Avveckling av trafiken med rälsbuss

Apropå diskussionen om kaffe vid Hackås. På 1960-talet skrev man inom SJ att en viss trafik skulle avvecklas. Att avveckla trafiken med rälsbuss betydde enligt min pappa, anställd vid SJ, att persontrafiken skulle skötas med rälsbuss och inte loktåg. Jag frågade honom om inte budskapet kunde missuppfattas. Svaret var nej.
Hur ofta lade man tidtabellerna så att landsvägsbussen avgick 5 minuter tidigare och nådde slutstationen 15 snabbare eller att inkommande tåg på bibanan kom in 5 minuter efter att anslutande tåg hade avgått? Jag följde tidningarnas notiser om nedläggningar runt 1960 rätt noggrant. Pappa förklarade att trafiken hade gått ner så mycket att den blev olönsam.
Fanns det en central order att göra resandet med tåg medvetet oattraktivt på utsedda bandelar?

Apropå diskussionen om kaffe vid Hackås. På 1960-talet skrev man inom SJ att en viss trafik skulle avvecklas. Att avveckla trafiken med rälsbuss betydde enligt min pappa, anställd vid SJ, att persontrafiken skulle skötas med rälsbuss och inte loktåg. Jag frågade honom om inte budskapet kunde missuppfattas. Svaret var nej.

Avveckla är historiskt sett ett ganska mångtydigt ord. Det kan även betyda ungefär ”redovisa”.

När man sade ”trafiken avvecklas med rälsbussar” så menade man att den utfördes med rälsbussar och inget annat. Valet av ordet avveckla antyder möjligen att man såg trafiken som något nödvändigt ont, man måste liksom hanka sig igenom trafikdagarna. Men det har egentligen inget med nedläggning att göra.

Intressant med den tolkningen även på järnvägssidan.
Jag har bara kommit i kontakt med begreppet trafikavveckling inom flygtrafikledningen. Där förklarade man det med att ur trafikledarens synvinkel så skulle all trafik som han ledde avvecklas, d v s lämnas över till någon annan som kunde leda trafiken vidare till målet eller från utgångspunkten. Det gällde alltså både startande och landande trafik.
Det finns stora likheter mellan flyg och tåg tydligen.

Intressant med den tolkningen även på järnvägssidan.
Jag har bara kommit i kontakt med begreppet trafikavveckling inom flygtrafikledningen. Där förklarade man det med att ur trafikledarens synvinkel så skulle all trafik som han ledde avvecklas, d v s lämnas över till någon annan som kunde leda trafiken vidare till målet eller från utgångspunkten. Det gällde alltså både startande och landande trafik.
Det finns stora likheter mellan flyg och tåg tydligen.

De första tillfällena jag stötte på ordet i den betydelsen var dels i en rapport om en påsegling (tror jag?) av Marieholmsbron för nu kanske 50 år sedan, dels planering inför arbeten med samma bro. "Trafiken till Hamnbanan avvecklas via Uddevalla".

Som ett förtydligande så stötte jag på dessa handlingar för kanske 30 år sedan.

Apropå diskussionen om kaffe vid Hackås. På 1960-talet skrev man inom SJ att en viss trafik skulle avvecklas. Att avveckla trafiken med rälsbuss betydde enligt min pappa, anställd vid SJ, att persontrafiken skulle skötas med rälsbuss och inte loktåg. Jag frågade honom om inte budskapet kunde missuppfattas. Svaret var nej.

Avveckla är historiskt sett ett ganska mångtydigt ord. Det kan även betyda ungefär ”redovisa”.

När man sade ”trafiken avvecklas med rälsbussar” så menade man att den utfördes med rälsbussar och inget annat. Valet av ordet avveckla antyder möjligen att man såg trafiken som något nödvändigt ont, man måste liksom hanka sig igenom trafikdagarna. Men det har egentligen inget med nedläggning att göra.

Instämmer, man hade istället kunnat avveckla trafiken med loktåg eller landsvägsbuss. Jag känner själv igen ordet i den betydelsen. Här har SJ AB så sent som 2007 sökt en [link=https://www.arbetslivsinstitutet.se/jobb/chef-taktisk-trafikavveckling/]Chef Taktisk trafikavveckling[/link], och det handlar just om att leda [b]utförandet[/b] av trafiken.

Jag tycker du tar i lite när du skriver "såg trafiken som ett nödvändigt ont" men ordet har helt klart ett produktionsperspektiv, att utföra den (trafik)produktion som man är ålagd. Ordet skulle knappast användas när man pratar om trafiken i ett marknads/försäljnings/utbudsperspektiv.

