Trångt i Vislanda - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

En bild från Vislanda från år 1969:

[image]

Bilden föranleder följande funderingar (har detta varit uppe tidigare ber jag om överseende):

När en befintlig, oftast normalspårig, järnväg vid ett senare tillfälle skulle korsas av en genomgående smalspårsbana måste ju en viktig fråga varit om hur dragningen av banan förbi ett befintligt stationshus skulle genomföras. Ofta blev väl lösningen att smalspåret förlades längre från stationshuset, modell Vara, Stenstorp m fl. I andra fall byggdes antagligen nytt stationshus (kommer dock inte på något fall med genomgående smalspår). I några fall kom smalspåret före normalspåret som i Åseda och då placerades normalspåret längre från stationshuset än smalspåret.

Men i Vislanda placerades smalspåret med "skohorn" mellan stationshuset och normalspåret. Södra stambanan öppnades på platsen 1862 och Karlshamn-Vislanda järnväg 1874, medan Vislanda-Bolmens Järnväg kom 1878 (om jag tolkat tillgänglig information rätt). Kanske var det vid den senare tidpunkten spåret drogs förbi stationshuset. Den förhållandevis stora smalspårsbangården söder om stationen kom förmodligen i det tidigare skedet (1874) och kompletterades sedan med ytterligare ett mötesspår norr om stationshuset när banan till Bolmen öppnades. Men förbi stationshuset fanns som sagt bara plats för ett spår.

Frågan är om denna historiebeskrivning är korrekt och om då stationshuset är originalhuset från år 1862? Finns Vislandamodellen även på andra håll? Kunde resandeutbyte ske samtidigt med mötande tåg? Intressant för övrigt med den underfart under SSB norr om Vislanda station som dragningen av ViBJ medfört. Denna möjliggjordes troligen av en förmodad låg grundvattenyta i genomsläppligt isälvsmaterial. För pumpstation var nog inte aktuell eller ens praktiskt möjlig. Kanske löper SSB på viss bank på platsen också vilket ju minskade schaktdjupet.

Glad Påsk till er alla!

Stationshuset var av Gnestamodellen och fanns också i Sävsjö, Moheda, Liatorp, Hästveda, Sörby, Finnerödja, Pålsboda, Kilsmo, Skebokvarn och Björnlunda. Det byggdes vid stambanans tillkomst 1862 och revs 1969.

Det finns en trevlig bok, en bildberättelse om järnvägen i Vislanda, utgiven 2015 av Vislanda Hembygdsförening, En hastig titt i boken ger ingen klarhet om smalspårets passage av stationshuset eller om ev. alternativ till "skohornsdragningen". Boken heter "Vislanda, järnvägen" och har ISBN-nummer 978-91-982649-0-6.

Olskroken kan väl vara ett exempel. När man 1932 drog om linjen till nya stationen gick linjen genom en tunnel under VSB norr om kroken. Jag vet inte hur man annars skulle löst frågan då VGJ nya stn låg på samma sida som kroken och man knappast kunde korsa alla spåren till centralen i plan. Jag vet inte om det blev så trångt. även om linjn lades mellan SJ spår och huset. Som i Vislanda ungefär. I Vara var väl läget rätt naturligt. Linjen kommer in från Göteborg på andra sidan bangården från stn. huset sett Där fanns ju utrymmen för VGJ spår. Korsningen i plan blev med ett spår mot Skara åt Herrljunga till. I Bäckefors korsade ULB DJ med viadukt norr om stn.. Också ett naturligt val.

Lite mer funderingar kring tillkommande smalspårsbanas korsning av befintligt normalspår (har kanske behandlats förr i forumet:-) ):

Korsande smalspår över ett befintligt normalspår på smalspårsviadukt över normalspåret fanns i Bäckefors som du nämnt samt i Munkedal, Lärje, Fågelsta, Skänninge, Deje, Ockelbo, m fl. I Uddevalla kom smalspåret före normalspåret så det var lite annorlunda.

Korsande smalspår under ett befintligt normalspår fanns i Vislanda, Pålsboda, gluggen för VGJ under VSB öster om Olskroken som du också nämnt, Stavsjö, Lerbäck m fl.

Plankorsningar (spårkors) smalspår/normalspår fanns i Vara, Stenstorp, Åseda, Kimstad. Var mer?

Givetvis finns massor av torvbanor och liknande som korsar normalspår men det bär kanske för långt att utreda.

Andra frågor som någon kanske vet mer om: I Ullared var väl smalspåret FJ först, men skedde korsning över eller under Varberg-Ätran eller med spårkors? Motsvarande frågeställning i Vetlanda och Sävsjöström. Och hur skedde NKlJ korsning med normalspåret Karlstad? Korsningen mellan de två olika smalspåren 600/1067 i Nättraby?

Jag vill bara tillägga att i Håkantorp (mellan Vara och Vänersborg) korsade 891-spåret Lidköping - Håkantorp - Tumleberg normalspåret Herrljunga - Uddevalla i norra bangårdsänden. Så var det till dess Lidköpingsbanan breddades på 1950-talet.
Sven B

Plankorsningar (spårkors) smalspår/normalspår fanns i Vara, Stenstorp, Åseda, Kimstad. Var mer?

Andra frågor som någon kanske vet mer om: I Ullared var väl smalspåret FJ först, men skedde korsning över eller under Varberg-Ätran eller med spårkors? Motsvarande frågeställning i Vetlanda och Sävsjöström. Och hur skedde NKlJ korsning med normalspåret Karlstad? Korsningen mellan de två olika smalspåren 600/1067 i Nättraby?

I Sävsjöström var normalspåret först och när sedan smalspåret kom blev det så trångt att man fick flytta stationshuset till andra sidan bangården, där det står än idag.

Banorna korsade varandra i ett plan (spårkors) ungefär 200 meter sydöst om den yttersta växeln på normalspårsbangården.

