Äldre betongslipers (Järnväg allmänt)

av Niklas Bygdestam @, Uppsala, måndag, februari 22, 2021, 14:43 (14 dagar sedan)

Jag har lagt in detta redan i Postvagnen, men kan även lägga in det här med :-)

Jag har i alla tider haft ett visst intresse för hur betongslipers utvecklades i Sverige under 1950-talet. Just perioden 1950-1955 verkade det hända en hel del. Det verkade provas ut en massa olika prototyper som sedan ledde till at de fick fram en typ under 1950-talet som de trodde på och som blev vanlig i Sverige.

De första i Sverige var hela slipers, inte tvådelade. Titta på länken nedan. Detta verkar så att säga vara generation 1 av de som lagts in på stambanorna. För mig ser de inte svenska ut. De ser mer ut som betongslipers i öststaterna. Ryska betongslipers har ofta denna form. Rälsbefästningen består av muttrar. men det är inte K-befästning. Troligen istället en fransk version. Även om det kanske inte känns som Sverige, så kan man se att det ändå är det. Kontaktledningsstolparna och signaler visar att det är Sverige.

https://digitaltmuseum.org/021018157898/jarnvagsspar-med-betongslipers/media?slide=0

Men titta på nästa länk nu: Här är det exakt samma form på själva sliprarna. Men nu är det FIST som rälsbefästning. Så detta är uppenbart Sverige. Men sliprarna har alltså kvar samma form som innan.

https://digitaltmuseum.org/021018157891/betongslipers-pa-strackan-mellan-nassjo-savsjo/...

Men på nästa bild så kan ni se att det förändrats lite: Man förstår att FIST är nu den befästning som gäller. Men de tycker sig inte vara "färdiga" med sliprarnas form. Ändarna på sliprarna har kvar samma form som föregångarna. Men titta på mittdelen. Den tidigare svängda formen är nu ändrad till att bli kantigare. En tjock del närmast rälerna och en tunn del i mitten.

https://digitaltmuseum.org/021018157888/betongslipers-med-fist-befastningar-pa-strackan...

Men ta nu en titt på nästa generation här: När har de även ändrat slipersändarna och gjort dem rakare. Nu börjar man känna igen en äldre svensk modell. Dessa har man träffat på ibland som tidiga betongslipers på stambanor. Detta var nog första typen som kom i lite större serier.

https://digitaltmuseum.org/021018157914/betongslipers-pa-strackan-mellan-solberga-och-n...

Och nu kommer den så klassiska modellen som sedan skulle bli så typisk för stambanorna i Sverige: Här har de nu alltså ersatt den tunna delen i mitten med ett stålrör istället. Och detta är alltså den typiska betongslipern som kallas för 101. Och denna lades in i stora serier och blev typisk för stambanorna. De verkar ha varit inspirerade av Frankrike när de tog fram den här typen :-)

https://digitaltmuseum.org/021018070245/sparrevision-rals-och-slipersbyte-betongslipers...

Ja här ser ni utvecklingen. Det är som en sorts "evolution" som ledde fram till den här typen 101. Jag tror att den allra tidigaste varianten man ser länkad längst upp här är rätt okänd idag.

Till slut kunde jag inte låta bli att länka till en härlig tidstypisk bild. Banarbetare som lägger in betongslipers av typen 101, och ett Da-lok som passerar förbi, se länk: :-)

https://digitaltmuseum.org/021018070256/sparrevision-rals-och-slipersbyte-betongslipers...

--
Никлас Быгдестам
Allmänt intresserad av järnvägar. Inriktar mig på Europa. Jag bor i Uppsala

Äldre betongslipers

av Alex @, måndag, februari 22, 2021, 14:52 (14 dagar sedan) @ Niklas Bygdestam

Trevligt att titta på betongslipers för ovanlighetens skull även om den sista bilden kanske ändå är bäst med ärrade banarbetare från den tiden.

Alla bilder verkar vara tagna norr och söder om Nässjö.

Den första bilden som ser ut att vara enkelspår är troligen tagen på Södra stambanan norr om Stockaryd eller söder om Solberga. Här har delar sig dubbelspåret på en kortare sträcka pga. dålig bärighet har jag lärt mig. Finns en likande passage på dubbelspåret söder om Bollnäs.

