Hackås 1975 (Järnväg allmänt)
Tåg 4393 gör ett måltidsuppehåll i Hackås den 31 maj 1975 på sin väg från Östersund till Sveg.
av Arne Hällqvist, Friday, April 23, 2021, 13:39 (1093 dagar sedan)
Tåg 4393 gör ett måltidsuppehåll i Hackås den 31 maj 1975 på sin väg från Östersund till Sveg.
av Stig Lagergren, Friday, April 23, 2021, 18:21 (1093 dagar sedan) @ Arne Hällqvist
Mycket trevlig bild. Och Beda har kommit med också.
Jag åkte en tur med den andra tyska motorvagnen(627 002-9) Östersund - Sveg o.å. 12 maj 1975.
av Ulfe, Friday, April 23, 2021, 18:52 (1093 dagar sedan) @ Arne Hällqvist
Tack för bild! Är det provkörning av en tysk motorvagn inför beställning av nya motorvagnar, som ju kom 1979 med Y1?
av tobbe, Friday, April 23, 2021, 19:50 (1093 dagar sedan) @ Ulfe
Svar Ja! och det blev till slut Y1. Jag hörde av en lokförarbekant från Östersund att en av många orsaker till att valet föll på Aln 626 var bl.a kolkaminen under golvet för uppvärmningen av kupeèn på den tyska motorvagnen var lite krånglig att arbeta med. Men det fanns ju även andra orsaker vilket jag inte kan minnas...
tobbe
av Alex, Friday, April 23, 2021, 20:22 (1093 dagar sedan) @ tobbe
Provkörningarna gick väl som regel mellan Östersund-Sveg. Någon enstaka tur norrut på Inlandsbanan kanske.
av Pelle Björkman, Saturday, April 24, 2021, 12:23 (1092 dagar sedan) @ Alex
Provkörningarna gick väl som regel mellan Östersund-Sveg. Någon enstaka tur norrut på Inlandsbanan kanske.
Provkörningen skedde huvudsakligen till Sveg (Så även med en Railbus från British Rail).På veckosluten kördes såväl den tyska som den italienska vagnen till Storuman, upp lördag ned söndag.
Förvisso gav den tyska motorvagnen ett bättre och modernare intryck medan den italienska hade bättre löpegenskaper.
av Göran Kannerby, Wednesday, April 28, 2021, 20:18 (1088 dagar sedan) @ Pelle Björkman
Provkörningarna gick väl som regel mellan Östersund-Sveg. Någon enstaka tur norrut på Inlandsbanan kanske.
Provkörningen skedde huvudsakligen till Sveg (Så även med en Railbus från British Rail).På veckosluten kördes såväl den tyska som den italienska vagnen till Storuman, upp lördag ned söndag.
Förvisso gav den tyska motorvagnen ett bättre och modernare intryck medan den italienska hade bättre löpegenskaper.
Ja, Y1 har erkänt goda sådana, finns det överhuvudtaget något som har rullat bättre på halvbra spår?
av Pelle Björkman, Saturday, April 24, 2021, 12:14 (1092 dagar sedan) @ tobbe
Svar Ja! och det blev till slut Y1. Jag hörde av en lokförarbekant från Östersund att en av många orsaker till att valet föll på Aln 626 var bl.a kolkaminen under golvet för uppvärmningen av kupeèn på den tyska motorvagnen var lite krånglig att arbeta med. Men det fanns ju även andra orsaker vilket jag inte kan minnas...
tobbe
Kolkamin?
Den tyska vagnen hade en Webasto DBW 2040 brännoljepanna på ca 40000 kcal/h.
av Farbror Mossa, Wednesday, April 28, 2021, 09:59 (1088 dagar sedan) @ Pelle Björkman
Svar Ja! och det blev till slut Y1. Jag hörde av en lokförarbekant från Östersund att en av många orsaker till att valet föll på Aln 626 var bl.a kolkaminen under golvet för uppvärmningen av kupeèn på den tyska motorvagnen var lite krånglig att arbeta med. Men det fanns ju även andra orsaker vilket jag inte kan minnas...
tobbe
Kolkamin?
Den tyska vagnen hade en Webasto DBW 2040 brännoljepanna på ca 40000 kcal/h.
Kilokalorier per timme? Plötsligt känns provkörningarna på Inlandsbanan som om det var väldigt länge sedan... och jag fick känna mig lite yngre när jag behövde räkna om det till watt för att inse om det var rejält eller mesigt (blir sådär 46 kW).
