icke-linjära fjäderväxlar

En fråga om fjäderväxlar:

De flesta fjäderväxlar på statens spår (och på SL) använder den långa cylindriska fjädrande dragstång som beskrivs i Signalteknisk Handbok. (Äldre årgångar kallades Mechanical Switchman).

I en del depåer finns istället en äldre form av omläggningsanordning, som påminner om en gammal JEK (nästan kubformad) och som har ett långt omläggningshandtag på den sida som vätter bort från spåret. Detta handtag ligger längs marken och förs uppåt i en 180 graders båge för att tvinga om tungorna när man vill göra en rörelse in på "fel" spår.

Finns det någon vet mer om dessa omläggningsanordningar? Finns måhända foton eller annan dokumentation?

En fråga om fjäderväxlar:

De flesta fjäderväxlar på statens spår (och på SL) använder den långa cylindriska fjädrande dragstång som beskrivs i Signalteknisk Handbok. (Äldre årgångar kallades Mechanical Switchman).

I en del depåer finns istället en äldre form av omläggningsanordning, som påminner om en gammal JEK (nästan kubformad) och som har ett långt omläggningshandtag på den sida som vätter bort från spåret. Detta handtag ligger längs marken och förs uppåt i en 180 graders båge för att tvinga om tungorna när man vill göra en rörelse in på "fel" spår.

Finns det någon vet mer om dessa omläggningsanordningar? Finns måhända foton eller annan dokumentation?

Det låter som det som kallas Bethlehems-växlar. Namnet kommer av tillverkaren. De är inga fjäderväxlar, de är uppkörbara men stannar i det läge tungorna tryckts över till. Omläggningsspaken följer inte med när växeln körs upp. Man kan jämföra lite med trappkoppling för belysning, välj själv var manövern görs, den andra möjligheten förblir orörd.

En modern efterföljare är BS-driv där spaken ersatts med en tryckknapp.

En fråga om fjäderväxlar:

De flesta fjäderväxlar på statens spår (och på SL) använder den långa cylindriska fjädrande dragstång som beskrivs i Signalteknisk Handbok. (Äldre årgångar kallades Mechanical Switchman).

I en del depåer finns istället en äldre form av omläggningsanordning, som påminner om en gammal JEK (nästan kubformad) och som har ett långt omläggningshandtag på den sida som vätter bort från spåret. Detta handtag ligger längs marken och förs uppåt i en 180 graders båge för att tvinga om tungorna när man vill göra en rörelse in på "fel" spår.

Finns det någon vet mer om dessa omläggningsanordningar? Finns måhända foton eller annan dokumentation?

Det låter som det som kallas Bethlehems-växlar. Namnet kommer av tillverkaren. De är inga fjäderväxlar, de är uppkörbara men stannar i det läge tungorna tryckts över till. Omläggningsspaken följer inte med när växeln körs upp. Man kan jämföra lite med trappkoppling för belysning, välj själv var manövern görs, den andra möjligheten förblir orörd.

En modern efterföljare är BS-driv där spaken ersatts med en tryckknapp.

Även Mechanical Switchman tillverkades väl i och för sig av Bethlehem Steel. (Ej att förväxla med BS Verkstäder som tillverkar BS-driven vilket jag vet att du vet men håll med om att det lätt blir lite förvirrat i just det här sammanhanget.)

Även Mechanical Switchman tillverkades väl i och för sig av Bethlehem Steel. (Ej att förväxla med BS Verkstäder som tillverkar BS-driven vilket jag vet att du vet men håll med om att det lätt blir lite förvirrat i just det här sammanhanget.)

Hade du inte nämnt det så hade jag inte tänkt på att BS felaktigt hade kunnat utläsas så. För egen del lever jag kvar i äldre tid tydligen och tänkte på BS Mekaniska som skulle kunna förväxlas med Bergkvist Svets & Mekaniska som också var i järnvägsbranschen.

Växlarna kallas i Dalarna just för Betlehem. (på dalmål Bättlähämm)
Som ni förstår kommer sig namnet av att namnet står ingjutet på växeln.

I Dalarna hittar ni växeltypen i lokstallsområdena i Borlänge och Mora-Noret.

Så det är det som i det kanadensiska regelverket CROR kallas
Semi-Automatic Switch
A non-main track switch equipped with an internal securing mechanism that permits equipment to trail through the switch points thus setting the switch for the route being used. (Citat från CROR 2020 sid 11)?

