Föregångare till hållställen - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Eftersom trafikplatstypen hållställe (TrV) på SL (TRI Jvg)kallas hållplats tittade jag i gamla SÄO:r för att se om det tidigare hetat hållplats även på statsbanorna, och när man i så fall bytte.

Den första SÄO som innehöll begreppet hållställe var BV-SÄO 1994. Så långt allt väl, men i de äldre SÄO:rna är definitionen av hålplats densamma som idag: en plats på linje avsedd för resandeutbyte. Inte heller någon av de andra trafikplatsdefinitionerna täcker in det vi idag kallar hållställe. (Däremot kunde i SÄO 1973 & 1979 Cta i undantagsfall bestämma att begreppet hållplats skulle tillämpas även inom en station.)

Hur hanterade man platser (inom en station) med avvikande namn före 1973?

Bejovet var mindre då stationerna normalt bara omfattade stationsområdet. De hållplatser som en gång i tiden fanns mellan Stockholm C och Stockholm Södra låg nog inte inom stationsområden.
Med utbyggd fjb blev stationerna större.

Eftersom trafikplatstypen hållställe (TrV) på SL (TRI Jvg)kallas hållplats tittade jag i gamla SÄO:r för att se om det tidigare hetat hållplats även på statsbanorna, och när man i så fall bytte.

Den första SÄO som innehöll begreppet hållställe var BV-SÄO 1994. Så långt allt väl, men i de äldre SÄO:rna är definitionen av hålplats densamma som idag: en plats på linje avsedd för resandeutbyte. Inte heller någon av de andra trafikplatsdefinitionerna täcker in det vi idag kallar hållställe. (Däremot kunde i SÄO 1973 & 1979 Cta i undantagsfall bestämma att begreppet hållplats skulle tillämpas även inom en station.)

Hur hanterade man platser (inom en station) med avvikande namn före 1973?

Inget svar, men något av senare tiders hållställen fanns väl redan då? Ramlösa?

Eller var det så enkelt att behovet av termen ännu inte hade uppkommit eftersom inga tåg gjorde uppehåll mer än en gång inom varje station?

Eftersom trafikplatstypen hållställe (TrV) på SL (TRI Jvg)kallas hållplats tittade jag i gamla SÄO:r för att se om det tidigare hetat hållplats även på statsbanorna, och när man i så fall bytte.

Den första SÄO som innehöll begreppet hållställe var BV-SÄO 1994. Så långt allt väl, men i de äldre SÄO:rna är definitionen av hålplats densamma som idag: en plats på linje avsedd för resandeutbyte. Inte heller någon av de andra trafikplatsdefinitionerna täcker in det vi idag kallar hållställe. (Däremot kunde i SÄO 1973 & 1979 Cta i undantagsfall bestämma att begreppet hållplats skulle tillämpas även inom en station.)

Hur hanterade man platser (inom en station) med avvikande namn före 1973?

Inget svar, men något av senare tiders hållställen fanns väl redan då? Ramlösa?

Eller var det så enkelt att behovet av termen ännu inte hade uppkommit eftersom inga tåg gjorde uppehåll mer än en gång inom varje station?

Ska man vara noggrann så är just Ramlösa inte ett hållställe.

Eftersom trafikplatstypen hållställe (TrV) på SL (TRI Jvg)kallas hållplats tittade jag i gamla SÄO:r för att se om det tidigare hetat hållplats även på statsbanorna, och när man i så fall bytte.

Den första SÄO som innehöll begreppet hållställe var BV-SÄO 1994. Så långt allt väl, men i de äldre SÄO:rna är definitionen av hålplats densamma som idag: en plats på linje avsedd för resandeutbyte. Inte heller någon av de andra trafikplatsdefinitionerna täcker in det vi idag kallar hållställe. (Däremot kunde i SÄO 1973 & 1979 Cta i undantagsfall bestämma att begreppet hållplats skulle tillämpas även inom en station.)

Hur hanterade man platser (inom en station) med avvikande namn före 1973?

Inget svar, men något av senare tiders hållställen fanns väl redan då? Ramlösa?

Eller var det så enkelt att behovet av termen ännu inte hade uppkommit eftersom inga tåg gjorde uppehåll mer än en gång inom varje station?

Ska man vara noggrann så är just Ramlösa inte ett hållställe.

Jag vet att det inte är det nu, men det har varit ett, beläget 300 m längre bort från Helsingborg C än Hgbg, men endast för trafik mot Rååbanan.

Eftersom trafikplatstypen hållställe (TrV) på SL (TRI Jvg)kallas hållplats tittade jag i gamla SÄO:r för att se om det tidigare hetat hållplats även på statsbanorna, och när man i så fall bytte.

Den första SÄO som innehöll begreppet hållställe var BV-SÄO 1994. Så långt allt väl, men i de äldre SÄO:rna är definitionen av hålplats densamma som idag: en plats på linje avsedd för resandeutbyte. Inte heller någon av de andra trafikplatsdefinitionerna täcker in det vi idag kallar hållställe. (Däremot kunde i SÄO 1973 & 1979 Cta i undantagsfall bestämma att begreppet hållplats skulle tillämpas även inom en station.)

Hur hanterade man platser (inom en station) med avvikande namn före 1973?

Inget svar, men något av senare tiders hållställen fanns väl redan då? Ramlösa?

Eller var det så enkelt att behovet av termen ännu inte hade uppkommit eftersom inga tåg gjorde uppehåll mer än en gång inom varje station?

Ska man vara noggrann så är just Ramlösa inte ett hållställe.

Jag vet att det inte är det nu, men det har varit ett, beläget 300 m längre bort från Helsingborg C än Hgbg, men endast för trafik mot Rååbanan.

Är Hgbg samma sak som Hbgb? :-)

Det verkar ha funnits ett gäng olika "Ramlösor" genom tiderna.

Eftersom trafikplatstypen hållställe (TrV) på SL (TRI Jvg)kallas hållplats tittade jag i gamla SÄO:r för att se om det tidigare hetat hållplats även på statsbanorna, och när man i så fall bytte.

Den första SÄO som innehöll begreppet hållställe var BV-SÄO 1994. Så långt allt väl, men i de äldre SÄO:rna är definitionen av hålplats densamma som idag: en plats på linje avsedd för resandeutbyte. Inte heller någon av de andra trafikplatsdefinitionerna täcker in det vi idag kallar hållställe. (Däremot kunde i SÄO 1973 & 1979 Cta i undantagsfall bestämma att begreppet hållplats skulle tillämpas även inom en station.)

Hur hanterade man platser (inom en station) med avvikande namn före 1973?

Inget svar, men något av senare tiders hållställen fanns väl redan då? Ramlösa?

Eller var det så enkelt att behovet av termen ännu inte hade uppkommit eftersom inga tåg gjorde uppehåll mer än en gång inom varje station?

Ska man vara noggrann så är just Ramlösa inte ett hållställe.

Jag vet att det inte är det nu, men det har varit ett, beläget 300 m längre bort från Helsingborg C än Hgbg, men endast för trafik mot Rååbanan.

Är Hgbg samma sak som Hbgb? :-)

Det verkar ha funnits ett gäng olika "Ramlösor" genom tiderna.

Ja, jag hade bara 2 minuter kvar att uppdatera när jag la till den delen. :-)

Informationen i detta fall hämtad från grafen T84.

Eftersom trafikplatstypen hållställe (TrV) på SL (TRI Jvg)kallas hållplats tittade jag i gamla SÄO:r för att se om det tidigare hetat hållplats även på statsbanorna, och när man i så fall bytte.

Den första SÄO som innehöll begreppet hållställe var BV-SÄO 1994. Så långt allt väl, men i de äldre SÄO:rna är definitionen av hålplats densamma som idag: en plats på linje avsedd för resandeutbyte. Inte heller någon av de andra trafikplatsdefinitionerna täcker in det vi idag kallar hållställe. (Däremot kunde i SÄO 1973 & 1979 Cta i undantagsfall bestämma att begreppet hållplats skulle tillämpas även inom en station.)

Hur hanterade man platser (inom en station) med avvikande namn före 1973?

Inget svar, men något av senare tiders hållställen fanns väl redan då? Ramlösa?

Eller var det så enkelt att behovet av termen ännu inte hade uppkommit eftersom inga tåg gjorde uppehåll mer än en gång inom varje station?

Ska man vara noggrann så är just Ramlösa inte ett hållställe.

