fanns inte kvar vill litterareformen.

Edit. Ändrad klass
/tell

Hittar inga säkra källor, men kanske årtalet 1967 är när de nedklassades och att de sedan så småningom fick andraklassinredning. Men jag kan inte minnas att man skiljde på Bo9c och Bo9d vid litterareformen 1970 så då borde ju alla varit ombyggda. Någon sitter säkert inne med säkra uppgifter.

Bo9c var vagnar med 2-klassinredningen kvar och sådana fanns inte kvar vill litterareformen.
/tell

Tack. Bo9c var vagnar med 1-klassinredningen kvar. Kan du säga när de första nedklassades till Bo9c? Några Ao14b fanns ju kvar 1 januari 1967.

Hittar inga säkra källor, men kanske årtalet 1967 är när de nedklassades och att de sedan så småningom fick andraklassinredning. Men jag kan inte minnas att man skiljde på Bo9c och Bo9d vid litterareformen 1970 så då borde ju alla varit ombyggda. Någon sitter säkert inne med säkra uppgifter.

Bo9c var vagnar med 1-klassinredningen kvar och sådana fanns inte kvar vill litterareformen.
/tell

Tack. Bo9c var vagnar med 1-klassinredningen kvar. Kan du säga när de första nedklassades till Bo9c? Några Ao14b fanns ju kvar 1 januari 1967.

1963 ändrades två Ao14b till ABo15b 3250 med ångvärme och 3249 utan.
1964 omlittrerades Ao14b till Bo9c 2934, 2935, 3199, 3247, 3251 med ångvärme och 2933, 3198, 3246, 3248 utan.
1965 ombyggdes 3198 och 3251 till Bo9d
1966 ändrades 2933-35, 3247 till Ao14b igen och 3199 och 3246 till Bo9d
1967 och framåt blev 2933-35, 3247-48 Bo9d.
/tell

Jag beklagar om jag förvirrat diskussionen om vagnen på Henriks översta bild. Vad jag är helt säker på är att det under åren 1971 - 1975 gick en vagn med mycket snarlikt utseende i tåget Nässjö - Göteborg vid 19-tiden. Jag noterade just att det måste ha varit en förstaklassvagn som "nedklassats" och nu gick som andra klass istället. Enda brasklappen är att det skulle kunna ha varit en fd AB-vagn som klassats ned till att bli B, men som jag minns det var hela vagnen försedd med stora kupéer och fönster, precis som på Henriks foto.

Utöver de vagnar som byggdes om till liggvagnar (BC) måste det därför ha funnits någon besläktad vagntyp kvar oombyggd i början av 1970-talet, men då antagligen med annat littera än den som diskuteras här.

Jag beklagar om jag förvirrat diskussionen om vagnen på Henriks översta bild. Vad jag är helt säker på är att det under åren 1971 - 1975 gick en vagn med mycket snarlikt utseende i tåget Nässjö - Göteborg vid 19-tiden. Jag noterade just att det måste ha varit en förstaklassvagn som "nedklassats" och nu gick som andra klass istället. Enda brasklappen är att det skulle kunna ha varit en fd AB-vagn som klassats ned till att bli B, men som jag minns det var hela vagnen försedd med stora kupéer och fönster, precis som på Henriks foto.

Utöver de vagnar som byggdes om till liggvagnar (BC) måste det därför ha funnits någon besläktad vagntyp kvar oombyggd i början av 1970-talet, men då antagligen med annat littera än den som diskuteras här.

Det här är ett litet mysterium. Jag kan inte komma på någon vagn som passar i sammanhanget. Men jag är absolut ingen expert på området. AB4 klassades ned till B9F med bibehållen förstaklassinredning, men det borde ha varit senare. Och då var det ju bara två förstaklasskupéer.

Är också okunnig när det gäller existerande vagntyper på 70-talet, så här får vi hoppas på att någon större expert yttrar sig. Vi skulle behöva en sammansättningsplan för tåget under den aktuella tidsperioden. Min minnesbild av vagnen är tydlig och tidsperioden måste vara då jag studerade i Göteborg, där jag började 1971 och tog examen 1975.

Kvällståget Nässjö - Göteborg på söndagarna var förstärkt - tror att det normalt gick en X5 i denna förbindelse - men på söndagarna var det alltså loktåg med ett spännande hop-plock av äldre personvagnar.

I vilket fall är det mycket glädjande att järnvägsmuseet lyckas rädda och rusta upp en vagn av denna typ. Hoppas att kunna få åka i den som en sann förstaklassresenär.

