Aldrig byggda 891 banor? - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

MÅJ kom aldrig hela vägen till Åsheda, men finns det fler planerade 891 banor som aldrig blev byggda?

Ringstorp - Söderköping.
Skänninge - Väderstad - Hästholmen.

Skänninge - Väderstad - Hästholmen.

Byggdes inte den? Iallafall Skänninge-Väderstad (VSBJ). Resten blev normalsprig dock (MHJ)

Anledningen till att den inte byggdes bortom Väderstad var att Mjölby Hästholmens Järnväg hann före.

Kort och enkelt: Flera. "Massor" rentav (typ). Har för mig det fanns en artikel i "Allt om Hobby" (eller var det trots allt "Tåg"?) för många år sedan om detta. Då om alla spårvidder, liksom.

Men om vi håller oss till 891 och "större sammanbindningar" kan väl Oskarshamn- Västervik- Valdemarsvik nämnas. I olika varianter, varav nån inbegrep EÖJ också på nåt sätt (eller?).

Och så Godegård (?)- Askersund- Gårdsjö som skulle bundit smalspårsnäten i Öster- och Västergötland samman via ASLJ då.

/ L G

Kort och enkelt: Flera. "Massor" rentav (typ). Har för mig det fanns en artikel i "Allt om Hobby" (eller var det trots allt "Tåg"?) för många år sedan om detta. Då om alla spårvidder, liksom.

JÄRNVÄGAR SOM ALDRIG KOM TILL - NEDLAGDA FRÅN BÖRJAN Kurt Möller Allt om Hobby 3 75

/Ola

Kort och enkelt: Flera. "Massor" rentav (typ). Har för mig det fanns en artikel i "Allt om Hobby" (eller var det trots allt "Tåg"?) för många år sedan om detta. Då om alla spårvidder, liksom.

Men om vi håller oss till 891 och "större sammanbindningar" kan väl Oskarshamn- Västervik- Valdemarsvik nämnas. I olika varianter, varav nån inbegrep EÖJ också på nåt sätt (eller?).

Och så Godegård (?)- Askersund- Gårdsjö som skulle bundit smalspårsnäten i Öster- och Västergötland samman via ASLJ då.

/ L G

Mellan Borggård(NÖJ)- Askersund(ASLJ)- Gårdsjö(VGJ) var väll planen för att binda ihop smalspårsnäten på de båda sidorna av Vättern

Kort och enkelt: Flera. "Massor" rentav (typ). Har för mig det fanns en artikel i "Allt om Hobby" (eller var det trots allt "Tåg"?) för många år sedan om detta. Då om alla spårvidder, liksom.

Men om vi håller oss till 891 och "större sammanbindningar" kan väl Oskarshamn- Västervik- Valdemarsvik nämnas. I olika varianter, varav nån inbegrep EÖJ också på nåt sätt (eller?).

Och så Godegård (?)- Askersund- Gårdsjö som skulle bundit smalspårsnäten i Öster- och Västergötland samman via ASLJ då.

/ L G

Oskarshamn - Västervik - Valdemarsvik

Hade verkligen kunnat bli en ”game-changer”...

Vh Johan

I Värmland: Från Edebäck på NKlJ norrut längs Klarälvdalen. Minns inte vilket slutmålet var.

Tun - Grästorp/Salstad

Tun - Grästorp/Salstad

Detta hindrade inte en lokförare att fortsätta förbi stationen i Tun en gång, varvid stinsen telegraferade till Lischöping att "nu har tåg nr??? passerat Tun och hänger på bocken".

Innan TNJ byggdes fanns planer på en bana Trollhättan - Sollebrunn - Alingsås. Någon gång under planernas väg, förekom orten "Nossebrunn". 1916, samma år som Trollhättan blev stad, invigdes sedan Trollhättan-Nossebro (från början faktiskt tänkt att bli elektrifierad, med tanke på kraftverken i Trollhättan).

Eksjö-Österbymo var också tänkt att fortsätta. Till Kisa?

Gnesta-Nyköping, koncession 1875 eller så.

I Östergötland kan jag nämna några:
Linköping - Ulrika (-Österbymo)
Ydrefors till lämplig punkt på ovanstående
Ringstorp - Söderköping - Mem
Valdemarsvik - Västervik - Oskarshamn
Ödeshög - Gränna - Röttle Kvarn
Skänninge - Hästholmen
Borensberg - Tjällmo
Prästköp - Tjällmo - Lerbäck
Motala - Motala Verkstad
Av dessa kom endast Ringstorp - Söderköping så långt att aktieteckning inleddes men allt avstannade när 60000 kr saknades för att uppnå erforderlig summa.