Jag delar inte den uppfattningen. TTJ definition "plats med särskilt namn inom en driftplats
avsedd för av- och påstigning" gör den till ett hållställe. Att Trafikverket sedan inte lyckas hantera detta i sina datorer förändrar inget.
Jim

Eftersom trafikplatstypen hållställe (TrV) på SL (TRI Jvg)kallas hållplats tittade jag i gamla SÄO:r för att se om det tidigare hetat hållplats även på statsbanorna, och när man i så fall bytte.

Den första SÄO som innehöll begreppet hållställe var BV-SÄO 1994. Så långt allt väl, men i de äldre SÄO:rna är definitionen av hålplats densamma som idag: en plats på linje avsedd för resandeutbyte. Inte heller någon av de andra trafikplatsdefinitionerna täcker in det vi idag kallar hållställe. (Däremot kunde i SÄO 1973 & 1979 Cta i undantagsfall bestämma att begreppet hållplats skulle tillämpas även inom en station.)

Hur hanterade man platser (inom en station) med avvikande namn före 1973?

Inget svar, men något av senare tiders hållställen fanns väl redan då? Ramlösa?

Eller var det så enkelt att behovet av termen ännu inte hade uppkommit eftersom inga tåg gjorde uppehåll mer än en gång inom varje station?

Ska man vara noggrann så är just Ramlösa inte ett hållställe.

Jag delar inte den uppfattningen. TTJ definition "plats med särskilt namn inom en driftplats
avsedd för av- och påstigning" gör den till ett hållställe. Att Trafikverket sedan inte lyckas hantera detta i sina datorer förändrar inget.
Jim

Jag har annars fattat det som att Trafikverkets version är att plattformarna ligger inom Helsingborgs godsbangård men annonseras som Ramlösa, men det är ju onekligen ett särskilt namn inom en driftplatsdel med ett annat namn. :-)

Däremot har det funnits en tid då även Banverket var tydliga med att Ramlösa var ett hållställe.

Eftersom trafikplatstypen hållställe (TrV) på SL (TRI Jvg)kallas hållplats tittade jag i gamla SÄO:r för att se om det tidigare hetat hållplats även på statsbanorna, och när man i så fall bytte.

Den första SÄO som innehöll begreppet hållställe var BV-SÄO 1994. Så långt allt väl, men i de äldre SÄO:rna är definitionen av hålplats densamma som idag: en plats på linje avsedd för resandeutbyte. Inte heller någon av de andra trafikplatsdefinitionerna täcker in det vi idag kallar hållställe. (Däremot kunde i SÄO 1973 & 1979 Cta i undantagsfall bestämma att begreppet hållplats skulle tillämpas även inom en station.)

Hur hanterade man platser (inom en station) med avvikande namn före 1973?

Inget svar, men något av senare tiders hållställen fanns väl redan då? Ramlösa?

Eller var det så enkelt att behovet av termen ännu inte hade uppkommit eftersom inga tåg gjorde uppehåll mer än en gång inom varje station?

Ska man vara noggrann så är just Ramlösa inte ett hållställe.

Jag delar inte den uppfattningen. TTJ definition "plats med särskilt namn inom en driftplats
avsedd för av- och påstigning" gör den till ett hållställe. Att Trafikverket sedan inte lyckas hantera detta i sina datorer förändrar inget.
Jim

Jo, för det är just Trafikverkets data som avgör vilken typ av trafikplats som en trafikplats är.

Jag har annars fattat det som att Trafikverkets version är att plattformarna ligger inom Helsingborgs godsbangård men annonseras som Ramlösa, men det är ju onekligen ett särskilt namn inom en driftplatsdel med ett annat namn. :-)

Däremot har det funnits en tid då även Banverket var tydliga med att Ramlösa var ett hållställe.

När det är ett hållställe så står det i linjeboken att det är ett hållställe. För Ramlösa står det inte så utan det är en driftplatsdel, Helsingborgs godsbangård (Hbgb), med tillägget "Annonseras som Ramlösa".

För ett exempel på hur ett hållställe anges i linjeboken, se t ex Stockholms linjebok sida D186 (sida 6 i den här pdf:en), km 11+531 Stuvsta som är hållställe inom driftplatsdelen Älvsjö på Stockholms driftplats.

Eftersom trafikplatstypen hållställe (TrV) på SL (TRI Jvg)kallas hållplats tittade jag i gamla SÄO:r för att se om det tidigare hetat hållplats även på statsbanorna, och när man i så fall bytte.

Den första SÄO som innehöll begreppet hållställe var BV-SÄO 1994. Så långt allt väl, men i de äldre SÄO:rna är definitionen av hålplats densamma som idag: en plats på linje avsedd för resandeutbyte. Inte heller någon av de andra trafikplatsdefinitionerna täcker in det vi idag kallar hållställe. (Däremot kunde i SÄO 1973 & 1979 Cta i undantagsfall bestämma att begreppet hållplats skulle tillämpas även inom en station.)

Hur hanterade man platser (inom en station) med avvikande namn före 1973?

Inget svar, men något av senare tiders hållställen fanns väl redan då? Ramlösa?

Eller var det så enkelt att behovet av termen ännu inte hade uppkommit eftersom inga tåg gjorde uppehåll mer än en gång inom varje station?

Ska man vara noggrann så är just Ramlösa inte ett hållställe.

Jag delar inte den uppfattningen. TTJ definition "plats med särskilt namn inom en driftplats
avsedd för av- och påstigning" gör den till ett hållställe. Att Trafikverket sedan inte lyckas hantera detta i sina datorer förändrar inget.
Jim

Jo, för det är just Trafikverkets data som avgör vilken typ av trafikplats som en trafikplats är.

Då tar vi det en gång till: "plats med särskilt namn inom en driftplats
avsedd för av- och påstigning." Det står inte "Plats som i linjeboken anges som hållställe".

Jag har annars fattat det som att Trafikverkets version är att plattformarna ligger inom Helsingborgs godsbangård men annonseras som Ramlösa, men det är ju onekligen ett särskilt namn inom en driftplatsdel med ett annat namn. :-)

Däremot har det funnits en tid då även Banverket var tydliga med att Ramlösa var ett hållställe.

När det är ett hållställe så står det i linjeboken att det är ett hållställe. För Ramlösa står det inte så utan det är en driftplatsdel, Helsingborgs godsbangård (Hbgb), med tillägget "Annonseras som Ramlösa".

SKA stå i linjeboken. Men det klarar inte Trafikverkets dataprogram av.

För ett exempel på hur ett hållställe anges i linjeboken, se t ex Stockholms linjebok sida D186 (sida 6 i den här pdf:en), km 11+531 Stuvsta som är hållställe inom driftplatsdelen Älvsjö på Stockholms driftplats.

Eftersom trafikplatstypen hållställe (TrV) på SL (TRI Jvg)kallas hållplats tittade jag i gamla SÄO:r för att se om det tidigare hetat hållplats även på statsbanorna, och när man i så fall bytte.

Den första SÄO som innehöll begreppet hållställe var BV-SÄO 1994. Så långt allt väl, men i de äldre SÄO:rna är definitionen av hålplats densamma som idag: en plats på linje avsedd för resandeutbyte. Inte heller någon av de andra trafikplatsdefinitionerna täcker in det vi idag kallar hållställe. (Däremot kunde i SÄO 1973 & 1979 Cta i undantagsfall bestämma att begreppet hållplats skulle tillämpas även inom en station.)

Hur hanterade man platser (inom en station) med avvikande namn före 1973?

Inget svar, men något av senare tiders hållställen fanns väl redan då? Ramlösa?

Eller var det så enkelt att behovet av termen ännu inte hade uppkommit eftersom inga tåg gjorde uppehåll mer än en gång inom varje station?

Ska man vara noggrann så är just Ramlösa inte ett hållställe.

Jag delar inte den uppfattningen. TTJ definition "plats med särskilt namn inom en driftplats
avsedd för av- och påstigning" gör den till ett hållställe. Att Trafikverket sedan inte lyckas hantera detta i sina datorer förändrar inget.
Jim

Jo, för det är just Trafikverkets data som avgör vilken typ av trafikplats som en trafikplats är.

Då tar vi det en gång till: "plats med särskilt namn inom en driftplats
avsedd för av- och påstigning." Det står inte "Plats som i linjeboken anges som hållställe".

Du kan ta det hur många gånger du vill, men det blir inte rätt för det.

Jag har annars fattat det som att Trafikverkets version är att plattformarna ligger inom Helsingborgs godsbangård men annonseras som Ramlösa, men det är ju onekligen ett särskilt namn inom en driftplatsdel med ett annat namn. :-)

Däremot har det funnits en tid då även Banverket var tydliga med att Ramlösa var ett hållställe.

