Strejk, 50 år sedan

För ganska exakt 50 år sedan, närmare bestämt mellan 5 februari och 13 mars 1971 stod stora delar av Sverige stilla i den sk akademikerstrejken, Vi lite äldre minns väl hur tågledarna togs ut i strejk och därmed stannade nästan all tågtrafik. Men bara nästan... Bandispositioner var lösningen på viss godstrafik som hankade sig fram så gott det gick.

Nåväl det innebar att det blev tid över för diverse banarbeten och på följande bilder ser vi arbetet i samband med spårbyten vid Mdö, var annnars...

Bilderna är som sagt 50 år gamla och tagna med en enkel 6x6 kamera, alltså inte speciellt bra. Men och det är poängen, de visar en tid då det mesta sköttes med handkraft av män, för det kvinnliga inslaget var nära nog obefintligt vid denna tid, från Ba.
I det här fallet är det motortrallan från Mdn som letat sig upp till utdrags spåret på Mdö.

[img]images/uploaded/202103052019426042925e58900.jpg[/img]
[img]images/uploaded/202103052020286042928cc83d0.jpg[/img]

Alltid intressant med bilder av det här slaget och de tackar jag för men kan du inte skriva ut att Mdö och Ba uttyds Mölndals övre och Banavdelningen? För egen del är jag bekant med förkortningarna som lokförare i västra Götaland men det är troligtvis inte majoriteten som läser i forumet.

Givetvis har du rätt, det sitter liksom i blodet allt det här när man är uppfödd med förkortningar för allt och inget.

1. Stort tack LaseJ för din förklaring, för en annan som inte har en bakgrund inom järnvägsarbete!
I min bransch blev man rätt tidigt tvingad att inse att man måste uttrycka sig begripligt för dem som inte alls hade någon ursprunglig kunskap inom det man sysslade med – det trycket har väl varit ganska olika beroende på inom vilket fält man arbetat. Ibland har jag närt en misstanke att förkortningarna här varit avsedda att "sålla agnarna från vetet" och ställa utomstående offside i diskussionerna.
Så all heder åt din förklaring!!!

2. Akademikerstrejken kom jag som visserligen ännu inte flygfärdig efter skolan, mycket väl ihåg.
Dåvarande Mosebacke Monarki lyckades ju med ett antal intressanta inlägg med anledning av detta:

- Eftersom officerskåren tagits ut i strejk har man beslutat att lockouta Röda Armén.

- Kungahuset har varslat om strejk. Kaos på Veckojournalen.

Och så den som snuddar vid det här forumets kärnämnen:
- Den undervisning som fortfarande bedrivs i Mosebackes skolor trots strejken, är, meddelas från strejkbrytarhåll, inte någon undervisning utan en s. k. barndisposition ...

Det är rakt inte min avsikt att stänga ute någon tvärtom. Det finns allt för mycket av detta i forum av alla de slag.! Något behov av att bevisa vad jag eventuellt kan är uteslutet från min sida. Förkortningar dock en del av järnvägens förbannelser... Ibland tror jag till och med att en å kan förkortas på något sätt förmodligen som Å... Jag började på Mdö och Mdn sedan Uplx, Vgst G, Sär Sävl, dessutom var jag Jxpö, ja Du förstår man är miljöskadad.. Min signatur var till och med LJN....:-)

Jag vet precis hur det är! Även om jag hade turen att under nästan hela mitt yrkesliv kunna få dras med signaturen JM ...

Pekka Langer hade ett frågeprogram, eller vad det var, i radion vid denna tid. Han delade ut priser. Ett av de priser han delade ut var en reproduktion av tavlan "Tåget över Stora bält"- det var en "bandisposition", förklarade han.
Ja - ursäkta.
Berra

Tack för bilder och uppdatering av minnet om bandispositionerna! Själv har jag inget förflutet inom järnvägen, om jag kör fast på stationssignaturer brukar jag anlita den här sidan.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_trafikplatssignaturer_i_det_svenska_j%C3%...

