Trevliga bilder. Sånt vi kan behöva efter alla mössmärkesdiskussioner. Inte för att det är ointressant, tvärtom, men i alla fall.....

Benägen att hålla med i Stigs kommentar (inget illa om mössmärkesdiskussioner, men det ligger en bit från just mitt personliga huvudintresse. Att diskussionen som sådan är viktig betvivlar jag inte ett dugg).

Jag kom att börja tänka på Gullfibervagnarna. Visst var det väl Lima som tillverkade dem, om vi börjar med "mj-historia". Jag hade i varje fall en gång i världen alla Fleischmannkataloger från 60-talet, fr om 1962, när jag fick min första tåganläggning, och kan inte minnas några Gullfibervagnar där, endast den tyska äldre G-vagnen gulmålad och märkt ASG. Eller är det minnet som börjar svikta (vilket iofs också kan vara så!)?

Den viktigare funderingen var dock om just Gullfibers trafik. I vilken form av trafik gick dessa vagnar? Fanns det även äldre littera av G-vagnar som var märkta för Gullfiber? Hur många var de? Frågorna hopar sig. Tack i övrigt för spännande bilder!

[img]images/uploaded/20210418162411607c5d2b6a1af.jpg[/img]
Sist i tåget hängde en rysk sovvagn.

[img]images/uploaded/20210418162455607c5d57a6ea2.jpg[/img]

I juni 1968 var det fortfarande så att slutsignalen skulle kunna ses framifrån, bland annat för att tågklareraren skulle kunna kontrollera slutsignalen på ett tåg som hade stannat på stationen men inte passerat tågklarerarens position. Kontroll av att slutsignal medfördes var ett krav för att på sträcka utan linjeblockering få lämna in-anmälan för tåget, d.v.s. bekräfta att tåget hade kommit fram till stationen. Så var det ända till 1979, då tågklarerarens slutsignalkontroll i princip slopades.

Den ryska sovvagnen saknade sidoplacerade slutsignalhållare, så därför sattes slutsignallyktan ändå upp på gaveln och var alltså inte synlig framifrån. (Man tager vad man haver...)

Problem med detta? Ja, mellan Hässleholm och Helsingborg fanns det ingen linjeblockering i juni 1968. Så om sovvagnståget stoppades för möte i t.ex. Perstorp, fick tågklareraren där ta en liten promenad och titta efter slutsignalen innan det mötande tåget sändes ut på den sträcka varifrån sovvagnståget hade kommit. Men så jobbigt var väl det inte.

En annan iakttagelse från Thomas foto: Dvärgsignal 347 vid Stockholm C hade grönt tillsatssken, men den var ännu inte kompletterad med en utanpåliggande röd ljusöppning, till huvuddvärgsignal; det skedde 1973. Inte heller var märktavlan kompletterad med stationssignatur; det skedde successivt under 1960-talet och var i princip också avklarat 1973.

Jag är en lycklig ägare av sommartidtabellen 1968. Den stora tidtabellomläggningen 1968 var ju inte svår att undgå och märktes tydligt i "Kommunickan" på gott och ont.

Det som var gott var t.ex. Lapplandspilen och även X9 Vikingen som under många år framöver blev ett legendariskt utlandståg från Stockholm. Det är förstås X9 Vikingen som vi ser på den första. Avgång 15.35 från Cst. Jag minns från mitt flitiga tågskådande i Huddinge att detta tåg var en höjdpunkt med både blå, röda och gröna vagnar i tåget med spännande destinationsskyltar förutom de SJ-bruna

Ra-tåget på spår 10 är också en öppen dörr och måste vara X57 Sverigepilen till Oslo. Avgick 15.55. Tåget med F-lok på spår 12 är lite knixigare men kan vara X41 mot Göteborg avgång 16.10 eller X11 till Malmö med avgång 16.15.

Vi får komma ihåg att vid den här tiden var det inte ovanligt att många fjärrtåg kom till plattformen från Hagalund minst 30 min för avgång. Alla fournering gjordes ju vid plattformen på Cst.

Leveransen av Rc hade inte kommit så långt men som vi ser ju att Rc 1022 ändå var på plats. Därför var det inte ovanligt med F-lok i expresstågen till Göreborg och Malmö.

Sist vill jag också tillägga att jag har en gul Gullfiber Fleischmann vagn i min ägo.:-)

Jag var på Stockholms C lite tidigare 1968. Jag PRY-ade på SJ och den 4 april fick jag åka på loket till Nynäshamn. HÄFTIGT!! Tyvärr hade jag inte kameran med mig!