Inte ofta man får känna sig för modern numera, tack för den! :-D
av Lennart Petersen, Wednesday, April 28, 2021, 18:58 (1088 dagar sedan) @ Farbror Mossa
Svar Ja! och det blev till slut Y1. Jag hörde av en lokförarbekant från Östersund att en av många orsaker till att valet föll på Aln 626 var bl.a kolkaminen under golvet för uppvärmningen av kupeèn på den tyska motorvagnen var lite krånglig att arbeta med. Men det fanns ju även andra orsaker vilket jag inte kan minnas...
tobbe
Kolkamin?
Den tyska vagnen hade en Webasto DBW 2040 brännoljepanna på ca 40000 kcal/h.
Kilokalorier per timme? Plötsligt känns provkörningarna på Inlandsbanan som om det var väldigt länge sedan... och jag fick känna mig lite yngre när jag behövde räkna om det till watt för att inse om det var rejält eller mesigt (blir sådär 46 kW).
Inte ofta man får känna sig för modern numera, tack för den! :-D
Men 46kW känns som en enorm värmeeffekt. Tiondelen räcker väl för en vagn.
Norma kroppsvärme från en människa brukar man räkna till runt 70W
av Harald, Wednesday, April 28, 2021, 20:37 (1088 dagar sedan) @ Lennart Petersen
Svar Ja! och det blev till slut Y1. Jag hörde av en lokförarbekant från Östersund att en av många orsaker till att valet föll på Aln 626 var bl.a kolkaminen under golvet för uppvärmningen av kupeèn på den tyska motorvagnen var lite krånglig att arbeta med. Men det fanns ju även andra orsaker vilket jag inte kan minnas...
tobbe
Kolkamin?
Den tyska vagnen hade en Webasto DBW 2040 brännoljepanna på ca 40000 kcal/h.
Kilokalorier per timme? Plötsligt känns provkörningarna på Inlandsbanan som om det var väldigt länge sedan... och jag fick känna mig lite yngre när jag behövde räkna om det till watt för att inse om det var rejält eller mesigt (blir sådär 46 kW).
Inte ofta man får känna sig för modern numera, tack för den! :-D
Men 46kW känns som en enorm värmeeffekt. Tiondelen räcker väl för en vagn.
Norma kroppsvärme från en människa brukar man räkna till runt 70W
46 kW verkar inte orimligt. Som jämförelse är tillsatsvärmen i Göteborgs pedalvagnar på 10 kW. Det är ju en mindre vagn och alltså endast komplettering till den huvudsakliga värmekällan som är körmotstånden. Man kan förstås invända att man inte förlorar så mycket värme p.g.a. täta dörröppningar i en Y1 som en spårvagn, men å andra sidan vill man nog ha varmare i en vagn där folk reser långt än där folk reser korta sträckor med ytterkläder på.
av Göran Kannerby, Wednesday, April 28, 2021, 20:57 (1088 dagar sedan) @ Harald
Svar Ja! och det blev till slut Y1. Jag hörde av en lokförarbekant från Östersund att en av många orsaker till att valet föll på Aln 626 var bl.a kolkaminen under golvet för uppvärmningen av kupeèn på den tyska motorvagnen var lite krånglig att arbeta med. Men det fanns ju även andra orsaker vilket jag inte kan minnas...
tobbe
Kolkamin?
Den tyska vagnen hade en Webasto DBW 2040 brännoljepanna på ca 40000 kcal/h.
Kilokalorier per timme? Plötsligt känns provkörningarna på Inlandsbanan som om det var väldigt länge sedan... och jag fick känna mig lite yngre när jag behövde räkna om det till watt för att inse om det var rejält eller mesigt (blir sådär 46 kW).
Inte ofta man får känna sig för modern numera, tack för den! :-D
Men 46kW känns som en enorm värmeeffekt. Tiondelen räcker väl för en vagn.
Norma kroppsvärme från en människa brukar man räkna till runt 70W
46 kW verkar inte orimligt. Som jämförelse är tillsatsvärmen i Göteborgs pedalvagnar på 10 kW. Det är ju en mindre vagn och alltså endast komplettering till den huvudsakliga värmekällan som är körmotstånden. Man kan förstås invända att man inte förlorar så mycket värme p.g.a. täta dörröppningar i en Y1 som en spårvagn, men å andra sidan vill man nog ha varmare i en vagn där folk reser långt än där folk reser korta sträckor med ytterkläder på.