Andra frågor som någon kanske vet mer om: I Ullared var väl smalspåret FJ först, men skedde korsning över eller under Varberg-Ätran eller med spårkors? Motsvarande frågeställning i Vetlanda och Sävsjöström. Och hur skedde NKlJ korsning med normalspåret Karlstad? Korsningen mellan de två olika smalspåren 600/1067 i Nättraby?

Ullared

/Ola

Lite förvånande ändå att banan som först var på plats, FJ ca år 1894, hamnade över WBÄJ från 1911. Gjorde man månne en linjeomläggning av FJ i samband med att normalspåret kom? Eller ett tillfälligt förbigångsspår? Sådana stenlandfästen bygger man ju inte på en helg.

Andra frågor som någon kanske vet mer om: I Ullared var väl smalspåret FJ först, men skedde korsning över eller under Varberg-Ätran eller med spårkors? Motsvarande frågeställning i Vetlanda och Sävsjöström. Och hur skedde NKlJ korsning med normalspåret Karlstad? Korsningen mellan de två olika smalspåren 600/1067 i Nättraby?

I Vetlanda har jag bestämt för mig att det fanns ett spårkryss i södra delen av bangården, 891-bangård väster om 1435.

I Karlstad fanns väl ingen egentlig korsning? Utan istället treskensspår som möjliggjorde att spårvidderna kunde korsa varandra. Motsvarande gällde i Växjö med en uppsjö av tre- och fyrskensspår när det var som mest.

Lite mer funderingar kring tillkommande smalspårsbanas korsning av befintligt normalspår (har kanske behandlats förr i forumet:-) ):

Korsande smalspår över ett befintligt normalspår på smalspårsviadukt över normalspåret fanns i Bäckefors som du nämnt samt i Munkedal, Lärje, Fågelsta, Skänninge, Deje, Ockelbo, m fl.

Uddevalla kom smalspåret före normalspåret så det var lite annorlunda.

Korsande smalspår under ett befintligt normalspår fanns i Vislanda, Pålsboda, gluggen för VGJ under VSB öster om Olskroken som du också nämnt, Stavsjö, Lerbäck m fl.

Plankorsningar (spårkors) smalspår/normalspår fanns i Vara, Stenstorp, Åseda, Kimstad. Var mer?

Givetvis finns massor av torvbanor och liknande som korsar normalspår men det bär kanske för långt att utreda.

Andra frågor som någon kanske vet mer om: I Ullared var väl smalspåret FJ först, men skedde korsning över eller under Varberg-Ätran eller med spårkors? Motsvarande frågeställning i Vetlanda och Sävsjöström. Och hur skedde NKlJ korsning med normalspåret Karlstad? Korsningen mellan de två olika smalspåren 600/1067 i Nättraby?

Nej, Fågelsta hade plankorsning. Likaså i Öxnered och Herrljunga.

Däremot var det planskilt (bro för smalspåret) i Hamrångefjärden,
Linköping och Munkedal. Likaså i Albano, där smalspåret dessutom har dubbelspår.

Edit: Nättraby hade naturligtvis smalspår både över och under, men det det smalaste spåret gick underst.

Lite mer funderingar kring tillkommande smalspårsbanas korsning av befintligt normalspår (har kanske behandlats förr i forumet:-) ):

Korsande smalspår över ett befintligt normalspår på smalspårsviadukt över normalspåret fanns i Bäckefors som du nämnt samt i Munkedal, Lärje, Fågelsta, Skänninge, Deje, Ockelbo, m fl.

Uddevalla kom smalspåret före normalspåret så det var lite annorlunda.

Korsande smalspår under ett befintligt normalspår fanns i Vislanda, Pålsboda, gluggen för VGJ under VSB öster om Olskroken som du också nämnt, Stavsjö, Lerbäck m fl.

Plankorsningar (spårkors) smalspår/normalspår fanns i Vara, Stenstorp, Åseda, Kimstad. Var mer?

Givetvis finns massor av torvbanor och liknande som korsar normalspår men det bär kanske för långt att utreda.

Andra frågor som någon kanske vet mer om: I Ullared var väl smalspåret FJ först, men skedde korsning över eller under Varberg-Ätran eller med spårkors? Motsvarande frågeställning i Vetlanda och Sävsjöström. Och hur skedde NKlJ korsning med normalspåret Karlstad? Korsningen mellan de två olika smalspåren 600/1067 i Nättraby?

Nej, Fågelsta hade plankorsning. Likaså i Öxnered och Herrljunga.

Däremot var det planskilt (bro för smalspåret) i Hamrångefjärden och

Linköping. Likaså i Albano, där smalspåret dessutom har dubbelspår.

Edit: Nättraby hade naturligtvis smalspår både över och under, men det det smalaste spåret gick underst.

Lägger till Vikersvik och Ljungby med plankorsning. Och Hultsfred med smalspåret på bro.

I Krampen gick väl smalspåret under normalspåret?

I Vallvik fick smalspåret under normalspåret

Lägger till Vikersvik och Ljungby med plankorsning. Och Hultsfred med smalspåret på bro.

Ljungby var minst sagt speciellt. Norr om bangården fanns det en kombinerad plankorsning och fyrvägskorsning, söder om bangården var det ett spårkors alldeles intill plankorsningen med riks-ettan. Den norra korsningsbastarden har jag sett, om dock med bara ett spår, men den södra har jag inte ens sett på foto.

Lite mer funderingar kring tillkommande smalspårsbanas korsning av befintligt normalspår (har kanske behandlats förr i forumet:-) ):

Korsande smalspår över ett befintligt normalspår på smalspårsviadukt över normalspåret fanns i Bäckefors som du nämnt samt i Munkedal, Lärje, Fågelsta, Skänninge, Deje, Ockelbo, m fl.