Äldre betongslipers

av Göran Kannerby @, måndag, februari 22, 2021, 15:53 (13 dagar sedan) @ Niklas Bygdestam

Här finns lite bilder från A-betongs historik att jämföra med.

Äldre betongslipers

av Niklas Bygdestam @, Uppsala, måndag, februari 22, 2021, 16:05 (13 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Här finns lite bilder från A-betongs historik att jämföra med.

Ja, den sidan har jag känt till i några år. Men den sidan visar inte de första versionerna.

När det gäller den allra första versionen som jag länkar till, se länk:

https://digitaltmuseum.org/021018157898/jarnvagsspar-med-betongslipers/media?slide=0

Där är jag inte alls säker på att det skulle vara A-betong som tillverkat, eller om de ens är tillverkade i Sverige. Man kan mycket väl tänka sig att de kan ha importerat en omgång betongslipers från något annat land i syfte att prova.

Det framgår en del att de verkat till slut fäst sig vid fransk lösning och att typen 101 egentligen har fransk förebild, men hade FIST och var tillverkad av A-betong.

--
Никлас Быгдестам
Allmänt intresserad av järnvägar. Inriktar mig på Europa. Jag bor i Uppsala

Äldre betongslipers

av Göran Kannerby @, måndag, februari 22, 2021, 16:34 (13 dagar sedan) @ Niklas Bygdestam

Här finns lite bilder från A-betongs historik att jämföra med.


Ja, den sidan har jag känt till i några år. Men den sidan visar inte de första versionerna.

När det gäller den allra första versionen som jag länkar till, se länk:

https://digitaltmuseum.org/021018157898/jarnvagsspar-med-betongslipers/media?slide=0

Där är jag inte alls säker på att det skulle vara A-betong som tillverkat, eller om de ens är tillverkade i Sverige. Man kan mycket väl tänka sig att de kan ha importerat en omgång betongslipers från något annat land i syfte att prova.

Det framgår en del att de verkat till slut fäst sig vid fransk lösning och att typen 101 egentligen har fransk förebild, men hade FIST och var tillverkad av A-betong.

Nej, det är ganska uppenbart att A-betong inte var allra först, därav att det finns betongslipers av äldre modell än deras första. :-)

Äldre betongslipers

av Sven Bårström @, Järfälla, måndag, februari 22, 2021, 16:37 (13 dagar sedan) @ Niklas Bygdestam

Jag borde kunna mer om de svenska betongsliprarna än vad jag gör. Men låt mig söka i mina minnesbilder.
Jag vill minnas att Sverige vid "betongslipersstarten" provade ett antal olika sliperstyper; i princip de som visas före tvåblocksslipern SJ 101. Några av dem har jag sett i spår för länge sedan. Alla typerna ska ses som rena prov (på 11:e bansektionen), och jag har ett svagt minne av att det totalt handlade om tillsammans några tusen sliprar av de olika typerna. Jag vet inte något om deras konstruktion, armering mm. Jag tror att de tillverkades på försök i Sverige. Vi hade nog inte ambitionen att pröva utländska typer. Detta styrks ju också av att K-befästningen inte ens prövades.
Den svenska "rörslipern" 101 var en konstruktion som byggde på tankar av dels SJ baningenjör Thord Fogelberg (biö 11 i Nässjö), dels A-betong i Vislanda. Den bestod av två slakarmerade block under vardera rälen. Blocken var förbundna med ett rör, fyllt med betong och genomdraget av ett armeringsstål, som var efterspänt genom dragna muttrar i ändarna.
FIST-befästningen var utvecklad av biö Fogelberg tillsammans med Lesjöfors AB, som tillverkade fjäderstål. Beteckningen FIST kommer av Fogelbergs initialer i omvänd ordning: Fogelberg, Ivan, Sigurd (vill jag minnas), Thord.
101-sliprarna blev standard i Sverige under många år. Jag har för mig att den miljonte försågs med en särskild liten skylt.
Det var två problem med 101-sliprarna. Båda hade med spårvidden att göra. Formen på slipern var ju inte helt säkrad genom att rörets och armeringens infästning i betongblocken inte var helt stabil. Därför tenderade slipern att krökas, så att rälerna lutade för mycket inåt och spårvidden blev trängre med tiden. Man kunde ställvis mäta ner till 1425 mm spårvidd, vilket gav kraftig sinusgång hos hjulen.
Det andra problemet var tydligt vid "lätta" urspåringar. Rören blev då krökta och spårvidden förstördes. Det medförde ett stort antal byten.
Sven B