Jag tror jag i SJK bok nr 11, "Svenska Personvagnar och Motorvagnssläp 1/1 1972", hittat en förklaring. Enligt denna bok fanns 1/1 1972 8st B9, ombyggda från Ao14b via Bo9cr till Bo9d kvar i trafik, däribland 2935. Det var alltså så att i början av 1970-talet fanns ett antal B9 som inte byggdes om till liggvagnar utan användes som sittvagnar. Så det var i sådana jag åkte till Göteborg, kanske rentav i 2935. Och min minnesbild av inredningen var nog ganska korrekt.

Liggvagnarna var ombyggda från svetsade Ao14b och de nitade blev kvar som sittvagnar.
/tell

Tredje bilden nerifrån visar som du misstänker en svetsad vagn. Syns även på fönstret. Åkte en del i Ao14b i början på 60-talet och de nitade hade i allmänhet röd/svartrandigt tyg både på soffor och väggar innan de fick de nya röda eller blå sträva tygerna i samband med "moderniseringen" av alla stålvagnar. I samband med detta fick de även teak på väggarna. Det verkar lite skumt att de modernare läslamporna fanns i 2935 från leverans, men jag var ju inte med då så jag vet inte säkert.
Tilläggas kan att vagnarna efter nedklassningen hette Bo9c och hade förstaklassinredningen kvar. Vet ej hur länge det var så.

Tredje bilden nerifrån visar som du misstänker en svetsad vagn. Syns även på fönstret. Åkte en del i Ao14b i början på 60-talet och de nitade hade i allmänhet röd/svartrandigt tyg både på soffor och väggar innan de fick de nya röda eller blå sträva tygerna i samband med "moderniseringen" av alla stålvagnar. I samband med detta fick de även teak på väggarna. Det verkar lite skumt att de modernare läslamporna fanns i 2935 från leverans, men jag var ju inte med då så jag vet inte säkert.
Tilläggas kan att vagnarna efter nedklassningen hette Bo9c och hade förstaklassinredningen kvar. Vet ej hur länge det var så.

Tack för intressanta uppgifter, ja nu ser jag fönstrets rundning!/HP

Trevliga bilder att se och fundera över.
Som grabb åkte jag ganska ofta Borås - Herrljunga - Stockholm och fick då tillfälle att gå igenom B04b-vagnen som alltid gick i tåget. Jag kan inte säga att jag minns så mycket, men några reflexioner kan jag ändå komma med.
SJ hade totalt 24 B04b-vagnar, varav 11 hade nitad korg. 2935 var en av de tre första. Om man ska skilja på inredningar med hänsyn till ålder, bör det vara troligt att denna vagn haft den äldsta typen av inredning i dessa vagnar. Den bör då rimligen ha haft tygklädsel på väggarna. Troligen också den äldre typen av läslampor. Man kan f ö jämföra lite med BC07a nr 2770, som var den sist levererade vagnen av denna typ, troligen från 1929 eller däromkring.
Den fjärde bilden visar ett fönster utan fjädrande hiss och med en rem för stängning av det. Fanns det verkligen sådana fönster på stålvagnarna? Därför gissar jag att detta är en bild från en annan vagn - kanske en BC07a(?).
Det är mycket möjligt att bild 2 visar 1-klass rökkupé med lösa armstödskuddar, så att den även kunde användas för 2-klass. Samtidigt verkar det lite förvånande att sofforna på bild 3 skulle vara från samma vagn.
Från början hade vagnen elvärme och Vaporångvärme. Jag gissar att ångvärmen inte finns kvar, och det kan kanske göra detsamma, även om det vore fint att åtminstone ventilvreden fanns kvar i kupéerna.
En bra restaureringsprincip skulle väl kunna vara att klä väggarna med det tyg som sofforna ska ha. Träklädseln är nog en senare lösning.
Sven B

Vi har ju kommit att koncentrera oss på vagnens inredning. Men vi bör inte glömma att dessa vagnar från början hade boggier av den tyska tillverkaren Görlitz. De hade 3,6 m axelavstånd och kom till Sverige då de första nitade stålvagnarna av "standardkonstruktion" började användas. Finns det några Görlitzboggier tillgängliga, borde de sättas under denna vagn. Bilden på vagnens utsida visar nog boggier m/39, alltså en senare konstruktion som använts senare då de frigjorts vid boggibyten på andra vagnar.
Sven B

