Före tunnlarna på linjen Åby-Katrineholm (Järnväg allmänt)

av Christer Brimalm @, måndag, juli 12, 2021, 20:15 (19 dagar sedan)

[image]

Denna vykortsbild togs före 1932, då banan elektrifierades. Troligen ett tag tidigare än så, med tanke på det enkla spåret utan underläggsplattor.(?) Obs stödrälen med klossning på rakspåret, som ska skydda mot urspårningar.

Den här sträckan var lika besvärande geografiskt som sträckan vid Getå på Nyköpingslinjen, med rejäla stigningar och hastighetsnedsättningar.

Innan godstågen fick tryckluftbroms på 1920-talet hade man extra bromsare på sträckan för att garantera tillräcklig bromskraft i nedförsluten.

1964 var det klart med tunnlar och även dubbelspår på hela sträckan Norrköping-Katrineholm

Före tunnlarna på linjen Åby-Katrineholm

av Alex @, måndag, juli 12, 2021, 21:11 (19 dagar sedan) @ Christer Brimalm

Fantastisk bild! Den obevakade övergången är nog svår att upprepa idag.

Före tunnlarna på linjen Åby-Katrineholm

av Svante Andersson @, tisdag, juli 13, 2021, 14:37 (18 dagar sedan) @ Alex

obevakade övergången är nog svår att upprepa idag.

Övergång?

SA

--
PK... nä, jag ger mig inte in på politik. Oavsett om den är korrekt eller inte.

Före tunnlarna på linjen Åby-Katrineholm

av Johnny ⌂ @, Kålltorp/Stråvalla, tisdag, juli 13, 2021, 14:50 (18 dagar sedan) @ Svante Andersson

Det ser ut som en liten övergång för fotgängare vid den branta trappan till vänster i bild.

Före tunnlarna på linjen Åby-Katrineholm

av daniel @, tisdag, juli 13, 2021, 19:53 (18 dagar sedan) @ Johnny

Det ser ut som en liten övergång för fotgängare vid den branta trappan till vänster i bild.

Den är nog bara till för banavdelningens personal, den ser ut att leda till kilboden som skymtar längst till höger.

Före tunnlarna på linjen Åby-Katrineholm

av Oskar F @, måndag, juli 12, 2021, 21:44 (19 dagar sedan) @ Christer Brimalm

Bilden visar den så kallade Storängsbanken. Geotekniska förstärkningsarbeten på Storängsbanken beskrivs i "Statens Järnvägar 1906-1931", band 2, s.373f.

Förkastningsbranten är en fortsättning på den vid Getå där olyckan skedde 1918. Man får anta att Getåolyckan medförde utredning och förstärkningsarbeten även i Storängsbanken, men något årtal anges inte i källan. På bilden ser det dock ut att vara det ursprungliga utförandet av banken så bilden kanske kommer från tidigt 1920-tal?

Före tunnlarna på linjen Åby-Katrineholm

av Åke C. @, onsdag, juli 14, 2021, 00:10 (18 dagar sedan) @ Christer Brimalm

Onekligen en rejäl bankhöjd och mycket brant.
Undras över släntlutningen... Ser ut att vara 1:1 = brantare än naturliga rasvinkeln?
(jo, beror ju givetvis på materialet...)

År 1959 var arbetet med tunnelbygget/tunnelpåslagen här i full gång enligt denna flygbild.
Bilddatering enligt kartbild.com

Före tunnlarna på linjen Åby-Katrineholm

av Svante Andersson @, onsdag, juli 14, 2021, 14:34 (17 dagar sedan) @ Åke C.

Onekligen en rejäl bankhöjd och mycket brant.
Undras över släntlutningen... Ser ut att vara 1:1 = brantare än naturliga rasvinkeln?
(jo, beror ju givetvis på materialet...)

Om man befinner sig uppe på en bank (eller tar en bild därifrån) ser det alltid mycket brantare ut än vad det är.

SA

--
PK... nä, jag ger mig inte in på politik. Oavsett om den är korrekt eller inte.

Före tunnlarna på linjen Åby-Katrineholm

av Harald ⌂ @, Göteborg, onsdag, juli 14, 2021, 14:51 (17 dagar sedan) @ Svante Andersson

Man ser ju trappräcket i stort sett från sidan och bilden ser hyfsat horisontell ut. Räckets lutning i bilden är ungefär 43:50. Det är inte så långt från 1:1.

Före tunnlarna på linjen Åby-Katrineholm

av Åke C. @, onsdag, juli 14, 2021, 15:40 (17 dagar sedan) @ Svante Andersson

Onekligen en rejäl bankhöjd och mycket brant.
Undras över släntlutningen... Ser ut att vara 1:1 = brantare än naturliga rasvinkeln?
(jo, beror ju givetvis på materialet...)