Uddevalla kom smalspåret före normalspåret så det var lite annorlunda.

Korsande smalspår under ett befintligt normalspår fanns i Vislanda, Pålsboda, gluggen för VGJ under VSB öster om Olskroken som du också nämnt, Stavsjö, Lerbäck m fl.

Plankorsningar (spårkors) smalspår/normalspår fanns i Vara, Stenstorp, Åseda, Kimstad. Var mer?

Givetvis finns massor av torvbanor och liknande som korsar normalspår men det bär kanske för långt att utreda.

Andra frågor som någon kanske vet mer om: I Ullared var väl smalspåret FJ först, men skedde korsning över eller under Varberg-Ätran eller med spårkors? Motsvarande frågeställning i Vetlanda och Sävsjöström. Och hur skedde NKlJ korsning med normalspåret Karlstad? Korsningen mellan de två olika smalspåren 600/1067 i Nättraby?

Nej, Fågelsta hade plankorsning. Likaså i Öxnered och Herrljunga.

Däremot var det planskilt (bro för smalspåret) i Hamrångefjärden,
Linköping och Munkedal. Likaså i Albano, där smalspåret dessutom har dubbelspår.

Edit: Nättraby hade naturligtvis smalspår både över och under, men det det smalaste spåret gick underst.

Kimstad kan läggas till de stationer där smalspår och normalspår korsade i plan.

Lite mer funderingar kring tillkommande smalspårsbanas korsning av befintligt normalspår (har kanske behandlats förr i forumet:-) ):

Korsande smalspår över ett befintligt normalspår på smalspårsviadukt över normalspåret fanns i Bäckefors som du nämnt samt i Munkedal, Lärje, Fågelsta, Skänninge, Deje, Ockelbo, m fl.

Uddevalla kom smalspåret före normalspåret så det var lite annorlunda.

Korsande smalspår under ett befintligt normalspår fanns i Vislanda, Pålsboda, gluggen för VGJ under VSB öster om Olskroken som du också nämnt, Stavsjö, Lerbäck m fl.

Plankorsningar (spårkors) smalspår/normalspår fanns i Vara, Stenstorp, Åseda, Kimstad. Var mer?

Givetvis finns massor av torvbanor och liknande som korsar normalspår men det bär kanske för långt att utreda.

Andra frågor som någon kanske vet mer om: I Ullared var väl smalspåret FJ först, men skedde korsning över eller under Varberg-Ätran eller med spårkors? Motsvarande frågeställning i Vetlanda och Sävsjöström. Och hur skedde NKlJ korsning med normalspåret Karlstad? Korsningen mellan de två olika smalspåren 600/1067 i Nättraby?

Nej, Fågelsta hade plankorsning. Likaså i Öxnered och Herrljunga.

Däremot var det planskilt (bro för smalspåret) i Hamrångefjärden,
Linköping och Munkedal. Likaså i Albano, där smalspåret dessutom har dubbelspår.

Edit: Nättraby hade naturligtvis smalspår både över och under, men det det smalaste spåret gick underst.

Kimstad kan läggas till de stationer där smalspår och normalspår korsade i plan.

Har någon nämnt Håkantorp och Åtvidaberg? Ovanligt pedagogisk bild från Sockna.

Sedan har vi ju Växjö med sina varianter. Låt gå att det inte var några korsningar där två tågspår möttes men det berörde tågspår för 891 och 1435 som korsades av sidorspår. 1067/1435, 891/1435 och 891+1067/1435 fanns. Sedan den ganska långa lösningen där 1067 tog sig från sydöstra änden av bangården till den nordvästra och stora delar av 891-bangården korsades med hjälp av treskensspår.

Ska man räkna in märkliga lösningar så kanske Västervik kvalar in? Lokstallet fick normalspår i ett skepp efter att norra banan breddats. För att nå det fick man åka zick-zack på treskensspår för att nå rent 1435-spår in i stallet.

Ang Nättraby, Häradsekonomiska kartan 1915-19:

[image]

Ser inte ut som att det fanns omstigningsmöjlighet för resande i Nättraby mellan NAEJ och BKB, än mindre för godsomlastning. MBlJ var väl något före NAEJ på platsen. Men antagligen var trafiken på NAEJ helt inriktad på omstigning/-lastning i Nättrabyhamn på båt mot Karlskrona. Men hur gjorde trafikanter från NAEJ västerut i Blekinge? Kanske inte fanns någon trafik att tala om.

Ang Nättraby, Häradsekonomiska kartan 1915-19:

Ser inte ut som att det fanns omstigningsmöjlighet för resande i Nättraby mellan NAEJ och BKB, än mindre för godsomlastning. MBlJ var väl något före NAEJ på platsen. Men antagligen var trafiken på NAEJ helt inriktad på omstigning/-lastning i Nättrabyhamn på båt mot Karlskrona. Men hur gjorde trafikanter från NAEJ västerut i Blekinge? Kanske inte fanns någon trafik att tala om.

Omlastning gick väl utmärkt, eller ser du inte att det finns ett anslutningsspår norrifrån på NAEJ in till Nättraby bangård? Kanske man t o m körde in med persontåg där också?

Såg inte det anslutningsspåret men så är det ju.

Såg inte det anslutningsspåret men så är det ju.

Rekommenderar den omfångsrika boken ”NAEJ Nättrabybanan” av Lennart Welander.
Och ja tågen angjorde både slutstation Nättrabyhamn med anslutning till ångslup och Nättraby Norra med tåganslutningar på BKB .
Oftast var det blandade tåg med både gods och resande.

Nej, Fågelsta hade plankorsning. Likaså i Öxnered och Herrljunga.