Åtminstone en sak till:
De nya gummivulstbälgarna bör rimligen ersättas med den ursprungliga typen av bälg. Sen finns det säkert mycket mera att göra...
Sven B

Åtminstone en sak till:
De nya gummivulstbälgarna bör rimligen ersättas med den ursprungliga typen av bälg. Sen finns det säkert mycket mera att göra...
Sven B

Det borde vi göra med en hel bunt vagnar...pengar och prioriteringar har hindrat oss hitills.../HP

Åtminstone en sak till:
De nya gummivulstbälgarna bör rimligen ersättas med den ursprungliga typen av bälg. Sen finns det säkert mycket mera att göra...
Sven B

Jag har föreslagit att så länge mår de stora fula plåtlådorna för gummisvulsterna svarta för att likna bälgar. Kanske straipa med bälgrandiga straips.
/tell

Åtminstone en sak till:
De nya gummivulstbälgarna bör rimligen ersättas med den ursprungliga typen av bälg. Sen finns det säkert mycket mera att göra...
Sven B

Jag har föreslagit att så länge mår de stora fula plåtlådorna för gummisvulsterna svarta för att likna bälgar. Kanske straipa med bälgrandiga straips.
/tell

Jodå, jag har noterat dina förslag, men jag tror att det skulle se konstigt ut, så för mig är det antingen gummivulster eller dragspel. Och dragspel är en omfattande ombyggnad med mycket som måste nytillverkas, inte prio just nu./HP

Vi har ju kommit att koncentrera oss på vagnens inredning. Men vi bör inte glömma att dessa vagnar från början hade boggier av den tyska tillverkaren Görlitz. De hade 3,6 m axelavstånd och kom till Sverige då de första nitade stålvagnarna av "standardkonstruktion" började användas. Finns det några Görlitzboggier tillgängliga, borde de sättas under denna vagn. Bilden på vagnens utsida visar nog boggier m/39, alltså en senare konstruktion som använts senare då de frigjorts vid boggibyten på andra vagnar.
Sven B

Hej,tyvärr har vi inga Görlitzboggier kvar i landet, vi får trösta oss med att vagnen har 39-boggierna kvar./HP

Vi har ju kommit att koncentrera oss på vagnens inredning. Men vi bör inte glömma att dessa vagnar från början hade boggier av den tyska tillverkaren Görlitz. De hade 3,6 m axelavstånd och kom till Sverige då de första nitade stålvagnarna av "standardkonstruktion" började användas. Finns det några Görlitzboggier tillgängliga, borde de sättas under denna vagn. Bilden på vagnens utsida visar nog boggier m/39, alltså en senare konstruktion som använts senare då de frigjorts vid boggibyten på andra vagnar.
Sven B

Hej,tyvärr har vi inga Görlitzboggier kvar i landet, vi får trösta oss med att vagnen har 39-boggierna kvar./HP

Går det att hitta några lämpliga på kontinenten?
/tell

Vi har ju kommit att koncentrera oss på vagnens inredning. Men vi bör inte glömma att dessa vagnar från början hade boggier av den tyska tillverkaren Görlitz. De hade 3,6 m axelavstånd och kom till Sverige då de första nitade stålvagnarna av "standardkonstruktion" började användas. Finns det några Görlitzboggier tillgängliga, borde de sättas under denna vagn. Bilden på vagnens utsida visar nog boggier m/39, alltså en senare konstruktion som använts senare då de frigjorts vid boggibyten på andra vagnar.
Sven B

Hej,tyvärr har vi inga Görlitzboggier kvar i landet, vi får trösta oss med att vagnen har 39-boggierna kvar./HP

Går det att hitta några lämpliga på kontinenten?
/tell

Kanske möjligt, men tveksamt om det är rimligt, underhållsdokumentation,lagertyp, krav på fjädrar, hur byggs boggicentrum om, mycket som ska ordnas om den ska rulla med Görlitz./HP

Allt det där kan du få från DLW i Meiningen;); så "ovanliga" är Görlitz-boggier inte i Tyskland. Sen lär det ju vara på tyska och får så klart översättas, men det går att lösa :). Däremot håller jag helt med att det kanske inte är högsta prioritet :).

Jätteroligt initiativ!! Verkligen något som saknats i "årgångståget", en första klass kupévagn.

Jocke

Det jag hört om Görllitz-boggier hos SJ var att de fasades ut på grund av sin tyngd och att de hade urusla gångegenskaper i vår snälltågshastighet då boggiernas egensvängning ligger vid c:a 90 km/h.

