Linjeomläggning norra utfarten i Målilla (Bana)

av Anders Sandgren @, Bredäng, onsdag, mars 03, 2021, 19:56 (69 dagar sedan)

Om man tittar på eniro's historiska flygfoto (se kartor.eniro.se)så verkar linjen ha gått ut rakt från stationen i en något mer västlig sträckning med 300m radie. Dagens linje går ut i en östligare sträckning från en plats söder om stationshuset och har 600m radie. Båda sträckningarna syns på bangårdsriningen. .
När gjordes denna omläggning? Bangårdsritningen är odaterad (det står "eksjö den" men inget mer). EFtersom det står Eksjö misstänker jag att den är från NOJ-tiden.
Det ligger även en större magasinsbyggnad längs detta spår (som var normalspårigt, det var inte HvMJ-spår) som alltjämt finns kvar. Vems var den? Det verkar inte vara NOJ's eller HvMJ's anläggning.

Linjeomläggning norra utfarten i Målilla

av Göran Kannerby @, onsdag, mars 03, 2021, 20:56 (69 dagar sedan) @ Anders Sandgren

Om man tittar på eniro's historiska flygfoto (se kartor.eniro.se)så verkar linjen ha gått ut rakt från stationen i en något mer västlig sträckning med 300m radie. Dagens linje går ut i en östligare sträckning från en plats söder om stationshuset och har 600m radie. Båda sträckningarna syns på bangårdsriningen. .
När gjordes denna omläggning? Bangårdsritningen är odaterad (det står "eksjö den" men inget mer). EFtersom det står Eksjö misstänker jag att den är från NOJ-tiden.
Det ligger även en större magasinsbyggnad längs detta spår (som var normalspårigt, det var inte HvMJ-spår) som alltjämt finns kvar. Vems var den? Det verkar inte vara NOJ's eller HvMJ's anläggning.

Rimligen är det inte enbart fråga om en linjeomläggning. Vem skulle göra sig omaket att lägga in två dubbla korsningsväxlar för att bevara bangården samtidigt som man lägger om linjen? Det är ju dessutom så att denna utformning gör att man ändå inte kan höja hastigheten något nämnvärt genom omläggningen.

Linjeomläggning norra utfarten i Målilla

av Lennart Fransson @, onsdag, mars 03, 2021, 21:04 (69 dagar sedan) @ Anders Sandgren

Om man tittar på eniro's historiska flygfoto (se kartor.eniro.se)så verkar linjen ha gått ut rakt från stationen i en något mer västlig sträckning med 300m radie. Dagens linje går ut i en östligare sträckning från en plats söder om stationshuset och har 600m radie. Båda sträckningarna syns på bangårdsriningen. .
När gjordes denna omläggning? Bangårdsritningen är odaterad (det står "eksjö den" men inget mer). EFtersom det står Eksjö misstänker jag att den är från NOJ-tiden.
Det ligger även en större magasinsbyggnad längs detta spår (som var normalspårigt, det var inte HvMJ-spår) som alltjämt finns kvar. Vems var den? Det verkar inte vara NOJ's eller HvMJ's anläggning.

Ritningen verkar "avklippt", men är det inte så att det helt enkelt är ett utdragsspår i riktning norrut?

Linjeomläggning norra utfarten i Målilla

av Överkörmästaren @, onsdag, mars 03, 2021, 22:34 (69 dagar sedan) @ Lennart Fransson

Om man tittar på eniro's historiska flygfoto (se kartor.eniro.se)så verkar linjen ha gått ut rakt från stationen i en något mer västlig sträckning med 300m radie. Dagens linje går ut i en östligare sträckning från en plats söder om stationshuset och har 600m radie. Båda sträckningarna syns på bangårdsriningen. .
När gjordes denna omläggning? Bangårdsritningen är odaterad (det står "eksjö den" men inget mer). EFtersom det står Eksjö misstänker jag att den är från NOJ-tiden.
Det ligger även en större magasinsbyggnad längs detta spår (som var normalspårigt, det var inte HvMJ-spår) som alltjämt finns kvar. Vems var den? Det verkar inte vara NOJ's eller HvMJ's anläggning.


Ritningen verkar "avklippt", men är det inte så att det helt enkelt är ett utdragsspår i riktning norrut?

