Av vilken anledning frågar du när du uppenbarligen har svaret?

Ämnet tas upp i denna tråd. YEJ 11 nämns dock inte där men det gör Anders Sandgren här.

Även SWB hade två tanklok med passage genom kolfick

HHJ 31, ombyggt till tanklok med korridor.

https://digitaltmuseum.se/021018095603/helsingborg-hassleholms-jarnvag-hhj-lok-31

// Håkan

HHJ 31, byggt i Helsingborg 1907 som 1B-2 blev ombyggt 1930 till 1B2', troligen för att möjliggöra billigare personal genom enmansbetjäning utan eldare där konduktören skulle kunna hjälpa till med eldningen vid behov och då behövde genomgång till loket.
Flera andra exempel på tanklok eller tenderlok ombyggda till tanklok med genomgång finns, t ex det lilla Munktellbyggda 1B-tankloket som stod i Älmhult, urspr NOJ 2 "Sjögle" eller nåt sånt.
Var möjligen också YEJ 11 ombyggt till tanklok med genomgång av samma anledning? Ett antal överblivna tendrar som i vissa fall byggdes om till plogar tyder på att detta var relativt vanligt. I Ystad stod väl länge som det då stavades "Sven Trägårds tänder".
Fast att kalla denna passage genom kolfickan för korridortender är väl lite att ta i, dylika förekom väl främst i Storbritannien där man med stora kolförråd kunde köra långa sträckor nonstop med hjälp av vattentagning under gång med såna där långa vattenrännor i mitten av spåret, vad de nu kan kallas med en adekvat svensk vokabulär. Den trånga korridoren på tenderns ena sida kunde då medge utbyte av lokpersonal under gång. Förmodar att speciellt Richard Loe kan ge exempel på sådana?
/CEO

Min far, som började vid SJ som stationskarl i Tomelilla 1945, har berättat att han ibland fick hoppa in som konduktör på sträckan till Sankt Olof. Då ingick att han vid definierade tillfällen skulle befinna sig på lokets eldarsida för att hjälpa till med uppsikten eftersom loket var enbemannat. För det ändamålet var loket försett med genomgång.

Innan förstatligandet kördes det enbemannat Ystad-Brösarp vad jag förstått. Inte genom min far, dock.

Jim