Det är mycket möjligt!
Mitt minne av Görlitzboggierna är förvisso att de ofta gav kraftig sinusgång, alltså slängig gång i synnerhet på rakspår. Men det bör ju i sig inte vara ett hinder för att använda dem på ett museifordon idag. De ursprungliga gångegenskaperna hör ju till den sanna upplevelsen av fordonet. Sen kan också jag inse svårigheterna att till rimlig kostnad få tag på G-boggier idag.
Sven B

Vilken typ av Görlitz rör det sig om här?

https://de.wikipedia.org/wiki/Drehgestell_Bauart_G%C3%B6rlitz

// Håkan

Vilken typ av Görlitz rör det sig om här?

https://de.wikipedia.org/wiki/Drehgestell_Bauart_G%C3%B6rlitz

// Håkan

Görlitz II, III och IV.
/tell

Trevliga bilder att se och fundera över.
Som grabb åkte jag ganska ofta Borås - Herrljunga - Stockholm och fick då tillfälle att gå igenom B04b-vagnen som alltid gick i tåget. Jag kan inte säga att jag minns så mycket, men några reflexioner kan jag ändå komma med.
SJ hade totalt 24 B04b-vagnar, varav 11 hade nitad korg. 2935 var en av de tre första. Om man ska skilja på inredningar med hänsyn till ålder, bör det vara troligt att denna vagn haft den äldsta typen av inredning i dessa vagnar. Den bör då rimligen ha haft tygklädsel på väggarna. Troligen också den äldre typen av läslampor. Man kan f ö jämföra lite med BC07a nr 2770, som var den sist levererade vagnen av denna typ, troligen från 1929 eller däromkring.
Den fjärde bilden visar ett fönster utan fjädrande hiss och med en rem för stängning av det. Fanns det verkligen sådana fönster på stålvagnarna? Därför gissar jag att detta är en bild från en annan vagn - kanske en BC07a(?).
Det är mycket möjligt att bild 2 visar 1-klass rökkupé med lösa armstödskuddar, så att den även kunde användas för 2-klass. Samtidigt verkar det lite förvånande att sofforna på bild 3 skulle vara från samma vagn.
Från början hade vagnen elvärme och Vaporångvärme. Jag gissar att ångvärmen inte finns kvar, och det kan kanske göra detsamma, även om det vore fint att åtminstone ventilvreden fanns kvar i kupéerna.
En bra restaureringsprincip skulle väl kunna vara att klä väggarna med det tyg som sofforna ska ha. Träklädseln är nog en senare lösning.
Sven B

Bra poäng med bild 3, är nog benägen att hålla med om att det kan vara en trävagn.
Ångvärmen finns ej kvar, bara spår av den./HP

Trevliga bilder att se och fundera över.
Som grabb åkte jag ganska ofta Borås - Herrljunga - Stockholm och fick då tillfälle att gå igenom B04b-vagnen som alltid gick i tåget. Jag kan inte säga att jag minns så mycket, men några reflexioner kan jag ändå komma med.
SJ hade totalt 24 B04b-vagnar, varav 11 hade nitad korg. 2935 var en av de tre första. Om man ska skilja på inredningar med hänsyn till ålder, bör det vara troligt att denna vagn haft den äldsta typen av inredning i dessa vagnar. Den bör då rimligen ha haft tygklädsel på väggarna. Troligen också den äldre typen av läslampor. Man kan f ö jämföra lite med BC07a nr 2770, som var den sist levererade vagnen av denna typ, troligen från 1929 eller däromkring.
Den fjärde bilden visar ett fönster utan fjädrande hiss och med en rem för stängning av det. Fanns det verkligen sådana fönster på stålvagnarna? Därför gissar jag att detta är en bild från en annan vagn - kanske en BC07a(?).
Det är mycket möjligt att bild 2 visar 1-klass rökkupé med lösa armstödskuddar, så att den även kunde användas för 2-klass. Samtidigt verkar det lite förvånande att sofforna på bild 3 skulle vara från samma vagn.
Från början hade vagnen elvärme och Vaporångvärme. Jag gissar att ångvärmen inte finns kvar, och det kan kanske göra detsamma, även om det vore fint att åtminstone ventilvreden fanns kvar i kupéerna.
En bra restaureringsprincip skulle väl kunna vara att klä väggarna med det tyg som sofforna ska ha. Träklädseln är nog en senare lösning.
Sven B

Visst fanns det stålvagnar med rem för fönstermanövrering. Och jag tror inte att bild 4 visar en trävagn. Borde det inte var bagagehyllor av trä då?