Är byggnaden anlagd för militära ändamål och spåret fungerade som lastspår?

Linjeomläggning norra utfarten i Målilla

av Anders Sandgren @, Bredäng, onsdag, mars 03, 2021, 23:30 (69 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Om man tittar på eniro's historiska flygfoto (se kartor.eniro.se)så verkar linjen ha gått ut rakt från stationen i en något mer västlig sträckning med 300m radie. Dagens linje går ut i en östligare sträckning från en plats söder om stationshuset och har 600m radie. Båda sträckningarna syns på bangårdsriningen. .
När gjordes denna omläggning? Bangårdsritningen är odaterad (det står "eksjö den" men inget mer). EFtersom det står Eksjö misstänker jag att den är från NOJ-tiden.
Det ligger även en större magasinsbyggnad längs detta spår (som var normalspårigt, det var inte HvMJ-spår) som alltjämt finns kvar. Vems var den? Det verkar inte vara NOJ's eller HvMJ's anläggning.


Ritningen verkar "avklippt", men är det inte så att det helt enkelt är ett utdragsspår i riktning norrut?


Är byggnaden anlagd för militära ändamål och spåret fungerade som lastspår?

Bra fråga.
Spåret verkar ha fortsatt ända bort till det andra spåret.
Huset ser ut så här om länken fungerar. Verkar den militär? Det verkar inte ligga på någon specificerad tomt utan på 'allmänning' liksom vägar och järnväg.

Men det kanske bara är ett utdragsspår. Möjligen gjordes någon förändring i samband med att HvMJ tillkom då deras lokstation och bangård med omlastningsmagasin ligger längs det västra spåret.

Linjeomläggning norra utfarten i Målilla

av JYT @, torsdag, mars 04, 2021, 08:18 (68 dagar sedan) @ Anders Sandgren

Enligt bekanta i omgivningen så fanns förr en stor och välsorterad järnhandel i Målilla, en sådan som inte bara sålde spik och kastruller utan även jordbruksmaskiner och delar därtill. Tycks ha upphört sent 70-tal/tidigt 80-tal. Denna butik sägs ha haft magasinet som är på bilden.

Linjeomläggning norra utfarten i Målilla

av Farbror Mossa @, torsdag, mars 04, 2021, 09:21 (68 dagar sedan) @ Anders Sandgren

För sådär en 40 år sedan fanns spåret kvar som utdragsspår och slutade med en stoppbock. Det föreföll mig då som om det varit en linjeomläggning där men jag vet inte säkert om det var så och varför man isåfall gjort den.
I Målilla möttes vid denna tid dagens andra resandetåg till Nässjö och godståget till Oskarshamn.

Linjeomläggning norra utfarten i Målilla

av Göran Kannerby @, torsdag, mars 04, 2021, 09:39 (68 dagar sedan) @ Anders Sandgren

Jag testade att söka bland historiska kartor och hittade en från 1943. Då var linjerätningen redan genomförd. Hittar tyvärr inget mer matnyttigt den vägen.

Linjeomläggning norra utfarten i Målilla, troligen inte

av Harald ⌂ @, Göteborg, torsdag, mars 04, 2021, 14:54 (68 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Det har nog aldrig varit någon linjeomläggning. Linjen är ritad i nuvarande sträckning redan på expropriationskartan. Utdragsspåret är inritat på expropriationskartan för Vetlanda-Målilla järnväg, men slutar där före kurvan.

Linjeomläggning norra utfarten i Målilla, troligen inte

av Göran Kannerby @, torsdag, mars 04, 2021, 15:13 (68 dagar sedan) @ Harald

Det har nog aldrig varit någon linjeomläggning. Linjen är ritad i nuvarande sträckning redan på expropriationskartan. Utdragsspåret är inritat på expropriationskartan för Vetlanda-Målilla järnväg, men slutar där före kurvan.

Så kan det säkert ha varit, men då blir det ännu mer förvånande att man tillskapat denna bangård med två dubbla korsningsväxlar.

Linjeomläggning norra utfarten i Målilla, troligen inte

av Överkörmästaren @, torsdag, mars 04, 2021, 18:06 (68 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Det har nog aldrig varit någon linjeomläggning. Linjen är ritad i nuvarande sträckning redan på expropriationskartan. Utdragsspåret är inritat på expropriationskartan för Vetlanda-Målilla järnväg, men slutar där före kurvan.