När det är ett hållställe så står det i linjeboken att det är ett hållställe. För Ramlösa står det inte så utan det är en driftplatsdel, Helsingborgs godsbangård (Hbgb), med tillägget "Annonseras som Ramlösa".

SKA stå i linjeboken. Men det klarar inte Trafikverkets dataprogram av.

För ett exempel på hur ett hållställe anges i linjeboken, se t ex Stockholms linjebok sida D186 (sida 6 i den här pdf:en), km 11+531 Stuvsta som är hållställe inom driftplatsdelen Älvsjö på Stockholms driftplats.

I dessa sammanhang är det vad man lyckas med som räknas :-)

Det knepiga är inte att skriva ut det i linjeboken utan snarare att få systemet att göra körplaner, order mm på rätt sätt. I linjeboken går det enkelt att ändra om det bara hade varit där skon klämde (men det är det alltså inte).

Eftersom trafikplatstypen hållställe (TrV) på SL (TRI Jvg)kallas hållplats tittade jag i gamla SÄO:r för att se om det tidigare hetat hållplats även på statsbanorna, och när man i så fall bytte.

Den första SÄO som innehöll begreppet hållställe var BV-SÄO 1994. Så långt allt väl, men i de äldre SÄO:rna är definitionen av hålplats densamma som idag: en plats på linje avsedd för resandeutbyte. Inte heller någon av de andra trafikplatsdefinitionerna täcker in det vi idag kallar hållställe. (Däremot kunde i SÄO 1973 & 1979 Cta i undantagsfall bestämma att begreppet hållplats skulle tillämpas även inom en station.)

Hur hanterade man platser (inom en station) med avvikande namn före 1973?

Inget svar, men något av senare tiders hållställen fanns väl redan då? Ramlösa?

Eller var det så enkelt att behovet av termen ännu inte hade uppkommit eftersom inga tåg gjorde uppehåll mer än en gång inom varje station?

Ska man vara noggrann så är just Ramlösa inte ett hållställe.

Jag delar inte den uppfattningen. TTJ definition "plats med särskilt namn inom en driftplats
avsedd för av- och påstigning" gör den till ett hållställe. Att Trafikverket sedan inte lyckas hantera detta i sina datorer förändrar inget.
Jim

Jo, för det är just Trafikverkets data som avgör vilken typ av trafikplats som en trafikplats är.

Då tar vi det en gång till: "plats med särskilt namn inom en driftplats
avsedd för av- och påstigning." Det står inte "Plats som i linjeboken anges som hållställe".

Du kan ta det hur många gånger du vill, men det blir inte rätt för det.

Jag har annars fattat det som att Trafikverkets version är att plattformarna ligger inom Helsingborgs godsbangård men annonseras som Ramlösa, men det är ju onekligen ett särskilt namn inom en driftplatsdel med ett annat namn. :-)

Däremot har det funnits en tid då även Banverket var tydliga med att Ramlösa var ett hållställe.

När det är ett hållställe så står det i linjeboken att det är ett hållställe. För Ramlösa står det inte så utan det är en driftplatsdel, Helsingborgs godsbangård (Hbgb), med tillägget "Annonseras som Ramlösa".

SKA stå i linjeboken. Men det klarar inte Trafikverkets dataprogram av.

För ett exempel på hur ett hållställe anges i linjeboken, se t ex Stockholms linjebok sida D186 (sida 6 i den här pdf:en), km 11+531 Stuvsta som är hållställe inom driftplatsdelen Älvsjö på Stockholms driftplats.

I dessa sammanhang är det vad man lyckas med som räknas :-)

Det knepiga är inte att skriva ut det i linjeboken utan snarare att få systemet att göra körplaner, order mm på rätt sätt. I linjeboken går det enkelt att ändra om det bara hade varit där skon klämde (men det är det alltså inte).

Jag har, genom hänvisning till TTJ, styrkt att mitt påstående är det rätta. Vad har du som stöder ditt påstående?
Jim

Eftersom trafikplatstypen hållställe (TrV) på SL (TRI Jvg)kallas hållplats tittade jag i gamla SÄO:r för att se om det tidigare hetat hållplats även på statsbanorna, och när man i så fall bytte.

Den första SÄO som innehöll begreppet hållställe var BV-SÄO 1994. Så långt allt väl, men i de äldre SÄO:rna är definitionen av hålplats densamma som idag: en plats på linje avsedd för resandeutbyte. Inte heller någon av de andra trafikplatsdefinitionerna täcker in det vi idag kallar hållställe. (Däremot kunde i SÄO 1973 & 1979 Cta i undantagsfall bestämma att begreppet hållplats skulle tillämpas även inom en station.)

Hur hanterade man platser (inom en station) med avvikande namn före 1973?

Inget svar, men något av senare tiders hållställen fanns väl redan då? Ramlösa?

Eller var det så enkelt att behovet av termen ännu inte hade uppkommit eftersom inga tåg gjorde uppehåll mer än en gång inom varje station?

Ska man vara noggrann så är just Ramlösa inte ett hållställe.

Jag delar inte den uppfattningen. TTJ definition "plats med särskilt namn inom en driftplats
avsedd för av- och påstigning" gör den till ett hållställe. Att Trafikverket sedan inte lyckas hantera detta i sina datorer förändrar inget.
Jim

Jo, för det är just Trafikverkets data som avgör vilken typ av trafikplats som en trafikplats är.

Då tar vi det en gång till: "plats med särskilt namn inom en driftplats
avsedd för av- och påstigning." Det står inte "Plats som i linjeboken anges som hållställe".

Du kan ta det hur många gånger du vill, men det blir inte rätt för det.

Jag har annars fattat det som att Trafikverkets version är att plattformarna ligger inom Helsingborgs godsbangård men annonseras som Ramlösa, men det är ju onekligen ett särskilt namn inom en driftplatsdel med ett annat namn. :-)

Däremot har det funnits en tid då även Banverket var tydliga med att Ramlösa var ett hållställe.

När det är ett hållställe så står det i linjeboken att det är ett hållställe. För Ramlösa står det inte så utan det är en driftplatsdel, Helsingborgs godsbangård (Hbgb), med tillägget "Annonseras som Ramlösa".

SKA stå i linjeboken. Men det klarar inte Trafikverkets dataprogram av.

För ett exempel på hur ett hållställe anges i linjeboken, se t ex Stockholms linjebok sida D186 (sida 6 i den här pdf:en), km 11+531 Stuvsta som är hållställe inom driftplatsdelen Älvsjö på Stockholms driftplats.

I dessa sammanhang är det vad man lyckas med som räknas :-)

Det knepiga är inte att skriva ut det i linjeboken utan snarare att få systemet att göra körplaner, order mm på rätt sätt. I linjeboken går det enkelt att ändra om det bara hade varit där skon klämde (men det är det alltså inte).

Jag har, genom hänvisning till TTJ, styrkt att mitt påstående är det rätta. Vad har du som stöder ditt påstående?
Jim

Påståendet att det inte finns något hållställe som heter Ramlösa grundar jag främst på uppgifterna i linjeboken.

Påståendet att körplanesystemet, eller något relaterat system, inte tål att linjer delar sig vid ett hållställe är däremot tydligen felaktigt numera. Därmed borde de tekniska förutsättningarna vara uppfyllda för att inrätta hållställe Ramlösa vid valfri position. (Sen är ju nästa fråga om någon vill det!) Så fort någon gör detta och ändrar i linjeboken så att det står t ex "Ramlösa, hst" så ställer jag mig på samma barrikad som du!

Om vi ska hålla på med termexercis så kan väl linjer inte dela sig någonstans. "Linjen" är definierad som "banan utanför driftplatsernas gränser". Någon växel som delar linjer kan inte finns utanför en driftplats.

Om vi ska hålla på med termexercis så kan väl linjer inte dela sig någonstans. "Linjen" är definierad som "banan utanför driftplatsernas gränser". Någon växel som delar linjer kan inte finns utanför en driftplats.

I systemens värld kan ju en linje betyda något annat än den gör i trafikregelsammanhang. Här utanför går t ex ett antal tåglinjer, trots att det är driftplats så långt ögat kan nå :-)

Om vi ska hålla på med termexercis så kan väl linjer inte dela sig någonstans. "Linjen" är definierad som "banan utanför driftplatsernas gränser". Någon växel som delar linjer kan inte finns utanför en driftplats.

I systemens värld kan ju en linje betyda något annat än den gör i trafikregelsammanhang. Här utanför går t ex ett antal tåglinjer, trots att det är driftplats så långt ögat kan nå :-)

Tåglinjer?