I Hästholmen korsade MHJ FVÖJ/MÖJ för nerfarten till hamnen. Men det kanske inte räknas i det här sammanhanget eftersom det mer rör sig om sidospår och tågen i alla fall på MÖJ gick ner dit som växling under uppehållet.
I Vimmerby korsade Vimmerby-Ydrefors ÖCJ; LInköping-Hultsfred, i plan.

Däremot var det planskilt (bro för smalspåret) i Hamrångefjärden,
Linköping och Munkedal. Likaså i Albano, där smalspåret dessutom har dubbelspår.

Även om Linköping-Ringstorp, MÖJ, passerade stambanan, SJ, i en viadukt så fanns det två plankorsningar normalspår-smalspår i Linköping. En vid personbangården där hamnspåret korsade MÖJ och en norr om lokstallsområdet där normalspåret korsade smalspåret för att komma till Slakthuset och Sockerbruket. De korsningarna borde på något sätt vara förreglade eftersom de korsade MÖJ huvudspår. Hittar inget om det i TÖJ/MÖJ och SJ linjeböcker. Kanske också vid sidan om huvudämnet.

I Vimmerby korsade Vimmerby-Ydrefors ÖCJ;

Tittade på bangårdsritningen för Vimmerby på bangårdar.se men där finns inte fortsättningen till Ydrefors med. Har den rivits eller är ännu inte byggd på bangårdsritningen? Banan till Ydrefors försvann redan på 30-talet väl?

Hittar inget plattformsspår för smalspåret, var låg plattformen för banan till Spångenäs?

http://www.bangardar.se/filer/ritningar/J2-jpeg/Jvm1184_J2_-1807.jpg

I Vimmerby korsade Vimmerby-Ydrefors ÖCJ;

Tittade på bangårdsritningen för Vimmerby på bangårdar.se men där finns inte fortsättningen till Ydrefors med. Har den rivits eller är ännu inte byggd på bangårdsritningen? Banan till Ydrefors försvann redan på 30-talet väl?

Hittar inget plattformsspår för smalspåret, var låg plattformen för banan till Spångenäs?

http://www.bangardar.se/filer/ritningar/J2-jpeg/Jvm1184_J2_-1807.jpg

Linjen till Ydrefors existerade mellan 1924 och 1940, nedlagd nyårsdagen just 1940 och mig veterligen riven ganska snart efter detta. Bangårdsritningen ser betydligt äldre ut, så jag gissar på att den är från före 1924.

I Vimmerby korsade Vimmerby-Ydrefors ÖCJ;

Tittade på bangårdsritningen för Vimmerby på bangårdar.se men där finns inte fortsättningen till Ydrefors med. Har den rivits eller är ännu inte byggd på bangårdsritningen? Banan till Ydrefors försvann redan på 30-talet väl?

Hittar inget plattformsspår för smalspåret, var låg plattformen för banan till Spångenäs?

http://www.bangardar.se/filer/ritningar/J2-jpeg/Jvm1184_J2_-1807.jpg

Linjen till Ydrefors existerade mellan 1924 och 1940, nedlagd nyårsdagen just 1940 och mig veterligen riven ganska snart efter detta. Bangårdsritningen ser betydligt äldre ut, så jag gissar på att den är från före 1924.

Ca 1916-1924 är rimligt. Spåret som användes av smalspårstågen de sista åren finns inte med, det kan ju ha tillkommit när banan mot Ydrefors byggdes och eftersom det hade bra placering så behölls en del efter 1940. Frågan är då var smalspårstågen stannade de första åren?

I Vimmerby korsade Vimmerby-Ydrefors ÖCJ;

Tittade på bangårdsritningen för Vimmerby på bangårdar.se men där finns inte fortsättningen till Ydrefors med. Har den rivits eller är ännu inte byggd på bangårdsritningen? Banan till Ydrefors försvann redan på 30-talet väl?

Hittar inget plattformsspår för smalspåret, var låg plattformen för banan till Spångenäs?

En liten vink om hur det såg ut efter att banan mot Ydrefors lagts ner vid årsskiftet 1939-40. Någon regelrätt plattform verkar inte ha funnits utan det var nog träpallar som gällde. Stationshuset på bilden finns ju kvar så det är ett bra riktmärke för var tågen stannade. Själva bangården var lite vid sidan om, både för smal- och normalspår. Någon annan får gärna fylla i hur det var före 1940, banan har ju passerat gamla stationshuset på något vis.

Äldre karta men utan årtal, efter 1940. Gamla banan mot Ydrefors syns tydligt.

Sista året med smalspårstrafik.

I Vimmerby korsade Vimmerby-Ydrefors ÖCJ;

Tittade på bangårdsritningen för Vimmerby på bangårdar.se men där finns inte fortsättningen till Ydrefors med. Har den rivits eller är ännu inte byggd på bangårdsritningen? Banan till Ydrefors försvann redan på 30-talet väl?

Hittar inget plattformsspår för smalspåret, var låg plattformen för banan till Spångenäs?

En liten vink om hur det såg ut efter att banan mot Ydrefors lagts ner vid årsskiftet 1939-40. Någon regelrätt plattform verkar inte ha funnits utan det var nog träpallar som gällde. Stationshuset på bilden finns ju kvar så det är ett bra riktmärke för var tågen stannade. Själva bangården var lite vid sidan om, både för smal- och normalspår. Någon annan får gärna fylla i hur det var före 1940, banan har ju passerat gamla stationshuset på något vis.

Äldre karta men utan årtal, efter 1940. Gamla banan mot Ydrefors syns tydligt.

Sista året med smalspårstrafik.

På kartan så är ju smalspåret inritat mellan stationshuset och normalspåret och ända förbi korsningen med vägen till Videslätt.

I Vimmerby korsade Vimmerby-Ydrefors ÖCJ;

Tittade på bangårdsritningen för Vimmerby på bangårdar.se men där finns inte fortsättningen till Ydrefors med. Har den rivits eller är ännu inte byggd på bangårdsritningen? Banan till Ydrefors försvann redan på 30-talet väl?

