Tomteboda kring 1930. (Järnväg allmänt)

av Thomas Tell, Sunday, April 11, 2021, 11:16 (1082 dagar sedan)

I samband med diskussionerna om Hagalund tittade jag in på Digitalt museum.
Här hittade jag en bild på norra änden av Tomteboda tagen från Solnatunnelns södra ände. Längst bort syns SWB-viadukten över rangerbangården.
Jvm,KDAA08522.
[image]

Bilden gav mig svar på två tidigare frågor. Dels denna tidigare fråga om hur Tomteboda var elektrifierad på denna tid. Bilden ovan visar ju en "överlämningsbangård" norr om själva rangerbangården. Här kunde de elektriska loken lämna och hämta tåg innan rangerbangården fick kontaktledning.

Den andra frågan kom redan 1984 då tidningen Tåg publicerade 13 foton som Jan Stattin fyndat på ett antikvariat. En av bilderna ser vi här.
[image]

Bilden som kom från Gunnar R Hagemans samling visar ett godståg draget av ett Ga-lok och jag har aldrig förstått var bilden är tagen förrän nu. Loket rullar just genom korsningsväxeln mitt i bild på Jvms bild längst upp.
Tåget tror jag är ett extragodståg (4222 eller 4224?) på väg mot Krylbo. De stora ordinarie fjärrgodstågen som 4201 och 4202 gick nattetid. Bilden är från de sista åren på 1920-talet och loket är ett av Ga 1411, 1414 eller 1415 vilka var stationerade i Tomteboda då.
/tell

Tomteboda kring 1930.

av Göran Kannerby, Sunday, April 11, 2021, 14:06 (1082 dagar sedan) @ Thomas Tell

Bilden som kom från Gunnar R Hagemans samling visar ett godståg draget av ett Ga-lok och jag har aldrig förstått var bilden är tagen förrän nu. Loket rullar just genom korsningsväxeln mitt i bild på Jvms bild längst upp.
Tåget tror jag är ett extragodståg (4222 eller 4224?) på väg mot Krylbo. De stora ordinarie fjärrgodstågen som 4201 och 4202 gick nattetid. Bilden är från de sista åren på 1920-talet och loket är ett av Ga 1411, 1414 eller 1415 vilka var stationerade i Tomteboda då.


Nu tänker kanske jag fel, men den översta bilden är väl tagen söderifrån? Och andra bilden likaså? Varför skulle ett tåg från Tomteboda mot Krylbo köra iväg söderut?

Tomteboda kring 1930.

av Överkörmästaren, Sunday, April 11, 2021, 14:39 (1082 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Bilden som kom från Gunnar R Hagemans samling visar ett godståg draget av ett Ga-lok och jag har aldrig förstått var bilden är tagen förrän nu. Loket rullar just genom korsningsväxeln mitt i bild på Jvms bild längst upp.
Tåget tror jag är ett extragodståg (4222 eller 4224?) på väg mot Krylbo. De stora ordinarie fjärrgodstågen som 4201 och 4202 gick nattetid. Bilden är från de sista åren på 1920-talet och loket är ett av Ga 1411, 1414 eller 1415 vilka var stationerade i Tomteboda då.

Nu tänker kanske jag fel, men den översta bilden är väl tagen söderifrån? Och andra bilden likaså? Varför skulle ett tåg från Tomteboda mot Krylbo köra iväg söderut?

Jag tolkar det som att bilderna är tagna från Solnaberget söderut. Du ser Stadshagen i fjärran på första bilden.

Tomteboda kring 1930.

av K Lemming, Sunday, April 11, 2021, 15:09 (1082 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Bilden som kom från Gunnar R Hagemans samling visar ett godståg draget av ett Ga-lok och jag har aldrig förstått var bilden är tagen förrän nu. Loket rullar just genom korsningsväxeln mitt i bild på Jvms bild längst upp.
Tåget tror jag är ett extragodståg (4222 eller 4224?) på väg mot Krylbo. De stora ordinarie fjärrgodstågen som 4201 och 4202 gick nattetid. Bilden är från de sista åren på 1920-talet och loket är ett av Ga 1411, 1414 eller 1415 vilka var stationerade i Tomteboda då.

Nu tänker kanske jag fel, men den översta bilden är väl tagen söderifrån? Och andra bilden likaså? Varför skulle ett tåg från Tomteboda mot Krylbo köra iväg söderut?

Om bilderna skulle vara tagna söderifrån så skulle man blicka norrut på bilderna, med det resonemanget skulle tåget på bildem vara på väg söderut, alltså mot kameran. Så här måste du gjort en tankevurpa.

