Teak, rödmålad furu eller teakimitation?

Förstår jag rätt kunde träklädda personvagnaskorgar antingen varit lackad teak, rödbrunmålad furu eller furu som lackats för att efterlikna teak. Det sistnämnda jämfört med teak var säkert svårt för en lekman att avgöra men hur vanligt var det med en "fattigmanslösning"?

Rent konkret gäller min fråga de tvåaxliga personvagnar som levererades från Kockums 1914-16 till VGJ och LSSJ samt 1923 av Dortmund (?) 1923. Individmässigt handlar det om VGJ 1033-1041 (SJ 354-362), LSSJ 39-40 (SJ 393-394) samt VGJ 1365-1379 (SJ 363-377), hade dessa vagnar ursprungligen vid leverans teakkorg, rödbrun furukorg eller lackad furukorg för att efterlikna teak? Blev vagnarna under sin sista tid vid SJ rödbrunmålade? Svaren kanske finns i vagnskorten eller i kontraktshandlingarna, någon som har tillgång till dessa?

Ola Ahlström
Malmö

Utan att kunna svara på just VGJ vagnarna kan jag mer generellt säga att min minnesbild
är att det var vagnar av "enklare" utförande som hade furupanel. Som CF, C vagnar o.d. De hade, vad jag minns raka väggar utan insvängning nedtill. Undantag har väl förmodligen funnits. Ahlberg nämner att ursprungligen var personvagnarna plåtklädda men när vid större revisioner plåten befanns vara starkt rostskadad, den då byttes ut mot teakpanel. Oljad och lackad.

De efterfrågade vagnarna hade alla ursprungligen fernissad teakpanel. När SJ tog över så finns dokumenterat att 1037 och 1366 (plus möjligen ytterligare någon av vagnarna från Dortmunder Union) hade "målad träpanel". I sådana fall så rörde det sig vanligen om antingen dålig teakpanel som målats i stället för att fernissas eller en blandning av gammal teak och ny furu som målats. Färgen framgår inte men VGJ använde åtminstone sedan mitten av 1930-talet samma rödbruna färg som SJ.

Tack, det läser mitt "målningsproblem" under pågående modellbygge.

Dock kvarstår frågan om hur vanligt var det att privatbanorna lät bygga vagnar i furu och måla dessa så att det såg ut som teak?

Ola Ahlström
Malmö

Under de två krigsperioderna 1914 - 19 och 39 - 46 kan jag tänka mig att svårighet uppstod att anskaffa teak i tillräcklig omfattning, varför man nödsakades tillgripa mindre varaktiga lösningar. Som furupanel t.ex.

Lackad furu, jag har aldrig stött på det i någon text och det vore dessutom korkat. Målad ja absolut, men lackad, nej. Lackad teak är något helt annat p g a dess rötbeständighet, som furu saknar.

Lackad furu, jag har aldrig stött på det i någon text och det vore dessutom korkat. Målad ja absolut, men lackad, nej. Lackad teak är något helt annat p g a dess rötbeständighet, som furu saknar.

Uttrycker mig troligen slarvigt när jag skriver "lackerad furu". Vad jag åsyftar är till exempel de MÖJ vagnar som var furuklädda (Prima kärnfull furu) och "betsade i teakfärg och fernissade starkt", allt enligt kontraktshandlingarna.

Ola Ahlström
Malmö

OK, det var en nyhet för mig att man utfört något sådant. Det kan inte ha hållit länge. Men det var säkert snyggt en sommar.

Hela vitsen med teak är ju inte att det är snyggt utan att rötan stannar på ytan, den tränger inte in i träet. Den är som corténplåt i den bemärkelsen.

Lackad furu är inte lika skyddad som målad furu blir. "Förr" hade man lite koll på vilka bitar man tog var, som t ex understycken på fönsterramar. Man kan förstås bygga en hel vagn i ett så väl valt trä. Det verkar närmast meningslöst arbetsamt bara, för ett träslag med stor risk för röta. Om korgstommen dessutom var i ek, så är ek väldigt aggressivt mot allt i sin omgivning p g a garvsyran i träet, det är också negativt för furulisten.

Det fanns ju bestämmelser att virket skulle vara vinterfällt. Det skulle ha vuxit långsamt så det blivit tätt. Till fönsterbågar valdes kådrikt trä som stod sig bra. Det syns ju på fönster i gamla byggnader som är hundra år och mer Jag har en sådan där furubräda, som väger betydligt mer än motsvarande volym billigt stormarknadsvirke och är mycket massiv.