Hittar inget plattformsspår för smalspåret, var låg plattformen för banan till Spångenäs?

En liten vink om hur det såg ut efter att banan mot Ydrefors lagts ner vid årsskiftet 1939-40. Någon regelrätt plattform verkar inte ha funnits utan det var nog träpallar som gällde. Stationshuset på bilden finns ju kvar så det är ett bra riktmärke för var tågen stannade. Själva bangården var lite vid sidan om, både för smal- och normalspår. Någon annan får gärna fylla i hur det var före 1940, banan har ju passerat gamla stationshuset på något vis.

Äldre karta men utan årtal, efter 1940. Gamla banan mot Ydrefors syns tydligt.

Sista året med smalspårstrafik.

På kartan så är ju smalspåret inritat mellan stationshuset och normalspåret och ända förbi korsningen med vägen till Videslätt.

När du säger det så. Jag blev osäker när det bara var ett normalspår utritat mitt för stationshuset.

I Vimmerby korsade Vimmerby-Ydrefors ÖCJ;

Tittade på bangårdsritningen för Vimmerby på bangårdar.se men där finns inte fortsättningen till Ydrefors med. Har den rivits eller är ännu inte byggd på bangårdsritningen? Banan till Ydrefors försvann redan på 30-talet väl?

Hittar inget plattformsspår för smalspåret, var låg plattformen för banan till Spångenäs?

En liten vink om hur det såg ut efter att banan mot Ydrefors lagts ner vid årsskiftet 1939-40. Någon regelrätt plattform verkar inte ha funnits utan det var nog träpallar som gällde. Stationshuset på bilden finns ju kvar så det är ett bra riktmärke för var tågen stannade. Själva bangården var lite vid sidan om, både för smal- och normalspår. Någon annan får gärna fylla i hur det var före 1940, banan har ju passerat gamla stationshuset på något vis.

Äldre karta men utan årtal, efter 1940. Gamla banan mot Ydrefors syns tydligt.

Sista året med smalspårstrafik.

På kartan så är ju smalspåret inritat mellan stationshuset och normalspåret och ända förbi korsningen med vägen till Videslätt.

När du säger det så. Jag blev osäker när det bara var ett normalspår utritat mitt för stationshuset.

Jämför även med denna ritning.
Själva korsningen är bortretuscherad men spåren framför stationshuset finns kvar.

/Ola

I Vimmerby korsade Vimmerby-Ydrefors ÖCJ;

Tittade på bangårdsritningen för Vimmerby på bangårdar.se men där finns inte fortsättningen till Ydrefors med. Har den rivits eller är ännu inte byggd på bangårdsritningen? Banan till Ydrefors försvann redan på 30-talet väl?

Hittar inget plattformsspår för smalspåret, var låg plattformen för banan till Spångenäs?

En liten vink om hur det såg ut efter att banan mot Ydrefors lagts ner vid årsskiftet 1939-40. Någon regelrätt plattform verkar inte ha funnits utan det var nog träpallar som gällde. Stationshuset på bilden finns ju kvar så det är ett bra riktmärke för var tågen stannade. Själva bangården var lite vid sidan om, både för smal- och normalspår. Någon annan får gärna fylla i hur det var före 1940, banan har ju passerat gamla stationshuset på något vis.

Äldre karta men utan årtal, efter 1940. Gamla banan mot Ydrefors syns tydligt.

Sista året med smalspårstrafik.

På kartan så är ju smalspåret inritat mellan stationshuset och normalspåret och ända förbi korsningen med vägen till Videslätt.

När du säger det så. Jag blev osäker när det bara var ett normalspår utritat mitt för stationshuset.

Jämför även med denna ritning.
Själva korsningen är bortretuscherad men spåren framför stationshuset finns kvar.

/Ola

T o m två smala spår.

Hittar inget plattformsspår för smalspåret, var låg plattformen för banan till Spångenäs?

Spårplanen före Ydrebanan repeterad

Min gissning är att tåget vid ankomst antagligen kördes genom rundspåret och ut på lastkajsspåret så att personvagnen kom så nära stationshuset som möjligt och efter avstigning backades tillbaka till rundspåret för vidare växling. Inför avgång backades tåget ned från rundspåret så att personvagnen kom så nära stationshuset som möjligt.
Vid blandade tåg, som det antagligen oftast var frågan om borde personvagnen gått i Vimmerbyändan av tåget.

Jämför även med denna ritning.
Själva korsningen är bortretuscherad men spåren framför stationshuset finns kvar.

Ur den ritningen går det att utläsa en hel del.

För det första medförde förlängningen till Ydre antagligen att normalspårets vagnvåg måste flyttas eftersom den låg i vägen för den nya infarten från Spångenäs. (Alternativt baxades normalspårets tågspår bort från smalspåret för att tränga in den nya infarten.)

Vidare är in- och utfarten från Spångenäs komplicerad. Från lokstallet är växel nummer 8 skyddsväxel, men eftersom båda spåren leder till korsning med tågvägen är det ena spåret (skyddspåret) kompletterad med en spårspärr. Från bangården skyddas tågvägen av två spårspärrar varav den ena är förreglad i ställverket, övriga spärrar och växel 8 är låsta med K-låg som förreglas i denna spärr.
Samtliga smalspårsväxlar var oförreglade, så det var tekniskt möjligt (men antagligen förbjudet) att ta in tågen direkt på den gamla bangården.

Följande signaler kan spåras:
A: infart på normalspåret från Linköping: en vinge till spår III, två vingar till spår IV
B: infart på normalspåret från Hultsfred: en vinge till spår III, två vingar till spår IV
C: infart på smalspåret från Ydre. En vinge både till spår I och II
D: Infart på smalspåret från Spångenäs. En vinge både till spår I och II
E: Utfart på smalspåret mot Spångenäs. En vinge gällande både för spår I och II
F: Utfart på normalspåret mot Linköping. En vinge gällande både för spår III och IV
Utfartssignal mot Ydre och Hultsfred verkar aldrig ha funnits.