Visst fanns det stålvagnar med rem för fönstermanövrering. Och jag tror inte att bild 4 visar en trävagn. Borde det inte var bagagehyllor av trä då?

[link=https://digitaltmuseum.se/021018170039/kupe-i-personvagn-sj-b04a-statens-jarnvagar]Denna bild[/link] tror jag är från en ombyggd trävagn. Notera värmeelementens (eller motsvarande) placering.

Tidigare såg de väl ut som på [link=https://digitaltmuseum.se/021018060271/statens-jarnvagar-sj-b04-en-spottkopp-star-pa-golvet]denna bild[/link].

/Ola

Trevliga bilder att se och fundera över.
Som grabb åkte jag ganska ofta Borås - Herrljunga - Stockholm och fick då tillfälle att gå igenom B04b-vagnen som alltid gick i tåget. Jag kan inte säga att jag minns så mycket, men några reflexioner kan jag ändå komma med.
SJ hade totalt 24 B04b-vagnar, varav 11 hade nitad korg. 2935 var en av de tre första. Om man ska skilja på inredningar med hänsyn till ålder, bör det vara troligt att denna vagn haft den äldsta typen av inredning i dessa vagnar. Den bör då rimligen ha haft tygklädsel på väggarna. Troligen också den äldre typen av läslampor. Man kan f ö jämföra lite med BC07a nr 2770, som var den sist levererade vagnen av denna typ, troligen från 1929 eller däromkring.
Den fjärde bilden visar ett fönster utan fjädrande hiss och med en rem för stängning av det. Fanns det verkligen sådana fönster på stålvagnarna? Därför gissar jag att detta är en bild från en annan vagn - kanske en BC07a(?).
Det är mycket möjligt att bild 2 visar 1-klass rökkupé med lösa armstödskuddar, så att den även kunde användas för 2-klass. Samtidigt verkar det lite förvånande att sofforna på bild 3 skulle vara från samma vagn.
Från början hade vagnen elvärme och Vaporångvärme. Jag gissar att ångvärmen inte finns kvar, och det kan kanske göra detsamma, även om det vore fint att åtminstone ventilvreden fanns kvar i kupéerna.
En bra restaureringsprincip skulle väl kunna vara att klä väggarna med det tyg som sofforna ska ha. Träklädseln är nog en senare lösning.
Sven B

Visst fanns det utan fjädrande hiss och rem för stängning på stålvagnar. De med fönsterlyftare kom någon gång i mitten på 30-talet. Fönster med remmar fanns kvar hos SJ i en del vagnar fram till 1985 i vart fall.

Visst fanns det utan fjädrande hiss och rem för stängning på stålvagnar. De med fönsterlyftare kom någon gång i mitten på 30-talet. Fönster med remmar fanns kvar hos SJ i en del vagnar fram till 1985 i vart fall.

Absolut. Åkte regelbundet tåg till Kalmar 1980-84, och hamnade vid några tillfällen i sådana vagnar. Tyvärr var mitt intresse för personvagnslittera ganska litet på den tiden.

Jag ansluter mig till Svens fråga om de remförsedda fönstren. Under mina tågresor som liten (och sedermera något mindre liten) parvel på 50- och 60-talen har jag ett minne av att de remförsedda fönsterhissarna var mycket vanliga, så vanliga att de borde funnits även i stålvagnar. Men minnet är en bedräglig hjälpreda.

Plockar uppgifter från olika delar i arkivet.
Jag har fått ett Exceldokument från Jvm om tyger och klädsel.
Där skriver Jvm att Bo4b 3246-51 1939 har följande tyg
Brunrandig mokett till soffor väggar och fällsitsar i 2-klass. Gulrandig mokett till soffor, väggar och fällsitsar i[b] 1-klass[/b]. Gardiner Rostbrun bomullsflammé till draggardiner i 2-klass. huvudstödskuddar
Kan det vara dessa vagnar bilderna överst visar?

Str 164 105:1 Q2 7/6 1951
Uppsättning virkade av antimakassar på 1- och 2-klass soffor och fåtöljer

Str 164 105:1 U2 23/12 1955
ändring av Bo4b genom att mittkupésofforna bytes då 1 klass försvinner

Läslampor av blåklocketyp finns på ritning 16495 från 1925 och den släta typen på ritning 25316 från 1938.