Y1 fungerar som en termos, det är inte mycket värme som läcker ut. Är det fullsatt måste det vara riktigt kallt för att det ska behövas några nämnvärda mängder värme. Å andra sidan är det lite svårare att få det svalt.
av Bobo L, Wednesday, April 28, 2021, 23:25 (1087 dagar sedan) @ Göran Kannerby
Y1 fungerar som en termos, det är inte mycket värme som läcker ut. Är det fullsatt måste det vara riktigt kallt för att det ska behövas några nämnvärda mängder värme. Å andra sidan är det lite svårare att få det svalt.
Det var inte alltid fullsatt i Y1-orna på inlandsbanan. En januaridag 1981 var det inte så, som ett exempel. Gott om värme var det däremot ont om. Väldigt ont om, faktiskt.
Just där och då tror jag ingen ansåg att 46 kW var för mycket effekt för vagnen. Snarare tvärtom, skulle jag nog säga...
av Göran Kannerby, Thursday, April 29, 2021, 10:49 (1087 dagar sedan) @ Bobo L
Y1 fungerar som en termos, det är inte mycket värme som läcker ut. Är det fullsatt måste det vara riktigt kallt för att det ska behövas några nämnvärda mängder värme. Å andra sidan är det lite svårare att få det svalt.
Det var inte alltid fullsatt i Y1-orna på inlandsbanan. En januaridag 1981 var det inte så, som ett exempel. Gott om värme var det däremot ont om. Väldigt ont om, faktiskt.Just där och då tror jag ingen ansåg att 46 kW var för mycket effekt för vagnen. Snarare tvärtom, skulle jag nog säga...
Jag hade mina vägar förbi ett par månader senare (eller så var det möjligen 1982). Då var det också minusgrader, men tio räckte nog. Å andra sidan hade det räckt om förarhytten var varm, där var jag och föraren, resten av vagnen var tom.
av Johan, Wednesday, April 28, 2021, 21:02 (1088 dagar sedan) @ Harald
Svar Ja! och det blev till slut Y1. Jag hörde av en lokförarbekant från Östersund att en av många orsaker till att valet föll på Aln 626 var bl.a kolkaminen under golvet för uppvärmningen av kupeèn på den tyska motorvagnen var lite krånglig att arbeta med. Men det fanns ju även andra orsaker vilket jag inte kan minnas...
tobbe
Kolkamin?
Den tyska vagnen hade en Webasto DBW 2040 brännoljepanna på ca 40000 kcal/h.
Kilokalorier per timme? Plötsligt känns provkörningarna på Inlandsbanan som om det var väldigt länge sedan... och jag fick känna mig lite yngre när jag behövde räkna om det till watt för att inse om det var rejält eller mesigt (blir sådär 46 kW).
Inte ofta man får känna sig för modern numera, tack för den! :-D
Men 46kW känns som en enorm värmeeffekt. Tiondelen räcker väl för en vagn.
Norma kroppsvärme från en människa brukar man räkna till runt 70W
46 kW verkar inte orimligt. Som jämförelse är tillsatsvärmen i Göteborgs pedalvagnar på 10 kW. Det är ju en mindre vagn och alltså endast komplettering till den huvudsakliga värmekällan som är körmotstånden. Man kan förstås invända att man inte förlorar så mycket värme p.g.a. täta dörröppningar i en Y1 som en spårvagn, men å andra sidan vill man nog ha varmare i en vagn där folk reser långt än där folk reser korta sträckor med ytterkläder på.
Värmeisoleringen i en vagn är väl inte den bästa om man tittar på tjockleken på väggarna. Och ska väl inte vara heller. Men den viktigaste faktorn för att bestämma effekten är antagligen att det ska gå snabbt att värma upp en utkyld vagn. Man kan ju inte som i ett hus vänta på att det ska ta hela dagen.
Om hus sa man förr att man kan utgå från 100 Watt per kvadratmeter. Idag räknar man väl med 50 och ännu lägre.
Nu har vi snart lämnat ämnet. :-)
av Göran Kannerby, Wednesday, April 28, 2021, 21:53 (1088 dagar sedan) @ Johan
Svar Ja! och det blev till slut Y1. Jag hörde av en lokförarbekant från Östersund att en av många orsaker till att valet föll på Aln 626 var bl.a kolkaminen under golvet för uppvärmningen av kupeèn på den tyska motorvagnen var lite krånglig att arbeta med. Men det fanns ju även andra orsaker vilket jag inte kan minnas...
tobbe
Kolkamin?