Som Thomas skriver om bilden från DigitalMuseum så är den tagen från Solnatunnelns södra ände, man blickar alltså söderut och tåget på bild två är alltså påväg mot norr.

Tomteboda kring 1930.

av Göran Kannerby, Sunday, April 11, 2021, 16:15 (1082 dagar sedan) @ K Lemming

Bilden som kom från Gunnar R Hagemans samling visar ett godståg draget av ett Ga-lok och jag har aldrig förstått var bilden är tagen förrän nu. Loket rullar just genom korsningsväxeln mitt i bild på Jvms bild längst upp.
Tåget tror jag är ett extragodståg (4222 eller 4224?) på väg mot Krylbo. De stora ordinarie fjärrgodstågen som 4201 och 4202 gick nattetid. Bilden är från de sista åren på 1920-talet och loket är ett av Ga 1411, 1414 eller 1415 vilka var stationerade i Tomteboda då.

Nu tänker kanske jag fel, men den översta bilden är väl tagen söderifrån? Och andra bilden likaså? Varför skulle ett tåg från Tomteboda mot Krylbo köra iväg söderut?


Om bilderna skulle vara tagna söderifrån så skulle man blicka norrut på bilderna, med det resonemanget skulle tåget på bildem vara på väg söderut, alltså mot kameran. Så här måste du gjort en tankevurpa.

Som Thomas skriver om bilden från DigitalMuseum så är den tagen från Solnatunnelns södra ände, man blickar alltså söderut och tåget på bild två är alltså påväg mot norr.

Då tänkte jag uppenbarligen fel. Blev förvillad av att SWB-viadukten ser ut att vara så långt borta, plus då att jag inte trodde att det redan då var så många spår på denna sträcka. Däremot inser jag att husen till vänster på den första bilden stämmer mycket bättre så.

Tomteboda kring 1930.

av Mattias Jansson, Sunday, April 11, 2021, 16:20 (1082 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Bilden som kom från Gunnar R Hagemans samling visar ett godståg draget av ett Ga-lok och jag har aldrig förstått var bilden är tagen förrän nu. Loket rullar just genom korsningsväxeln mitt i bild på Jvms bild längst upp.
Tåget tror jag är ett extragodståg (4222 eller 4224?) på väg mot Krylbo. De stora ordinarie fjärrgodstågen som 4201 och 4202 gick nattetid. Bilden är från de sista åren på 1920-talet och loket är ett av Ga 1411, 1414 eller 1415 vilka var stationerade i Tomteboda då.

Nu tänker kanske jag fel, men den översta bilden är väl tagen söderifrån? Och andra bilden likaså? Varför skulle ett tåg från Tomteboda mot Krylbo köra iväg söderut?


Om bilderna skulle vara tagna söderifrån så skulle man blicka norrut på bilderna, med det resonemanget skulle tåget på bildem vara på väg söderut, alltså mot kameran. Så här måste du gjort en tankevurpa.

Som Thomas skriver om bilden från DigitalMuseum så är den tagen från Solnatunnelns södra ände, man blickar alltså söderut och tåget på bild två är alltså påväg mot norr.


Då tänkte jag uppenbarligen fel. Blev förvillad av att SWB-viadukten ser ut att vara så långt borta, plus då att jag inte trodde att det redan då var så många spår på denna sträcka. Däremot inser jag att husen till vänster på den första bilden stämmer mycket bättre så.

Kifa var ett tryckeri om jag fattat saken rätt.

Tomteboda kring 1930.

av Carl-Johan, Sunday, April 11, 2021, 16:53 (1082 dagar sedan) @ Mattias Jansson

KIFA, Kirurgiska Instrument Fabriks Aktiebolaget

Finmekanisk verkstad och instrumentfabrik i Hagalund. Tillverkningen utgjordes av rostfria kirurgiska instrument, operationsmöbler, steriliseringsapparater, elektromedicinska apparater, proteser, ortopediska bandage, laboratorie-centrifuger m.m. Uppgick 1952 i Elema.

Tomteboda kring 1930.

av Ola Almquist, Sunday, April 11, 2021, 17:04 (1082 dagar sedan) @ Carl-Johan

KIFA, Kirurgiska Instrument Fabriks Aktiebolaget

Finmekanisk verkstad och instrumentfabrik i Hagalund. Tillverkningen utgjordes av rostfria kirurgiska instrument, operationsmöbler, steriliseringsapparater, elektromedicinska apparater, proteser, ortopediska bandage, laboratorie-centrifuger m.m. Uppgick 1952 i Elema.

denna ritning
verkar det vara Ultra Offset i lokalerna.
Det var inte gott om ritningar över detta område.

