Loktyp som inte blev av? 70-tal, bild. (Fordon: lok)

av Ulfe @, Fagersta, fredag, juli 16, 2021, 06:34 (21 dagar sedan)

Bild från en broschyr på engelska tryckt 1974 som min bror har i sina samlingar.

[image]

Loktyp som inte blev av? 70-tal, bild.

av Olof W @, fredag, juli 16, 2021, 06:49 (21 dagar sedan) @ Ulfe

Var det här före eller efter ASEA byggde en BoBoBo i USA?

/Olof

Loktyp som inte blev av? 70-tal, bild.

av Jørgen Schwartz @, Tranbjerg J (Århus), DK, fredag, juli 16, 2021, 08:45 (21 dagar sedan) @ Olof W

Var det här före eller efter ASEA byggde en BoBoBo i USA?

/Olof

Før, GM/ASEA lokomotivet blev bygget i 1976.

Mvh Jørgen

Loktyp som inte blev av? 70-tal, bild.

av Överkörmästaren @, fredag, juli 16, 2021, 11:36 (21 dagar sedan) @ Jørgen Schwartz

Dum fråga kanske, men hur är mittboggin upphängd på ett sådant lok? Är den vridbar som en vanlig boggi eller endast sidoförskjutbar?

Loktyp som inte blev av? 70-tal, bild.

av Klas Blomberg @, Skövde, fredag, juli 16, 2021, 10:58 (21 dagar sedan) @ Ulfe

Var inte den ursprungliga planen att Rm skulle ha tre boggier?

--
Det var bättre förr och ju förr desto bättre. Nostalgin var bättre förr. Det var inte bättre förr, det var sämre - fast på ett bättre vis. Det var inte bättre förr, men det är sämre nu.
Det var bättre förr, när vi hade det sämre.

Loktyp som inte blev av? 70-tal, bild.

av Lennart Petersen @, fredag, juli 16, 2021, 18:18 (20 dagar sedan) @ Klas Blomberg

Var inte den ursprungliga planen att Rm skulle ha tre boggier?

Delvis kanske, Rm byggdes för att man ville se hur en konfiguration malmtågslok med 2x3 boggier skulle uppföra sig.
Blev man nöjd med resultaten så skulle Rm byggas om , boggierna skulle användas i ett nytt littera Mc med tre boggier, resten av Rm skulle sedan användas för att bygga standard Rc. Och så skulle man fortsätta att bygga Mc som ersättning för Dm3.
Så blev det inte , man blev inte riktigt nöjda med Rm på malmbanan så de flyttades till södra Sverige och användes i huvudsak för godståg men har faktiskt även dragit resandetåg på Trelleborg- Malmö.

Loktyp som inte blev av? 70-tal, bild.

av Micke Carlsson @, fredag, juli 16, 2021, 12:18 (21 dagar sedan) @ Ulfe

Den blev av får man väl säga, t ex som den indiska WAG-6A eller i någon mån Queensland Railways class 3500.

https://en.wikipedia.org/wiki/Indian_locomotive_class_WAG-6A

https://en.wikipedia.org/wiki/Queensland_Railways_3500/3600_class

Bo-Bo-Bo lok - Nya Zeeland

av Richard Loe @, lördag, juli 17, 2021, 11:28 (20 dagar sedan) @ Micke Carlsson

Den blev av får man väl säga, t ex som den indiska WAG-6A eller i någon mån Queensland Railways class 3500.

https://en.wikipedia.org/wiki/Indian_locomotive_class_WAG-6A

https://en.wikipedia.org/wiki/Queensland_Railways_3500/3600_class

Lok med den axelföljden är vanliga i Nya Zeeland, både som dieselelektriska lok och som ellok. Första loktypen med den axelföljden var de mycket lyckade och omtyckta EW elloken, som konstruerades 1951 av English Electric. Sedan dess har Hitachi (DJ typen) och Brush (EF typen) byggt lok med den axelföljden.

Fördelarna med axelföljden är att loken klarar snävare kurvor, är kortare och har lägre axellast.