Utfartssignal F förreglade två spårspärrar och två växlar på sidospåret bortom den gamla korsningen med Ydrespåret. Tidigare torde den även förreglat en skyddsväxel på Ydrespåret, vilket troligen var skälet till att signalen ställdes upp till att börja med. Den ena spårspärren är för övrigt udda: den ligger mellan två växlar, den i linjen är förreglad medan den på sidospåret är olåst. Den normala lösningen borde varit att förregla den olåsta växeln och eliminera spårspärren.

Hittar inget plattformsspår för smalspåret, var låg plattformen för banan till Spångenäs?

Spårplanen före Ydrebanan repeterad

Min gissning är att tåget vid ankomst antagligen kördes genom rundspåret och ut på lastkajsspåret så att personvagnen kom så nära stationshuset som möjligt och efter avstigning backades tillbaka till rundspåret för vidare växling. Inför avgång backades tåget ned från rundspåret så att personvagnen kom så nära stationshuset som möjligt.
Vid blandade tåg, som det antagligen oftast var frågan om borde personvagnen gått i Vimmerbyändan av tåget.

Jämför även med denna ritning.
Själva korsningen är bortretuscherad men spåren framför stationshuset finns kvar.

---

SI

Jag tror också att der där påstigning på smalspårstågen skedde före 1924.

Jag tror de stannade mellan växel 8 och lastkajen, d v s så nära stationshuset som möjligt. På den här ritningen finns något som skulle kunna vara en plankgång mellan stationshusets gavel och just den delen av smalspåret där en personvagn skulle kunna vara någorlunda tillgänglig för påstigande. Jag vet inte om det är en plankgång eller något annat, men på denna bild kan man ana en plankgång om man riktigt anstränger sig.

Här kan man väl ana två smala spår uppe på normalspårplattformen. Dito. En tredje bild. Och en fjärde.

Här ser man Ydrebanans banvall i båge ut åt höger men kan även ana smalspåren mellan stationshuset och normalspåren. Det verkar byggts ett omlastningsmagasin där jag tror att av- och påstigning på smalspåret var före 1924. En liknande men tydligare bild.

Nya och gamla stationshusen och ett kapat smalspår (med "rälsbusspall").

En senare bild där smalspåret är kapat söder om (nya) stationshuset och har rundgångsspår i kurvan. Även det ursprungliga rundgångsspåret på godsbangården är borttaget och omlastningsmagasinet där jag tror att av- och påstigning skedde före 1924 syns tydligt.

X1 i växeln till ursprungliga rundgångsspåret med vid omlastningsmagasinet i bakgrunden.

Gammal tråd om Vimmerby.

Märstabuss vid stoppbocken. Dito, "Avgång!"

Infarten från Spångenäs:
https://digitaltmuseum.se/021018122679/pa-linjen-mellan-vinketomta-och-vimmerby-langs-v...
https://digitaltmuseum.se/021018122678/pa-linjen-mellan-vinketomta-vimmerby-vid-infarte...

Spångenäsbanans lokstall, gamla infartslinjen verkar omspikad till normalspår, gissningsvis som industrispår till sågen.

Östra Centralbanans stall med linjen mot Hultsfred. Fotografen står i växel 25 som var skyddsväxel för Hultsfredslinjen gentemot godsbangården, enligt signalritningen.

Spångenäsbanans lokstall, gamla infartslinjen verkar omspikad till normalspår, gissningsvis som industrispår till sågen.

Spåret som ligger närmast stallet är säkert industrispåret till snickerifabriken, det är gammalt treskenspår och var inte linjen till Spångenäs.
Syftar du på närmaste spåret? Är inte det spåret mot normalspårsstallet och linjen mot Hultsfred, medan linjen till Spångenäs låg mellan dessa. Men det spåret verkar ha nya syllar, vilket det borde ha om spåret breddats.

Spångenäsbanans lokstall, gamla infartslinjen verkar omspikad till normalspår, gissningsvis som industrispår till sågen.

Spåret som ligger närmast stallet är säkert industrispåret till snickerifabriken, det är gammalt treskenspår och var inte linjen till Spångenäs.
Syftar du på närmaste spåret? Är inte det spåret mot normalspårsstallet och linjen mot Hultsfred, medan linjen till Spångenäs låg mellan dessa. Men det spåret verkar ha nya syllar, vilket det borde ha om spåret breddats.

SI

Du har rätt, det framgår av den gamla spårplanen. Tack för korrigeringen!

I Vimmerby korsade Vimmerby-Ydrefors ÖCJ;

Tittade på bangårdsritningen för Vimmerby på bangårdar.se men där finns inte fortsättningen till Ydrefors med. Har den rivits eller är ännu inte byggd på bangårdsritningen? Banan till Ydrefors försvann redan på 30-talet väl?

Hittar inget plattformsspår för smalspåret, var låg plattformen för banan till Spångenäs?

En liten vink om hur det såg ut efter att banan mot Ydrefors lagts ner vid årsskiftet 1939-40. Någon regelrätt plattform verkar inte ha funnits utan det var nog träpallar som gällde. Stationshuset på bilden finns ju kvar så det är ett bra riktmärke för var tågen stannade. Själva bangården var lite vid sidan om, både för smal- och normalspår. Någon annan får gärna fylla i hur det var före 1940, banan har ju passerat gamla stationshuset på något vis.

Äldre karta men utan årtal, efter 1940. Gamla banan mot Ydrefors syns tydligt.

Sista året med smalspårstrafik.