Om vi ska hålla på med termexercis så kan väl linjer inte dela sig någonstans. "Linjen" är definierad som "banan utanför driftplatsernas gränser". Någon växel som delar linjer kan inte finns utanför en driftplats.

I systemens värld kan ju en linje betyda något annat än den gör i trafikregelsammanhang. Här utanför går t ex ett antal tåglinjer, trots att det är driftplats så långt ögat kan nå :-)

Tåglinjer?

Ja, såna man åker med!

Om vi ska hålla på med termexercis så kan väl linjer inte dela sig någonstans. "Linjen" är definierad som "banan utanför driftplatsernas gränser". Någon växel som delar linjer kan inte finns utanför en driftplats.

I systemens värld kan ju en linje betyda något annat än den gör i trafikregelsammanhang. Här utanför går t ex ett antal tåglinjer, trots att det är driftplats så långt ögat kan nå :-)

Tåglinjer?

Ja, såna man åker med!

Du menar tåg?

Om vi ska hålla på med termexercis så kan väl linjer inte dela sig någonstans. "Linjen" är definierad som "banan utanför driftplatsernas gränser". Någon växel som delar linjer kan inte finns utanför en driftplats.

I systemens värld kan ju en linje betyda något annat än den gör i trafikregelsammanhang. Här utanför går t ex ett antal tåglinjer, trots att det är driftplats så långt ögat kan nå :-)

Tåglinjer?

Ja, såna man åker med!

Du menar tåg?

Nej jag menar tåglinjer. Heter det inte så, eller ska det vara tågstreck?

https://www.trafikverket.se/contentassets/282d5c3a3f104a14be64f8a1b27b745b/67_k592_m-f.pdf

Om vi ska hålla på med termexercis så kan väl linjer inte dela sig någonstans. "Linjen" är definierad som "banan utanför driftplatsernas gränser". Någon växel som delar linjer kan inte finns utanför en driftplats.

I systemens värld kan ju en linje betyda något annat än den gör i trafikregelsammanhang. Här utanför går t ex ett antal tåglinjer, trots att det är driftplats så långt ögat kan nå :-)

Tåglinjer?

Ja, såna man åker med!

Du menar tåg?

Nej jag menar tåglinjer. Heter det inte så, eller ska det vara tågstreck?

https://www.trafikverket.se/contentassets/282d5c3a3f104a14be64f8a1b27b745b/67_k592_m-f.pdf

Att hänvisa till Trafikverket när man vill åt ett 100% rättesnöre inom järnvägsdrift är som att... ja..

Du åker väl ändå med tåg/et? Eller frågar du efter "tåglinje xxx till yy?"

Om vi ska hålla på med termexercis så kan väl linjer inte dela sig någonstans. "Linjen" är definierad som "banan utanför driftplatsernas gränser". Någon växel som delar linjer kan inte finns utanför en driftplats.

I systemens värld kan ju en linje betyda något annat än den gör i trafikregelsammanhang. Här utanför går t ex ett antal tåglinjer, trots att det är driftplats så långt ögat kan nå :-)

Tåglinjer?

Ja, såna man åker med!

Du menar tåg?

Nej jag menar tåglinjer. Heter det inte så, eller ska det vara tågstreck?

https://www.trafikverket.se/contentassets/282d5c3a3f104a14be64f8a1b27b745b/67_k592_m-f.pdf

Att hänvisa till Trafikverket när man vill åt ett 100% rättesnöre inom järnvägsdrift är som att... ja..

Haha, ja det problemet drabbar ju mig och Jim lika här då vi båda hänvisar till Trafikverkets publikationer som den yttersta sanningen.

Du åker väl ändå med tåg/et? Eller frågar du efter "tåglinje xxx till yy?"

Det händer att trafikhuvudmän marknadsför tåglinjer.

Om vi ska hålla på med termexercis så kan väl linjer inte dela sig någonstans. "Linjen" är definierad som "banan utanför driftplatsernas gränser". Någon växel som delar linjer kan inte finns utanför en driftplats.

I systemens värld kan ju en linje betyda något annat än den gör i trafikregelsammanhang. Här utanför går t ex ett antal tåglinjer, trots att det är driftplats så långt ögat kan nå :-)

Tåglinjer?

Ja, såna man åker med!

Du menar tåg?

Nej jag menar tåglinjer. Heter det inte så, eller ska det vara tågstreck?

https://www.trafikverket.se/contentassets/282d5c3a3f104a14be64f8a1b27b745b/67_k592_m-f.pdf

Att hänvisa till Trafikverket när man vill åt ett 100% rättesnöre inom järnvägsdrift är som att... ja..

Haha, ja det problemet drabbar ju mig och Jim lika här då vi båda hänvisar till Trafikverkets publikationer som den yttersta sanningen.

Verkligheten vs Trafikverket. Man ska inte betta på T alla gånger.

Du åker väl ändå med tåg/et? Eller frågar du efter "tåglinje xxx till yy?"

Det händer att trafikhuvudmän marknadsför tåglinjer.

Men du frågar alltså efter tåglinjen och inte tåg xx?

Du åker väl ändå med tåg/et? Eller frågar du efter "tåglinje xxx till yy?"

Det händer att trafikhuvudmän marknadsför tåglinjer.

Men du frågar alltså efter tåglinjen och inte tåg xx?

Det är iofs sällan jag behöver fråga efter ett tåg. Men jag efterfrågar alltid fler tåglinjer! :-)

Du åker väl ändå med tåg/et? Eller frågar du efter "tåglinje xxx till yy?"

Det händer att trafikhuvudmän marknadsför tåglinjer.

Men du frågar alltså efter tåglinjen och inte tåg xx?

Det är iofs sällan jag behöver fråga efter ett tåg. Men jag efterfrågar alltid fler tåglinjer! :-)

Fast nu smet du undan frågan.

Du åker väl ändå med tåg/et? Eller frågar du efter "tåglinje xxx till yy?"

Det händer att trafikhuvudmän marknadsför tåglinjer.

Men du frågar alltså efter tåglinjen och inte tåg xx?

Det är iofs sällan jag behöver fråga efter ett tåg. Men jag efterfrågar alltid fler tåglinjer! :-)

Fast nu smet du undan frågan.

Kan du inte säga vad du försöker sätta dit mig för i stället, så kan du kanske få ett erkännande på en gång!

Du åker väl ändå med tåg/et? Eller frågar du efter "tåglinje xxx till yy?"

Det händer att trafikhuvudmän marknadsför tåglinjer.

Men du frågar alltså efter tåglinjen och inte tåg xx?

Det är iofs sällan jag behöver fråga efter ett tåg. Men jag efterfrågar alltid fler tåglinjer! :-)

Fast nu smet du undan frågan.

Kan du inte säga vad du försöker sätta dit mig för i stället, så kan du kanske få ett erkännande på en gång!

Jag vill inte sätta dit dig för något. Och heller inte få nåt erkännande.

Eftersom trafikplatstypen hållställe (TrV) på SL (TRI Jvg)kallas hållplats tittade jag i gamla SÄO:r för att se om det tidigare hetat hållplats även på statsbanorna, och när man i så fall bytte.

Den första SÄO som innehöll begreppet hållställe var BV-SÄO 1994. Så långt allt väl, men i de äldre SÄO:rna är definitionen av hålplats densamma som idag: en plats på linje avsedd för resandeutbyte. Inte heller någon av de andra trafikplatsdefinitionerna täcker in det vi idag kallar hållställe. (Däremot kunde i SÄO 1973 & 1979 Cta i undantagsfall bestämma att begreppet hållplats skulle tillämpas även inom en station.)

Hur hanterade man platser (inom en station) med avvikande namn före 1973?

Inget svar, men något av senare tiders hållställen fanns väl redan då? Ramlösa?

Eller var det så enkelt att behovet av termen ännu inte hade uppkommit eftersom inga tåg gjorde uppehåll mer än en gång inom varje station?

Ska man vara noggrann så är just Ramlösa inte ett hållställe.

Jag delar inte den uppfattningen. TTJ definition "plats med särskilt namn inom en driftplats
avsedd för av- och påstigning" gör den till ett hållställe. Att Trafikverket sedan inte lyckas hantera detta i sina datorer förändrar inget.
Jim

Jag har annars fattat det som att Trafikverkets version är att plattformarna ligger inom Helsingborgs godsbangård men annonseras som Ramlösa, men det är ju onekligen ett särskilt namn inom en driftplatsdel med ett annat namn. :-)

Däremot har det funnits en tid då även Banverket var tydliga med att Ramlösa var ett hållställe.

