Tyska lok i Sverige

av Alex, Monday, February 22, 2021, 16:23 (1130 dagar sedan) @ Carl-Johan

Mon ligger mellan Ed och Kornsjö i Norge. Knappt en mil innan gränsen och bör väl vid den här tiden varit den sista bemannade punkten på SJ innan NSB.

Tyska lok i Sverige

av Peter Flink, Monday, February 22, 2021, 16:30 (1130 dagar sedan) @ Alex

Och datum för bilden ska ev vara 19 maj 1943.

Tyska lok i Sverige

av Mattias Jansson, Monday, February 22, 2021, 17:23 (1130 dagar sedan) @ Peter Flink

Och datum för bilden ska ev vara 19 maj 1943.

Loket ifråga tillverkades 1943 så det kan nog vara leveranstur.

Tyska lok i Sverige

av Peter Flink, Monday, February 22, 2021, 19:02 (1130 dagar sedan) @ Mattias Jansson

Och datum för bilden ska ev vara 19 maj 1943.


Loket ifråga tillverkades 1943 så det kan nog vara leveranstur.

Type 63a nr 4830, leverans NSB 19 maj 1943, driftsatt 19 aug 1943 i Trondheim, slopat 24 sep 1963.

Tyska lok i Sverige

av Ola Almquist, Tuesday, February 23, 2021, 01:31 (1130 dagar sedan) @ Peter Flink

Och datum för bilden ska ev vara 19 maj 1943.


Loket ifråga tillverkades 1943 så det kan nog vara leveranstur.


Type 63a nr 4830, leverans NSB 19 maj 1943, driftsatt 19 aug 1943 i Trondheim, slopat 24 sep 1963.

Ja, och bilden har diskuterats tidigare. Bl.a. här och här.

/Ola

Tyska lok i Sverige

av Lennart Petersen, Monday, February 22, 2021, 21:49 (1130 dagar sedan) @ JYT

Vevstaken ser ju avhängd ut!

Ja ångloket är ju uppenbarligen i transport. Märk att elloket har bägge strömavtagarna uppe vilket var vanligt så länge man hade slitskena av aluminium

Tyska lok i Sverige

av -RB-, Monday, February 22, 2021, 22:05 (1130 dagar sedan) @ Lennart Petersen

Men det ser ut som en BJ eller GDJ litt O (senare SJ litt Bk). Dessa lok hade väl kolskenor redan från början av BJ/GDJ/DJ elektrifiering . OT , DJ arrenderades av BJ från 1942 och uppköptes av BJ 1946 .

Mvh Rolf Berg

Tyska lok i Sverige

av Mattias Jansson, Monday, February 22, 2021, 22:09 (1130 dagar sedan) @ -RB-

Men det ser ut som en BJ eller GDJ litt O (senare SJ litt Bk). Dessa lok hade väl kolskenor redan från början av BJ/GDJ/DJ elektrifiering . OT:DJ arrenderades av BJ från 1942 och uppköptes av BJ 1946 .

Mvh Rolf Berg

Nu har jag inte kvar mitt ex av boken om loktypen, men jag vill bestämt minnas att i alla fall en del av dessa lok hade aluminium från början efter vad som stod i den.

Slitskena av kol ja på alla GDG lok

av Sune Nylén, Monday, February 22, 2021, 22:29 (1130 dagar sedan) @ Mattias Jansson

Nej Det är felaktigt. Alla GDG loken hade slitskena av kol från början.

Slitskena av kol ja på alla GDG lok

av LaseJ, Monday, February 22, 2021, 22:39 (1130 dagar sedan) @ Sune Nylén

Det är riktigt, Enligt Börje Lundvalls bok om O loken, var det väl så att BJ nätet saknade strömlösa sektioner, skydds sektioner, varför man körde med båda byglarna för att undvika spänningsdippar. På ett O lok, SJ Bk var detta en mycket bra tanke, då en spänningsdipp kunde äventyra hela uppkopplingsförloppet. Jag har bara fått prova att köra Bk en enda gång, det är nu preskriberat... men jag förstår varför båda byglarna uppe var en bra att ha grej..