Så kan det säkert ha varit, men då blir det ännu mer förvånande att man tillskapat denna bangård med två dubbla korsningsväxlar.

Varför är det så konstigt egentligen? Med två spårvidder (omlastning?) och rätt mycket industrier på orten var det väl antagligen en rätt omfattande växling, och tack vare korsningsväxlarna fick man väl ut maximal hinderfri spårlängd både på tåg- och sidospårsdelarna.

Linjeomläggning norra utfarten i Målilla, troligen inte

av Harald ⌂ @, Göteborg, torsdag, mars 04, 2021, 18:14 (68 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Det har nog aldrig varit någon linjeomläggning. Linjen är ritad i nuvarande sträckning redan på expropriationskartan. Utdragsspåret är inritat på expropriationskartan för Vetlanda-Målilla järnväg, men slutar där före kurvan.


Så kan det säkert ha varit, men då blir det ännu mer förvånande att man tillskapat denna bangård med två dubbla korsningsväxlar.


Varför är det så konstigt egentligen? Med två spårvidder (omlastning?) och rätt mycket industrier på orten var det väl antagligen en rätt omfattande växling, och tack vare korsningsväxlarna fick man väl ut maximal hinderfri spårlängd både på tåg- och sidospårsdelarna.

Ja, på bangårdsritningen finns ett omlastningsskjul över norra delen av spår 1 och smalspåret bredvid.

Linjeomläggning norra utfarten i Målilla, troligen inte

av Göran Kannerby @, torsdag, mars 04, 2021, 18:19 (68 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Det har nog aldrig varit någon linjeomläggning. Linjen är ritad i nuvarande sträckning redan på expropriationskartan. Utdragsspåret är inritat på expropriationskartan för Vetlanda-Målilla järnväg, men slutar där före kurvan.


Så kan det säkert ha varit, men då blir det ännu mer förvånande att man tillskapat denna bangård med två dubbla korsningsväxlar.


Varför är det så konstigt egentligen? Med två spårvidder (omlastning?) och rätt mycket industrier på orten var det väl antagligen en rätt omfattande växling, och tack vare korsningsväxlarna fick man väl ut maximal hinderfri spårlängd både på tåg- och sidospårsdelarna.

Förvisso. Jag förstår behovet av spår 1 för omlastning och spår 2 för möjlighet till rundgång på spår 1, men vilken nytta gjorde spår 3? Det rymde förmodligen bara två vagnar uppställda hinderfritt. Om någon vill anse att nyttan av det kopplas till det på ritningen slopade utdragsspåret kunde ju det lika gärna anslutits till spår 2.

Linjeomläggning norra utfarten i Målilla, troligen inte

av Lennart Fransson @, torsdag, mars 04, 2021, 20:26 (68 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Det har nog aldrig varit någon linjeomläggning. Linjen är ritad i nuvarande sträckning redan på expropriationskartan. Utdragsspåret är inritat på expropriationskartan för Vetlanda-Målilla järnväg, men slutar där före kurvan.


Så kan det säkert ha varit, men då blir det ännu mer förvånande att man tillskapat denna bangård med två dubbla korsningsväxlar.


Varför är det så konstigt egentligen? Med två spårvidder (omlastning?) och rätt mycket industrier på orten var det väl antagligen en rätt omfattande växling, och tack vare korsningsväxlarna fick man väl ut maximal hinderfri spårlängd både på tåg- och sidospårsdelarna.


Förvisso. Jag förstår behovet av spår 1 för omlastning och spår 2 för möjlighet till rundgång på spår 1, men vilken nytta gjorde spår 3? Det rymde förmodligen bara två vagnar uppställda hinderfritt. Om någon vill anse att nyttan av det kopplas till det på ritningen slopade utdragsspåret kunde ju det lika gärna anslutits till spår 2.

Om man leker med tanken att det bara var den lilla korta bangården med tre spår ursprungligen (och 300 meters kurvradie), och att man valde att utforma en bangårdsutbyggnad på detta sätt?