Historien bakom detta är följande:
På Hbgb delar sig järnvägen söderut i tre. Mot Åstorp, Teckomatorp resp Landskrona. Ramlösa ligger SÖDER om Hbgb. Ramlösa kan ju bara ligga på en linje, så vilken ligger det då på?
Innan banan via Landskrona tillkom löste man det med att säga att det fanns ett Ramlösa med signaturen Ram på den ena banan och ett med signaturen Ral på den andra. När sedan banan via Landskrona tillkom tycks man ha gett upp.
Problemet hade löst sig om man flyttat Ramlösa till att ligga en meter NORR om Hbgb. Det hade då hamnat på sträckan Hb-Hbgb.
Jim

Eftersom trafikplatstypen hållställe (TrV) på SL (TRI Jvg)kallas hållplats tittade jag i gamla SÄO:r för att se om det tidigare hetat hållplats även på statsbanorna, och när man i så fall bytte.

Den första SÄO som innehöll begreppet hållställe var BV-SÄO 1994. Så långt allt väl, men i de äldre SÄO:rna är definitionen av hålplats densamma som idag: en plats på linje avsedd för resandeutbyte. Inte heller någon av de andra trafikplatsdefinitionerna täcker in det vi idag kallar hållställe. (Däremot kunde i SÄO 1973 & 1979 Cta i undantagsfall bestämma att begreppet hållplats skulle tillämpas även inom en station.)

Hur hanterade man platser (inom en station) med avvikande namn före 1973?

Inget svar, men något av senare tiders hållställen fanns väl redan då? Ramlösa?

Eller var det så enkelt att behovet av termen ännu inte hade uppkommit eftersom inga tåg gjorde uppehåll mer än en gång inom varje station?

Ska man vara noggrann så är just Ramlösa inte ett hållställe.

Jag delar inte den uppfattningen. TTJ definition "plats med särskilt namn inom en driftplats
avsedd för av- och påstigning" gör den till ett hållställe. Att Trafikverket sedan inte lyckas hantera detta i sina datorer förändrar inget.
Jim

Jag har annars fattat det som att Trafikverkets version är att plattformarna ligger inom Helsingborgs godsbangård men annonseras som Ramlösa, men det är ju onekligen ett särskilt namn inom en driftplatsdel med ett annat namn. :-)

Däremot har det funnits en tid då även Banverket var tydliga med att Ramlösa var ett hållställe.

Historien bakom detta är följande:
På Hbgb delar sig järnvägen söderut i tre. Mot Åstorp, Teckomatorp resp Landskrona. Ramlösa ligger SÖDER om Hbgb. Ramlösa kan ju bara ligga på en linje, så vilken ligger det då på?
Innan banan via Landskrona tillkom löste man det med att säga att det fanns ett Ramlösa med signaturen Ram på den ena banan och ett med signaturen Ral på den andra. När sedan banan via Landskrona tillkom tycks man ha gett upp.
Problemet hade löst sig om man flyttat Ramlösa till att ligga en meter NORR om Hbgb. Det hade då hamnat på sträckan Hb-Hbgb.
Jim

Ett annat sätt hade varit att döpa om hela driftplatsdelen till Ramlösa. Inkopplingen av fjärren hade väl varit ett bra tillfälle... när den nu var ;-)

Eftersom trafikplatstypen hållställe (TrV) på SL (TRI Jvg)kallas hållplats tittade jag i gamla SÄO:r för att se om det tidigare hetat hållplats även på statsbanorna, och när man i så fall bytte.

Den första SÄO som innehöll begreppet hållställe var BV-SÄO 1994. Så långt allt väl, men i de äldre SÄO:rna är definitionen av hålplats densamma som idag: en plats på linje avsedd för resandeutbyte. Inte heller någon av de andra trafikplatsdefinitionerna täcker in det vi idag kallar hållställe. (Däremot kunde i SÄO 1973 & 1979 Cta i undantagsfall bestämma att begreppet hållplats skulle tillämpas även inom en station.)

Hur hanterade man platser (inom en station) med avvikande namn före 1973?

Inget svar, men något av senare tiders hållställen fanns väl redan då? Ramlösa?

Eller var det så enkelt att behovet av termen ännu inte hade uppkommit eftersom inga tåg gjorde uppehåll mer än en gång inom varje station?

Ska man vara noggrann så är just Ramlösa inte ett hållställe.

Jag delar inte den uppfattningen. TTJ definition "plats med särskilt namn inom en driftplats
avsedd för av- och påstigning" gör den till ett hållställe. Att Trafikverket sedan inte lyckas hantera detta i sina datorer förändrar inget.
Jim

Jag har annars fattat det som att Trafikverkets version är att plattformarna ligger inom Helsingborgs godsbangård men annonseras som Ramlösa, men det är ju onekligen ett särskilt namn inom en driftplatsdel med ett annat namn. :-)

Däremot har det funnits en tid då även Banverket var tydliga med att Ramlösa var ett hållställe.

Historien bakom detta är följande:
På Hbgb delar sig järnvägen söderut i tre. Mot Åstorp, Teckomatorp resp Landskrona. Ramlösa ligger SÖDER om Hbgb. Ramlösa kan ju bara ligga på en linje, så vilken ligger det då på?
Innan banan via Landskrona tillkom löste man det med att säga att det fanns ett Ramlösa med signaturen Ram på den ena banan och ett med signaturen Ral på den andra. När sedan banan via Landskrona tillkom tycks man ha gett upp.
Problemet hade löst sig om man flyttat Ramlösa till att ligga en meter NORR om Hbgb. Det hade då hamnat på sträckan Hb-Hbgb.
Jim

Som jag skrivet tidigare (detta har varit uppe här och i Postvagnen flera gånger) fanns det en tredje signatur som användes någon tågplan efter att linjen över Landskrona färdigställdes, nämligen Raö. Framgår bl a på sidan 25 i denna förteckning. En enkel sökning på t ex Ram Ral Raö ger flera träffar.

Eftersom trafikplatstypen hållställe (TrV) på SL (TRI Jvg)kallas hållplats tittade jag i gamla SÄO:r för att se om det tidigare hetat hållplats även på statsbanorna, och när man i så fall bytte.

Den första SÄO som innehöll begreppet hållställe var BV-SÄO 1994. Så långt allt väl, men i de äldre SÄO:rna är definitionen av hålplats densamma som idag: en plats på linje avsedd för resandeutbyte. Inte heller någon av de andra trafikplatsdefinitionerna täcker in det vi idag kallar hållställe. (Däremot kunde i SÄO 1973 & 1979 Cta i undantagsfall bestämma att begreppet hållplats skulle tillämpas även inom en station.)

Hur hanterade man platser (inom en station) med avvikande namn före 1973?

Inget svar, men något av senare tiders hållställen fanns väl redan då? Ramlösa?

Eller var det så enkelt att behovet av termen ännu inte hade uppkommit eftersom inga tåg gjorde uppehåll mer än en gång inom varje station?

Ska man vara noggrann så är just Ramlösa inte ett hållställe.

Jag delar inte den uppfattningen. TTJ definition "plats med särskilt namn inom en driftplats
avsedd för av- och påstigning" gör den till ett hållställe. Att Trafikverket sedan inte lyckas hantera detta i sina datorer förändrar inget.
Jim

Jag har annars fattat det som att Trafikverkets version är att plattformarna ligger inom Helsingborgs godsbangård men annonseras som Ramlösa, men det är ju onekligen ett särskilt namn inom en driftplatsdel med ett annat namn. :-)

Däremot har det funnits en tid då även Banverket var tydliga med att Ramlösa var ett hållställe.

Historien bakom detta är följande:
På Hbgb delar sig järnvägen söderut i tre. Mot Åstorp, Teckomatorp resp Landskrona. Ramlösa ligger SÖDER om Hbgb. Ramlösa kan ju bara ligga på en linje, så vilken ligger det då på?
Innan banan via Landskrona tillkom löste man det med att säga att det fanns ett Ramlösa med signaturen Ram på den ena banan och ett med signaturen Ral på den andra. När sedan banan via Landskrona tillkom tycks man ha gett upp.
Problemet hade löst sig om man flyttat Ramlösa till att ligga en meter NORR om Hbgb. Det hade då hamnat på sträckan Hb-Hbgb.
Jim

Ja, eller så hade man bestämt att Hbgb ligger en meter söder om Ramlösa så hade man inte behövt flytta på plattformen. :-)

Men var framgår det att ett hållställe bara kan ligga på en linje? Ens om vi bortser från att hållställe på linje är en anomali i och med att det definieras att ligga inom en driftplats, dvs inte på linje.