Bo-Bo-Bo lok - Nya Zeeland

av Micke Carlsson @, lördag, juli 17, 2021, 15:47 (19 dagar sedan) @ Richard Loe

Lok med den axelföljden är vanliga i Nya Zeeland, både som dieselelektriska lok och som ellok. Första loktypen med den axelföljden var de mycket lyckade och omtyckta EW elloken, som konstruerades 1951 av English Electric. Sedan dess har Hitachi (DJ typen) och Brush (EF typen) byggt lok med den axelföljden.

Fördelarna med axelföljden är att loken klarar snävare kurvor, är kortare och har lägre axellast.

Byggde inte ASEA sådana lok för Sydafrika också? Jag kunde inte hitta någon uppgift på det, men det var kanske inte för SAR de byggdes?

Bo-Bo-Bo lok - Nya Zeeland

av Olof W @, lördag, juli 17, 2021, 17:14 (19 dagar sedan) @ Richard Loe

Fördelarna med axelföljden är att loken klarar snävare kurvor, är kortare och har lägre axellast.

Nu hänger jag inte riktig med. Vad gör ett lok med tre tvåaxliga boggier kortare och ger det mindre axellast än ett lok med två treaxliga boggier?
En treaxlig boggi borde vara kortare än en och en halv tvåaxlig och vikten borde också vara mindre om man tar med vikten för boggieinfästningen.

Vad är det jag missar?

Olof

Ryska EP1

av BD @, söndag, juli 18, 2021, 16:59 (18 dagar sedan) @ Micke Carlsson

[image]

[image]


[image]

[image]

[image]

Hytten till vänster är "avskild" från maskinrummet med en vestibul.

[image]

[image]

[image]

Ryska EP1

av Leif B @, söndag, juli 18, 2021, 18:49 (18 dagar sedan) @ BD

Uppenbarligen ett växelströmslok, så tydligen har de hittat någon plats för transformatorn. Det är ju också lättare med en 50 Hz-transformator som är mindre och lättare än en för 16 2/3 Hz.

Usbekistanskt TriBo-lok med sidomonterad transformator

av BD @, söndag, juli 18, 2021, 20:30 (18 dagar sedan) @ Leif B

Uppenbarligen ett växelströmslok, så tydligen har de hittat någon plats för transformatorn. Det är ju också lättare med en 50 Hz-transformator som är mindre och lättare än en för 16 2/3 Hz.

[image]

2004 "inspekterades" detta lok Made in China i Usbekistan.

[image]

[image]

Mittgång och transformatorn på ena sidan.

[image]

[image]


[image]

Kraften överfördes med drag och tryckstänger även på mittboggin.

Ryska EP1

av daniel @, söndag, juli 18, 2021, 21:57 (18 dagar sedan) @ Leif B

Här finns en beskrivning av ett nyare Ryskt tri-Bo lok för 50Hz 25kV: Railvolution04-12-ABB-Traction-transformers-EP20.pdf

Vaför BoBoBo?

av Olof W @, fredag, juli 16, 2021, 13:12 (21 dagar sedan) @ Ulfe

Vad var fördelen med denna axelföljd?

Det var inte bara ASEA som byggde BoBoBo-lok, de fanns också i Italien och Japan, men det verkar ha varit en 70-tals idé. Vad var det som var bra med BOBOBo och varför gick man tillbaka till CoCo för 6-axliga lok?

Jag inser att man kunde återanvända boggier från BoBo-lok till ytterboggierna (mittboggien krävde nog en lite annorlunda infästning) men vad fanns det för fler fördelar?

/Olof

Vaför BoBoBo?

av Överkörmästaren @, fredag, juli 16, 2021, 13:20 (20 dagar sedan) @ Olof W

Vad var fördelen med denna axelföljd?

Det var inte bara ASEA som byggde BoBoBo-lok, de fanns också i Italien och Japan, men det verkar ha varit en 70-tals idé. Vad var det som var bra med BOBOBo och varför gick man tillbaka till CoCo för 6-axliga lok?

Jag inser att man kunde återanvända boggier från BoBo-lok till ytterboggierna (mittboggien krävde nog en lite annorlunda infästning) men vad fanns det för fler fördelar?