Härlig bild från Vimmerby som tydligt visar var smalspårstågens "plattform" låg dom sista åren. Plankövergången i spåret måste ju vara en rest från när spåren fortsatte förbi stationsbyggnade och vidare till Ydrefors, lite underligt annars kan tyckas med en sådan bara några meter från stoppbocken.

Men som du också undrade, frågan är var smalspårets resandetåg stannade dom första åren.

Korsande smalspår under ett befintligt normalspår fanns i Vislanda, Pålsboda, gluggen för VGJ under VSB öster om Olskroken som du också nämnt, Stavsjö, Lerbäck m fl.

I Lerbäck klapprade väl ASLJ:s virkeståg över hela SJ bangård i plan.

Korsande smalspår under ett befintligt normalspår fanns i Vislanda, Pålsboda, gluggen för VGJ under VSB öster om Olskroken som du också nämnt, Stavsjö, Lerbäck m fl.

I Lerbäck klapprade väl ASLJ:s virkeståg över hela SJ bangård i plan.

Ta gärna en titt på bangårdsritningen över Lerbäck enligt länken ovan - den är bland de prydligaste jag sett!

På ritningen är boende/ägarnamn för ett antal bostadsfastigheter angivna, det har jag aldrig sett tidigare på en bangårdsritning. Var det vanligt?

funderar
Thomas K Ohlsson

Korsande smalspår under ett befintligt normalspår fanns i Vislanda, Pålsboda, gluggen för VGJ under VSB öster om Olskroken som du också nämnt, Stavsjö, Lerbäck m fl.

I Lerbäck klapprade väl ASLJ:s virkeståg över hela SJ bangård i plan.

Ta gärna en titt på bangårdsritningen över Lerbäck enligt länken ovan - den är bland de prydligaste jag sett!

På ritningen är boende/ägarnamn för ett antal bostadsfastigheter angivna, det har jag aldrig sett tidigare på en bangårdsritning. Var det vanligt?

I så fall vill jag nog hävda att det finns ganska gott om "prydliga" bangårdsritningar, men person-namn på detta sätt har jag inte sett innan.

Korsande smalspår under ett befintligt normalspår fanns i Vislanda, Pålsboda, gluggen för VGJ under VSB öster om Olskroken som du också nämnt, Stavsjö, Lerbäck m fl.

I Lerbäck klapprade väl ASLJ:s virkeståg över hela SJ bangård i plan.

Ta gärna en titt på bangårdsritningen över Lerbäck enligt länken ovan - den är bland de prydligaste jag sett!

På ritningen är boende/ägarnamn för ett antal bostadsfastigheter angivna, det har jag aldrig sett tidigare på en bangårdsritning. Var det vanligt?

I så fall vill jag nog hävda att det finns ganska gott om "prydliga" bangårdsritningar, men person-namn på detta sätt har jag inte sett innan.

Finns t ex en från Hallsberg också. Ritad 1926.

Korsande smalspår under ett befintligt normalspår fanns i Vislanda, Pålsboda, gluggen för VGJ under VSB öster om Olskroken som du också nämnt, Stavsjö, Lerbäck m fl.

I Lerbäck klapprade väl ASLJ:s virkeståg över hela SJ bangård i plan.

Ta gärna en titt på bangårdsritningen över Lerbäck enligt länken ovan - den är bland de prydligaste jag sett!

På ritningen är boende/ägarnamn för ett antal bostadsfastigheter angivna, det har jag aldrig sett tidigare på en bangårdsritning. Var det vanligt?

I så fall vill jag nog hävda att det finns ganska gott om "prydliga" bangårdsritningar, men person-namn på detta sätt har jag inte sett innan.

Finns t ex en från Hallsberg också. Ritad 1926.

Ja där är det en massa namn - både person- och firmanamn. Vi ser t ex Bergöö, ett känt Hallsbergsnamn!

Men på min egen "prydlighetsskala" får dock Hallsbergsritningen endast 8 av 10, främst på grund av textningen.

/TKO

Inser att Gripenbergsbanan inte nämnts, men den måste ju ha korsat banan Falköping-Nässjö. Planskilt?

Här?

Här?

Hade ett svagt minne av det, ja.

I Vimmerby bör det väl ha funnits en korsning för banan mot Ydrefors anslutning till banan mot Spångenäs.

Ytterligare ett par planskilda:

Gullberna
Kalmar

Spåret som går till vänster efter bron på fotot av Gullberna, vart gick det?

Spåret som går till vänster efter bron på fotot av Gullberna, vart gick det?

Karlskronas skittunnor kördes dit för tömning, men sedermera blev det industrispår till Dynapac, eller vad nu företaget hette vid den tiden.

Karlstad- Skoghall området är väl det mest komplicerade spårsystemet landet haft.
Mycket treskenspår, växlar och korsningar.

Smalspåret och normalspåret flätades ihop vid Karlstad Ö, korsade älven och fortsatte ut på linjen mot Kil där banan mot Skoghall grenade av och så var det treskenspår ända till Skoghall.

Hittade en rolig bild på Digitalt museum , treskenspåret genom Karlstad C.
Digitalt museum

Även en fin bild på Våxnäs station på linjen Karlstad- Skoghall.

Digitalt museum

Karlstad Östra hade ju också korsning i plan , och ihopflätning av spår ner till hamnen med ett stort nät av treskenspår.

Deje kan man ju se korsningen på Kartbild, planskild korsning av normalspåret nordöst om stationen Deje.

M.V.H Anders.k.

Karlstad- Skoghall området är väl det mest komplicerade spårsystemet landet haft.
Mycket treskenspår, växlar och korsningar.

Smalspåret och normalspåret flätades ihop vid Karlstad Ö, korsade älven och fortsatte ut på linjen mot Kil där banan mot Skoghall grenade av och så var det treskenspår ända till Skoghall.