Timmersdala-Mariestad

Linghed - Korsnäs - Långshyttan.

Norrtälje-Älmsta

Troligen heller aldrig.....Linholmen-Arlanda och återbyggandet av Kårsta-Rimbo-Norrtälje

Troligen byggs väl ändå Stockholm Östra- Stockholm City/Central vilket förmodligen blir ett unikt 891 bygge i nutid även ur ett globalt perspektiv.

Eller så blir det ytterligare ett 891 spår som aldrig byggdes.

Troligen heller aldrig.....Linholmen-Arlanda och återbyggandet av Kårsta-Rimbo-Norrtälje

Men nu gällde väl frågan banor som "aldrig" byggts och Kårsta-Norrtälje har i vart fall byggts en gång.

Leder osökt till frågan om vilka järnvägar (valfri spårvidd) som byggts, rivits upp och sedan byggts upp på nytt. Vissa avvikelser från ursprunglig linjeföring får väl accepteras, men inte så att Svelandsbanan kvalar in.

Om vi håller oss till 891 så blir det väl ett par museibanor i så fall, tillika delsträckor av nedlagda och en gång upprivna banor: GHJ på Gotland (del av SlRJ) och RLJ i Östergötland (del av NVHJ). Den sistnämnda återuppbyggdes då med 600 mm spårvidd.

/ L G

Om vi håller oss till 891 så blir det väl ett par museibanor i så fall, tillika delsträckor av nedlagda och en gång upprivna banor: GHJ på Gotland (del av SlRJ) och RLJ i Östergötland (del av NVHJ). Den sistnämnda återuppbyggdes då med 600 mm spårvidd.

/ L G

RLJ var väl dessutom fyra fot (1188 mm) innan den blev trefot (891 mm) innan den blev ungefär två fot (600 mm)?

Finns det fler banor i Sverige som bytt spårvidd två gånger?

Om vi håller oss till 891 så blir det väl ett par museibanor i så fall, tillika delsträckor av nedlagda och en gång upprivna banor: GHJ på Gotland (del av SlRJ) och RLJ i Östergötland (del av NVHJ). Den sistnämnda återuppbyggdes då med 600 mm spårvidd.

/ L G

RLJ var väl dessutom fyra fot (1188 mm) innan den blev trefot (891 mm) innan den blev ungefär två fot (600 mm)?

Nej. Det var Åtvidaberg - Bersbo som hade 1188 mm.

/Ola

Malmö - Ystad skulle först byggas med 891 mm spårvidd. Nästa förslag blev 1067mm. Men den byggdes med normalspår. Skabersjö-Trelleborg skulle byggas med 891 mm spårvidd samtidigt som Malmö-Ystad.

Malmö - Ystad skulle först byggas med 891 mm spårvidd. Nästa förslag blev 1067mm. Men den byggdes med normalspår. Skabersjö-Trelleborg skulle byggas med 891 mm spårvidd samtidigt som Malmö-Ystad.

Inte riktigt i den ordningen, banan projekterades först med normalspår, det ansågs självklart att banan skulle ha samma spårvidd som SJ och Ystad-Eslöv. I en ny utredning planerades den som normalspår men med lätt överbyggnad. När det stod klart att man inte kunde räkna med statligt bidrag för banan, orsak var att ”trakten ansågs rik nog att självt finansiera sina järnvägar” gjordes ett nytt förslag med 891mm spårvidd och 17kg räls. Även detta förslag förkastades och ett nytt med 1067mm spårvidd ,17,2kg rälsvikt utarbetades. Efter detta bildades ett aktiebolag för att bygga banan som antingen smalspårig eller normalspårig om tillräckligt med aktier för detta tecknades. När de stora godsen lämgs banan gick on med kapital fanns det underlag för normalspår och banan kom att kallas för Grevebanan efter dessa aktietecknare.
Den lilla boken ”Malmö-Ystads Järnväg 1874-1974” kan vara något.

Troligen heller aldrig.....Linholmen-Arlanda och återbyggandet av Kårsta-Rimbo-Norrtälje

Men nu gällde väl frågan banor som "aldrig" byggts och Kårsta-Norrtälje har i vart fall byggts en gång.

Leder osökt till frågan om vilka järnvägar (valfri spårvidd) som byggts, rivits upp och sedan byggts upp på nytt. Vissa avvikelser från ursprunglig linjeföring får väl accepteras, men inte så att Svelandsbanan kvalar in.