Det fanns ju bestämmelser att virket skulle vara vinterfällt. Det skulle ha vuxit långsamt så det blivit tätt. Till fönsterbågar valdes kådrikt trä som stod sig bra. Det syns ju på fönster i gamla byggnader som är hundra år och mer Jag har en sådan där furubräda, som väger betydligt mer än motsvarande volym billigt stormarknadsvirke och är mycket massiv.

Just så Sune.
Bor själv i ett hus byggt 1886 och med original fönster från tiden.
Dessa fönster har misshandlats under 60 - 90 tal men nästan allt har klarat sig från röta.
Som du säger Sune så är trät i fönstren mycket tät växt och innehåller mycket kåda vilket märktes tydligt när färgen togs bort med värme. Luktade kåda efter 120 år.
Så nog kunde man hitta bra furulist till vagnsbeklädnad på 20 - 30 talet som inte ruttnade på mycket lång tid.
BJ

Det fanns ju bestämmelser att virket skulle vara vinterfällt. Det skulle ha vuxit långsamt så det blivit tätt. Till fönsterbågar valdes kådrikt trä som stod sig bra. Det syns ju på fönster i gamla byggnader som är hundra år och mer Jag har en sådan där furubräda, som väger betydligt mer än motsvarande volym billigt stormarknadsvirke och är mycket massiv.

Just så Sune.
Bor själv i ett hus byggt 1886 och med original fönster från tiden.
Dessa fönster har misshandlats under 60 - 90 tal men nästan allt har klarat sig från röta.
Som du säger Sune så är trät i fönstren mycket tät växt och innehåller mycket kåda vilket märktes tydligt när färgen togs bort med värme. Luktade kåda efter 120 år.
Så nog kunde man hitta bra furulist till vagnsbeklädnad på 20 - 30 talet som inte ruttnade på mycket lång tid.
BJ

Och det är sådant trä som kallas tågvirke?

Det fanns ju bestämmelser att virket skulle vara vinterfällt. Det skulle ha vuxit långsamt så det blivit tätt. Till fönsterbågar valdes kådrikt trä som stod sig bra. Det syns ju på fönster i gamla byggnader som är hundra år och mer Jag har en sådan där furubräda, som väger betydligt mer än motsvarande volym billigt stormarknadsvirke och är mycket massiv.

Just så Sune.
Bor själv i ett hus byggt 1886 och med original fönster från tiden.
Dessa fönster har misshandlats under 60 - 90 tal men nästan allt har klarat sig från röta.
Som du säger Sune så är trät i fönstren mycket tät växt och innehåller mycket kåda vilket märktes tydligt när färgen togs bort med värme. Luktade kåda efter 120 år.
Så nog kunde man hitta bra furulist till vagnsbeklädnad på 20 - 30 talet som inte ruttnade på mycket lång tid.
BJ

Och det är sådant trä som kallas tågvirke?

Absolut. Helt korrekt.

Det fanns ju bestämmelser att virket skulle vara vinterfällt. Det skulle ha vuxit långsamt så det blivit tätt. Till fönsterbågar valdes kådrikt trä som stod sig bra. Det syns ju på fönster i gamla byggnader som är hundra år och mer Jag har en sådan där furubräda, som väger betydligt mer än motsvarande volym billigt stormarknadsvirke och är mycket massiv.

Just så Sune.
Bor själv i ett hus byggt 1886 och med original fönster från tiden.
Dessa fönster har misshandlats under 60 - 90 tal men nästan allt har klarat sig från röta.
Som du säger Sune så är trät i fönstren mycket tät växt och innehåller mycket kåda vilket märktes tydligt när färgen togs bort med värme. Luktade kåda efter 120 år.
Så nog kunde man hitta bra furulist till vagnsbeklädnad på 20 - 30 talet som inte ruttnade på mycket lång tid.
BJ

Och det är sådant trä som kallas tågvirke?

:-D :-D :-D Bra/ Sune

Ja, det farligaste var de plastfärger som användes tidigare, och kanske ännu i viss mån, och som stänger inne vattnet. För kanske trettio år sedan skrevs det en del om husen i V Frölunda - stadsdel i Gbg - där man målat fönstren med det, och måste vidtaga omfattande reparationsarbeten. Man måste använda riktig linoljefärg spädd med riktig terpentin från kåda, och inte mineraldito som lacknafta, och med mineralpigment som t, ex. zinkvitt eller titanvitt som hindrar mögelsvampar att växa. Blyvitt svartnar i svavelhaltig luft. Förr fanns det kemikalieaffärer där man/jag kunde köpa behövliga ingredienser och riva ihop det själv.