Hälsar

Lasse J

Slitskena av kol ja på alla GDG lok

av Överkörmästaren, Tuesday, February 23, 2021, 09:23 (1130 dagar sedan) @ LaseJ

Det är riktigt, Enligt Börje Lundvalls bok om O loken, var det väl så att BJ nätet saknade strömlösa sektioner, skydds sektioner, varför man körde med båda byglarna för att undvika spänningsdippar. På ett O lok, SJ Bk var detta en mycket bra tanke, då en spänningsdipp kunde äventyra hela uppkopplingsförloppet. Jag har bara fått prova att köra Bk en enda gång, det är nu preskriberat... men jag förstår varför båda byglarna uppe var en bra att ha grej..

Hälsar

Lasse J

Avsaknad av skyddssektioner har väl ingenting med saken att göra. Det var väl bågstudsar man hade problem med.

Tyska lok i Sverige

av -RB-, Monday, February 22, 2021, 23:21 (1130 dagar sedan) @ Mattias Jansson

Det var nog tvärtom några år då några få av ( ev fd ) BJ/GDJ/DJ loken måste ha en strömavtagare med kolslitskena och den andra med aluminiumslitskena för viss samtrafik med gamla SJ nätet . Ev var det bara i Gävle man hade dessa problem ?
mvh Rolf Berg

Kolskena vs aluminium på fd SWB

av Sune Nylén, Tuesday, February 23, 2021, 08:31 (1130 dagar sedan) @ -RB-

Det blev aktuellt när Västeråsbanan elfierades. Då utrustades ett antal SJ D lok med en strömavtagare med kolskena och en med aluminium. Den sistnämnda skulle användas på linjen
Cst - Karlberg eller något ditåt, kolskena på övriga nätet. Kranarna var märkta. Jag har tidigare skrivit om detta när jag hade aktuell skrivelse till hands.

Tyska lok i Sverige

av Joakim L, Monday, February 22, 2021, 16:58 (1130 dagar sedan) @ Carl-Johan

Skulle gissa att det är ett "krigsbyte" från Norge på väg till reparation i Sverige. Motala verkstad reparerade Norska Br 52 efter kriget. De Br52 som fanns i Norge efter kriget ansågs tillhöra norska staten.

Mon låg i alla fall längs Dalslandsbanan och var sista station innan Norge, så teorin ovan verkar inte helt osannolik.

Jocke

Tyska lok i Sverige

av Överkörmästaren, Monday, February 22, 2021, 17:35 (1130 dagar sedan) @ Joakim L

Skulle gissa att det är ett "krigsbyte" från Norge på väg till reparation i Sverige. Motala verkstad reparerade Norska Br 52 efter kriget. De Br52 som fanns i Norge efter kriget ansågs tillhöra norska staten.

Mon låg i alla fall längs Dalslandsbanan och var sista station innan Norge, så teorin ovan verkar inte helt osannolik.

Jocke

Jag tycker mer att det ser ut som att den är på väg mot Norge. Det där du skriver om hade ju inte hänt 1943...

Tyska lok i Sverige

av Joakim L, Tuesday, February 23, 2021, 08:19 (1130 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Såg först nu att det stod 1943, då är det nog snarare fråga om leverans som flera andra varit inne på :). Maskin är ju nedkopplad i alla fall, vevstakarna ligger på gångbordet och tappen är övertäckt.

Tyska lok i Sverige

av Klas Blomberg, Monday, February 22, 2021, 17:51 (1130 dagar sedan) @ Carl-Johan

Är det någon sorts mörkläggningsanordning på strålkastaren?

Tyska lok i Sverige

av Carl-Johan, Monday, February 22, 2021, 17:57 (1130 dagar sedan) @ Carl-Johan

Flera norska krigslok type 63 renoverades i Sverige efter kriget i Motala och i Falun.