Tack för bilder och uppdatering av minnet om bandispositionerna! Själv har jag inget förflutet inom järnvägen, om jag kör fast på stationssignaturer brukar jag anlita den här sidan.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_trafikplatssignaturer_i_det_svenska_j%C3%...

Passar på att tipsa om [link=https://www.tydal.nu/article/trafikplatser/]Tydals trafikplats-tjänst[/link] också.

Rekommenderas kan också Gunnar Ekevings sidor, där bla SJF 001, Förkortningar av alla de slag kan kikas på och laddas ned för det egna behovet. Gunnars sidor är en sann guldgruva!

Länken finner Du här;

https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF_001_1/index.html

Rekommenderas kan också Gunnar Ekevings sidor, där bla SJF 001, Förkortningar av alla de slag kan kikas på och laddas ned för det egna behovet. Gunnars sidor är en sann guldgruva!

Länken finner Du här;

https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF_001_1/index.html

Och [link=https://www.ekeving.se/hi/SJdok/Str_171_1958/index.html]här[/link] finns motsvarande för 1958, Str 171.

/Ola

Allt gick ju inte som bandispositioner. I mina ärvda annotationsböcker efter Carl-Erik Cederberg ser jag att han under strejken tjänstgjorde i nästan normal omfattning. Det mesta var bandispositioner men en del var tåg med ordinarie nummer som framfördes med dispens.
Kent

Allt gick ju inte som bandispositioner. I mina ärvda annotationsböcker efter Carl-Erik Cederberg ser jag att han under strejken tjänstgjorde i nästan normal omfattning. Det mesta var bandispositioner men en del var tåg med ordinarie nummer som framfördes med dispens.
Kent

Och vissa banor hade helt normal trafik eftersom tågledningen sköttes av folk organiserade i SF som inte var i strejk.

Men den här tiden minns jag, jag hade beställt möbler till min nya lägenhet som i huvudsak levererades med tåg direkt från fabriker i Västergötland, Småland m.m och dom kom fram lite pö om pö vartefter de här bandispoistionerna nu letade sig fram. Då och då ringde en man med lite äldre sirlig röst från ilgodset Stockholm (var det väl ?) och talade om att något paket kommit och när man kunde köra ut det.
Men allt kom fram och allt kördes ut till dörren.

Ett ganska inbränt minne från den strejken är Skåne Kalles glad hälsning till chefen (som var utkallad i strejk) som började jobba igen; "å så du har saknat mej?" "Självklart...det var ju bara du som kunde skriva på löneförskottet"

Lite notiser om strejken står i TÅG .
Det var SR , Statstjänstemännens Riksförbund , som gick i strejk alternativt blev lockoutade.
Vilket drabbade SJ främst genom tågledarna så att ordinarie trafik på Fjb-sträckor inte kunde gå. Trafik på sidolinjer utan Fjb gick som vanligt men t.ex Inlandsbanan fick köra sina resenärer i taxi mellan Brunflo-Östersund medans tågen gick utan resenärer.
Efter ett tag kom man på att köra godståg som bandispositioner och vanligt var att man använde dubbla lok för att inte riskera att bli stående och dessa bandispositioner väckte förargelse hos SR som ansåg det vara strejkbryteri. På Västkustbanan gick inga tåg alls och inför åtetstart fick man köra extratåg för att slipa bort rost.
Strejken varade från 5/2 till 13/3 med full trafik från 14/3 men långväga tåg över natt fick starta redan 13/3, först från Stockholm blev Nordpilen och från Göteborg Lapplandspilen.
Strejken avslutades inte genom överenskommelse och avtal utan genom regeringsbeslut att den ansågs samhällsfarlig.