Annan ritning

Linjeomläggning norra utfarten i Målilla, troligen inte

av Göran Kannerby @, torsdag, mars 04, 2021, 20:29 (68 dagar sedan) @ Lennart Fransson

Det har nog aldrig varit någon linjeomläggning. Linjen är ritad i nuvarande sträckning redan på expropriationskartan. Utdragsspåret är inritat på expropriationskartan för Vetlanda-Målilla järnväg, men slutar där före kurvan.


Så kan det säkert ha varit, men då blir det ännu mer förvånande att man tillskapat denna bangård med två dubbla korsningsväxlar.


Varför är det så konstigt egentligen? Med två spårvidder (omlastning?) och rätt mycket industrier på orten var det väl antagligen en rätt omfattande växling, och tack vare korsningsväxlarna fick man väl ut maximal hinderfri spårlängd både på tåg- och sidospårsdelarna.


Förvisso. Jag förstår behovet av spår 1 för omlastning och spår 2 för möjlighet till rundgång på spår 1, men vilken nytta gjorde spår 3? Det rymde förmodligen bara två vagnar uppställda hinderfritt. Om någon vill anse att nyttan av det kopplas till det på ritningen slopade utdragsspåret kunde ju det lika gärna anslutits till spår 2.


Om man leker med tanken att det bara var den lilla korta bangården med tre spår ursprungligen (och 300 meters kurvradie), och att man valde att utforma en bangårdsutbyggnad på detta sätt?

Annan ritning

Återstår i så fall frågan varför den nuvarande sträckningen är inritad redan på expropriationskartan.

Hur man än gör är det svårt att förklara alltihop.

Linjeomläggning norra utfarten i Målilla, troligen inte

av Anders Sandgren @, Bredäng, fredag, mars 05, 2021, 11:17 (67 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Det har nog aldrig varit någon linjeomläggning. Linjen är ritad i nuvarande sträckning redan på expropriationskartan. Utdragsspåret är inritat på expropriationskartan för Vetlanda-Målilla järnväg, men slutar där före kurvan.


Så kan det säkert ha varit, men då blir det ännu mer förvånande att man tillskapat denna bangård med två dubbla korsningsväxlar.


Varför är det så konstigt egentligen? Med två spårvidder (omlastning?) och rätt mycket industrier på orten var det väl antagligen en rätt omfattande växling, och tack vare korsningsväxlarna fick man väl ut maximal hinderfri spårlängd både på tåg- och sidospårsdelarna.


Förvisso. Jag förstår behovet av spår 1 för omlastning och spår 2 för möjlighet till rundgång på spår 1, men vilken nytta gjorde spår 3? Det rymde förmodligen bara två vagnar uppställda hinderfritt. Om någon vill anse att nyttan av det kopplas till det på ritningen slopade utdragsspåret kunde ju det lika gärna anslutits till spår 2.


Om man leker med tanken att det bara var den lilla korta bangården med tre spår ursprungligen (och 300 meters kurvradie), och att man valde att utforma en bangårdsutbyggnad på detta sätt?

Annan ritning


Återstår i så fall frågan varför den nuvarande sträckningen är inritad redan på expropriationskartan.

Hur man än gör är det svårt att förklara alltihop.

Tack för trevliga inlägg. Jag inser nu att det inte är fråga om en omläggning av NOJ's linje, den har alltid gått ut där den nu går. Däremot kan man se på expropriationskartan för HvMJ att området norr om utfarten mot Nässjö verkar ha tillkommit då HvMJ byggdes. Korsningsväxlarna synes ha tillkommit när bangården förlängdes för att placera omlastningsmagasinet och HvMJ's bangård. Spåret till lagerbyggnaden torde tillkommit då och kan även ha varit byggt som 891-spår från börjn och sedan blivit omlagt till normalspår, men det går inte att uttyda helt. På bangårdsritningen hos bangardar.se är det ett normalspår.

Linjeomläggning norra utfarten i Målilla, troligen inte

av Göran Kannerby @, fredag, mars 05, 2021, 11:33 (67 dagar sedan) @ Anders Sandgren

Det har nog aldrig varit någon linjeomläggning. Linjen är ritad i nuvarande sträckning redan på expropriationskartan. Utdragsspåret är inritat på expropriationskartan för Vetlanda-Målilla järnväg, men slutar där före kurvan.


