Bildfynd vid skåpstädning. Kopian daterad maj 1978.
Olycka i Brunflo vintern 1977/78. Tåget mot Östersund höll sth genom stationsområdet då Olle Hedblom får syn på Brödera Carlssons långa trailerdragare som har fastnat på övergången norr om stationen.
En annars ganska senfärdig lokförare rusar upp ur förarstolen och hinner till och med stänga maskinrumsdörren bakom sig innan tåget brakar in i trailern. Loket välter vid kollisionen och trycks fram av den levande kraften och tar till sist stopp bitandes en kontaktledningsstolpe. Olle som var en sparsam man letade länge i resterna av förarhytten efter sin lokförarväska men fick till slut inse att den inte gick att återanvända.

Detta bör väl vara en av de värsta hyttskadorna någonsin på Rc? /WS/

Som i rubriken.

Intressant. Olyckan inträffade 1978-03-17.

Bildfynd vid skåpstädning. Kopian daterad maj 1978.
Olycka i Brunflo vintern 1977/78. Tåget mot Östersund höll sth genom stationsområdet då Olle Hedblom får syn på Brödera Carlssons långa trailerdragare som har fastnat på övergången norr om stationen.
En annars ganska senfärdig lokförare rusar upp ur förarstolen och hinner till och med stänga maskinrumsdörren bakom sig innan tåget brakar in i trailern. Loket välter vid kollisionen och trycks fram av den levande kraften och tar till sist stopp bitandes en kontaktledningsstolpe. Olle som var en sparsam man letade länge i resterna av förarhytten efter sin lokförarväska men fick till slut inse att den inte gick att återanvända.

En olycka som var mycket lik både den senare olyckan i Ekträsk och den tio år tidigare olyckan vid Hixon i mellersta England. Både Ekträsk och Hixon olyckorna hade lastade släp inblandade, och vid Hixon ledde detta till elva döda, fyrtiofem skadade, ett slopat lok (litt AL1/Class 81 nr E3009) och fem slopade vagnar.

I Hixon olyckan var tåget ett fullastat snälltåg till London med 48 axlar bakom loket. Tåget höll mer än 120 km/h när den träffade släpet. Som tur var hade tåget saktat in för en hastighetsbegränsning pga banarbete, annars hade den hållit 160 km/h. Att det blev så få döda och skadade berodde på vagnarnas moderna konstruktion. Det värsta med olyckan var att åkeriet i fråga hade varit inblandade i en liknande händelse två år tidigare, dock utan att släp med dragare blivit påkörda.

Jag nämner Hixon olyckan för att både i Sverige och i Storbritannien så var järnvägsbranschen ibland väldigt långsam att lära sig av erfarenheter, och man delade inte alltid med sig av kunskaper med andra länder. Hade man gjort det så hade kanske Brunflo och Ekträsk olyckorna kunnat undvikas.

Det var tåg 86 1978-03-18, och jag tjänstgjorde som Tågmästare på tåget. När vi var på väg in i Brunflo reste jag och kollegan oss upp för att gå ut i tåget och ropa ut Östersund.
Strax innan stationshuset blev det en kraftig inbromsning och några sekunder senare en stöt. Vagnen vi hade tjänstekupén i, en B15b, spårade ur och hoppade fram på slipersen. Alla sitt- och ryggdynor och liknande lossnade, och hela kupén blev fylld med en vitaktig dimma av allt gammalt damm som for omkring.
Våra blå uniformer blev blåvita av dammet.
När vi stannat gick kollegan framåt för att se hur det gått för föraren, och jag tog hand om de resande i tåget. Ingen blev dock skadad. Den främsta vagnen följde loket ner i diket men var som tur var en vagnorder, alltså en tom vagn.
Dagen efter körde jag ut till Brunflo för att se hur det gick med uppröjningen. Loket, som efter kollisionen med trailern som var lastad med tunga järnplåtar gled fram i diket liggande på ena sidan, var då upplyft. Jag tog två bilder vid tillfället.

Man kan se främsta vagnen i diket en bit bakom loket. Jag har för mig det var en AB3.

Kontaktledningsstolpen skar som en kniv bort plåten ovanför buffertbalken/hyttgolvet.
Olle hade tur som sprang in på rätt sida i maskinrummet, den snabbaste vägen så att han slapp runda förarstolen. Han var också där dagen efter för att ta hand om sina tillhörigheter, och var mest bekymrad för att han inte kunde hitta sin transistorradio! Den tillknycklade kaffemuggen hade han sedan på bokhyllan där hemma som minne efter händelsen.

Var det inte en liknande olycka som tog kål på Rb3 1006 vid Pilgrimstad 1976?