--
Sven B

Äldre betongslipers

av Niklas Bygdestam @, Uppsala, måndag, februari 22, 2021, 18:16 (13 dagar sedan) @ Sven Bårström

Jag borde kunna mer om de svenska betongsliprarna än vad jag gör. Men låt mig söka i mina minnesbilder.
Jag vill minnas att Sverige vid "betongslipersstarten" provade ett antal olika sliperstyper; i princip de som visas före tvåblocksslipern SJ 101. Några av dem har jag sett i spår för länge sedan. Alla typerna ska ses som rena prov (på 11:e bansektionen), och jag har ett svagt minne av att det totalt handlade om tillsammans några tusen sliprar av de olika typerna. Jag vet inte något om deras konstruktion, armering mm. Jag tror att de tillverkades på försök i Sverige. Vi hade nog inte ambitionen att pröva utländska typer. Detta styrks ju också av att K-befästningen inte ens prövades.
Den svenska "rörslipern" 101 var en konstruktion som byggde på tankar av dels SJ baningenjör Thord Fogelberg (biö 11 i Nässjö), dels A-betong i Vislanda. Den bestod av två slakarmerade block under vardera rälen. Blocken var förbundna med ett rör, fyllt med betong och genomdraget av ett armeringsstål, som var efterspänt genom dragna muttrar i ändarna.
FIST-befästningen var utvecklad av biö Fogelberg tillsammans med Lesjöfors AB, som tillverkade fjäderstål. Beteckningen FIST kommer av Fogelbergs initialer i omvänd ordning: Fogelberg, Ivan, Sigurd (vill jag minnas), Thord.
101-sliprarna blev standard i Sverige under många år. Jag har för mig att den miljonte försågs med en särskild liten skylt.
Det var två problem med 101-sliprarna. Båda hade med spårvidden att göra. Formen på slipern var ju inte helt säkrad genom att rörets och armeringens infästning i betongblocken inte var helt stabil. Därför tenderade slipern att krökas, så att rälerna lutade för mycket inåt och spårvidden blev trängre med tiden. Man kunde ställvis mäta ner till 1425 mm spårvidd, vilket gav kraftig sinusgång hos hjulen.
Det andra problemet var tydligt vid "lätta" urspåringar. Rören blev då krökta och spårvidden förstördes. Det medförde ett stort antal byten.
Sven B

Helt klart märker man att de inspirerades från andra länder när de utvecklade betongslipers i Sverige. Men det verkar inte som om de nappade på de tyska lösningarna utan hellre tittade på franska lösningar. Det finns bilder i samma bildarkiv på franska betongslipers i Frankrike. Se länk:

https://digitaltmuseum.org/021018157907/franska-betongslipers/media?slide=0

Man förstår att det var dessa som inspirerade till att ta fram typ 101.

Det är egentligen intressant att man tog fram de lösningar man gjorde. Ville man ha tyska betongslipers med tysk K-befästning, ja då hade det nog till och med varit billigare att få fram detta än att utveckla FIST och få fram dessa slipers typ 101 :-)

När det gäller den miljonte så stämmer det att den försågs med en särskild liten skylt. Det såg rent allmänt lite annorlunda ut. Betongen var nämligen lite ljusare på den också. Den lades in 1967 och den dåvarande generaldirektören Upmark var på plats när den lades in och tog emot en miniatyr av den från A-betong.

Den miljonte låg i Alsike och togs bort under 1990-talet då de gjorde spårbyte och ersatte dessa med nya och ersatte också rälerna med UIC 60. Slipern ska ha sedan skickats till museet i Ängelholm. Men det skulle vara roligt att få veta vart miniatyren tog vägen som Upmark fick. Hade han den på sitt kontor, och att den därför finns kvar i SJ:s eller Trafikverkets samlingar? Eller i museets samlingar? Eller tog Upmark hem den och därmed så tillhör den antingen familjen Upmark idag, eller rentav är slängd av någon av familjen Upmark?