Eftersom trafikplatstypen hållställe (TrV) på SL (TRI Jvg)kallas hållplats tittade jag i gamla SÄO:r för att se om det tidigare hetat hållplats även på statsbanorna, och när man i så fall bytte.

Den första SÄO som innehöll begreppet hållställe var BV-SÄO 1994. Så långt allt väl, men i de äldre SÄO:rna är definitionen av hålplats densamma som idag: en plats på linje avsedd för resandeutbyte. Inte heller någon av de andra trafikplatsdefinitionerna täcker in det vi idag kallar hållställe. (Däremot kunde i SÄO 1973 & 1979 Cta i undantagsfall bestämma att begreppet hållplats skulle tillämpas även inom en station.)

Hur hanterade man platser (inom en station) med avvikande namn före 1973?

Inget svar, men något av senare tiders hållställen fanns väl redan då? Ramlösa?

Eller var det så enkelt att behovet av termen ännu inte hade uppkommit eftersom inga tåg gjorde uppehåll mer än en gång inom varje station?

Ska man vara noggrann så är just Ramlösa inte ett hållställe.

Jag delar inte den uppfattningen. TTJ definition "plats med särskilt namn inom en driftplats
avsedd för av- och påstigning" gör den till ett hållställe. Att Trafikverket sedan inte lyckas hantera detta i sina datorer förändrar inget.
Jim

Jag har annars fattat det som att Trafikverkets version är att plattformarna ligger inom Helsingborgs godsbangård men annonseras som Ramlösa, men det är ju onekligen ett särskilt namn inom en driftplatsdel med ett annat namn. :-)

Däremot har det funnits en tid då även Banverket var tydliga med att Ramlösa var ett hållställe.

Historien bakom detta är följande:
På Hbgb delar sig järnvägen söderut i tre. Mot Åstorp, Teckomatorp resp Landskrona. Ramlösa ligger SÖDER om Hbgb. Ramlösa kan ju bara ligga på en linje, så vilken ligger det då på?
Innan banan via Landskrona tillkom löste man det med att säga att det fanns ett Ramlösa med signaturen Ram på den ena banan och ett med signaturen Ral på den andra. När sedan banan via Landskrona tillkom tycks man ha gett upp.
Problemet hade löst sig om man flyttat Ramlösa till att ligga en meter NORR om Hbgb. Det hade då hamnat på sträckan Hb-Hbgb.
Jim

Ja, eller så hade man bestämt att Hbgb ligger en meter söder om Ramlösa så hade man inte behövt flytta på plattformen. :-)

Men var framgår det att ett hållställe bara kan ligga på en linje? Ens om vi bortser från att hållställe på linje är en anomali i och med att det definieras att ligga inom en driftplats, dvs inte på linje.

Det är inte en regel utan en systemegenskap som yttrar sig som att linjerna inte kan dela sig vid ett hållställe, därför blir det dubbla hållställen när hållstället ligger "utanför" grenpunkten som t ex Bergåsa gjorde förut och Tjustskolan.

Det är inte en regel utan en systemegenskap som yttrar sig som att linjerna inte kan dela sig vid ett hållställe, därför blir det dubbla hållställen när hållstället ligger "utanför" grenpunkten som t ex Bergåsa gjorde förut och Tjustskolan.

Nu är ju förstås det här ett historiskt forum men det där är inte längre ett problem (det finns f.ö. idag linjer som delar sig på ett hållställe), det var rätt länge sedan de datasystemen gick i graven.
Däremot är den inget hållställe bara för den annonseras som något annat än vad driftplatsen heter (lika lite som t.ex. Stockholm syd var ett hållställe på driftplatsen Flemingsberg när den annonserades så). Man kan inte läsa en förklaring på det sättet baklänges. Ja, ett hållställe är "plats med särskilt namn inom en driftplats avsedd för av- och påstigning" men det betyder inte omvänt att alla platser där annonserat namn avviker från driftplatsens namn är hållställen. Med den tolkningen skulle ju dessutom en hel del driftplatsdelar vara hållställen då ju dessa ofta har ett annat namn än driftplatsen.

/Måns

Det är inte en regel utan en systemegenskap som yttrar sig som att linjerna inte kan dela sig vid ett hållställe, därför blir det dubbla hållställen när hållstället ligger "utanför" grenpunkten som t ex Bergåsa gjorde förut och Tjustskolan.

Nu är ju förstås det här ett historiskt forum men det där är inte längre ett problem (det finns f.ö. idag linjer som delar sig på ett hållställe), det var rätt länge sedan de datasystemen gick i graven.
Däremot är den inget hållställe bara för den annonseras som något annat än vad driftplatsen heter (lika lite som t.ex. Stockholm syd var ett hållställe på driftplatsen Flemingsberg när den annonserades så). Man kan inte läsa en förklaring på det sättet baklänges. Ja, ett hållställe är "plats med särskilt namn inom en driftplats avsedd för av- och påstigning" men det betyder inte omvänt att alla platser där annonserat namn avviker från driftplatsens namn är hållställen. Med den tolkningen skulle ju dessutom en hel del driftplatsdelar vara hållställen då ju dessa ofta har ett annat namn än driftplatsen.

Fast egentligen är väl definitionen av hållställe ofullständig såtillvida att det borde framgå att en driftplatsdels namn inte kan utgöra hållställe?

När det sedan gäller annat annonserat namn kan man kanske dra parallellen till tågnummer, dessa kan annonseras annorlunda än vad som framgår av TTJ.

Det är inte en regel utan en systemegenskap som yttrar sig som att linjerna inte kan dela sig vid ett hållställe, därför blir det dubbla hållställen när hållstället ligger "utanför" grenpunkten som t ex Bergåsa gjorde förut och Tjustskolan.

Nu är ju förstås det här ett historiskt forum men det där är inte längre ett problem (det finns f.ö. idag linjer som delar sig på ett hållställe), det var rätt länge sedan de datasystemen gick i graven.
Däremot är den inget hållställe bara för den annonseras som något annat än vad driftplatsen heter (lika lite som t.ex. Stockholm syd var ett hållställe på driftplatsen Flemingsberg när den annonserades så). Man kan inte läsa en förklaring på det sättet baklänges. Ja, ett hållställe är "plats med särskilt namn inom en driftplats avsedd för av- och påstigning" men det betyder inte omvänt att alla platser där annonserat namn avviker från driftplatsens namn är hållställen. Med den tolkningen skulle ju dessutom en hel del driftplatsdelar vara hållställen då ju dessa ofta har ett annat namn än driftplatsen.

Fast egentligen är väl definitionen av hållställe ofullständig såtillvida att det borde framgå att en driftplatsdels namn inte kan utgöra hållställe?

Det är precis så som du skriver, Göran. När Säo blev JTF översattes ordet station med ordet driftplats vilket blir felaktigt då station och driftplats inte är samma sak i ett ställverksområde/"driftplatsområde".
Jim

Det är inte en regel utan en systemegenskap som yttrar sig som att linjerna inte kan dela sig vid ett hållställe, därför blir det dubbla hållställen när hållstället ligger "utanför" grenpunkten som t ex Bergåsa gjorde förut och Tjustskolan.

Nu är ju förstås det här ett historiskt forum men det där är inte längre ett problem (det finns f.ö. idag linjer som delar sig på ett hållställe), det var rätt länge sedan de datasystemen gick i graven.
Däremot är den inget hållställe bara för den annonseras som något annat än vad driftplatsen heter (lika lite som t.ex. Stockholm syd var ett hållställe på driftplatsen Flemingsberg när den annonserades så). Man kan inte läsa en förklaring på det sättet baklänges. Ja, ett hållställe är "plats med särskilt namn inom en driftplats avsedd för av- och påstigning" men det betyder inte omvänt att alla platser där annonserat namn avviker från driftplatsens namn är hållställen. Med den tolkningen skulle ju dessutom en hel del driftplatsdelar vara hållställen då ju dessa ofta har ett annat namn än driftplatsen.

Fast egentligen är väl definitionen av hållställe ofullständig såtillvida att det borde framgå att en driftplatsdels namn inte kan utgöra hållställe?

Det är precis så som du skriver, Göran. När Säo blev JTF översattes ordet station med ordet driftplats vilket blir felaktigt då station och driftplats inte är samma sak i ett ställverksområde/"driftplatsområde".

Nja, att station blev driftplats var oproblematiskt där det inte var ställverksområde resp inte blev driftplatsdelar.

