Hg boggier på andra ellok?

Har för mig att jag någonstans läst/hört att det på Bk loken (eller om det möjligen var Bg/Bs loken) satt boggier som var samma som på Hg loken. Stämmer detta?

Har för mig att jag någonstans läst/hört att det på Bk loken (eller om det möjligen var Bg/Bs loken) satt boggier som var samma som på Hg loken. Stämmer detta?

Kraftoverföringen motor - axel ska ha varit desamma på Bs och Hd.

I Bk-lokens boggier var axelavståndet 2950 mm, medan Bg/Bs hade 2800 mm. Det senare måttet gällde också Hc-, Hd- och Hg(2)-boggierna. Ha och Hb hade däremot en kortare boggi med 2500 mm axelavstånd. Om boggierna för Bgs- och Hcg-loken i övrigt är lika, vet jag inte. Men B-lokens hålaxeldrift bör ha krävt en åtminstone i detalj annorlunda lösning än Hc/g/g2-boggierna som var utrustade för tasslageröverföring. Återstår då Hd-loken med hålaxeldrift. Om de var lika Bgs-boggierna är obekant för mig.
Man ska också komma ihåg att hjuldiametern var något annorlunda - 1060 mm för Bgs, 1100 mm för Hcg och 986 mm för Hab. Bk hade 1200 mm hjul.
I boken "Svenska Ellok", utgiven av SJK och skriven av Thore Nordin (ASEA), Lennart Wretman (SJ Ma) och Ove Grundstedt (SJ Ba) sägs en hel del om dessa boggier.
Sven B

axel/hjulavståndet för att inte bilda jämna multiplar med förekommande skenlängder/skarvar på BJ. Ehuruvida andra lok också var konstruerade därefter vet jag ej.

Jag har aldrig hört talas om att man anpassat ellokens axelavstånd till rälslängderna, även om det kanske, kanske skulle vara önskvärt, under förutsättning att man därigenom kunde påverka lokens egensvängning i form av "nickning". Bk-loken hade axelavstånden (2,95 + 3,1 + 2,95) m, totalt 9,0 m. Till vilken av BJ rälslängder (10, 12 eller 15 m eller senare svetsade två och två) skulle hela eller delar av hjulbasen vara anpassad? Är detta möjligen en BJ-skröna?
På SJ lär det aldrig ha varit aktuellt. D-lokens hjulbas 9,4 m har ju inte särskild anpassning till rälslängder; knappast heller senare loktypers.
Och Bg/Bs-lokens hjulbas - ca 8 m - har ju heller inte mycket med GBJ rälslängder (bör ha varit 12 m) att göra.
Sven B

Ja du Sven. Det är inte lätt att hänga med överallt. Här kommer några sidor, som jag känt till i kanske 50 år. När jag har avverkat GDG expressen, lite återstår, så får jag
väl ta mig an Ds ,O loken och Xa /Xm. Här har jag brutit ut fyra sidor för sammanhangets
skull. På sista bladet längst ned under boggien står att läsa exakt vad jag skrev. När det gäller saker som intresserar mig har jag ett hart när fotografiskt minne. Jag kan bara läsa igenom t.ex. en sångtext två tre gånger och gå in och sjunga den utan att
staka mig.
[img]images/uploaded/2021051614365160a12e037231a.jpg[/img]
[img]images/uploaded/2021051614374260a12e3638447.jpg[/img]
[img]images/uploaded/2021051614382760a12e636e180.jpg[/img]
[img]images/uploaded/2021051614390860a12e8c84dca.jpg[/img]

Tack för denna intressanta redogörelse!
Det står på slutet att rälslängderna inte ska var hela multiplar av axelavståndet i boggierna, alltså n x 2,95 m. Det är ju möjligt - fastän det inte står - att tanken skulle vara den Du säger, nämligen att det inte ska finnas något enkelt matematiskt samband mellan axelavståndet och BJ rälslängder. Frågan är om detta har någon egentlig betydelse för lokets gångegenskaper.
Det undrar jag om man vet, eller om det är konstruktörens antagande...
Sven B

Kanske en test. Kanske byggde det på erfarenheter från H och Boråsloken. Det här är hämtat från tryckta föredrag som hållits på SEJIF - Sveriges Enskilda Järnvägars Ingenjörsförbunds - möten. Det står lite om erfarenheterna från H och Bs/g loken också. Om hålaxlar mm. Det är ett rätt omfattande material. Dessutom ägnar sig en av ASEAs tidningar ett nummer om detta 1940. Får se när jag får tid och lust att gå igenom det hela.
Den tidningen såg jag vid tillfälle men har lagt undan den. Var ---!!!!/ Hälsningar Sune.

Kanske en test. Kanske byggde det på erfarenheter från H och Boråsloken. Det här är hämtat från tryckta föredrag som hållits på SEJIF - Sveriges Enskilda Järnvägars Ingenjörsförbunds - möten. Det står lite om erfarenheterna från H och Bs/g loken också. Om hålaxlar mm. Det är ett rätt omfattande material. Dessutom ägnar sig en av ASEAs tidningar ett nummer om detta 1940. Får se när jag får tid och lust att gå igenom det hela.
Den tidningen såg jag vid tillfälle men har lagt undan den. Var ---!!!!/ Hälsningar Sune.

Jag tror mig läst något liknande om godsvagnar på någon bana: att man planerade att öka axelavståndet till 5 m på nästa beställning men nöjde sig med 4,5 m eftersom man hade 10 m-räler. Eller nåt sånt.

men jag är liksom Sven skeptisk till om det finns något så enkelt samband mellan rälslängd och axelavstånd som påverkar gångegenskaperna. Jag tycker att även hastigheten borde vara med i funktionen.