För överskådlighets skull så vore det väl en alldeles fantastisk frågeställning för en helt annan tråd?

Den finns väl redan? Inklusive utvikningar...

Tråden

/Ola

Beror väl på vad man menar med "rivits upp", nedlagd och uppriven eller riven för att återuppbyggas. Det senare finns väl en del, men det första kan jag inte komma på någon som inte är museibana. Inte någon järnväg i vart fall, men några spårvägssträckor.

Linghed - Korsnäs - Långshyttan.

Planerna Linghed - Korsnäs känner jag till, men har däremot aldrig hört talas om några planer för Korsnäs - Långshyttan. Berätta!

Linghed - Korsnäs - Långshyttan.

Planerna Linghed - Korsnäs känner jag till, men har däremot aldrig hört talas om några planer för Korsnäs - Långshyttan. Berätta!

Ett bidrag i form av stadsfullmäktiges i Falun protokoll 31 maj 1906:

[image]

Ödeshög - Jönköping.

Borensberg - lämplig NÖJ station.

I Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens underdåniga berättelser finns en förteckning över ännu ej påbörjade koncessionerade lokomotivbanor. Bland 891-banorna 1910 finns Berga-Lillsjödal-Fagerhult-Åsheda, Vimmerby-Hällefors, Timmersdala-Askersund och Upsala-Kerstinbo.

Vimmerby-Hällefors, avses det Hällefors som sedan kom att kallas Silverdalen? (1910 hette stationen Råsa och samhället Hällefors, namnbyte p g a förväxlingsrisk gav namnet Silverdalen på brukspatron Esmarchs förslag)

Det finns Hällerum/Hällestad som platsnamn nära Spångenäs men den banan var klar 1906 och 17,8 km lång. Vimmerby-Hällefors skulle bli 26,5 km lång vilket kan peka på Silverdalen. Det är kortare bilväg idag men ganska besvärlig terräng för en järnväg som kan motivera sträckan.

Vimmerby-Hällefors, avses det Hällefors som sedan kom att kallas Silverdalen? (1910 hette stationen Råsa och samhället Hällefors, namnbyte p g a förväxlingsrisk gav namnet Silverdalen på brukspatron Esmarchs förslag)

Nej. Banans slutstation kom att heta Ydrefors och banan blev alltså byggd. Däremot inte någon eventuell fortsättning till Tranås eller Österbymo.

/Ola

Aha! Tack!

Den 51,2 km långa järnvägen Gränna-Tranås (koncession 1894) med en rälsvikt av 14,5 kg/meter blev aldrig byggd.

MÅJ kom aldrig hela vägen till Åsheda, men finns det fler planerade 891 banor som aldrig blev byggda?

Gotland:
Lärbro - Fårösund (GJ)
Slite - Lärbro (SlRJ)
Hemse - Oxarve (RHJ)

Sen har det nämnts att KlRJ närde planer på en bibana från Sanda upp till Hallvards på VVJ och därmed direktbana Klintehamn - Visby(!). Saken nämns bland annat i ett bråk mellan KlRJ och GJ om avgiften för anslutningen i Roma och där KlRJ hotar med att bygga direkt in till stan. Hur konkret detta var går dock inte att säga f n.

Ante

Gotländska ortsnamn och kartor går sällan väl ihop. Jag förpassas till Olarve utanför Lärbro vid en sökning på Oxarve. Var ligger Oxarve på en svensk karta?

Är det Ocksarve alldeles intill Hemse? (varför en så kort sträcka?) Eller Bocksarve?

Gotländska ortsnamn och kartor går sällan väl ihop. Jag förpassas till Olarve utanför Lärbro vid en sökning på Oxarve. Var ligger Oxarve på en svensk karta?

Är det Ocksarve alldeles intill Hemse? (varför en så kort sträcka?) Eller Bocksarve?

Stavningen av namn varierar givetvis. Oxarve och Ocksarve intill Hemse är den aktuella platsen. Bygget planerades dit eftersom det fanns planer på ett andra sockerbruk där. RHJ var ju synnerligen intimt hopkopplad med sockerindustrin.

Ante

Aha! Tack för förklaringen.

MÅJ kom aldrig hela vägen till Åsheda, men finns det fler planerade 891 banor som aldrig blev byggda?

Gotland:
Lärbro - Fårösund (GJ)
Slite - Lärbro (SlRJ)
Hemse - Oxarve (RHJ)

Sen har det nämnts att KlRJ närde planer på en bibana från Sanda upp till Hallvards på VVJ och därmed direktbana Klintehamn - Visby(!). Saken nämns bland annat i ett bråk mellan KlRJ och GJ om avgiften för anslutningen i Roma och där KlRJ hotar med att bygga direkt in till stan. Hur konkret detta var går dock inte att säga f n.