/Olof

Teorin verkar ha varit att man skulle få ut mer dragkraft ur samma antal motorer genom en jämnare adhesionsviktfördelning. Skulle vara intressant att få reda på om detta stämmer. Möjligen blev väl loken lite snällare mot spåret också.

Vaför BoBoBo?

av WS @, fredag, juli 16, 2021, 18:32 (20 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Vad var fördelen med denna axelföljd?

Det var inte bara ASEA som byggde BoBoBo-lok, de fanns också i Italien och Japan, men det verkar ha varit en 70-tals idé. Vad var det som var bra med BOBOBo och varför gick man tillbaka till CoCo för 6-axliga lok?

Jag inser att man kunde återanvända boggier från BoBo-lok till ytterboggierna (mittboggien krävde nog en lite annorlunda infästning) men vad fanns det för fler fördelar?

/Olof


Teorin verkar ha varit att man skulle få ut mer dragkraft ur samma antal motorer genom en jämnare adhesionsviktfördelning. Skulle vara intressant att få reda på om detta stämmer. Möjligen blev väl loken lite snällare mot spåret också.


När man ser ett sånt här lok med lång fast ram och mittboggi,
känns det som att denna mittboggi borde vara skjutbar i sidled.
Intrycket är att mittboggin annars vill ge upphov till brytning,
och att spårkrafter och spänningar borde bli större.

Eller tänker jag fel? /WS/

Vaför BoBoBo? Och varför CoCo?

av Leif B @, söndag, juli 18, 2021, 09:50 (19 dagar sedan) @ WS

Vad var fördelen med denna axelföljd?

Det var inte bara ASEA som byggde BoBoBo-lok, de fanns också i Italien och Japan, men det verkar ha varit en 70-tals idé. Vad var det som var bra med BOBOBo och varför gick man tillbaka till CoCo för 6-axliga lok?

Jag inser att man kunde återanvända boggier från BoBo-lok till ytterboggierna (mittboggien krävde nog en lite annorlunda infästning) men vad fanns det för fler fördelar?

/Olof


Teorin verkar ha varit att man skulle få ut mer dragkraft ur samma antal motorer genom en jämnare adhesionsviktfördelning. Skulle vara intressant att få reda på om detta stämmer. Möjligen blev väl loken lite snällare mot spåret också.

När man ser ett sånt här lok med lång fast ram och mittboggi,
känns det som att denna mittboggi borde vara skjutbar i sidled.
Intrycket är att mittboggin annars vill ge upphov till brytning,
och att spårkrafter och spänningar borde bli större.

Eller tänker jag fel? /WS/

Du tänker helt rätt! Alternativet är förstås en Jakobsboggi, men i varje fall på växelströmsslok har förskjutbar sidoboggi varit det vanliga (allenarådande??).

Fördelen är som nämnts huvudsakligen att loket blir snällare mot spåret. ASEA-broschyren anger ju också mindre axelomlastning vid stor dragkraft, men jag har - liksom Överkörmästaren - lite svårt att inse varför det skulle bli så.

Nackdelen med BoBoBo (eller Tribo, som anglosaxarna säger), är främst att det är svårt att möbler maskinrummet. Den största och tyngsta klumpen i ett växelströmslok är transformatorn och den vill man gärna placera mitt i loket. Om det sitter en motorboggi i mitten så behövs kylfläktar rakt ovanför motorerna och då måste transformatorn förskjutas en bit mot endera änden av loket. Sedan gäller måste man placera tillräckligt med tunga grejer i andra änden på loken för att få jämn viktfördelning. Jag tror därför att du har helt rätt (i ett annat inlägg), att det är nya konstruktioner för treaxliga boggier som är snälla mot spåret som gjort att man slutat bygga BoBoBo-lok.

På likströmsbanorna är ju situationen annorlunda eftersom de inte behöver någon stor, tung transformator, så de har större frihet att möblera maskinrummet. Det kan ju vara ett skäl till att italienarna har byggt många BoBoBo-lok.

Vaför BoBoBo?

av Erik W. Johansson @, fredag, juli 16, 2021, 13:42 (20 dagar sedan) @ Olof W

Vad var fördelen med denna axelföljd?