Hittade en rolig bild på Digitalt museum , treskenspåret genom Karlstad C.
Digitalt museum

Även en fin bild på Våxnäs station på linjen Karlstad- Skoghall.

Digitalt museum

Karlstad Östra hade ju också korsning i plan , och ihopflätning av spår ner till hamnen med ett stort nät av treskenspår.

Deje kan man ju se korsningen på Kartbild, planskild korsning av normalspåret nordöst om stationen Deje.

M.V.H Anders.k.

Karlstad Östra med smala, breda och treskensspår, ritning.

Får mig att tänka på Eksjö.

Ja Eksjö kan vara liknande men där fanns dock gott om plats. När det pampiga stationshuset byggdes hade planeringen av Eksjö-Österbymo pågått ett bra tag om jag förstått saken rätt. Det gjorde antagligen att stationshuset placerades så långt från normalspåret att smalspåret fick god plats däremellan (med ett enda spår förbi stationshuset, hur gjordes rundgång med lok?).

Vislanda hade den egenheten att det var en genomgående station för smalspåret med den större bangården söder om stationsbyggnaden kompletterad med en mötesmöjlighet norr därom. Denna timglasutformning av bangård vet jag ingen annan som haft men kan såklart ha funnits även annanstans.

En bild från Vislanda från år 1969:

Bilden föranleder följande funderingar (har detta varit uppe tidigare ber jag om överseende):

När en befintlig, oftast normalspårig, järnväg vid ett senare tillfälle skulle korsas av en genomgående smalspårsbana måste ju en viktig fråga varit om hur dragningen av banan förbi ett befintligt stationshus skulle genomföras. Ofta blev väl lösningen att smalspåret förlades längre från stationshuset, modell Vara, Stenstorp m fl. I andra fall byggdes antagligen nytt stationshus (kommer dock inte på något fall med genomgående smalspår). I några fall kom smalspåret före normalspåret som i Åseda och då placerades normalspåret längre från stationshuset än smalspåret.

Men i Vislanda placerades smalspåret med "skohorn" mellan stationshuset och normalspåret. Södra stambanan öppnades på platsen 1862 och Karlshamn-Vislanda järnväg 1874, medan Vislanda-Bolmens Järnväg kom 1878 (om jag tolkat tillgänglig information rätt). Kanske var det vid den senare tidpunkten spåret drogs förbi stationshuset. Den förhållandevis stora smalspårsbangården söder om stationen kom förmodligen i det tidigare skedet (1874) och kompletterades sedan med ytterligare ett mötesspår norr om stationshuset när banan till Bolmen öppnades. Men förbi stationshuset fanns som sagt bara plats för ett spår.

Frågan är om denna historiebeskrivning är korrekt och om då stationshuset är originalhuset från år 1862? Finns Vislandamodellen även på andra håll? Kunde resandeutbyte ske samtidigt med mötande tåg? Intressant för övrigt med den underfart under SSB norr om Vislanda station som dragningen av ViBJ medfört. Denna möjliggjordes troligen av en förmodad låg grundvattenyta i genomsläppligt isälvsmaterial. För pumpstation var nog inte aktuell eller ens praktiskt möjlig. Kanske löper SSB på viss bank på platsen också vilket ju minskade schaktdjupet.

Glad Påsk till er alla!

I KVBJ kapitel i Sv Järnvägsföreningen del2 1926 står lite kortfattat att det var problematiskt med ViBJ anslutning till Vislanda , bland annat att en plats för att planskiljt korsa stambanan. Men det gick väl med lite ”skohorn”.
För trafiken så var det, i vart fall i senare tid, inga genomgående persontåg i Vislanda. Tåg från Halmstad ändade i säckspåren och tåg mot Karlshamn gick från antingen det genomgående spåret eller från något säckspår på södra sidan. Det bör väl ha varit rätt få som bytte från smalspår till smalspår men desto fler som bytte till/från stambanan.

För trafiken så var det, i vart fall i senare tid, inga genomgående persontåg i Vislanda. Tåg från Halmstad ändade i säckspåren och tåg mot Karlshamn gick från antingen det genomgående spåret eller från något säckspår på södra sidan. Det bör väl ha varit rätt få som bytte från smalspår till smalspår men desto fler som bytte till/från stambanan.

Jag har en tdt från juni 1931 och en från juni 1939 (tyvärr inga däremellan) och i den senare har rälsbusstrafiken Vislanda - Halmstad kommit igång (HBJ körde sina rälsbussar ända till Vislanda) och då är det inga genomgående tåg längre.
Däremot ännu 1931 fanns två tåg per dag och riktning med genomgående vagnar Karlshamn - Halmstad, och så såg det ut i alla tidtabeller jag sett från åtminstone sent 1800-tal (1895 t ex), så mitt stalltips är att det fanns genomgående tåg fram till rälsbusstarten på västra delen vilket bör ha varit 1938.

Jag har en tdt från juni 1931 och en från juni 1939 (tyvärr inga däremellan) och i den senare har rälsbusstrafiken Vislanda - Halmstad kommit igång (HBJ körde sina rälsbussar ända till Vislanda) och då är det inga genomgående tåg längre.
Däremot ännu 1931 fanns två tåg per dag och riktning med genomgående vagnar Karlshamn - Halmstad, och så såg det ut i alla tidtabeller jag sett från åtminstone sent 1800-tal (1895 t ex), så mitt stalltips är att det fanns genomgående tåg fram till rälsbusstarten på västra delen vilket bör ha varit 1938.

Ja, ännu 1937 fanns (enligt SK 1 juli 1937) ingen annan rälsbusstrafik på HBJ/KWJ än ett tåg från Växjö som via Kvarnamåla och Norraryd anlände Ryd på sena eftermiddagen och gick tillbaka på morgonen. Men här handlade det ju om Vislanda.