Det var SR , Statstjänstemännens Riksförbund , som gick i strejk alternativt blev lockoutade.
Vilket drabbade SJ främst genom tågledarna så att ordinarie trafik på Fjb-sträckor inte kunde gå. Trafik på sidolinjer utan Fjb gick som vanligt men t.ex Inlandsbanan fick köra sina resenärer i taxi mellan Brunflo-Östersund medans tågen gick utan resenärer.

De linjer där tågdriften stoppades var sådana, där tl ändrade möten och förbigångar: Oavsett om fjb fanns eller inte. Bräcke-Östersund var en sådan linje, som ännu inte fått fjb. På Inlandsbanan m fl fick tkl själva göra sådana omläggningar. Överallt fick dock bara tl anordna och inställa tåg.

I Värmland kördes sålunda normal tågplan Kil-Torsby och Kristinehamn-Lesjöfors, medan t ex Laxå-Charlottenberg blev "bandispbana". "Disparna" - även flera i följd - legaliserades i ett telegram från dåvarande driftdirektören Ingemar Bäckström, av några därför kallad därför "bandisponenten". Han blev sedermera SL-chef.

Viss dispenstrafik på huvudlinjerna - med icke-inställda godståg - förekom, t ex eldningsoljan Norrköpings hamn > Örebro kraftvärmeverk. Detta för att strejken från början inte skulle klassas som samhällsfarlig.

Strejken gav ett stort fall framåt för den långväga busstrafiken: Turerna kördes under diverse rubriker (shoppingturer etc) för att ej bli klassade som olaga linjetrafik.

Jag deltog själv i strejken och skänkte för några år sedan mina papper om den till Jvm. Ingen av oss i H gillade den, förstod att den skulle vålla trafikbortfall. Alla utom en tillhörde vi SR. Vår ende SF-medlem kunde ensam inte uträtta mycket på tlc utan fick arbeta på tågx H.

Sedermera hälsades vi - utan skryt - välkomna tillbaka av t ex trafikmästarna på Hallsberg rbg. "Dispandet" hade tidvis varit smått kaotiskt, utan någon koordinering rbg emellan. I normalläget gick t ex direktgodståg Göteborg <> Gävle med passage av Hallsberg rbg. Nu "skickades allt på Hallsberg", som ibland var helt belamrat med vagnar.

De långväga vut avräknades, sammansattes etc som vanliga 70 km/h-godståg. Och om "inget fanns i vägen" körde man 70. "70-vutarna" observerades förstås av gd Peterson och infördes på hans initiativ i 1973 års Säo: "De visade ju sig gå bra under konflikten". Denna glosa var den officiella, "strejk" användes aldrig.

Förstås var situationen kaotisk även för lok- och lokpersonalledare: Man lappade sig fram: Till ett godsvagnssätt t ex Hallsberg > Tomteboda användes förstås helst ett Hagalundslok och en Hagalundspersonal på väntan i H. Annars fick man ta av Hallsbergs resurser och lokledaren Stockholm på liknande sätt arrangera returtjänst. När man kom hem från sådana turer visste man
aldrig exakt.

På Västkustbanan gick inga tåg alls och inför åtetstart fick man köra extratåg för att slipa bort rost.

Nog gick det väl bandispositioner, på södra delen av västkustbanan.:-|

På Västkustbanan gick inga tåg alls och inför åtetstart fick man köra extratåg för att slipa bort rost.

Nog gick det väl bandispositioner, på södra delen av västkustbanan.:-|

Fjb gick inte längre än till Ängelholm.

På Västkustbanan gick inga tåg alls och inför åtetstart fick man köra extratåg för att slipa bort rost.

Nog gick det väl bandispositioner, på södra delen av västkustbanan.:-|

I vart fall i Halmstad gick inga tåg på Vkb .
Min mamma tyckte om att se tågen från köksfönstret och hon blev glad när strejken var över och det började rulla igen.

Konflikten avslutades genom att Riksdagen antog en tjänstepliktslag den 11 mars.

