[link]https://tag.ifokus.se/discussion/641758/klotbanan[/link]

"Klotgeta" kallades tåget för som gick mellan Bånghammar och Kloten på grund av banans starka lutning och skarpa kurvor.

Andra namn loken är senare tiders påfund.

De två loken användes på BKJ i de få tåg som gick, mestadels två tåg i veckan och efter 1900 bara ett varje helgfri lördag! Naturligtvis extratåg vid behov för sågen och hyttan, nedlagd 1910.

Första tåg upp till Grängesberg från Kopparberg varje vardag och sista ned drogs från början av något av loken 11/12 fram till dess ett lokstall byggdes i Grängesberg 1888, då alltid ett av loken var placerat i Grängesberg, tillsammans med något av FLJ loken 1 - 4 och 9-10.

Lokens huvudsakliga uppgifter var att sköta växlingen på Klotens eget spår in i Skärningen från Norra Bergets lastplats, dvs dagbrottet, där inga andra FLJ lok kunde gå, ty de var för breda och infartsspåret gick i en bergsskärning och tunnel in till dagbrottet. Sidorna i skärningen och i tunneln lutade 70 grader som berget i övrigt och inkräktade på fria rummet.

I slutet på 1890-talet inköptes ett nytt lok av samma typ för att sköta denna trafik, dvs FLJ No 17.

Efter förstärkning av BKJ trä-broar så ersattes dessa små lok med FLJ No 13, senare TGOJ litt U No 113, som skötte trafiken ensamt fram till nedläggningen.