[img]images/uploaded/202101211612416009a7f940304.jpg[/img]

[img]images/uploaded/202101211613306009a82ae8758.jpg[/img]

/tell

Plockar uppgifter från olika delar i arkivet.
Jag har fått ett Exceldokument från Jvm om tyger och klädsel.
Där skriver Jvm att Bo4b 3246-51 1939 har följande tyg
Brunrandig mokett till soffor väggar och fällsitsar i 2-klass. Gulrandig mokett till soffor, väggar och fällsitsar i[b] 1-klass[/b]. Gardiner Rostbrun bomullsflammé till draggardiner i 2-klass. huvudstödskuddar
Kan det vara dessa vagnar bilderna överst visar?

Str 164 105:1 Q2 7/6 1951
Uppsättning virkade av antimakassar på 1- och 2-klass soffor och fåtöljer

Str 164 105:1 U2 23/12 1955
ändring av Bo4b genom att mittkupésofforna bytes då 1 klass försvinner

Läslampor av blåklocketyp finns på ritning 16495 från 1925 och den släta typen på ritning 25316 från 1938.

[img]images/uploaded/202101211612416009a7f940304.jpg[/img]

[img]images/uploaded/202101211613306009a82ae8758.jpg[/img]

/tell

Mycket intressant! Tack!/HP

Plockar uppgifter från olika delar i arkivet.
Jag har fått ett Exceldokument från Jvm om tyger och klädsel.
Där skriver Jvm att Bo4b 3246-51 1939 har följande tyg
Brunrandig mokett till soffor väggar och fällsitsar i 2-klass. Gulrandig mokett till soffor, väggar och fällsitsar i[b] 1-klass[/b]. Gardiner Rostbrun bomullsflammé till draggardiner i 2-klass. huvudstödskuddar
Kan det vara dessa vagnar bilderna överst visar?

Str 164 105:1 Q2 7/6 1951
Uppsättning virkade av antimakassar på 1- och 2-klass soffor och fåtöljer

Str 164 105:1 U2 23/12 1955
ändring av Bo4b genom att mittkupésofforna bytes då 1 klass försvinner

Läslampor av blåklocketyp finns på ritning 16495 från 1925 och den släta typen på ritning 25316 från 1938.

Precis. Se [link=https://digitaltmuseum.se/021018040286/statens-jarnvagar-sj-bo4b-2934-kockums]denna exteriörbild[/link] på 2934 där man kan se läslamporna genom fönstren.

[link=https://digitaltmuseum.se/search/?q=Bo4*%20personvagn%20jvm*&o=0&n=128]Här[/link], [link=https://digitaltmuseum.se/search/?q=B04*%20jvm*%20personvagn&o=0&n=80]här[/link] och [link=https://digitaltmuseum.se/search/?q=A014*&aq=owner%3F%3A%22S-JVM%22%20type%3F%3A%22Photograph%22&o=0&n=80]här[/link] finns nog de flesta av bilderna på DigitaltMuseum. Observera att det är alla varianter Bo4a, b, c etc. och (naturligtvis) en del som är fel.

/Ola

Plockar uppgifter från olika delar i arkivet.
Jag har fått ett Exceldokument från Jvm om tyger och klädsel.
Där skriver Jvm att Bo4b 3246-51 1939 har följande tyg
Brunrandig mokett till soffor väggar och fällsitsar i 2-klass. Gulrandig mokett till soffor, väggar och fällsitsar i[b] 1-klass[/b]. Gardiner Rostbrun bomullsflammé till draggardiner i 2-klass. huvudstödskuddar
Kan det vara dessa vagnar bilderna överst visar?

Str 164 105:1 Q2 7/6 1951
Uppsättning virkade av antimakassar på 1- och 2-klass soffor och fåtöljer

Str 164 105:1 U2 23/12 1955
ändring av Bo4b genom att mittkupésofforna bytes då 1 klass försvinner

Läslampor av blåklocketyp finns på ritning 16495 från 1925 och den släta typen på ritning 25316 från 1938.

Precis. Se [link=https://digitaltmuseum.se/021018040286/statens-jarnvagar-sj-bo4b-2934-kockums]denna exteriörbild[/link] på 2934 där man kan se läslamporna genom fönstren.

[link=https://digitaltmuseum.se/search/?q=Bo4*%20personvagn%20jvm*&o=0&n=128]Här[/link], [link=https://digitaltmuseum.se/search/?q=B04*%20jvm*%20personvagn&o=0&n=80]här[/link] och [link=https://digitaltmuseum.se/search/?q=A014*&aq=owner%3F%3A%22S-JVM%22%20type%3F%3A%22Photograph%22&o=0&n=80]här[/link] finns nog de flesta av bilderna på DigitaltMuseum. Observera att det är alla varianter Bo4a, b, c etc. och (naturligtvis) en del som är fel.