Ja, det farligaste var de plastfärger som användes tidigare, och kanske ännu i viss mån, och som stänger inne vattnet. För kanske trettio år sedan skrevs det en del om husen i V Frölunda - stadsdel i Gbg - där man målat fönstren med det, och måste vidtaga omfattande reparationsarbeten. Man måste använda riktig linoljefärg spädd med riktig terpentin från kåda, och inte mineraldito som lacknafta, och med mineralpigment som t, ex. zinkvitt eller titanvitt som hindrar mögelsvampar att växa. Blyvitt svartnar i svavelhaltig luft. Förr fanns det kemikalieaffärer där man/jag kunde köpa behövliga ingredienser och riva ihop det själv.

För något eller några år sedan lade jag upp en artikel här med recept på godsvagnsfärg som BJ använde på 30 talet. Alla ingredienser bestod av mineralämnen som Kromrött dito gult, järnoxidrött , Kimrök (sotsvart) m fl. Sådan ämnen är motståndskraftiga även mot blekning och ger ett varaktig skydd i förhållande till kemiskt framställda s.k. anilinfärger. Jag åker då och då förbi BJs bangård vid Lärje och har länge iakttagit den intensiva blekning BJ Hg lok har genomgått, vilket är målat i två olika (fd) röda nyanser, och som nu förvandlats till en blek upplaga av sitt forna jag.

Förstår jag rätt kunde träklädda personvagnaskorgar antingen varit lackad teak, rödbrunmålad furu eller furu som lackats för att efterlikna teak. Det sistnämnda jämfört med teak var säkert svårt för en lekman att avgöra men hur vanligt var det med en "fattigmanslösning"?

Tre Co8-vagnar levererades till SJ med panel av Oregon pine som laserades i teak och fernissades.
/tell

Det kan bekreftes at det var vanskelig å få tak i teak under 2. verdenskrig. I hvertfall en av NSBs fjerntogsvogner som da var til oppussing, fikk furupanel. Denne ble malt så likt med teak som mulig.

I Norge ble det brukt panel av furu på enkelte vognserier. Da det i 1912 ble levert tre nye to-akslede CF-vogner som skulle brukes i godstog som tok reisende, ble det valgt furupanel fordi dette var samlet var 900 kroner rimeligere enn teak.

[image]

To av vognene Thor Bjerke refererer til er bevart. Det er CF 548 som er på Krøderbanen og CF 549 som befinner seg på Gamle Vossebanen utenfor Bergen.

Bildene over viser CF 548 under restaurering i Krøderbanens verksted på Kløftefoss tidligere i år. Vognen har fått ny panel på sideveggene ettersom det har vært nødvendig å foreta reparasjoner i bærekonstruksjonen på vognkassen og de midterste vinduene ble tilbakeført til opprinnelig utforming. Men på endeveggene er det meste panelet fra vognen var ny.

Beste hilsen Henrik B.

Ett antal smalspåriga personvagnar, såväl för 891 som för 1067 mm spårvidd, byggdes om til CFp och CFt vid Kalmar verkstad 1944-1955. Detta framgår av såväl boken 100 år på spår i Kalmar som artiklar i tidskriften Smalspårigt. I en tråd på Järnvägshistoriskt Forum har också detta delvis behandlats
https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=33902
där bland annat Stig Lundin skrivit "CFp 276 är ombyggd från Cp till CFp så sent som 1954. Därefter har vagnen, som de flesta smalspåriga personvagnar vid SJ varit röd. Den var rödmålad då den hämtades vid Vackerslätt på 1970-talet. Troligen har vagnen varit rödmålad även före 1954." Denna uppgift är intressant och genererar följande frågor;

Alla de vagnar, CFp och CFt, som byggdes om vid Kalmar verkstad, blev de rödbrunmålade som Stig antyder? Hur vanligt var det att Cp och Ct vagnar var rodbrunmålade trots teakkorg redan innan ombyggnaden?

Ola Ahlström
Malmö

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Teak, rödmålad furu eller teakimitation? (Fordon: vagnar)