--
Никлас Быгдестам
Allmänt intresserad av järnvägar. Inriktar mig på Europa. Jag bor i Uppsala

Äldre betongsliprar

av Sven Bårström @, Järfälla, måndag, februari 22, 2021, 18:56 (13 dagar sedan) @ Niklas Bygdestam

Det är givetvis mycket troligt att en fransk sliper varit förebild för den svenska 101-slipern.
Den franska tvåblocksliper som visas har en vanlig stålprofil i förbindelsen mellan de två blocken, alltså en mycket mer "primitiv" lösning än Fogelbergs rör. Men det är ju självklart att man försöker utveckla en förebild mot något som man anser vara bättre.
I Göran Kannerbys inlägg visas en A-betonghistorik om sliperstillverkningen. Där finns också en bild på en miniatyrsliper (den som Kung Gustaf Adolf fick). Det är möjligt att en sådan tillverkades i ett antal exemplar, bl a det som fanns i anslutning till gd arbetsrum på SJ och senare i Ängelholm. Man får väl hoppas att den finns kvar där.
I A-betonghistoriken visas också något av utvecklingen framöver. Ingenjören Stig Thim minns jag mycket väl. Han var A-betongs ledande konstruktör under 70- och 80-talen och svarade för många av deras nya anpassningar av sliprarna.
Några av de ursprungliga sliperstyperna (före 101:an) visas också i historiken. Tydligen har A-betong tillverkat också dessa.
Varför inte tyska K-befästningssliprar här i Sverige? Tja, frihandel var ju inte så självklar då. Möjligen skulle tyska sliprar ha kostat mycket med tull och allt. Och så hade SJ på den tiden en tydlig inriktning mot att utveckla och köpa svenskt material. Det var väl inte så mycket ban-, elektro-, signal- och maskinprylar som köptes utomlands???
I ett annat inlägg pekas på ett par km betongslipersspår på banan Nässjö - Oskarshamn. Jag har också ett svagt minne av det, men ingen aning om varför det byggdes. Troligen har man avsett att jämföra dess egenskaper och ekonomi på en bibana med motsvarande hos det konventionella spåret.
Sven B

--
Sven B

Äldre betongsliprar

av Göran Kannerby @, måndag, februari 22, 2021, 19:08 (13 dagar sedan) @ Sven Bårström

I A-betonghistoriken visas också något av utvecklingen framöver. Ingenjören Stig Thim minns jag mycket väl. Han var A-betongs ledande konstruktör under 70- och 80-talen och svarade för många av deras nya anpassningar av sliprarna.

Stig lärde jag känna efter att jag flyttat till Växjö. Han hade mycket att berätta, där jag dessvärre inte noterade så mycket. Tyvärr passerade han den yttersta växeln för några år sedan.

Äldre betongsliprar

av Niklas Bygdestam @, Uppsala, måndag, februari 22, 2021, 20:12 (13 dagar sedan) @ Sven Bårström

Det är givetvis mycket troligt att en fransk sliper varit förebild för den svenska 101-slipern.
Den franska tvåblocksliper som visas har en vanlig stålprofil i förbindelsen mellan de två blocken, alltså en mycket mer "primitiv" lösning än Fogelbergs rör. Men det är ju självklart att man försöker utveckla en förebild mot något som man anser vara bättre.
I Göran Kannerbys inlägg visas en A-betonghistorik om sliperstillverkningen. Där finns också en bild på en miniatyrsliper (den som Kung Gustaf Adolf fick). Det är möjligt att en sådan tillverkades i ett antal exemplar, bl a det som fanns i anslutning till gd arbetsrum på SJ och senare i Ängelholm. Man får väl hoppas att den finns kvar där.
I A-betonghistoriken visas också något av utvecklingen framöver. Ingenjören Stig Thim minns jag mycket väl. Han var A-betongs ledande konstruktör under 70- och 80-talen och svarade för många av deras nya anpassningar av sliprarna.
Några av de ursprungliga sliperstyperna (före 101:an) visas också i historiken. Tydligen har A-betong tillverkat också dessa.
Varför inte tyska K-befästningssliprar här i Sverige? Tja, frihandel var ju inte så självklar då. Möjligen skulle tyska sliprar ha kostat mycket med tull och allt. Och så hade SJ på den tiden en tydlig inriktning mot att utveckla och köpa svenskt material. Det var väl inte så mycket ban-, elektro-, signal- och maskinprylar som köptes utomlands???
I ett annat inlägg pekas på ett par km betongslipersspår på banan Nässjö - Oskarshamn. Jag har också ett svagt minne av det, men ingen aning om varför det byggdes. Troligen har man avsett att jämföra dess egenskaper och ekonomi på en bibana med motsvarande hos det konventionella spåret.
Sven B