Om man befinner sig uppe på en bank (eller tar en bild därifrån) ser det alltid mycket brantare ut än vad det är.

SA

Ja, så är det ofta.
Jag gjorde en snabb bedömning med en vinkelhake på bildskärmen – där slänten är tydlig. Inte helt tillförlitligt kanske. Mätte lite bättre nu och får räcket/ledstången till 1:1,13 (nära Haralds mätning). Det är också brant.

Bilden ger en väldigt bra illustration till något om för mig inte var känt. Trodde att "bara" utfarten söderut från Norrköping var (är) besvärlig lutningsmässigt. Sannolikt en utmaning (av många) att bygga här med den tidens metoder.

[image]

Före tunnlarna på linjen Åby-Katrineholm

av Olof W @, onsdag, juli 14, 2021, 17:19 (17 dagar sedan) @ Åke C.

Onekligen en rejäl bankhöjd och mycket brant.
Undras över släntlutningen... Ser ut att vara 1:1 = brantare än naturliga rasvinkeln?
(jo, beror ju givetvis på materialet...)


Om man befinner sig uppe på en bank (eller tar en bild därifrån) ser det alltid mycket brantare ut än vad det är.

SA


Ja, så är det ofta.
Jag gjorde en snabb bedömning med en vinkelhake på bildskärmen – där slänten är tydlig. Inte helt tillförlitligt kanske. Mätte lite bättre nu och får räcket/ledstången till 1:1,13 (nära Haralds mätning). Det är också brant.

Bilden ger en väldigt bra illustration till något om för mig inte var känt. Trodde att "bara" utfarten söderut från Norrköping var (är) besvärlig lutningsmässigt. Sannolikt en utmaning (av många) att bygga här med den tidens metoder.

[image]

Men är det en bank på bilden eller går banan just här på en hylla utsprängd i berget?
Det skulle kunna förklara varför man inte behöver mer stöd i sidan och det lite vassa berget ovanför.

/Olof

Före tunnlarna på linjen Åby-Katrineholm

av Leif B @, onsdag, juli 14, 2021, 23:27 (17 dagar sedan) @ Olof W

Onekligen en rejäl bankhöjd och mycket brant.
Undras över släntlutningen... Ser ut att vara 1:1 = brantare än naturliga rasvinkeln?
(jo, beror ju givetvis på materialet...)


Om man befinner sig uppe på en bank (eller tar en bild därifrån) ser det alltid mycket brantare ut än vad det är.

SA


Ja, så är det ofta.
Jag gjorde en snabb bedömning med en vinkelhake på bildskärmen – där slänten är tydlig. Inte helt tillförlitligt kanske. Mätte lite bättre nu och får räcket/ledstången till 1:1,13 (nära Haralds mätning). Det är också brant.

Bilden ger en väldigt bra illustration till något om för mig inte var känt. Trodde att "bara" utfarten söderut från Norrköping var (är) besvärlig lutningsmässigt. Sannolikt en utmaning (av många) att bygga här med den tidens metoder.

[image]


Men är det en bank på bilden eller går banan just här på en hylla utsprängd i berget?
Det skulle kunna förklara varför man inte behöver mer stöd i sidan och det lite vassa berget ovanför.

/Olof

Det är ingen slänt, det är en stödmur i huggen natursten. Sök på ”Storängsbanken” på digitalt museum, så finns det flera foton. Ett imponerande bygge!

Före tunnlarna på linjen Åby-Katrineholm

av jean @, Vaggeryd, torsdag, juli 15, 2021, 06:12 (17 dagar sedan) @ Leif B

Ja, ett imponerande bygge.

Google har ju kört förbi platsen ett flertal gånger men mest sommartid men ett par tillfällen även då det inte är löv och då kan man se banken lite grann från RV 55:

Google StreetView vid Storängsbanken från RV 55 april 2019

Före tunnlarna på linjen Åby-Katrineholm

av Harald ⌂ @, Göteborg, torsdag, juli 15, 2021, 09:24 (17 dagar sedan) @ jean

Alltså en s.k. glaci, alternativa former glacis eller glacin. Jag stötte på ordet första gången i en skrivelse från kontrollanten vid bygget av Saltholmen-Göteborgs järnväg. Han anmärker där på att beklädnaden av banken till Saltholmen är för dålig och skriver att man borde "gifva slänten sin naturliga lutning 1:1½ och förse den med en half meter tjock glacinbeläggning till den höjd högsta vattenytan kräfver."

Före tunnlarna på linjen Åby-Katrineholm

av Anders.k. @, torsdag, juli 15, 2021, 13:02 (16 dagar sedan) @ Leif B

Tolkar det som man fick vidta förstärkningsarbete ,bilden visar efter att det är gjort skulle jag gissa på

Runeberg

Bläddra i den länkade tidskriften lite så ser man flera besvärliga platser.

M.V.H Anders.k.

powered by my little forum