Tomteboda kring 1930.

av Mattias Jansson, Sunday, April 11, 2021, 19:14 (1082 dagar sedan) @ Carl-Johan

KIFA, Kirurgiska Instrument Fabriks Aktiebolaget

Finmekanisk verkstad och instrumentfabrik i Hagalund. Tillverkningen utgjordes av rostfria kirurgiska instrument, operationsmöbler, steriliseringsapparater, elektromedicinska apparater, proteser, ortopediska bandage, laboratorie-centrifuger m.m. Uppgick 1952 i Elema.

Aha, jag trodde fel då, baserat på att det stod Kifa på synundersökningstavlorna, de med olika stora bokstäver i olika rader. Jag trodde att de var tryckta där.

Tomteboda kring 1930.

av Överkörmästaren, Sunday, April 11, 2021, 19:18 (1082 dagar sedan) @ Mattias Jansson

KIFA, Kirurgiska Instrument Fabriks Aktiebolaget

Finmekanisk verkstad och instrumentfabrik i Hagalund. Tillverkningen utgjordes av rostfria kirurgiska instrument, operationsmöbler, steriliseringsapparater, elektromedicinska apparater, proteser, ortopediska bandage, laboratorie-centrifuger m.m. Uppgick 1952 i Elema.


Aha, jag trodde fel då, baserat på att det stod Kifa på synundersökningstavlorna, de med olika stora bokstäver i olika rader. Jag trodde att de var tryckta där.

”Generalstabens litografiska anstalt” :-)

Tomteboda kring 1930 - signaler

av Oskar F, Sunday, April 11, 2021, 17:18 (1082 dagar sedan) @ Thomas Tell

Tomteboda bangård byggdes om och fick denna ankomstbangård och växlingsrygg klart 1918, och SWB-viadukten ingick för att kunna expandera norrut och ordna planskild anslutning av Västeråsbanan. Dessutom fick bangården elektriska spårledningar, en nyhet som gjorde att det räckte med ett ställverk istället för tre (SJ 1906-1931, andra bandet s 133f och 287).

På den senare, övre bilden har alla spår fått dvärgsignaler, medan det på bilden med godståget står en semaformast i förgrunden. Kunde man anpassa ställverket från 1918, eller fick man byta ut det efter bara ca ett decennium?

Tomteboda kring 1930 - signaler

av Göran Kannerby, Sunday, April 11, 2021, 19:37 (1082 dagar sedan) @ Oskar F

Tomteboda bangård byggdes om och fick denna ankomstbangård och växlingsrygg klart 1918, och SWB-viadukten ingick för att kunna expandera norrut och ordna planskild anslutning av Västeråsbanan. Dessutom fick bangården elektriska spårledningar, en nyhet som gjorde att det räckte med ett ställverk istället för tre (SJ 1906-1931, andra bandet s 133f och 287).

På den senare, övre bilden har alla spår fått dvärgsignaler, medan det på bilden med godståget står en semaformast i förgrunden. Kunde man anpassa ställverket från 1918, eller fick man byta ut det efter bara ca ett decennium?

Enligt Per Forsström slopades 1918 års ställverk redan 1933-03-13. Däremot framgår inte vilken typ av ställverk som då tog över.

Tomteboda kring 1930 - signaler

av daniel, Sunday, April 11, 2021, 21:50 (1082 dagar sedan) @ Göran Kannerby

Enligt Per Forsström slopades 1918 års ställverk redan 1933-03-13. Däremot framgår inte vilken typ av ställverk som då tog över.

Södra delen av Tomteboda, det område tidigare som styrdes av Tomteboda ställverk I, kom att ingå i el-med-el ställverket som vid Stockholm C som kopplades in just 1933. Norra delen av Tomteboda (före 1918, ställverk II) ersattes av ett automatiskt linjeblock ca 1931.

De signaler som syns på bilden i trådstarten styrdes inte av något av Tomtebodas ställverk, utan de styrdes av "Solna blockpost", som hade ett vevställverk ibruktaget 1916 för avgreningen mot Tomteboda nedre söder om Solnatunneln. Solna blockpost var tänkt att införlämmas i Tomteboda ställverk men det blev aldrig så, utan det området kom att ingå i Hagalunds el-med-el ställverk som driftsattes 1935.