Om ni klickar på den här länken så ser ni en fransk sliper:

http://www.stradal-ferroviaire.fr/wp-content/uploads/2013/07/traverse-bi-bloc-beton.png

Som synes är den väldigt lik 101:an. Att den är så pass lik som den är kan inte precis vara någon slump. Det är ganska uppenbart att franska betongslipers stod som förebild till den svenska 101:an.

Frihandel eller inte på 1950-talet. Det är riktigt att de gamla europeiska organisationerna EEC och EFTA inte hade kommit igång när 101:an utvecklades. Sånt kom när 101:an var så att säga färdigutvecklad. Men UIC fanns, och det var UIC som satte ut normerna som såväl Sverige som Frankrike, liksom andra europeiska länder med normalspår hade att rätta in sig i.

Men UIC har i de här frågorna egentligen mer varit intresserade av att slipers och rälsbefästningar fungerar tillfredställande för europeiskt normalspår där UIC:s hjulprofiler passar in. Samt att spåren då med detta blir lämpliga för internationell trafik. Att de olika länderna däremot kan ha helt egna lösningar har däremot inte ansetts som betydelsefullt så länge det fungerar och tillåter internationell trafik. Här kan det påpekas att det finns många länder i Europa som har egna lösningar på rälsbefästningar som de enbart håller sig med i det landet.

Än idag fungerar det på det viset inom UIC. Men sliperstyperna och befästningarna är ändå rätt standardiserade idag.

--
Никлас Быгдестам
Allmänt intresserad av järnvägar. Inriktar mig på Europa. Jag bor i Uppsala

Äldre betongsliprar

av Göran Kannerby @, måndag, februari 22, 2021, 20:31 (13 dagar sedan) @ Niklas Bygdestam

Det är givetvis mycket troligt att en fransk sliper varit förebild för den svenska 101-slipern.
Den franska tvåblocksliper som visas har en vanlig stålprofil i förbindelsen mellan de två blocken, alltså en mycket mer "primitiv" lösning än Fogelbergs rör. Men det är ju självklart att man försöker utveckla en förebild mot något som man anser vara bättre.
I Göran Kannerbys inlägg visas en A-betonghistorik om sliperstillverkningen. Där finns också en bild på en miniatyrsliper (den som Kung Gustaf Adolf fick). Det är möjligt att en sådan tillverkades i ett antal exemplar, bl a det som fanns i anslutning till gd arbetsrum på SJ och senare i Ängelholm. Man får väl hoppas att den finns kvar där.
I A-betonghistoriken visas också något av utvecklingen framöver. Ingenjören Stig Thim minns jag mycket väl. Han var A-betongs ledande konstruktör under 70- och 80-talen och svarade för många av deras nya anpassningar av sliprarna.
Några av de ursprungliga sliperstyperna (före 101:an) visas också i historiken. Tydligen har A-betong tillverkat också dessa.
Varför inte tyska K-befästningssliprar här i Sverige? Tja, frihandel var ju inte så självklar då. Möjligen skulle tyska sliprar ha kostat mycket med tull och allt. Och så hade SJ på den tiden en tydlig inriktning mot att utveckla och köpa svenskt material. Det var väl inte så mycket ban-, elektro-, signal- och maskinprylar som köptes utomlands???
I ett annat inlägg pekas på ett par km betongslipersspår på banan Nässjö - Oskarshamn. Jag har också ett svagt minne av det, men ingen aning om varför det byggdes. Troligen har man avsett att jämföra dess egenskaper och ekonomi på en bibana med motsvarande hos det konventionella spåret.
Sven B

Om ni klickar på den här länken så ser ni en fransk sliper:

http://www.stradal-ferroviaire.fr/wp-content/uploads/2013/07/traverse-bi-bloc-beton.png

Som synes är den väldigt lik 101:an. Att den är så pass lik som den är kan inte precis vara någon slump. Det är ganska uppenbart att franska betongslipers stod som förebild till den svenska 101:an.

