Tryckluftslok mot ångackumulatorlok (Fordon: lok)

av mormorsgruvan @, lördag, juni 05, 2021, 14:03 (17 dagar sedan)

Finns här någon som i någon tidskrift sett en jämförelse mellan dessa båda loktyper ?

En vetenskaplig artikel om tryckluftslok har jag hittat i Zeitschrift des Vereines Deutscher Ingenieure Band 56 (1912) Nr 9.

Baldwin Locomotive Works hade 12 standardtyper av tryckluftslok det minsta vägde 4530 kg med en behållare på 2,12 kubikmeter och det största vägde 20.000 kg med en behållare på 9 kubikmeter. Alla Baldwinloken hade ett arbetstryck av 10 atmosfärer absolut och ett behållartryck av 57 atmosfärer absolut.

Tryckluftslok mot ångackumulatorlok

av ak44 @, lördag, juni 05, 2021, 15:14 (17 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Det finns ju ett "på riktigt" här i landet som man kan "ta på" om man vill. Risten - Lakvik Järnväg.

Tryckluftslok mot ångackumulatorlok

av Kurt D @, söndag, juni 06, 2021, 15:42 (16 dagar sedan) @ ak44

Det finns till och med två tryckluftslok vid RLJ. Ett funktionsdugligt tillverkat av Atlas och ett under renovering tillverkat av Nyhammars Bruk. Den intresserade är givetvis välkommen till Lakvik för att studera objekten.

Tryckluftslok mot ångackumulatorlok

av Per Ljungberg @, lördag, juni 05, 2021, 19:31 (17 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Ett ångackumulatorlok har en möjlighet att magasinera en större energimängd i det upphettade vattnet än ett tryckluftlok med samma sluttryck och behållarvolym. Det finns kanske någon mer kunnig som kan definiera skillnaden i procent. Det är ju helt olika fysiska faktorer som är inblandade. Det upphettade vattnet kan ju avge mer ånga när trycket sjunker (och temperaturen samtidigt också sjunker) under drift medan lufttrycket bara sjunker i tankarna allteftersom luft förbrukas. Därför har luftloken vanligen ett högre utgångstryck än ångloken.

Tryckluftslok mot ångackumulatorlok

av Lennart Petersen @, onsdag, juni 09, 2021, 02:43 (14 dagar sedan) @ Per Ljungberg

Ett ångackumulatorlok har en möjlighet att magasinera en större energimängd i det upphettade vattnet än ett tryckluftlok med samma sluttryck och behållarvolym. Det finns kanske någon mer kunnig som kan definiera skillnaden i procent. Det är ju helt olika fysiska faktorer som är inblandade. Det upphettade vattnet kan ju avge mer ånga när trycket sjunker (och temperaturen samtidigt också sjunker) under drift medan lufttrycket bara sjunker i tankarna allteftersom luft förbrukas. Därför har luftloken vanligen ett högre utgångstryck än ångloken.

Ännu en fördel för ångackumulator var ju att de kunde matas med överskottsånga från en processindustri och förekom därfor ofta vid sådana anläggningar. För bägge typerna var ju fördelen att man slapp eldning där det rådde brandfara. Och dom kunde ju inte ge sog av så långt från ”tankningsstället” så det blev lokal växling som användning.
Ett från Hallstavik
https://digitaltmuseum.se/021018094701/hallstavik-angackumulatorlok-saknar-eldstad-utan...

Tryckluftslok mot ångackumulatorlok

av Urban Åkesson @, Ännaryd (XHpl Tjunnaryd), onsdag, juni 09, 2021, 05:28 (14 dagar sedan) @ Lennart Petersen

Tryckluftsloken användes ju främst i gruvor och där fanns väl tryckluft framdraget till borrar och andra maskiner.
Fördelen med tryckluften är ju att den inte släpper ut något annant än just luft, om än lite kallare sådan. Eldstadslösa ånglok i gruvor hade nog varit en varm och fuktig upplevelse.

--
Man behöver inte vara tokig för att hålla på med det här, men visst underlättar det en hel del.

Tryckluftslok mot ångackumulatorlok

av Lennart Petersen @, onsdag, juni 09, 2021, 19:24 (13 dagar sedan) @ Urban Åkesson

Tryckluftsloken användes ju främst i gruvor och där fanns väl tryckluft framdraget till borrar och andra maskiner.
Fördelen med tryckluften är ju att den inte släpper ut något annant än just luft, om än lite kallare sådan. Eldstadslösa ånglok i gruvor hade nog varit en varm och fuktig upplevelse.

Säkert, det var alltså lite olika användningsområden.

powered by my little forum