Så kan det säkert ha varit, men då blir det ännu mer förvånande att man tillskapat denna bangård med två dubbla korsningsväxlar.


Varför är det så konstigt egentligen? Med två spårvidder (omlastning?) och rätt mycket industrier på orten var det väl antagligen en rätt omfattande växling, och tack vare korsningsväxlarna fick man väl ut maximal hinderfri spårlängd både på tåg- och sidospårsdelarna.


Förvisso. Jag förstår behovet av spår 1 för omlastning och spår 2 för möjlighet till rundgång på spår 1, men vilken nytta gjorde spår 3? Det rymde förmodligen bara två vagnar uppställda hinderfritt. Om någon vill anse att nyttan av det kopplas till det på ritningen slopade utdragsspåret kunde ju det lika gärna anslutits till spår 2.


Om man leker med tanken att det bara var den lilla korta bangården med tre spår ursprungligen (och 300 meters kurvradie), och att man valde att utforma en bangårdsutbyggnad på detta sätt?

Annan ritning


Återstår i så fall frågan varför den nuvarande sträckningen är inritad redan på expropriationskartan.

Hur man än gör är det svårt att förklara alltihop.


Tack för trevliga inlägg. Jag inser nu att det inte är fråga om en omläggning av NOJ's linje, den har alltid gått ut där den nu går. Däremot kan man se på expropriationskartan för HvMJ att området norr om utfarten mot Nässjö verkar ha tillkommit då HvMJ byggdes. Korsningsväxlarna synes ha tillkommit när bangården förlängdes för att placera omlastningsmagasinet och HvMJ's bangård. Spåret till lagerbyggnaden torde tillkommit då och kan även ha varit byggt som 891-spår från börjn och sedan blivit omlagt till normalspår, men det går inte att uttyda helt. På bangårdsritningen hos bangardar.se är det ett normalspår.

Bra sammanfattning. Stefan Isakssons inlägg får mig att förstå varför spår 3 behövde sträcka sig igenom kryssväxlarna. Man var på den tiden också lite mer generös med att bygga spår.

Linjeomläggning norra utfarten i Målilla, troligen inte

av Stefan Isaksson @, Uppsala, torsdag, mars 04, 2021, 20:59 (68 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Nja, tittar man på tågvägarna framgår att spår 1 och 2 var "enkelriktade" medan det gick att ta in tåg från båda hållen på spår 3.
Med tanke på plattformarna är det troligt att spåren 1 och 2 var persontågsspår medan spår 3 var godstågsspår.
Därmed håller jag för troligt att spår 3 användes som rundspår om sådant behövdes och i övrigt för att dra vagnar mellan tågspår 3 och utdraget. Spår 2 användes troligen för vagnuppställning medan spår 1 var omlastningsspår.

Utdraget slutade säkert med en stoppbock även på den här ritningen: eljest skulle det funnits en yttre infartssignal, och någon sådan syns det inga spår av (som till exempel linorna från ställverket eller tågvägsmarkeringar).

SI

Linjeomläggning norra utfarten i Målilla

av Anders.k. @, fredag, mars 05, 2021, 12:58 (67 dagar sedan) @ Göran Kannerby

NOJ är ju byggd av ett Engelskt bolag med främst Engelska aktietecknare , med ungefär samma syfte som Malmbanan dvs att suga ut och kolonisera ett land i tredje världen (som Sverige var vid denna tid) , dvs ge snabb avkastning på insatt kaptital.
Det gjorde också att banan var väldigt dåligt byggd, det var ju först många år senare som man rustade upp det hela pö om pö.

1874 invigdes Målilla station , först 32 år senare kom den smalspåriga järnvägen (1906) och då krävdes så småningom utbyggnader och förbättringar av stationen.

Både bangård , Stationshus och godsmagasin byggdes ju ut efter att den invigts.
Svårt att få ett årtal på det hela bla boken om banan skriven av Sara-lisa Adell är lite luddig på den punkten.
Men en sak är ju lite säker , och det är att bangården är lite ovanligt byggd det blir lite som en rangerbangård i ena änden och det var kanske det som tänkts för bla Hultsfred fick ju en separat rangerbangård i samma veva.

M.V.H Anders.k.

powered by my little forum