Har någon uppgift när det genomfördes och hur många lok det var fråga om.

Tyska lok i Sverige Även hos Nohab

av BD, Monday, February 22, 2021, 18:09 (1130 dagar sedan) @ Carl-Johan

Flera norska krigslok type 63 renoverades i Sverige efter kriget i Motala och i Falun.

Har någon uppgift när det genomfördes och hur många lok det var fråga om.

Även hos Nohab.

Reparationerna skedde 1947

av johanmmolin, Monday, February 22, 2021, 21:50 (1130 dagar sedan) @ BD

... och enligt de uppgifter jag skrivit ned var det 1947 som dessa reparationer skedde. I varje fall i Motala.

Tyska lok i Sverige

av BJ, Friday, February 26, 2021, 01:01 (1127 dagar sedan) @ Carl-Johan

Flera norska krigslok type 63 renoverades i Sverige efter kriget i Motala och i Falun.

Har någon uppgift när det genomfördes och hur många lok det var fråga om.

Söker man på NSB på DM så hittar man många bilder på 63a lok som renoverats i Sverige.

Länkar nedan visar NSB 63a 5842 före och efter renovering i Falun.
BJ

https://digitaltmuseum.se/021018038618/norges-statsbaner-nsb-63a-5842-tillverkad-av-vag...

https://digitaltmuseum.se/021018038617/norges-statsbaner-nsb-63a-5842-tillverkad-av-vag...

Tyskt lok på väg

av Sune Nylén, Monday, February 22, 2021, 19:32 (1130 dagar sedan) @ Carl-Johan

till Norge är det troligen. Stationshuset är nog beläget bakom fotografen. På andra sidan är en slänt och skogsparti. Där låg också div. bostadshus. Nu är det väl nästan omöjligt att se något men kring 1980 var jag en biltur dit, och då fanns det mer att se. Nu är det bara ett spår rätt igenom. Mon förlorade helt sin betydelse 1952 när gränskontrollen slopades. Den hade tidigare varit en betydande station. Dals Högens hållplats ligger strax före gränsen. Kuren stod ännu kvar för några år sedan. Hit gick DJ motorvagn några turer om dagen. Loken gick för det mesta till Kornsjö och vände. Det berättas hur svårt DJ Dk lok hade i stigningen efter "grensebrua" med permittenttågen 1940 -43.

Tyska lok i Sverige

av Bobo L, Monday, February 22, 2021, 20:01 (1130 dagar sedan) @ Carl-Johan

Är det en svensk, norsk eller tysk uniformsmössa som hålls fram i hytten? Grad och befattning?

Tyska lok i Sverige. Mysse utan bysse

av Leif B, Monday, February 22, 2021, 20:47 (1130 dagar sedan) @ Bobo L

Är det en svensk, norsk eller tysk uniformsmössa som hålls fram i hytten? Grad och befattning?

Tycker den påminner om en sån här.

Tyska lok i Sverige. Mysse utan bysse

av Bobo L, Monday, February 22, 2021, 21:06 (1130 dagar sedan) @ Leif B

Är det en svensk, norsk eller tysk uniformsmössa som hålls fram i hytten? Grad och befattning?


Tycker den påminner om en sån här.

Ja, jo, njäe, nej. Jag tyckte också att själva kepan antyder norsk lokförare, men resten av uppenbarelsen pratar tyska med mig.

Det är nått lite mörkt under näsan, och uniformskavajen ser mera ut som en fältjacka modell Wehrmacht mit achselklaffen.

Men wtf, det är ungefär 78 år sen, så strunt samma. Vi bestämmer det. Br 52! :)

Tyska lok i Sverige. Mysse utan bysse

av BD, Monday, February 22, 2021, 21:08 (1130 dagar sedan) @ Leif B

Är det en svensk, norsk eller tysk uniformsmössa som hålls fram i hytten? Grad och befattning?


Tycker den påminner om en sån här.