Den tyska vagnen hade en Webasto DBW 2040 brännoljepanna på ca 40000 kcal/h.
Kilokalorier per timme? Plötsligt känns provkörningarna på Inlandsbanan som om det var väldigt länge sedan... och jag fick känna mig lite yngre när jag behövde räkna om det till watt för att inse om det var rejält eller mesigt (blir sådär 46 kW).
Inte ofta man får känna sig för modern numera, tack för den! :-D
Men 46kW känns som en enorm värmeeffekt. Tiondelen räcker väl för en vagn.
Norma kroppsvärme från en människa brukar man räkna till runt 70W
46 kW verkar inte orimligt. Som jämförelse är tillsatsvärmen i Göteborgs pedalvagnar på 10 kW. Det är ju en mindre vagn och alltså endast komplettering till den huvudsakliga värmekällan som är körmotstånden. Man kan förstås invända att man inte förlorar så mycket värme p.g.a. täta dörröppningar i en Y1 som en spårvagn, men å andra sidan vill man nog ha varmare i en vagn där folk reser långt än där folk reser korta sträckor med ytterkläder på.
Värmeisoleringen i en vagn är väl inte den bästa om man tittar på tjockleken på väggarna. Och ska väl inte vara heller. Men den viktigaste faktorn för att bestämma effekten är antagligen att det ska gå snabbt att värma upp en utkyld vagn. Man kan ju inte som i ett hus vänta på att det ska ta hela dagen.Om hus sa man förr att man kan utgå från 100 Watt per kvadratmeter. Idag räknar man väl med 50 och ännu lägre.
Nu har vi snart lämnat ämnet. :-)
Fast motorvagnar brukar nog i högre grad än vagnar utan motor vara värmekopplade, då blir de i vart fall inte helt utkylda.
av Lennart Petersen, Wednesday, April 28, 2021, 22:11 (1087 dagar sedan) @ Göran Kannerby
Svar Ja! och det blev till slut Y1. Jag hörde av en lokförarbekant från Östersund att en av många orsaker till att valet föll på Aln 626 var bl.a kolkaminen under golvet för uppvärmningen av kupeèn på den tyska motorvagnen var lite krånglig att arbeta med. Men det fanns ju även andra orsaker vilket jag inte kan minnas...
tobbe
Kolkamin?
Den tyska vagnen hade en Webasto DBW 2040 brännoljepanna på ca 40000 kcal/h.
Kilokalorier per timme? Plötsligt känns provkörningarna på Inlandsbanan som om det var väldigt länge sedan... och jag fick känna mig lite yngre när jag behövde räkna om det till watt för att inse om det var rejält eller mesigt (blir sådär 46 kW).
Inte ofta man får känna sig för modern numera, tack för den! :-D
Men 46kW känns som en enorm värmeeffekt. Tiondelen räcker väl för en vagn.
Norma kroppsvärme från en människa brukar man räkna till runt 70W
46 kW verkar inte orimligt. Som jämförelse är tillsatsvärmen i Göteborgs pedalvagnar på 10 kW. Det är ju en mindre vagn och alltså endast komplettering till den huvudsakliga värmekällan som är körmotstånden. Man kan förstås invända att man inte förlorar så mycket värme p.g.a. täta dörröppningar i en Y1 som en spårvagn, men å andra sidan vill man nog ha varmare i en vagn där folk reser långt än där folk reser korta sträckor med ytterkläder på.
Värmeisoleringen i en vagn är väl inte den bästa om man tittar på tjockleken på väggarna. Och ska väl inte vara heller. Men den viktigaste faktorn för att bestämma effekten är antagligen att det ska gå snabbt att värma upp en utkyld vagn. Man kan ju inte som i ett hus vänta på att det ska ta hela dagen.Om hus sa man förr att man kan utgå från 100 Watt per kvadratmeter. Idag räknar man väl med 50 och ännu lägre.
Nu har vi snart lämnat ämnet. :-)
Fast motorvagnar brukar nog i högre grad än vagnar utan motor vara värmekopplade, då blir de i vart fall inte helt utkylda.
Det kan ju dock knappast vara 46kW kontinuerlig effekt. Jag ser en uppgift att ett normalt hus drar ca 70W/m2 i uppvärmning.
En järnvägsvagn är ju lite sämre isolerad men å andra sidan har man de resandes kroppsvärme som är rätt väsentlig.
Jag har varit med om SJK-resor vintertid utan vagnsvärme men vi klarade oss ändå bra.