Själv undviker jag ordet i betydelsen "utföra" eftersom det oftare används i betydelsen "avskaffa" och därför så lätt kan missförstås, men visst finns ordet i båda betydelserna. Eller fanns, men åtminstone inom flygledning verkar det fortfarande användas ser jag när jag googlar och det bekräftar också Thomas i ett annat inlägg.

Hittade [link=https://artikelhubben.se/system-f%C3%B6r-motorv%C3%A4g-olika-n%C3%B6dv%C3%A4ndiga-reglerings%C3%A5tg%C3%A4rder-som-f%C3%B6rb%C3%A4ttrar-trafiks%C3%A4kerheten/]ett exempel[/link] från vägtrafiken som [b]inte[/b] handlar om nedläggning av motorvägar.

Apropå diskussionen om kaffe vid Hackås. På 1960-talet skrev man inom SJ att en viss trafik skulle avvecklas. Att avveckla trafiken med rälsbuss betydde enligt min pappa, anställd vid SJ, att persontrafiken skulle skötas med rälsbuss och inte loktåg. Jag frågade honom om inte budskapet kunde missuppfattas. Svaret var nej.

Avveckla är historiskt sett ett ganska mångtydigt ord. Det kan även betyda ungefär ”redovisa”.

När man sade ”trafiken avvecklas med rälsbussar” så menade man att den utfördes med rälsbussar och inget annat. Valet av ordet avveckla antyder möjligen att man såg trafiken som något nödvändigt ont, man måste liksom hanka sig igenom trafikdagarna. Men det har egentligen inget med nedläggning att göra.

Instämmer, man hade istället kunnat avveckla trafiken med loktåg eller landsvägsbuss. Jag känner själv igen ordet i den betydelsen. Här har SJ AB så sent som 2007 sökt en [link=https://www.arbetslivsinstitutet.se/jobb/chef-taktisk-trafikavveckling/]Chef Taktisk trafikavveckling[/link], och det handlar just om att leda [b]utförandet[/b] av trafiken.

Ett sidospår, från en som var med.. :-)

Vi hade ett chefsskap då som inte riktigt pratade samma sak som vi andra. Det fanns tre steg i "trafikorganissationen" då, 2007. Planering, som arbetade med tågplanen, fordonsomlopp, personalturer, annonsering samt banarbeten i BAP-skedet. "Taktiskt Trafikavveckling" var nästa steg och var att anse som en korttidsplanering och som hade "ansvaret" att "kratta manegen" för nästa steg, nämligen den operativa trafikavvecklingen. Jag tror inte det fanns någon "Strategisk Trafikavveckling".

Jag minns fortfarande hur mycket floskler det var vid den här tidpunkten. Själv var jag vid tidpunkten Operativ chef SJ Riksledning och den interna järnvägshumorn var snabb med diverse tyska omskrivningar av dessa namn. :-). Jag tror faktiskt min tjänst i något skede hette "Operativ Chef Trafikavveckling" när en lystes ut. Vi var en skiftgående funktion så jag hade 8 kollegor.

Dock var detta sätt att organisera ganska smart! Det var tidigare ett för stort steg mellan "Planering" och "Produktion" som det hette tidigare. I takt med att mängden banarbeten och mängden störningar ökade så ställdes ett annat krav på trafik- och planeringsorganisationen och kunna göra snabbare förändringar i utbudet av trafik och de operativa behövde kunna koncentrera sig på att lösa operativa uppgifter, vilket inte var fallet i tidigare organisationer.

Hela organisationen föll pladask efter första hårda vintern 2010 och gjordes om till det som sedan blev SJ Trafikledning. Då förstärktes den "taktiska" avdelningen rejält för att kunna göra omfattande ändringar i fordons- och personalomlopp så tätt som 24 timmar innan tågen skulle gå. Det var avgörande för att nästa vinter faktiskt gick lite bättre.