/Ola

Därmed är det bevisat att den serien är levererade med blåklockelampor! Då torde de bilder som är tagna på 2935 avse en annan vagnsserie!/HP

Plockar uppgifter från olika delar i arkivet.
Jag har fått ett Exceldokument från Jvm om tyger och klädsel.
Där skriver Jvm att Bo4b 3246-51 1939 har följande tyg
Brunrandig mokett till soffor väggar och fällsitsar i 2-klass. Gulrandig mokett till soffor, väggar och fällsitsar i[b] 1-klass[/b]. Gardiner Rostbrun bomullsflammé till draggardiner i 2-klass. huvudstödskuddar
Kan det vara dessa vagnar bilderna överst visar?

Str 164 105:1 Q2 7/6 1951
Uppsättning virkade av antimakassar på 1- och 2-klass soffor och fåtöljer

Str 164 105:1 U2 23/12 1955
ändring av Bo4b genom att mittkupésofforna bytes då 1 klass försvinner

Läslampor av blåklocketyp finns på ritning 16495 från 1925 och den släta typen på ritning 25316 från 1938.

Precis. Se [link=https://digitaltmuseum.se/021018040286/statens-jarnvagar-sj-bo4b-2934-kockums]denna exteriörbild[/link] på 2934 där man kan se läslamporna genom fönstren.

[link=https://digitaltmuseum.se/search/?q=Bo4*%20personvagn%20jvm*&o=0&n=128]Här[/link], [link=https://digitaltmuseum.se/search/?q=B04*%20jvm*%20personvagn&o=0&n=80]här[/link] och [link=https://digitaltmuseum.se/search/?q=A014*&aq=owner%3F%3A%22S-JVM%22%20type%3F%3A%22Photograph%22&o=0&n=80]här[/link] finns nog de flesta av bilderna på DigitaltMuseum. Observera att det är alla varianter Bo4a, b, c etc. och (naturligtvis) en del som är fel.

/Ola

Därmed är det bevisat att den serien är levererade med blåklockelampor! Då torde de bilder som är tagna på 2935 avse en annan vagnsserie!/HP

Och bevisat att vagnen levererades med remfönster. Syns på exteriörbilden.

Plockar uppgifter från olika delar i arkivet.
Jag har fått ett Exceldokument från Jvm om tyger och klädsel.
Där skriver Jvm att Bo4b 3246-51 1939 har följande tyg
Brunrandig mokett till soffor väggar och fällsitsar i 2-klass. Gulrandig mokett till soffor, väggar och fällsitsar i 1-klass. Gardiner Rostbrun bomullsflammé till draggardiner i 2-klass. huvudstödskuddar
Kan det vara dessa vagnar bilderna överst visar?

Str 164 105:1 Q2 7/6 1951
Uppsättning virkade av antimakassar på 1- och 2-klass soffor och fåtöljer

Str 164 105:1 U2 23/12 1955
ändring av Bo4b genom att mittkupésofforna bytes då 1 klass försvinner

Läslampor av blåklocketyp finns på ritning 16495 från 1925 och den släta typen på ritning 25316 från 1938.

Precis. Se denna exteriörbild på 2934 där man kan se läslamporna genom fönstren.

Här, här och här finns nog de flesta av bilderna på DigitaltMuseum. Observera att det är alla varianter Bo4a, b, c etc. och (naturligtvis) en del som är fel.

/Ola

Därmed är det bevisat att den serien är levererade med blåklockelampor! Då torde de bilder som är tagna på 2935 avse en annan vagnsserie!/HP

Och bevisat att vagnen levererades med remfönster. Syns på exteriörbilden.

Ja ser man på!/HP

Str 164 105:1 U2 23/12 1955
ändring av Bo4b genom att mittkupésofforna bytes då 1 klass försvinner

Och detta bevisar teorin att det var olina soffor i 1 och 2 kl./HP

En bild som känns 30-tal. Notera läslamporna av "blåklocketyp" som känns äldre än de släta? 2935 ingick ju i första serien, och om vagnarna hade denna äldre typ från början, borde ju 2935 haft det? Är alltså bilderna som anges som 2935 ovan, egentligen från en senare serie, eller efter en ombyggnad av 2935? Notera också att platsnummerskyltar är av oval emaljtyp.