Däremot är det så att om man sedan låter ställverksområde bli driftplats och ingående stationer bli driftplatsdelar inser man lätt att förutsättningarna fullständigt förändrats. I synnerhet som regelverket i övrigt bara delvis anpassades till detta. Exempelvis går det bra att köra tåg mellan driftplatsdelar, men inte spärrfärd vilket däremot var krav om man skulle köra fordon på annat sätt än som tåg mellan stationer inom ställverksområde.

Hur hanterade man platser (inom en station) med avvikande namn före 1973?

Undantag från Säo, som stod i Tidtabellsboken del A. Här ett exempel från 1964:

[image]

Hur hanterade man platser (inom en station) med avvikande namn före 1973?

Undantag från Säo, som stod i Tidtabellsboken del A. Här ett exempel från 1964:

Ja, så hanterades företeelsen fram till 1994.

Numera är väl termen 'hållställe' tämligen accepterad. Jag minns från en genomgång med instruktörer om de ganska många termändringarna i 1994 år säo-ändring, att en av instruktörerna uppretat utbrast: "Hållställe är väl för fasen något man har i magen!"

/up, "uppfinnaren" av termen 'hållställe'

Orsaken till de dubbla infarterna till Lund var växeln till Sydvästra industrispåret läs Åkerlund & Rausing. Källbynölla tillkom för just detta företags personal. Växeln eller sidospåret var under en period också egen trafikplats med namnet Lund Rausing.
Beträffande Ramlösa så var Ramlösa nedlagd. 1985 började Pågatågen stanna vid en ny plattform norr om gamla stationshuset, och då ville man ha namnet Ramlösa och inte Helsingborgs godsbangård på platsen. I samband med Landskrobbanans tillkomst flyttade Ramlösa en bit söderut igen.
En spännande resa kan man förhoppningsvis göra i december i år. (Ja jag vet att detta är ett historiskt forum). Sträckan Ängelholm-Åstorp-Teckomatorp får då Oågatågstrafik. Denna sträcka ursprungligen byggd av tre bolag. Trafikerad av två, övertagen av SJ och länge Västkustbanan. Mellan Åstorp och Teckomatorp fanns för 65 år sedan sju stationer. Sedan några år är hela sträckan Billesholms station. När tåget går från Åstorp stannar det i Billes holm, fortsätter och gör uppehåll vid Kågeröds hållställe, fortsätter till Svalövs hållställe ungefär 500 m norr om gamla stationen. Sedan fortsätter tåget men kan råka ut för tågmöte på det nyanlagda mötesspåret vid gamla stationen - fast detta tågmöte sker på ett spår på Billesholms station.

En spännande resa kan man förhoppningsvis göra i december i år. (Ja jag vet att detta är ett historiskt forum). Sträckan Ängelholm-Åstorp-Teckomatorp får då Oågatågstrafik. Denna sträcka ursprungligen byggd av tre bolag. Trafikerad av två, övertagen av SJ och länge Västkustbanan. Mellan Åstorp och Teckomatorp fanns för 65 år sedan sju stationer. Sedan några år är hela sträckan Billesholms station. När tåget går från Åstorp stannar det i Billes holm, fortsätter och gör uppehåll vid Kågeröds hållställe, fortsätter till Svalövs hållställe ungefär 500 m norr om gamla stationen. Sedan fortsätter tåget men kan råka ut för tågmöte på det nyanlagda mötesspåret vid gamla stationen - fast detta tågmöte sker på ett spår på Billesholms station.

Troligen blir det inte så utan tre driftplatser utan mellanliggande linje, Billesholm, Kågeröd och Svalöv.

Vad är vitsen med att inte ha någon linje?

Vad är vitsen med att inte ha någon linje?

Det verkar vara så det blir numera när signalingenjörerna får fria händer vid utbyggnad av en 95:a... det är åtminstone bra nu att man gör driftplatserna lite kortare och inte tre mil, men ganska opraktiskt ändå ibland. Sen finns det ju fördelar när man vill kunna vända tåg på konstiga ställen etc, vet inte tanken just här.

Vad är vitsen med att inte ha någon linje?

Det verkar vara så det blir numera när signalingenjörerna får fria händer vid utbyggnad av en 95:a... det är åtminstone bra nu att man gör driftplatserna lite kortare och inte tre mil, men ganska opraktiskt ändå ibland. Sen finns det ju fördelar när man vill kunna vända tåg på konstiga ställen etc, vet inte tanken just här.

Jag tror att man har målat in sig i ett hörn genom att definiera linjeblockering så att det nästan måste vara klassiska linjeblock, inte styrning av datorställverk.

De stora nackdelarna är att istället för spärrfärd i 70 km/h blir det växling i 30 km/h, istället för L-skydd utan kontaktdon blir det A-skydd med krav på kontaktdon och hindertavlor, något som kan göra att jobb som en person annars skulle kunna göra ensam kommer att kräva ytterligare 2-3 personer som flyttar kontaktdon och hindertavlor.

Vad är vitsen med att inte ha någon linje?

Det verkar vara så det blir numera när signalingenjörerna får fria händer vid utbyggnad av en 95:a... det är åtminstone bra nu att man gör driftplatserna lite kortare och inte tre mil, men ganska opraktiskt ändå ibland. Sen finns det ju fördelar när man vill kunna vända tåg på konstiga ställen etc, vet inte tanken just här.

Jag tror att man har målat in sig i ett hörn genom att definiera linjeblockering så att det nästan måste vara klassiska linjeblock, inte styrning av datorställverk.

De stora nackdelarna är att istället för spärrfärd i 70 km/h blir det växling i 30 km/h, istället för L-skydd utan kontaktdon blir det A-skydd med krav på kontaktdon och hindertavlor, något som kan göra att jobb som en person annars skulle kunna göra ensam kommer att kräva ytterligare 2-3 personer som flyttar kontaktdon och hindertavlor.

Minns en gång i Karlskrona, när jag fick order om sth 10 km/h på hela stationen. Åtminstone då var stationen lång, ungefär 5 km lång. Det tog tid... :-P

De stora nackdelarna är att istället för spärrfärd i 70 km/h blir det växling i 30 km/h, istället för L-skydd utan kontaktdon blir det A-skydd med krav på kontaktdon och hindertavlor, något som kan göra att jobb som en person annars skulle kunna göra ensam kommer att kräva ytterligare 2-3 personer som flyttar kontaktdon och hindertavlor.

Eller så blir det så att man skiter i att ta ut något skydd och "svartkör" istället.

De stora nackdelarna är att istället för spärrfärd i 70 km/h blir det växling i 30 km/h, istället för L-skydd utan kontaktdon blir det A-skydd med krav på kontaktdon och hindertavlor, något som kan göra att jobb som en person annars skulle kunna göra ensam kommer att kräva ytterligare 2-3 personer som flyttar kontaktdon och hindertavlor.

Eller så blir det så att man skiter i att ta ut något skydd och "svartkör" istället.

Ja, och sedan blir nästa steg att kan man göra så på Söderåsbanan går det ju bra på andra driftplatser också.

Felet, som jag ser det, är att man inte anpassat regelverket innan man inför dessa linjeliknande avsnitt på långa driftplatser.

De stora nackdelarna är att istället för spärrfärd i 70 km/h blir det växling i 30 km/h, istället för L-skydd utan kontaktdon blir det A-skydd med krav på kontaktdon och hindertavlor, något som kan göra att jobb som en person annars skulle kunna göra ensam kommer att kräva ytterligare 2-3 personer som flyttar kontaktdon och hindertavlor.

Eller så blir det så att man skiter i att ta ut något skydd och "svartkör" istället.

Ja, och sedan blir nästa steg att kan man göra så på Söderåsbanan går det ju bra på andra driftplatser också.

Felet, som jag ser det, är att man inte anpassat regelverket innan man inför dessa linjeliknande avsnitt på långa driftplatser.

Det är alltså "verklighetsanpassat" vi söker. Som så många gånger annars när det gäller till exempel införande av nya regler.

De stora nackdelarna är att istället för spärrfärd i 70 km/h blir det växling i 30 km/h, istället för L-skydd utan kontaktdon blir det A-skydd med krav på kontaktdon och hindertavlor, något som kan göra att jobb som en person annars skulle kunna göra ensam kommer att kräva ytterligare 2-3 personer som flyttar kontaktdon och hindertavlor.

Eller så blir det så att man skiter i att ta ut något skydd och "svartkör" istället.

Ja, och sedan blir nästa steg att kan man göra så på Söderåsbanan går det ju bra på andra driftplatser också.

Felet, som jag ser det, är att man inte anpassat regelverket innan man inför dessa linjeliknande avsnitt på långa driftplatser.