SAOB tar faktiskt inte upp betydelsen "utföra", så den kanske har utvecklats efter 1898 när artikeln om "afveckla" skrevs. Den är nog en utvidgning av betydelsen "gm steg för steg vidtagna åtgärder utreda l. upplösa l. göra slut på (en invecklad sak, en intrasslad affär o. d.)".
https://www.saob.se/artikel/?seek=avveckla&pz=1

SAOB tar faktiskt inte upp betydelsen "utföra", så den kanske har utvecklats efter 1898 när artikeln om "afveckla" skrevs. Den är nog en utvidgning av betydelsen "gm steg för steg vidtagna åtgärder utreda l. upplösa l. göra slut på (en invecklad sak, en intrasslad affär o. d.)".
https://www.saob.se/artikel/?seek=avveckla&pz=1

Det är väl på sitt sätt samma sak. Man kan se det som att en hög med tåg som ska köras utgör en hög med uppgifter att utföra, för varje tåg man kör så har man avvecklat detta från uppgiftshögen.
Och när man lägger ner trafiken, har man tagit bort uppgiften helt och hållet.

Men det är olyckligt när ord används så att meningen med det som sägs blir oklar.

SAOB tar faktiskt inte upp betydelsen "utföra", så den kanske har utvecklats efter 1898 när artikeln om "afveckla" skrevs. Den är nog en utvidgning av betydelsen "gm steg för steg vidtagna åtgärder utreda l. upplösa l. göra slut på (en invecklad sak, en intrasslad affär o. d.)".
https://www.saob.se/artikel/?seek=avveckla&pz=1

Det är väl på sitt sätt samma sak. Man kan se det som att en hög med tåg som ska köras utgör en hög med uppgifter att utföra, för varje tåg man kör så har man avvecklat detta från uppgiftshögen.
Och när man lägger ner trafiken, har man tagit bort uppgiften helt och hållet.

Men det är olyckligt när ord används så att meningen med det som sägs blir oklar.

Smaka även på den här:

"Ersättning utgår"

SAOB tar faktiskt inte upp betydelsen "utföra", så den kanske har utvecklats efter 1898 när artikeln om "afveckla" skrevs. Den är nog en utvidgning av betydelsen "gm steg för steg vidtagna åtgärder utreda l. upplösa l. göra slut på (en invecklad sak, en intrasslad affär o. d.)".
https://www.saob.se/artikel/?seek=avveckla&pz=1

Det är väl på sitt sätt samma sak. Man kan se det som att en hög med tåg som ska köras utgör en hög med uppgifter att utföra, för varje tåg man kör så har man avvecklat detta från uppgiftshögen.
Och när man lägger ner trafiken, har man tagit bort uppgiften helt och hållet.

Men det är olyckligt när ord används så att meningen med det som sägs blir oklar.

Smaka även på den här:

"Ersättning utgår"

I anställningskontraktet på mitt förra jobb stod det "Resultatlön utgår" så det blev inga extra pengar...

SAOB tar faktiskt inte upp betydelsen "utföra", så den kanske har utvecklats efter 1898 när artikeln om "afveckla" skrevs. Den är nog en utvidgning av betydelsen "gm steg för steg vidtagna åtgärder utreda l. upplösa l. göra slut på (en invecklad sak, en intrasslad affär o. d.)".
https://www.saob.se/artikel/?seek=avveckla&pz=1

Det är väl på sitt sätt samma sak. Man kan se det som att en hög med tåg som ska köras utgör en hög med uppgifter att utföra, för varje tåg man kör så har man avvecklat detta från uppgiftshögen.
Och när man lägger ner trafiken, har man tagit bort uppgiften helt och hållet.

Men det är olyckligt när ord används så att meningen med det som sägs blir oklar.

Smaka även på den här:

"Ersättning utgår"

I anställningskontraktet på mitt förra jobb stod det "Resultatlön utgår" så det blev inga extra pengar...

Vem var det som skulle bestrida kostnaden?

Stryk det som önskas.

Vill ni ha kaffe så säg te. :-)

SAOB tar faktiskt inte upp betydelsen "utföra", så den kanske har utvecklats efter 1898 när artikeln om "afveckla" skrevs. Den är nog en utvidgning av betydelsen "gm steg för steg vidtagna åtgärder utreda l. upplösa l. göra slut på (en invecklad sak, en intrasslad affär o. d.)".
https://www.saob.se/artikel/?seek=avveckla&pz=1

Det är väl på sitt sätt samma sak. Man kan se det som att en hög med tåg som ska köras utgör en hög med uppgifter att utföra, för varje tåg man kör så har man avvecklat detta från uppgiftshögen.
Och när man lägger ner trafiken, har man tagit bort uppgiften helt och hållet.

Men det är olyckligt när ord används så att meningen med det som sägs blir oklar.