Ante

Egentligen får man anse 1874 års förslag för järnvägar på Gotland som aldrig byggda 891-banor. Se bifogad karta, tagen ur Kvarnstedts bok Gotlands Järnvägar. Förslaget innebar en annan dragning för stambanan och bibanor till Klintehamn, Ronehamn och banan norrut avvek sydost om Visby vid Dede i Follingbo.

Ante

[image]

Kastlösa - Degerhamns järnväg på södra Öland

MÅJ kom aldrig hela vägen till Åsheda, men finns det fler planerade 891 banor som aldrig blev byggda?

Torsås-Karlskrona kunde blivit till. Man hade svårt att komma överens om lämplig spårvådd på Kalmar-Karlskrona. Varken Kalmar eller Karlskrona ville ha tre spårvidder på statiionen. Lösningen blev att man möttes på mitten med spårviddsbyte i Torsås, en inte särskilt bra lösning.

Malmö - Ystad?

/Olof

Malmö - Ystad?

/Olof

Ja där var det många turer innan man bestämt sig. Man började med att planera banan för normalspår men fick veta att man inte skulle få statliga bidrag och lån eftersom ”trakten ansågs rik nog att finansiera banan själv”. I stället gjordes nu en plan och kalkyl för bana med 891mm spårvidd, straks därefter gjordes en ny plan men med spårvidd 1067. Men till sist var det förmöget folk från godsen längs banan som ställde upp med aktieteckning så banan kunde byggas normalspårig. Efter dessa altietecknare kom banan att kallas Grevebanan.

MÅJ kom aldrig hela vägen till Åsheda, men finns det fler planerade 891 banor som aldrig blev byggda?

Morshyttan-Garpenberg (vidare Garpenberg-Bispberg men där stannade det vid studier)

Näs bruk- Jularbo

Hästbo- Kratte masugn

Timmersdala-Moholm-Askersund-(någonstans på NÖJ) ?

Det kanske inte var jättemycket verkliga planer iofs.

MÅJ kom aldrig hela vägen till Åsheda, men finns det fler planerade 891 banor som aldrig blev byggda?

Någon av dessa kanske redan är nämnda men Yngve Holmgrens bok : ”Östgöta ånglok spårvidd 891” (upplaga från 1969 och 1979)
har en karta med inritade projekt 891mm.
Där finns Österbymo-Kisa, Gamleby-Valdemarsvik, Ringstorp-Söderköping, Gårdsjö-Askersund-Godegård-Borgsgård samt tågfärja Hästholmen-Hjo.
Särskilt ihopknytningen av Västgöta och Östgöta smalspåren tycks ha varit av intresse på sin tid.
Den ekonomiska krisen på 30-talet och samtidigt bilismens framväxt gjorde att planer på 891 järnvägar försvann i glömskans arkiv.
Man började väl också inse att smalspår var billigt att bygga men orationellt i drift och på efter kriget kom i stället utredningar om konvertering av smalspår till normalspår.

Läste för längesedan - med höjda ögonbryn - i Spår om en föreslagen sammanbindningsbana mellan MÖJ och NÖJ som skulle gått Linköping-Norsholm (?) norr om stambanan. Vägen via Ringstorp fanns redan, så anledningen skulle - om jag minns rätt - vara att slippa betala dyrt till NVHJ för transitvagnar.
Det föreföll mig vara ett dyrt sätt att minska kostnaderna en smula; lite Ebberöds bank..

Stockholms Nya Spårvägsbolag avgav omkring år 1900 (jag har tyvärr inte tillgång till exakt datum just nu) ett vagt positivt yttrande om en spårväg som skulle föras in i Stockholm via Roslagstull. (SNS hade koncessionen för all spårvägstrafik inom tullarna och var därför remissinstans för nya koncessionsansökningar.)
Det framgår av texten att spårvägen skulle ha 891 mm spårvidd, men inga detaljer om sträckningen utanför tullarna.

Det är oklart om koncessionsansökan var seriöst menad, eller bara var ett sätt att pressa Stockholm-Rimbo Järnväg angående förbindelserna med Djursholm.

Linghem-Västervik år 1874. Denna järnväg skulle fått 6st Fairlielok !

Har du fler upppgifter om denna järnväg? Mycket intressant i så fall för en linköpingsbo med broder i Linghem och brorson i Törnevalla.