Det är en norsk lokförare som tittar ut. Han var tysksinnad. Det finns en norsk skrivelse till SJ om honom.

Tyska lok i Sverige

av tobbe, Monday, February 22, 2021, 20:34 (1130 dagar sedan) @ Carl-Johan

Loket på bilden har en s.k stelramstender "steifrahmentender" som en del av lokserien erhöll under tillverkningen. Vet ej hur många som tillverkades i detta utförande och övervägande delen av tillverkningen fick den s.k. "wannentender" tillkopplad som liknar SJ F-lokstender. Tror mig minnas att serien av Br. 52 m steifrahmentender överlevde i begränsat antal efter krigsslutet. Minns att en Br.52 lär finnas kvar (52.6666) med denna tender och växelvis även med wannentender som museilok hos någon förening.
Modelltillverkaren Gützold hade en sådan i början av 2000-talet,dels i fotoanstricht och i den vanliga versionen. Ber om överseende ang. den tyska stavningen:-(
tobbe

Tyska lok i Sverige

av A.Svenson, Tuesday, February 23, 2021, 00:27 (1130 dagar sedan) @ tobbe

Hej!

Loket verkar bepansrat. Borde varit mer angeläget på kontinenten dit akan-bestyckade lokomotivdödare som Thypoon kunde nå. I Norge borde det största lufthotet varit bombflyg där bepansring av loken ger mindre skyddseffekt. Kanske loket skulle betjäna det järnvägsgrupperade kustartilleribatteriet söder Stavanger. Lillebror vet mer om den anläggningen.

Hlsn.
Anders S

Isolerad tender med röranslutning för speciell boggitankvagn

av BD, Tuesday, February 23, 2021, 05:26 (1130 dagar sedan) @ A.Svenson

[image]

Isolering anbragt på tendersidorna. I nedre högra hörnet på tendern syns anslutningar för en slang till en boggitankvagn inrättad med en lägre påfyllning för att kunna fyllas vid en vattenhäst.

Isolerad tender med röranslutning för speciell boggitankvagn

av A.Svenson, Tuesday, February 23, 2021, 07:04 (1130 dagar sedan) @ BD

Okej, det skulle ju stämma med det nordiska klimatet. Men det var inte bara tendersidorna utan även de inbyggda avloppen från cylindrarna och den överbyggda luftpumpen på samma sätt som på J-loken avsedda för de svenska pansartågen samt den till synes tjocka hyttväggen som ledde till min fundering.

Extra vattentender är säkert bra vintertid på Dovre när det mesta är fruset.

Hlsn.
Anders S

Isolerad tender med röranslutning för speciell boggitankvagn

av Olof W, Tuesday, February 23, 2021, 08:09 (1130 dagar sedan) @ A.Svenson

Okej, det skulle ju stämma med det nordiska klimatet. Men det var inte bara tendersidorna utan även de inbyggda avloppen från cylindrarna och den överbyggda luftpumpen på samma sätt som på J-loken avsedda för de svenska pansartågen samt den till synes tjocka hyttväggen som ledde till min fundering.

Extra vattentender är säkert bra vintertid på Dovre när det mesta är fruset.

Hlsn.
Anders S

Historien för Br 52 finns beskriven på många ställen på nätet så jag skall inte gå in på för många detaljer. De var krigslok avsedda att kunna produceras i långa serier och man försökte därför att standardisera dem så mycket som möjligt (även om man inte alltid lyckades som framgår av detta loks tender).

En viktig anledning till att de togs fram var de oerhörda förluster som drabbade den tyska lokparken den första krigsvintern. Otroliga mängder med lok frös sönder då de absolut inte var anpassade till klimatet.
Detta gjorde att de lok som beställdes som ersättare fick ett gediget vinterskydd. Till exempel isolerad hytt och isolerad luftpump och ledningar.

Det är alltså inte det relativt milda klimatet i Norge som loket på bilden är byggt för utan det är byggt för att klara rysk inlands-vinter. Standardiseringssträvanden ledde sedan till att även loken till Noreg fick detta vinterskydd.