Konflikten avslutades genom att Riksdagen antog en tjänstepliktslag den 11 mars.

Fast tågordningen var lite mer komplicerad:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition...

Det kördes gods norrifrån till o från Mölndals Nedre som var gräns station mot Fjärrblockeringen. Både Olskroken, Almedal och Mölndals Nedre var bevakade. Detta kan tyckas vara en strunt sträcka, men var nog så viktig. Papyrus var då en av de större kunderna, definitvt stationens största, med 20 talet ankommande och avgående vagnar per dag vid denna tid och växling 3 gånger om dagen.

På bilden ser vi hur just en sådan bandisposition, närmare bestämt vagnutagning ankommer Mölndals Nedre i Februari 1971. Föraren hete, tror jag, Olle Ohlsson om jag inte minns fel, kan dock inte gå i god för detta, så här 50 år efteråt.

I övrigt blir man glad över hur mycket kunskap och klokskap det finns i detta forum, bara genom en bild på en motortralla....

Tack allesammans för alla kloka kommentarer

Hälsar

Lasse J

PS
Märkte ni inte en enda förkortning, förutom PS och DS!:-)
DS

[img]images/uploaded/20210306112948604367ac0993e.jpg[/img]

Tjänst som tl/fjtkl krävde ursprungligen tvåårig järnvägsassistentutbildning (Jass, före 1965
stationsskrivare, sts). Motsvarande yrkesofficer, post/teleassistent vid dessa verk, kammarskrivare vid Tullen, landskanslist vid Länsstyrelse etc.

Jass hade från 1965 reglerad befordringstrappa i lönegrad A15-A19 (Lokf hade A15). Efter konflikten blev befattningarna byråassistent(bra)tjänster i lgd A21, lön och titel följdes alltjämt åt. Flera menade att denna befordran kunde nåtts i även vanlig förhandling: Utan konflikt.

Jass började dock ta slut - sista kursen hållen 1967-69. De gått vidare i administrationen, med ofta tl/fjtkl-tjänst som inpassage: En tid man följdes upp noga. Tågledningen ansågs krävande och alla passade inte för den. Trots löneförhöjningen förblev intresset svalt, särskilt bland äldre. Orter som t ex Vännäs, Ånge och Hallsberg tilltalade heller inte alla.

Även utsedda järnvägsexpeditörer (jxp) fick därför börja tas in. Först i Kiruna 1958, från 1966 i även Mellan- och Sydsverige (Hallsberg 1968). Med fjb-utbyggnaden kom de tids nog att bli flest. Från 1970-talet ansågs teoretisk tågledarkurs behövas, utöver inövningen vid panelen. Den omfattade vissa trafiktekniska delar i jass-kursen, men inte tarifflära, trafikekonomi etc.

Titeln ändrades 1973 till trafikledare (tle), från både byråassistent och lokinspektor: Kanske med baktanken att i vart fall delvis slå samman tjänsterna, som skett i liten skala vid TGOJ. Vid SJ ville dock ytterst få - från både fjb- och loksidan - öka ut reviren.

SJ tle-kurser hölls i Mjölby. Örebro och Norrköpings trafikdistrikt brukade låna ut lärare till ämnena Säo och tidtabellskonstruktion. Givetvis har kursen omstöpts, bl a efter trafikledningens övergång till BV.

Siste sts/jassutbildade trafikledare pensionerades i Malmö 2007. Siste sts/jassutbildade överhuvudtaget i Stockholm 2013. En 157-årig yrkeskategori hade gjort sitt.

Där har vi väl en sån där BJ-godsvagn?

Under konflikten kunde man få se en del ovanliga lokkombinationer i bandisparna. Här är bara ett par exempel från Linköping.
17 februari: Hc 532 + Ra 847 med godsvagnar på väg mot Norrköpingshållet.
25 februari; F 602 + F 701 med 68 axlar godsvagnar, också på väg mot Norrköping.