Frihandel eller inte på 1950-talet. Det är riktigt att de gamla europeiska organisationerna EEC och EFTA inte hade kommit igång när 101:an utvecklades. Sånt kom när 101:an var så att säga färdigutvecklad. Men UIC fanns, och det var UIC som satte ut normerna som såväl Sverige som Frankrike, liksom andra europeiska länder med normalspår hade att rätta in sig i.

Men UIC har i de här frågorna egentligen mer varit intresserade av att slipers och rälsbefästningar fungerar tillfredställande för europeiskt normalspår där UIC:s hjulprofiler passar in. Samt att spåren då med detta blir lämpliga för internationell trafik. Att de olika länderna däremot kan ha helt egna lösningar har däremot inte ansetts som betydelsefullt så länge det fungerar och tillåter internationell trafik. Här kan det påpekas att det finns många länder i Europa som har egna lösningar på rälsbefästningar som de enbart håller sig med i det landet.

Än idag fungerar det på det viset inom UIC. Men sliperstyperna och befästningarna är ändå rätt standardiserade idag.

När det sedan gäller patent är det tveksamt om det hade varit möjligt att få sådant för den franska slipern. Det är ju i princip bara två betongklumpar med en sammanhållande metalldel. Observera också att den svenska slipern var vidareutveckling med möjlighet till efterspänning av armeringen med hjälp av skruven i kortänden.

DSB drabbat

av BD @, tisdag, februari 23, 2021, 09:50 (13 dagar sedan) @ Niklas Bygdestam

Om ni klickar på den här länken så ser ni en fransk sliper:

http://www.stradal-ferroviaire.fr/wp-content/uploads/2013/07/traverse-bi-bloc-beton.png

Som synes är den väldigt lik 101:an. Att den är så pass lik som den är kan inte precis vara någon slump. Det är ganska uppenbart att franska betongslipers stod som förebild till den svenska 101:an.

DSB tvingades för ca tio år sedan att hastigt byta ut en mängd slipers med liknande midja enär stålet blivit kraftigt korroderat.

DSB drabbat

av Niklas Bygdestam @, Uppsala, tisdag, februari 23, 2021, 14:54 (13 dagar sedan) @ BD

Om ni klickar på den här länken så ser ni en fransk sliper:

http://www.stradal-ferroviaire.fr/wp-content/uploads/2013/07/traverse-bi-bloc-beton.png

Som synes är den väldigt lik 101:an. Att den är så pass lik som den är kan inte precis vara någon slump. Det är ganska uppenbart att franska betongslipers stod som förebild till den svenska 101:an.


DSB tvingades för ca tio år sedan att hastigt byta ut en mängd slipers med liknande midja enär stålet blivit kraftigt korroderat.


Det förvånar mig inte alls! De höll sig med tvådelade slipers liknande typ 101 mycket senare än Sverige. De höll sig med dessa in på 1980-talet. Så det lär finnas en hel del sådana kvar i deras spår. I Sverige är de idag utrotade, förutom möjligen enstaka sidospår.

Just detta att de går av genom att de rostar sönder har jag hört förekomma även i Sverige på typ 101. Jag har hört många banarbetare berätta om detta, så det borde ju vara sant.

Idag ser danska betongslipers ut som de svenska. Både Sverige och Danmark kör idag med enblocksslipers med rälsbefästning kallad Fastclip.