Så det är det som i det kanadensiska regelverket CROR kallas
Semi-Automatic Switch
A non-main track switch equipped with an internal securing mechanism that permits equipment to trail through the switch points thus setting the switch for the route being used. (Citat från CROR 2020 sid 11)?

Det var ett krångligt uttryck för något ganska enkelt. :-)

I Signalbolagets katalog 1923 finns beskrivning av en Mekanisk växel- och spårspärromläggningsinrättning, linstyrd, och en ritning av den förstnämnda kompletterad med en hävstång för lokal omläggning. Även spårspärr kunde lokalmanövreras. Ritningen återkom i AVOS katalog från 1940.

ÅSSA hade ett produktblad, förmodligen 1960-tal, som visar en Fjädrande växelställare (ÅSSAs benämning på engelska Spring switch) som jag kallar Mechanical Switchman. Den har en hävstång för omläggning i frånläge.

Hävstången kunde förses med k-lås, mekanisk (ovan alt) alt elektrisk förregling (JEK alt äldre VSP)

Så snart det är smittmässigt säkert avser jag att besöka KB för att titta i gamla SB-kataloger, men när jag söker efter dem i LIBRIS kammar jag noll.
Har någon några söktips?

Ytterst tveksamt om KB har några produkt-kataloger/-blad från AVOS, Signalbolaget eller ÅSSA. Skicka gärna en e-post till informationen på KB.
Visserligen skall enligt lag ska KB få in så kallade pliktexemplar av allt som ges ut för allmän spridning i Sverige. Men företag tryckte inte för allmän spridning. Jag tror att det dels berodde/beror på tryckeriet och dels den person hos företaget som ansvarade för framtagningen och om de hade kunskap om t.ex. pliktexemplar. Om jag inte minns fel så finns Ericsson Signal Systems ABs Järnvägssignaltekniska Ordlista på KB.

Ytterst tveksamt om KB har några produkt-kataloger/-blad från AVOS, Signalbolaget eller ÅSSA. Skicka gärna en e-post till informationen på KB.
Visserligen skall enligt lag ska KB få in så kallade pliktexemplar av allt som ges ut för allmän spridning i Sverige. Men företag tryckte inte för allmän spridning. Jag tror att det dels berodde/beror på tryckeriet och dels den person hos företaget som ansvarade för framtagningen och om de hade kunskap om t.ex. pliktexemplar. Om jag inte minns fel så finns Ericsson Signal Systems ABs Järnvägssignaltekniska Ordlista på KB.

Det finns ju s.k. vardagstryck. De finns knappast med i LIBRIS. Inte säkert att de finns i någon databas över huvud taget.

Förmodligen kunde ett besök i LME-arkivet ha bra utdelning.

Här kommer prov på första sidorna i 1925 års katalog:
[image]
-
[image]
-
[image]

Respektive 1968 års katalog:
[image]
-
[image]
-
[image]
-

Dessa två SIB/LME-kataloger har jag egenhändigt digitaliserat (ingendera originalet kommer dock från LME-arkivet). 1925 års katalog finns i digital form bl.a. hos järnvägsmuseet eftersom jag har gett dem materialet.

Utmärkt initiativ!
Ericssons arkiv, jag antar att du avser arkivet som förvaras vid Centrum för Näringslivshistoria i Bromma?

Det lär ha funnits en typ av fjäderväxlar där rälsfoten var borttagen för att åstadkomma fjädring.Tror jag har läst om det i Jernbanebladet. Någon som vet mer ?

Det lär ha funnits en typ av fjäderväxlar där rälsfoten var borttagen för att åstadkomma fjädring.Tror jag har läst om det i Jernbanebladet. Någon som vet mer ?

Det är "fjädrande tungor", som är något annat.

I äldre växlar var växeltungorna separerade och ledade i förhållande till mellanrälerna "ledade tungor". Med tiden önskade man sig en stabilare och bättre konstruktion, då började man att svetsa ihop tungorna och mellanrälena. Som ersättning för leden vid tungroten fräser man ur rälsfoten på en längd på ett par-tre dm, som blir en anvisning om var tungan ska böjas när omläggningsanordningen drar tungorna åt det ena eller andra läget "fjädrande tungor".

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

icke-linjära fjäderväxlar (Arkiv/forskning/litteratur)