Att en spårvagn behöver mycket effekt kan ju förklaras med att man öppnar dörrarna titt som tätt och på och avstigande drar väl ut värme och in kyla.
av Calle Wickberg, Friday, April 30, 2021, 23:45 (1085 dagar sedan) @ Lennart Petersen
Svar Ja! och det blev till slut Y1. Jag hörde av en lokförarbekant från Östersund att en av många orsaker till att valet föll på Aln 626 var bl.a kolkaminen under golvet för uppvärmningen av kupeèn på den tyska motorvagnen var lite krånglig att arbeta med. Men det fanns ju även andra orsaker vilket jag inte kan minnas...
tobbe
Kolkamin?
Den tyska vagnen hade en Webasto DBW 2040 brännoljepanna på ca 40000 kcal/h.
Kilokalorier per timme? Plötsligt känns provkörningarna på Inlandsbanan som om det var väldigt länge sedan... och jag fick känna mig lite yngre när jag behövde räkna om det till watt för att inse om det var rejält eller mesigt (blir sådär 46 kW).
Inte ofta man får känna sig för modern numera, tack för den! :-D
Men 46kW känns som en enorm värmeeffekt. Tiondelen räcker väl för en vagn.
Norma kroppsvärme från en människa brukar man räkna till runt 70W
46 kW verkar inte orimligt. Som jämförelse är tillsatsvärmen i Göteborgs pedalvagnar på 10 kW. Det är ju en mindre vagn och alltså endast komplettering till den huvudsakliga värmekällan som är körmotstånden. Man kan förstås invända att man inte förlorar så mycket värme p.g.a. täta dörröppningar i en Y1 som en spårvagn, men å andra sidan vill man nog ha varmare i en vagn där folk reser långt än där folk reser korta sträckor med ytterkläder på.
Värmeisoleringen i en vagn är väl inte den bästa om man tittar på tjockleken på väggarna. Och ska väl inte vara heller. Men den viktigaste faktorn för att bestämma effekten är antagligen att det ska gå snabbt att värma upp en utkyld vagn. Man kan ju inte som i ett hus vänta på att det ska ta hela dagen.Om hus sa man förr att man kan utgå från 100 Watt per kvadratmeter. Idag räknar man väl med 50 och ännu lägre.
Nu har vi snart lämnat ämnet. :-)
Fast motorvagnar brukar nog i högre grad än vagnar utan motor vara värmekopplade, då blir de i vart fall inte helt utkylda.
Det kan ju dock knappast vara 46kW kontinuerlig effekt. Jag ser en uppgift att ett normalt hus drar ca 70W/m2 i uppvärmning.
En järnvägsvagn är ju lite sämre isolerad men å andra sidan har man de resandes kroppsvärme som är rätt väsentlig.
Jag har varit med om SJK-resor vintertid utan vagnsvärme men vi klarade oss ändå bra.
Att en spårvagn behöver mycket effekt kan ju förklaras med att man öppnar dörrarna titt som tätt och på och avstigande drar väl ut värme och in kyla.
Om värmepannorna går på full blås i en Y1 som står uppställd vid nollgradig yttertemperatur, då blir det så varmt att vägglaminatet börjar lossna. För det vet jag. Dessutom går det åt en sjuhelvetes massa diesel...
av Torbjorn_Forsman, Wednesday, April 28, 2021, 21:26 (1088 dagar sedan) @ Harald
Svar Ja! och det blev till slut Y1. Jag hörde av en lokförarbekant från Östersund att en av många orsaker till att valet föll på Aln 626 var bl.a kolkaminen under golvet för uppvärmningen av kupeèn på den tyska motorvagnen var lite krånglig att arbeta med. Men det fanns ju även andra orsaker vilket jag inte kan minnas...
tobbe
Kolkamin?
Den tyska vagnen hade en Webasto DBW 2040 brännoljepanna på ca 40000 kcal/h.
Kilokalorier per timme? Plötsligt känns provkörningarna på Inlandsbanan som om det var väldigt länge sedan... och jag fick känna mig lite yngre när jag behövde räkna om det till watt för att inse om det var rejält eller mesigt (blir sådär 46 kW).
Inte ofta man får känna sig för modern numera, tack för den! :-D
Men 46kW känns som en enorm värmeeffekt. Tiondelen räcker väl för en vagn.