--
Никлас Быгдестам
Allmänt intresserad av järnvägar. Inriktar mig på Europa. Jag bor i Uppsala

Äldre betongslipers - fransk patent

av Richard Loe @, måndag, februari 22, 2021, 19:12 (13 dagar sedan) @ Niklas Bygdestam

Jag borde kunna mer om de svenska betongsliprarna än vad jag gör. Men låt mig söka i mina minnesbilder.
Jag vill minnas att Sverige vid "betongslipersstarten" provade ett antal olika sliperstyper; i princip de som visas före tvåblocksslipern SJ 101. Några av dem har jag sett i spår för länge sedan. Alla typerna ska ses som rena prov (på 11:e bansektionen), och jag har ett svagt minne av att det totalt handlade om tillsammans några tusen sliprar av de olika typerna. Jag vet inte något om deras konstruktion, armering mm. Jag tror att de tillverkades på försök i Sverige. Vi hade nog inte ambitionen att pröva utländska typer. Detta styrks ju också av att K-befästningen inte ens prövades.
Den svenska "rörslipern" 101 var en konstruktion som byggde på tankar av dels SJ baningenjör Thord Fogelberg (biö 11 i Nässjö), dels A-betong i Vislanda. Den bestod av två slakarmerade block under vardera rälen. Blocken var förbundna med ett rör, fyllt med betong och genomdraget av ett armeringsstål, som var efterspänt genom dragna muttrar i ändarna.
FIST-befästningen var utvecklad av biö Fogelberg tillsammans med Lesjöfors AB, som tillverkade fjäderstål. Beteckningen FIST kommer av Fogelbergs initialer i omvänd ordning: Fogelberg, Ivan, Sigurd (vill jag minnas), Thord.
101-sliprarna blev standard i Sverige under många år. Jag har för mig att den miljonte försågs med en särskild liten skylt.
Det var två problem med 101-sliprarna. Båda hade med spårvidden att göra. Formen på slipern var ju inte helt säkrad genom att rörets och armeringens infästning i betongblocken inte var helt stabil. Därför tenderade slipern att krökas, så att rälerna lutade för mycket inåt och spårvidden blev trängre med tiden. Man kunde ställvis mäta ner till 1425 mm spårvidd, vilket gav kraftig sinusgång hos hjulen.
Det andra problemet var tydligt vid "lätta" urspåringar. Rören blev då krökta och spårvidden förstördes. Det medförde ett stort antal byten.
Sven B


Helt klart märker man att de inspirerades från andra länder när de utvecklade betongslipers i Sverige. Men det verkar inte som om de nappade på de tyska lösningarna utan hellre tittade på franska lösningar. Det finns bilder i samma bildarkiv på franska betongslipers i Frankrike. Se länk:

https://digitaltmuseum.org/021018157907/franska-betongslipers/media?slide=0

Man förstår att det var dessa som inspirerade till att ta fram typ 101.

Det är egentligen intressant att man tog fram de lösningar man gjorde. Ville man ha tyska betongslipers med tysk K-befästning, ja då hade det nog till och med varit billigare att få fram detta än att utveckla FIST och få fram dessa slipers typ 101 :-)

När det gäller den miljonte så stämmer det att den försågs med en särskild liten skylt. Det såg rent allmänt lite annorlunda ut. Betongen var nämligen lite ljusare på den också. Den lades in 1967 och den dåvarande generaldirektören Upmark var på plats när den lades in och tog emot en miniatyr av den från A-betong.

Den miljonte låg i Alsike och togs bort under 1990-talet då de gjorde spårbyte och ersatte dessa med nya och ersatte också rälerna med UIC 60. Slipern ska ha sedan skickats till museet i Ängelholm. Men det skulle vara roligt att få veta vart miniatyren tog vägen som Upmark fick. Hade han den på sitt kontor, och att den därför finns kvar i SJ:s eller Trafikverkets samlingar? Eller i museets samlingar? Eller tog Upmark hem den och därmed så tillhör den antingen familjen Upmark idag, eller rentav är slängd av någon av familjen Upmark?

Man kan undra om SJ och A-betong betalade licensavgifter till Frankrike? Det franska systemet kallas nämligen Systeme Vagneux efter uppfinnaren Edmond Vagneux, och han tog patent på systemet i flera olika länder. I sammanhanget bör det noteras att han uppfann systemet år 1916.