/Olof

Isolerad tender med röranslutning för speciell boggitankvagn

av Stefan Isaksson, Tuesday, March 02, 2021, 11:04 (1122 dagar sedan) @ Olof W

Första krigsvintern? Det är för mig vintern 39-40.
Hade tyskarna problem så tidigt? Spontant hade jag snarare gissat på vintern 41-42.

SI

Isolerad tender med röranslutning för speciell boggitankvagn

av Torbjorn_Forsman, Tuesday, March 02, 2021, 13:01 (1122 dagar sedan) @ Stefan Isaksson

Första krigsvintern? Det är för mig vintern 39-40.
Hade tyskarna problem så tidigt? Spontant hade jag snarare gissat på vintern 41-42.

SI

Tyskarna talar ofta om "första Rysslandsvintern", det kanske var den som avsågs.

Isolerad tender med röranslutning för speciell boggitankvagn

av Lennart Petersen, Tuesday, March 02, 2021, 18:20 (1122 dagar sedan) @ Torbjorn_Forsman

Första krigsvintern? Det är för mig vintern 39-40.
Hade tyskarna problem så tidigt? Spontant hade jag snarare gissat på vintern 41-42.

SI


Tyskarna talar ofta om "första Rysslandsvintern", det kanske var den som avsågs.

Ja rimligtvis är det så. Vintern 39-40 hade man ockuperat Polen och kriget i väster kallades för ”the Phoney war” där inte mycket hände.
Vintern 40-41 hade man ockuperat Danmark,Norge, BeNeLux och Frankrike och hade knappast några problem med tågtrafiken. Men vintern 41-42 när man nått fram till Moskva,Leningrad blev förskräcklig med svåra problem. Armeerna saknade vinterutrustning eftersom målsättningen var att nå målen redan före vintern och att skaffa utrustning hade varit att erkänna att man kunde få problem. Nästa vinter
42-43 hade man beställt vinterkläder men 6:e arméns utrustning var på ett tåg ”som bara försvann” och resultatet känner vi. På östfronten byggde det mesta av transporterna med krigsförnödenheter på tågtransporter.

Isolerad tender med röranslutning för speciell boggitankvagn

av Olof W, Tuesday, March 02, 2021, 19:35 (1122 dagar sedan) @ Lennart Petersen

Första krigsvintern? Det är för mig vintern 39-40.
Hade tyskarna problem så tidigt? Spontant hade jag snarare gissat på vintern 41-42.

SI


Tyskarna talar ofta om "första Rysslandsvintern", det kanske var den som avsågs.


Ja rimligtvis är det så. Vintern 39-40 hade man ockuperat Polen och kriget i väster kallades för ”the Phoney war” där inte mycket hände.
Vintern 40-41 hade man ockuperat Danmark,Norge, BeNeLux och Frankrike och hade knappast några problem med tågtrafiken. Men vintern 41-42 när man nått fram till Moskva,Leningrad blev förskräcklig med svåra problem. Armeerna saknade vinterutrustning eftersom målsättningen var att nå målen redan före vintern och att skaffa utrustning hade varit att erkänna att man kunde få problem. Nästa vinter
42-43 hade man beställt vinterkläder men 6:e arméns utrustning var på ett tåg ”som bara försvann” och resultatet känner vi. På östfronten byggde det mesta av transporterna med krigsförnödenheter på tågtransporter.

Det var den första vintern i krig mot USSR som jag avsåg.
/Olof

Isolerad tender med röranslutning för speciell boggitankvagn

av Erik W. Johansson, Tuesday, March 02, 2021, 20:55 (1122 dagar sedan) @ Olof W

Like fullt heter denne type lukkede førerhus Norwegerführerhaus i Tyskland. De første tyskbygde lokene med den typen førerhus var NSB type 49c levert fra Krupp i 1940. BR 52 har førerhus hvor bakveggen og overgangen mellom lok og tender er kopi av type 49.