Den här betydelsen av "avveckla" är troligen inspirerad av tyskt språkbruk i trafiksammanhang. I min tysk-svenska ordbok förklaras ordet "abwickeln" så här:
1) nysta (linda) av (upp)
2) veckla av (upp), rulla av (upp)
3) genomföra; avsluta, slutföra
4) avveckla, likvidera.
"sich abwickeln" betyder försiggå eller förlöpa.

Och substantivet "Abwicklung" (även Avwickelung) kan betyda antingen genomförande eller avveckling.

Apropå diskussionen om kaffe vid Hackås. På 1960-talet skrev man inom SJ att en viss trafik skulle avvecklas. Att avveckla trafiken med rälsbuss betydde enligt min pappa, anställd vid SJ, att persontrafiken skulle skötas med rälsbuss och inte loktåg. Jag frågade honom om inte budskapet kunde missuppfattas. Svaret var nej.
Hur ofta lade man tidtabellerna så att landsvägsbussen avgick 5 minuter tidigare och nådde slutstationen 15 snabbare eller att inkommande tåg på bibanan kom in 5 minuter efter att anslutande tåg hade avgått? Jag följde tidningarnas notiser om nedläggningar runt 1960 rätt noggrant. Pappa förklarade att trafiken hade gått ner så mycket att den blev olönsam.
Fanns det en central order att göra resandet med tåg medvetet oattraktivt på utsedda bandelar?

Nej det var nog en myt som spreds att SJ avsiktligt gjorde dåliga tidtabeller för att kunna redovisa ett resultat som motiverade nedläggning.
Tvärtom gjorde man nog lokalt mycket för att med begränsade resurser hålla igång banorna.
Och utan den omfattande ”rälsbussifieringen” på 1950 talet hade många banor lagts ner kanske 15-25 år tidigare än vad det blev.
Med rälsbussar kunde man ha tätare tidtabell, större reshastighet och detta till en lägre kostnad än för ångloksdragna tåg.
Sant är väl dock att tidtabellerna ofta var komstruerade för anslutningar till tågen på stambanorna snarare än de lokala behoven, när länstrafikerna tog över trafik ändrades mycket av de mönstren.
Men banorna lades ner främst för att färre åkte, landsbygden avfolkades och de som var kvar skaffade bil.
Som exempel så gjordes en konsekvensanalys inför nedläggningen av Lesjöfors-Mora som kom till att två hushåll antingen måste flytta, byta arbetsplats eller skaffa bil, större än så var inte konsekvenserna.
Och inför nedläggning av Inlandsbanan kom man till att den minst trafikerade Arvodsjaur-Sorsele hade utanför sommartrafiken bara 5 resande per dag i snitt.

Och inför nedläggning av Inlandsbanan kom man till att den minst trafikerade Arvodsjaur-Sorsele hade utanför sommartrafiken bara 5 resande per dag i snitt.

När jag åkte Inlandsbanan i april i början av 1980-talet var jag ensam med föraren på större delen av sträckan Jokkmokk-Arvidsjaur.

Vilka passagerare var möjliga kunder under denna tid? Fanns det skolbarn som kunde åka rälsbuss? Fanns det resor till centralorten för att handla som kunde ske med rälsbussen?
Ett färskt exempel på att inte vilja ha trafik är nog Värmlandstrafiken på järnvägen till Torsby och järnvägen mot Arvika. Där uppstod det demonstrationer för att inte tågen skulle åka förbi hållplatserna där det fanns folk som ville åka. Nu tror jag att någon hållplats åter har trafik.

Vilka passagerare var möjliga kunder under denna tid? Fanns det skolbarn som kunde åka rälsbuss? Fanns det resor till centralorten för att handla som kunde ske med rälsbussen?

Helt korrekt så var det så att de två ytterligare resenärer som förekom gjorde varsin centralortsresa, den ene på hemväg från Jokkmokk, den andre på väg till Arvidsjaur. De åkte kanske någon mil vardera.

Vilka passagerare var möjliga kunder under denna tid? Fanns det skolbarn som kunde åka rälsbuss? Fanns det resor till centralorten för att handla som kunde ske med rälsbussen?

Norr om Jokkmokk reste skolbarn med tåget mot Porjus, åtminstone så länge avgångstiden var runt 15.30 från Jokkmokk. Även om avgångstiden söderut låg i närheten, har jag inget minne av att jag sett skolbarn resa åt det hållet.
Arvidsjaur-Jokkmokk får nog betecknas mer som en ren transportsträcka, många gånger med endast ett fåtal resenärer.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Avveckling av trafiken med rälsbuss (Järnväg allmänt)