De kunde också vara rejält tunga:
71 02 18: bandisp Jönköping - Nässjö Da 912+935 med 122 axlar och 1320 ton.
Bland de tåg som gick med tågnummer var lgt 6003 -6022 Nässjö -Lidnäs (norr om Alvesta) Detta verkar ha gått regelbundet. Vad kan det vara för speciellt med detta eftersom det gick som tåg och inte som bandisp?
Kent

De kunde också vara rejält tunga:
71 02 18: bandisp Jönköping - Nässjö Da 912+935 med 122 axlar och 1320 ton.
Bland de tåg som gick med tågnummer var lgt 6003 -6022 Nässjö -Lidnäs (norr om Alvesta) Detta verkar ha gått regelbundet. Vad kan det vara för speciellt med detta eftersom det gick som tåg och inte som bandisp?

Kan det ha varit mjölktåget som ansågs som samhällsviktigt? I och för sig lastades väl detta i Rörvik, men det kanske behövde köra längre för rundgång.

De kunde också vara rejält tunga:
71 02 18: bandisp Jönköping - Nässjö Da 912+935 med 122 axlar och 1320 ton.
Bland de tåg som gick med tågnummer var lgt 6003 -6022 Nässjö -Lidnäs (norr om Alvesta) Detta verkar ha gått regelbundet. Vad kan det vara för speciellt med detta eftersom det gick som tåg och inte som bandisp?
Kent

8947 - 8944 gick Norrköping - Linköping o.å. Oljevagnar till värmeverket i Linköping. Dessutom gick tydligen 6921 - 6922, oklart vilken sträcka.
710218 bestod 8944 av T43 240 + 238 + 110 axlar.
710303 bestod 8947 av T43 238 + T21 83 + 6 Uh + 9 Uahs
Bara ett par exempel.

6922 och 6921 hittar jag i annotatiosböckerna: (N==Nässjö, Lp = Linköping)
71 03 17 6922 N – Lp, Du 388 + 310, 73 axlar, 1000 ton
71 03 17 6921 Lp – N, Du 342 + 377. 48 axlar, 798 ton
Det troliga är väl att tågen gick N – Lp – N, men det kan ju också komma längre ifrån med förarbyte i Nässjö.
Kent

6922 och 6921 hittar jag i annotatiosböckerna: (N==Nässjö, Lp = Linköping)
71 03 17 6922 N – Lp, Du 388 + 310, 73 axlar, 1000 ton
71 03 17 6921 Lp – N, Du 342 + 377. 48 axlar, 798 ton
Det troliga är väl att tågen gick N – Lp – N, men det kan ju också komma längre ifrån med förarbyte i Nässjö.
Kent

Hittade en dagorder för Linköping C 710224. Där framgår att 6921 - 6922 gick Norrköping - Nässjö o.å. Förarbyte med varandra i Linköping.
Dessutom var det ganska många godståg som gick. Här är en (kanske ointressant) lista:
6020 Nässjö - Tomteboda
6003 Tomteboda - Malmö
6015 Tomteboda - Nässjö
6022 Malmö - Norrköping
8944 Linköping - Norrköping
8947 Norrköping - Linköping
6990 Mjölby - Norrköping
6029 Norrköping - Nässjö

På Hultsfred och Västerviksbanorna gick persontågen 2246, 2241, 2242, 3423, 3424 och 2245.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Strejk, 50 år sedan (Järnväg allmänt)

Ett önskemål angående förkortningar

Ett önskemål angående förkortningar

Ett önskemål angående förkortningar

Ett önskemål angående förkortningar

Ett önskemål angående förkortningar

Ett önskemål angående förkortningar

Ett önskemål angående förkortningar

Ett önskemål angående förkortningar

Ett önskemål angående förkortningar

Ett önskemål angående förkortningar