Äldre betongslipers

av Rolf Johansson @, måndag, februari 22, 2021, 17:30 (13 dagar sedan) @ Niklas Bygdestam

Utanför Eksjö, riktning mot Hult, fanns under 1960 - 70 talet en provsträcka med helsvetsat spår och vad jag minns betongslipers. Alltid lika skönt när Yo7-bussen susade fram där till skillnad mot på det vanliga skarvspåret.

Äldre betongslipers

av Farbror Mossa @, tisdag, februari 23, 2021, 17:20 (12 dagar sedan) @ Rolf Johansson

Utanför Eksjö, riktning mot Hult, fanns under 1960 - 70 talet en provsträcka med helsvetsat spår och vad jag minns betongslipers. Alltid lika skönt när Yo7-bussen susade fram där till skillnad mot på det vanliga skarvspåret.

Jag funderade just på den sträckan (typ en kilometer eller så var det väl?). Det som stör mig är att jag kommer ihåg att det var betongslipers, men inte av vilken typ.
Den försvann väl någonstans alldeles i början av 1980-talet - kommer inte ihåg om det var innan Y1-ifieringens start i början av 1981.
Jag är rätt säker på att det låg kvar åtminstone hösten 1979.

Äldre betongslipers

av Anders.k. @, tisdag, februari 23, 2021, 12:05 (13 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Har funnits en leverantör till .
Har gått många tåg med slipers från Veddige .

Strängbetong

M.V.H Anders.k.

Äldre betongslipers

av Sven Bårström @, Järfälla, tisdag, februari 23, 2021, 13:01 (13 dagar sedan) @ Anders.k.

Visst! Du har rätt!
Under många år delade Strängbetong i Veddige och A-Betong i Vislanda på slipersleveranserna till SJ banavdelning. Under 70- och 80-talen var spårbytesvolymen ganska lika år från år. Volymerna upphandlades genom långtidsavtal - 3- eller 5-åriga. Jag vill minnas att Strängbetong under en tid hade 2/3 av leveranserna. Jag tror dock inte att Strängbetong någonsin gjorde tvåblockssliprar.
Sven B

--
Sven B

Äldre betongslipers

av Niklas Bygdestam @, Uppsala, tisdag, februari 23, 2021, 15:02 (13 dagar sedan) @ Sven Bårström

Visst! Du har rätt!
Under många år delade Strängbetong i Veddige och A-Betong i Vislanda på slipersleveranserna till SJ banavdelning. Under 70- och 80-talen var spårbytesvolymen ganska lika år från år. Volymerna upphandlades genom långtidsavtal - 3- eller 5-åriga. Jag vill minnas att Strängbetong under en tid hade 2/3 av leveranserna. Jag tror dock inte att Strängbetong någonsin gjorde tvåblockssliprar.
Sven B


Strängbetong vet jag att de kom in först någon gång under 1970-talet, då man i Sverige gått ifrån tvåblockssliprar. Jag tvivlar på att Strängbetong ens tillverkat enblocksslipers med FIST. Jag tror att de enbart levererat med Hambo eller Pandrol.

Levererar inte Strängbetong slipers idag?

--
Никлас Быгдестам
Allmänt intresserad av järnvägar. Inriktar mig på Europa. Jag bor i Uppsala

Äldre betongslipers

av Göran Kannerby @, tisdag, februari 23, 2021, 15:49 (12 dagar sedan) @ Niklas Bygdestam

Visst! Du har rätt!
Under många år delade Strängbetong i Veddige och A-Betong i Vislanda på slipersleveranserna till SJ banavdelning. Under 70- och 80-talen var spårbytesvolymen ganska lika år från år. Volymerna upphandlades genom långtidsavtal - 3- eller 5-åriga. Jag vill minnas att Strängbetong under en tid hade 2/3 av leveranserna. Jag tror dock inte att Strängbetong någonsin gjorde tvåblockssliprar.
Sven B

Strängbetong vet jag att de kom in först någon gång under 1970-talet, då man i Sverige gått ifrån tvåblockssliprar. Jag tvivlar på att Strängbetong ens tillverkat enblocksslipers med FIST. Jag tror att de enbart levererat med Hambo eller Pandrol.

Levererar inte Strängbetong slipers idag?

Jo, men mig veterligt inte från Veddige. Deras sliperstillverkning finns i Kungsör och Långviksmon.

powered by my little forum