Norma kroppsvärme från en människa brukar man räkna till runt 70W
46 kW verkar inte orimligt. Som jämförelse är tillsatsvärmen i Göteborgs pedalvagnar på 10 kW. Det är ju en mindre vagn och alltså endast komplettering till den huvudsakliga värmekällan som är körmotstånden. Man kan förstås invända att man inte förlorar så mycket värme p.g.a. täta dörröppningar i en Y1 som en spårvagn, men å andra sidan vill man nog ha varmare i en vagn där folk reser långt än där folk reser korta sträckor med ytterkläder på.
Jag vill minnas att jag har sett en siffra på omkring 40 kW för elvärmen i X7, så jag instämmer i att 46 kW inte verkar orimligt i detta fall.
Man ska för övrigt vara glad så länge man inte råkar på märkligare effektenheter än kcal/h. En av mina kurskamrater på högskolan råkade på som exjobb att göra nån slags utredning kring ett par panncentraler i ett bostadsområde (det här var 1992). Det visade sig att för några av pannorna var effekten angiven i btu/h! Vad 17 är nu detta för en konstig enhet?! Så småningom visade det sig att btu, british thermal unit, är en slags variant av kalori men anpassad till anglosaxiskt måttsystem. En btu är den energi som går åt för att värma ett ounce vatten en grad fahrenheit.
av Jan-Anders Wihrén, Friday, April 23, 2021, 21:34 (1093 dagar sedan) @ Arne Hällqvist
Ett efterlängtat uppehåll för att få en fikakorg av Beda i Hackås gjorde jag här 24 juli 1964 med pt 872.
av Lennart Petersen, Saturday, April 24, 2021, 02:43 (1092 dagar sedan) @ Arne Hällqvist
Tåg 4393 gör ett måltidsuppehåll i Hackås den 31 maj 1975 på sin väg från Östersund till Sveg.
Lite idyll , kaffekorgen var ett välkommet inslag men på min sista resa blev jag snuvad och det vart långnäsa.
Hade sett fram emot en kaffekorg men ingen kom och tog upp beställning.
Senare fick jag veta att SJ bestämt att konduktörn inte aktivt fick verka för den här försäljningen men ta emot beställning om någon resande aktivt frågade i saken. Det var väl glest med resande och ingen som frågade.
Men jag skulle fortfarande vilja veta vad det var för geni som kom på det här.
Men det lär ha varit företagsamma konduktörer som kringgick påbudet med något som att ropa ut : ”ja då har jag väl fått alla beställningar på kaffe i Hackås ” eller något liknande.
av HJP, Saturday, April 24, 2021, 11:36 (1092 dagar sedan) @ Lennart Petersen
****
Sommaren 1973, åkte jag till Kiruna, för att se malmtågen. På hemvägen åkte jag inlandsbanan Gällivare-Östersund. Det uppskattades mycket, när beställningen på fikakorg togs upp. Jag kände inte till denna service, men blev mycket positiv till att den fanns.
av Lennart Petersen, Wednesday, April 28, 2021, 23:29 (1087 dagar sedan) @ HJP
****
Sommaren 1973, åkte jag till Kiruna, för att se malmtågen. På hemvägen åkte jag inlandsbanan Gällivare-Östersund. Det uppskattades mycket, när beställningen på fikakorg togs upp. Jag kände inte till denna service, men blev mycket positiv till att den fanns.
På den banan var det Ulriksfors som gällde för kaffekorgar och det fungerade som i Hackås.
På min sista (senaste) resa blev det att välja mellan kaffekorg och t.o.r resa med tåget Ulriksfors-Strömsund. Tågnörden i mig sa att det var mest angeläget att pricka av en järnvägssträcka så det blev att försaka korgen men det var ju ett frivilligt val.
av HJP, Thursday, April 29, 2021, 10:00 (1087 dagar sedan) @ Lennart Petersen
****
Sommaren 1973, åkte jag till Kiruna, för att se malmtågen. På hemvägen åkte jag inlandsbanan Gällivare-Östersund. Det uppskattades mycket, när beställningen på fikakorg togs upp. Jag kände inte till denna service, men blev mycket positiv till att den fanns.
På den banan var det Ulriksfors som gällde för kaffekorgar och det fungerade som i Hackås.
På min sista (senaste) resa blev det att välja mellan kaffekorg och t.o.r resa med tåget Ulriksfors-Strömsund. Tågnörden i mig sa att det var mest angeläget att pricka av en järnvägssträcka så det blev att försaka korgen men det var ju ett frivilligt val.
****
Du har rätt. Jag kände att något inte stämde med Hackås, men kom inte på vad det var. Nu har du talat om det för mig. Tack! :-)