Det är alltså "verklighetsanpassat" vi söker. Som så många gånger annars när det gäller till exempel införande av nya regler.

Nja, verkligheten påverkar både teknik och regelverk. I detta fall är både teknik och regelverk anpassade till verkligheten, men däremot inte till varandra. :-)

De stora nackdelarna är att istället för spärrfärd i 70 km/h blir det växling i 30 km/h, istället för L-skydd utan kontaktdon blir det A-skydd med krav på kontaktdon och hindertavlor, något som kan göra att jobb som en person annars skulle kunna göra ensam kommer att kräva ytterligare 2-3 personer som flyttar kontaktdon och hindertavlor.

Eller så blir det så att man skiter i att ta ut något skydd och "svartkör" istället.

Ja, och sedan blir nästa steg att kan man göra så på Söderåsbanan går det ju bra på andra driftplatser också.

Felet, som jag ser det, är att man inte anpassat regelverket innan man inför dessa linjeliknande avsnitt på långa driftplatser.

Det är alltså "verklighetsanpassat" vi söker. Som så många gånger annars när det gäller till exempel införande av nya regler.

Nja, verkligheten påverkar både teknik och regelverk. I detta fall är både teknik och regelverk anpassade till verkligheten, men däremot inte till varandra. :-)

Oftast är det tydligen så att verkligheten får anpassas efter (nya/ändrade)regelverk och inte tvärtom.

De stora nackdelarna är att istället för spärrfärd i 70 km/h blir det växling i 30 km/h, istället för L-skydd utan kontaktdon blir det A-skydd med krav på kontaktdon och hindertavlor, något som kan göra att jobb som en person annars skulle kunna göra ensam kommer att kräva ytterligare 2-3 personer som flyttar kontaktdon och hindertavlor.

Eller så blir det så att man skiter i att ta ut något skydd och "svartkör" istället.

Ja, och sedan blir nästa steg att kan man göra så på Söderåsbanan går det ju bra på andra driftplatser också.

Felet, som jag ser det, är att man inte anpassat regelverket innan man inför dessa linjeliknande avsnitt på långa driftplatser.

Det är alltså "verklighetsanpassat" vi söker. Som så många gånger annars när det gäller till exempel införande av nya regler.

Nja, verkligheten påverkar både teknik och regelverk. I detta fall är både teknik och regelverk anpassade till verkligheten, men däremot inte till varandra. :-)

Oftast är det tydligen så att verkligheten får anpassas efter (nya/ändrade)regelverk och inte tvärtom.

Fast i detta fall blev det först verkligheten som tvingades att anpassa sig till tekniken. Senare kommer förhoppningsvis regelverket att anpassas till tekniken så att verkligheten någorlunda kan återgå till det (tidigare) normala.

Oftast är det tydligen så att verkligheten får anpassas efter (nya/ändrade)regelverk och inte tvärtom.

Fast i detta fall blev det först verkligheten som tvingades att anpassa sig till tekniken. Senare kommer förhoppningsvis regelverket att anpassas till tekniken så att verkligheten någorlunda kan återgå till det (tidigare) normala.

Ingår inte "tekniken" i det större begreppet "verkligheten"?
Eller finns det "overklig teknik"?

undrar
Thomas K Ohlsson

Oftast är det tydligen så att verkligheten får anpassas efter (nya/ändrade)regelverk och inte tvärtom.

Fast i detta fall blev det först verkligheten som tvingades att anpassa sig till tekniken. Senare kommer förhoppningsvis regelverket att anpassas till tekniken så att verkligheten någorlunda kan återgå till det (tidigare) normala.

Ingår inte "tekniken" i det större begreppet "verkligheten"?

Jo, det är väl det som är orsaken till att hela verkligheten måste anpassa sig till tekniken.

Eller finns det "overklig teknik"?

Science fiction, kanske.

undrar
Thomas K Ohlsson

Oftast är det tydligen så att verkligheten får anpassas efter (nya/ändrade)regelverk och inte tvärtom.

Fast i detta fall blev det först verkligheten som tvingades att anpassa sig till tekniken. Senare kommer förhoppningsvis regelverket att anpassas till tekniken så att verkligheten någorlunda kan återgå till det (tidigare) normala.

Ingår inte "tekniken" i det större begreppet "verkligheten"?
Eller finns det "overklig teknik"?

Jag borde skrivit teknikvalet. Verkligheten måste ju anpassa sig efter den teknik man väljer.

Vad är vitsen med att inte ha någon linje?

Det verkar vara så det blir numera när signalingenjörerna får fria händer vid utbyggnad av en 95:a... det är åtminstone bra nu att man gör driftplatserna lite kortare och inte tre mil, men ganska opraktiskt ändå ibland. Sen finns det ju fördelar när man vill kunna vända tåg på konstiga ställen etc, vet inte tanken just här.

Jag tror att man har målat in sig i ett hörn genom att definiera linjeblockering så att det nästan måste vara klassiska linjeblock, inte styrning av datorställverk.

De stora nackdelarna är att istället för spärrfärd i 70 km/h blir det växling i 30 km/h, istället för L-skydd utan kontaktdon blir det A-skydd med krav på kontaktdon och hindertavlor, något som kan göra att jobb som en person annars skulle kunna göra ensam kommer att kräva ytterligare 2-3 personer som flyttar kontaktdon och hindertavlor.

Det finns ju 95:or som styr flera driftplatser med mellanliggande linjer, s.k. utbrett ställverk, bl.a. på en del av sträckan Göteborg-Öxnered.

På den sträckan fanns ett antal hållplatser. Slakthusgatan. Surte Södra, Nödinge, Heljered, Örnäsberget, Hede Olof, och mellan Öxnered och Åmål, Bjurhem, Skälebol, Årbol och Slädekärr. Där lokaltågen gjorde uppehåll. Även LLEJ hade en del för rälsbussarna.

Vad är vitsen med att inte ha någon linje?

Det verkar vara så det blir numera när signalingenjörerna får fria händer vid utbyggnad av en 95:a... det är åtminstone bra nu att man gör driftplatserna lite kortare och inte tre mil, men ganska opraktiskt ändå ibland. Sen finns det ju fördelar när man vill kunna vända tåg på konstiga ställen etc, vet inte tanken just här.

Jag tror att man har målat in sig i ett hörn genom att definiera linjeblockering så att det nästan måste vara klassiska linjeblock, inte styrning av datorställverk.

De stora nackdelarna är att istället för spärrfärd i 70 km/h blir det växling i 30 km/h, istället för L-skydd utan kontaktdon blir det A-skydd med krav på kontaktdon och hindertavlor, något som kan göra att jobb som en person annars skulle kunna göra ensam kommer att kräva ytterligare 2-3 personer som flyttar kontaktdon och hindertavlor.

Det finns ju 95:or som styr flera driftplatser med mellanliggande linjer, s.k. utbrett ställverk, bl.a. på en del av sträckan Göteborg-Öxnered.

Jag uppfattar signalfundamentalisterna som att de inte fullt upp uppfyller kraven på linjeblockering.

Nu har jag tittat på "Linjeboksblockering, Grundläggande signaleringskrav". Ja, det är titeln på dokumentet som ligger bland styrande dokument på Trafikverkets webbplats. Det säger kanske något om kvaliteten på verkets dokumentstyrning.
Innehållet berättar nog också något om varför järnvägen i Sverige har problem. I stället för att utgå från vad som krävs för säkra tågrörelser, har man utgått från de tekniska begränsningarna hos existerande relälinjeblock och förvandlat dem till absoluta krav för signalering av linjen oavsett vilken teknik som används. Dock är det knappast något som hindrar att man realiserar kraven i ett utbrett ställverk. Det är bara lite onödigt arbete, men Trafikverket har väl gott om pengar. Jag undrar hur man ska göra med ERTMS framöver. Där finns ju ingen linjeblockering, utan det är tågvägar även på linjen.

Att funktion blir krav är tyvärr vanligt, en vild gissning är att då slipper man tänka för mycket själv, och kan istället bara planka av vad någon annan skrivit/ritat.
Dessutom är det ju redan granskat och godkänt.

Minns någon vilken driftplats det var som blev tre mil lång?

Minns någon vilken driftplats det var som blev tre mil lång?

Vad är det för fel på just Billesholm? Den är c:a 33 km.

Minns någon vilken driftplats det var som blev tre mil lång?

Vad är det för fel på just Billesholm? Den är c:a 33 km.

I Postvagnen har det räknats lite! https://www.postvagnen.com/sjk-forum/showthread.php/17874-N%C3%B6rderi-och-tabellbitare