Tomteboda kring 1930 - signaler

av Ulf Pålsson, Sunday, April 11, 2021, 23:09 (1082 dagar sedan) @ daniel

Tomteboda bangård byggdes om och fick denna ankomstbangård och växlingsrygg klart 1918, och SWB-viadukten ingick för att kunna expandera norrut och ordna planskild anslutning av Västeråsbanan. Dessutom fick bangården elektriska spårledningar, en nyhet som gjorde att det räckte med ett ställverk istället för tre (SJ 1906-1931, andra bandet s 133f och 287).

På den senare, övre bilden har alla spår fått dvärgsignaler, medan det på bilden med godståget står en semaformast i förgrunden. Kunde man anpassa ställverket från 1918, eller fick man byta ut det efter bara ca ett decennium?

Enligt Per Forsström slopades 1918 års ställverk redan 1933-03-13. Däremot framgår inte vilken typ av ställverk som då tog över.


Södra delen av Tomteboda, det område tidigare som styrdes av Tomteboda ställverk I, kom att ingå i el-med-el ställverket som vid Stockholm C som kopplades in just 1933. Norra delen av Tomteboda (före 1918, ställverk II) ersattes av ett automatiskt linjeblock ca 1931.

De signaler som syns på bilden i trådstarten styrdes inte av något av Tomtebodas ställverk, utan de styrdes av "Solna blockpost", som hade ett vevställverk ibruktaget 1916 för avgreningen mot Tomteboda nedre söder om Solnatunneln. Solna blockpost var tänkt att införlämmas i Tomteboda ställverk men det blev aldrig så, utan det området kom att ingå i Hagalunds el-med-el ställverk som driftsattes 1935.

Här blandas det mellan Tomteboda station (den nedre bangården), förgreningspunkten Tomteboda övre, Solna blockpost och Hagalunds station (Solna, från 1956). Så här uppfattar jag den information som lämnas på Gunnar Ekevings sidor och Per Forsströms 'Ställverksregistret'.

Det ställarställverk med mekaniskt register som nämns i SJ:s 75-årsskrift och som togs i bruk 1918 omfattade i princip förgreningspunkten Tomteboda övre och växlar norr om Karlberg och spåren ner mot Tomteboda (nedre) men inte spåren inne på denna.

Vid Hagalunds station inrättades 1913 två stycken ställarställverk med mekaniskt register.

Söder om Hagalundstunneln inrättades 1916-1917 den s.k. Solna blockpost, som var förgreningspunkt för tåg norrifrån/norrut till/från Tomteboda (nedre). Det var en mekanisk ställbock. Läs mer på Ekevings sida om Solna bp.

På den andra bilden som Thomas Tell visar kan vi till vänster i bild skymta en envingad semafor i "kör". Det är infartssignalen till Solna bp från Tomteboda (nedre). Den semaformast som vi ser vid loket är Hagalunds infartssignal, som hade en mycket udda placering, före de sista växlarna vid Solna bp (se Ekevings webbsida).

Ställverket i Tomteboda övre slopades runt 1933, och dess område införlivades i ett för tiden mycket stort område som styrdes av ett nytt elektriskt ställarställverk vid Stockholm C.

Ställverken i Hagalund och vid Solna bp kom att ersättas av ett nytt elektriskt ställarställverk i Hagalund, som verkar ha varit färdigt 1935. Dess område gränsade mot området för Stockholm C ställverk, ungefär vid SWB-viakdukten.

Thomas Tells första bild visar baksidan av dvärgsignaler och av en huvudljussignal i kontaktledningsbrygga som alla tillhör det nya ställverket i Hagalund (Solna, från 1956).

Tomteboda kring 1930.

av Peter Bolin, Sunday, April 11, 2021, 20:38 (1082 dagar sedan) @ Thomas Tell

Här hittade jag en bild på norra änden av Tomteboda tagen från Solnatunnelns södra ände. Längst bort syns SWB-viadukten över rangerbangården.
Jvm,KDAA08522.
[image]

Kifa-huset med adress Fabriksvägen 9 har byggår 1937, så bilden är förmodligen tagen ca 1938. Källa: Lars Lagerås inventering av Solnas 1930-talsbebyggelse, utgiven av Solna stad 2004.

/Peter Bolin

Tomteboda kring 1930.

av chfahlgren, Monday, April 12, 2021, 10:17 (1081 dagar sedan) @ Thomas Tell

Tack till vännen Thomas Tell för dom trevliga omkring 1930-tals bilderna
Med Vänliga Järnvägs-Hälsningar
CH.Fahlgren.jvm-vän 92 i Falun.