Ja ,men den är ju given. För O lok 80 km/tim. Gick ju mest i 60 med godståg. Självsvängning genom resonans är en lurig komponent.

Den orsak jag kan tänka mig, som konstruktörerna hade i åtanke, var spårkrafterna i sidled.

På ett boggielok tenderar ju boggierna att komma i en sinusformad självsvängning. Olika stor beroende på axelavstånd och återställningsanordningens konstruktion och effektivitet.

Detta varierar givetvis med olika hastigheter liksom belastningar. Utan att ha tillgång till mer kvalificerat material än min gamla räknesticka kan jag tänka mig att beräkningen baserades på att en fullbordad sinus svängning ej skulle belasta endast en rälslängd, utan delar av kurvan kom att fördelas över flera längder. Ett längre axelavstånd ger ju en lugnare gång och dessutom en minskad koncentation av axel lasten, vilket kunde vara av värde då man var och klättrade på marginalen vid konstruktionen av Bk loken. Det var ju ett av skälen till att man byggde de första med aluminiumkorg.

Då ju BJ och GBJ var nära förbundna är det nog så att man tagit del av erfarenheterna av GBJ Bs lok, med relativt korta boggier och dessutom en tveksam återställningsanordning, som i alla fall i högre hastigheter på rakspår ansågs vara veritabla spårförstörare.

Hur som haver, det är intressant att spåna om tankegångarna och kunskapen som dessa konstruktörer hade långt före datorernas tid.

Hälsar

Lasse

Kanske en test. Kanske byggde det på erfarenheter från H och Boråsloken. Det här är hämtat från tryckta föredrag som hållits på SEJIF - Sveriges Enskilda Järnvägars Ingenjörsförbunds - möten. Det står lite om erfarenheterna från H och Bs/g loken också. Om hålaxlar mm. Det är ett rätt omfattande material. Dessutom ägnar sig en av ASEAs tidningar ett nummer om detta 1940. Får se när jag får tid och lust att gå igenom det hela.
Den tidningen såg jag vid tillfälle men har lagt undan den. Var ---!!!!/ Hälsningar Sune.

Jag tror mig läst något liknande om godsvagnar på någon bana: att man planerade att öka axelavståndet till 5 m på nästa beställning men nöjde sig med 4,5 m eftersom man hade 10 m-räler. Eller nåt sånt.

men jag är liksom Sven skeptisk till om det finns något så enkelt samband mellan rälslängd och axelavstånd som påverkar gångegenskaperna. Jag tycker att även hastigheten borde vara med i funktionen.

Dom två Yp rälsbussar från HC som SJ beställde för Harmånger-Bergsjö fick annorlunda hjulbas mot övriga 2-axliga HC bussar av samma typ. Har för mig detta var pga rälslängderna på banan, men kan möjligen också varit något med kurvförållandena på banan, minns inte riktigt, länge sen jag läste om det.

Tack för denna intressanta redogörelse!
Det står på slutet att rälslängderna inte ska var hela multiplar av axelavståndet i boggierna, alltså n x 2,95 m. Det är ju möjligt - fastän det inte står - att tanken skulle vara den Du säger, nämligen att det inte ska finnas något enkelt matematiskt samband mellan axelavståndet och BJ rälslängder. Frågan är om detta har någon egentlig betydelse för lokets gångegenskaper.
Det undrar jag om man vet, eller om det är konstruktörens antagande...
Sven B

Kan det vara så att ursprungligen var räler och fordon ungefär lika långa. Då ville man undvika att två hjulaxlar samtidigt passerade varsin skarv. Därför infördes regeln att axelavstånden inte skulle kunna sammanfalla med rälslängden. När sedan rälerna blev längre tänkte man på motsvarande sätt eftersom man hade glömt varför principen införts.

Eller?

Njae...
Det är väl svårt att se några tydliga samband genom tiderna mellan vagnslängd/axelavstånd och rälslängd.
Sven B

Njae...
Det är väl svårt att se några tydliga samband genom tiderna mellan vagnslängd/axelavstånd och rälslängd.
Sven B

Kanske, men visst var det ganska sent 40 m-räler infördes? Dessförinnan kanske ofta 20 m långa räler och de flesta fordon är mer än 20 m långa.

Tack för infon. Jag har nu bildgooglat lite på Bk, Bg/Bs och Hg lok, bara på mobilen än så länge, och då är det lite smått och oskarpt. Men rent utseendemässigt ser där ut att kunna vara likheter mellan Hg och Bk boggier, men det slår alltså på 150 mm i axelavståndet samt då övriga tekniska skillnader samt hjuldiameter. Bg/Bs boggierna och Hg boggierna ser inte värst lika ut rent utseendemässigt.

Kan det möjligen vara dom utseendemässiga likheterna som avsetts där jag en gång läst/hört om likheten mellan Hg och Bk boggier? Finns där några sådana? Som sagt svårt att se ordentligt på mobilen.

Det är otvivelaktigt så, att erfarenheterna från Bk loken som var en av de mest lyckade konstruktionerna från sin tid togs med när ASEA och SJ designande först Hc sedan efterföljaren Hg. Boggiekonstruktionen bygde på samma principer och var i många stycken likartad. Tyvärr var inte reglersystemet detta, men det gick väl maskinbyrån förnär...

Hälsar

Lasse

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Hg boggier på andra ellok? (Fordon: lok)