Värt att notera att strömbrytarna för läslamporna på denna bild verkar vara av en äldre modell (med två tryckknappar) än på övriga bilder med "blåklockelampor", där strömbrytarna är likadana som på bilderna med släta lampor ("Pello", vanlig typ i bostadsinstallationer från 1940- och 50-talet).

När diskussionen drar igång här om tryckknappar så är det första som kommer för mig rätt hårda tryckknappar med mycket ljud. Knapparna kan ha varit svarta, men tror att höljet kan ha varit kromat. Gäller väl främst från 1970 och framåt då jag började åka. Kan inte heller minnas att jag sett tygklädda väggar, men kan givetvis ha fel...

Som järnvägsbarn fick jag åka första klass när en vuxen var med så det var väl inte så ofta. När jag själv nyttjade biljetterna, vilket under 70-talet var ofta, så blev det bara 1:a klass om konduktören var sjysst. Eftersom jag mest åkte på helgerna så var det ofta glest besatt i första klass.

Var det en sådan här vagn som gick i blandade tåget Ånge-Vännäs (vilket vi avhandlade i höstas någon gång väl)?

Till HP: Inte för att det är särskilt relevant i sammanhanget, men hur såg vagnen ut när ni övertog den?

När diskussionen drar igång här om tryckknappar så är det första som kommer för mig rätt hårda tryckknappar med mycket ljud. Knapparna kan ha varit svarta, men tror att höljet kan ha varit kromat. Gäller väl främst från 1970 och framåt då jag började åka. Kan inte heller minnas att jag sett tygklädda väggar, men kan givetvis ha fel...

Som järnvägsbarn fick jag åka första klass när en vuxen var med så det var väl inte så ofta. När jag själv nyttjade biljetterna, vilket under 70-talet var ofta, så blev det bara 1:a klass om konduktören var sjysst. Eftersom jag mest åkte på helgerna så var det ofta glest besatt i första klass.

Var det en sådan här vagn som gick i blandade tåget Ånge-Vännäs (vilket vi avhandlade i höstas någon gång väl)?

Till HP: Inte för att det är särskilt relevant i sammanhanget, men hur såg vagnen ut när ni övertog den?

Ska ta lite interiörbilder när vagnen är åter från Tillberga och tömd på all lös AB7-inredning./HP

Tänkte det kunde vara kul att se innan rensningen (också).

Museets hovreproducör har fotograferat av en del vagnspecar från trettiotalet, dock ingen Ao14, men det kan nog finnas en del intressant bland det i alla fall.

Jag får väl medge att jag tänkte/trodde att en "återombyggnad" skulle leda till en så äkta variant av B04b som möjligt. Kanske är avsikten att i stället göra en 50-talsversion litt A014b. I den ska väl inte finnas några f d 1-klasskupéer, och de verkligt gamla inredningarna med "blåklockslampor" och remlyfta fönster är rimligen inte heller aktuella. I så fall passar säkert AB07a-inredningen ganska gott. Om det ska vara sofftyg eller fanér på väggarna är jag osäker på. Görlitzboggierna är nog ändå ett önskemål liksom de gamla gavlarna med dragbälgar. Jag tvivlar något på att A014b haft 39-boggier, dock möjligen MD-boggier i början av 60-talet. En förebild för ombyggnaden skulle kanske kunna vara 1-klassinredningen i de två vagnar som senare fick litt AB10.
Hur som helst gläds man åt ambitionen att bygga om vagnen.
Sven B

Jag får väl medge att jag tänkte/trodde att en "återombyggnad" skulle leda till en så äkta variant av B04b som möjligt. Kanske är avsikten att i stället göra en 50-talsversion litt A014b. I den ska väl inte finnas några f d 1-klasskupéer, och de verkligt gamla inredningarna med "blåklockslampor" och remlyfta fönster är rimligen inte heller aktuella. I så fall passar säkert AB07a-inredningen ganska gott. Om det ska vara sofftyg eller fanér på väggarna är jag osäker på. Görlitzboggierna är nog ändå ett önskemål liksom de gamla gavlarna med dragbälgar. Jag tvivlar något på att A014b haft 39-boggier, dock möjligen MD-boggier i början av 60-talet. En förebild för ombyggnaden skulle kanske kunna vara 1-klassinredningen i de två vagnar som senare fick litt AB10.
Hur som helst gläds man åt ambitionen att bygga om vagnen.
Sven B

Hej, ambitionen är som du säger att bygga en Ao14b 1956-1967 eftersom de säten vi har passar då. Teak eller tyg...vidare forskning torde få avgöra./HP