Det var inte bara ASEA som byggde BoBoBo-lok, de fanns också i Italien och Japan, men det verkar ha varit en 70-tals idé. Vad var det som var bra med BOBOBo och varför gick man tillbaka till CoCo för 6-axliga lok?

Jag inser att man kunde återanvända boggier från BoBo-lok till ytterboggierna (mittboggien krävde nog en lite annorlunda infästning) men vad fanns det för fler fördelar?

/Olof


Italia hadde (har?) forbud mot treakslede boggier. Derfor startet de med Bo'Bo'Bo'-lok allerede på 20-tallet.


Det finnes lok med treakslede boggier i Italia, men de kjøres på dispensasjon (f.eks. tidligere Di3-lok).

Varför BoBoBo?

av Carl-Johan, fredag, juli 16, 2021, 18:08 (20 dagar sedan) @ Erik W. Johansson

SBB hade 87 st Re 6/6. De slet mindre på kurviga spår än föregångaren Ae 6/6.

ASEA hade nog studerat de schweiziska loken, som kom 1972. Schweizarna hade nog i sin tur studerat de italienska loken. De schweiziska loken var liksom ASEAs förslag inte delade. De flesta italienska var delade på mitten.

[image]
SBB 620 050 i Erstfeld september 2011

Varför BoBoBo?

av Olof W @, fredag, juli 16, 2021, 18:31 (20 dagar sedan) @ Carl-Johan

SBB hade 87 st Re 6/6. De slet mindre på kurviga spår än föregångaren Ae 6/6.

Är då "mjuka" CoCo bogier med radiellt ställbara axlar förklaringen till att det inte görs några BoBoBo lok längre?

/Olof

Varför BoBoBo?

av Kjell Friberg @, fredag, juli 16, 2021, 23:12 (20 dagar sedan) @ Carl-Johan

De två första schweiziska Re6/6 var delade med en "Jacobsboggi" i "skarven" medan alla senare var odelade.

Varför BoBoBo?

av -RB- @, fredag, juli 16, 2021, 23:57 (20 dagar sedan) @ Kjell Friberg

Varför BoBoBo?

av Björn Fura @, lördag, juli 17, 2021, 00:06 (20 dagar sedan) @ Kjell Friberg

Korgens led var endast rörlig i vertikal led hos två av de fyra prototyploken, för vertikala kurvor. I serieloken ersattes leden med mjukare fjädring, allt enligt tyska Wikipedia.

Varför BoBoBo? Re 6/6 och Ge 6/6 II

av Leif B @, söndag, juli 18, 2021, 09:32 (19 dagar sedan) @ Björn Fura

Korgens led var endast rörlig i vertikal led hos två av de fyra prototyploken, för vertikala kurvor. I serieloken ersattes leden med mjukare fjädring, allt enligt tyska Wikipedia.

Det korrekt och dessutom är mittboggin förskjutbar i sidled, inte bara på protyperna utan även på alla serieloken.

Samma konstruktion har förbilderna som är de meterspåriga Ge 6/6 II på Rhätische Bahn som byggdes 1958-65. Dessa har jag varit med och gjort översyn på och de har diverse länkar och hävarmar som styr de tre boggierna mot varandra, ytterboggiernas vridning och mittboggins sidoförskjutning. En konstruktion som tydligen inte var helt fulländad eftersom hävarmarna emellanåt måste svetsats ihop. På sidan 484-488 på denna länk finns en artikel om lokens konstruktion. Texten är på tyska men det finns några illustrativa bilder och skisser är begrunda

Ge 6/6 II-loken byggdes för att dra cementtåg till de stora kraftverksbyggena i Graubünden på 60-talet men gick senare huvudsakligen i tunga snälltåg främst på Albulabanan. De senare åren har de huvudsakligen dragit godståg och först i år har de börjat skrotas ut. De ersätts av tyristorlok (Ge 4/4 II) som i sin tur ersätts i persontågen av de nya motorvagnstågsätten "Capricorn".

Att SBB-loken klarar sig utan vertikalled är inte så konstigt med tanken på normalspårets generösare vertikalkurvor.

Olika lösningar kan fungera bra

av Christer Brimalm @, söndag, juli 18, 2021, 09:52 (19 dagar sedan) @ Kjell Friberg

Av dessa diskussioner kan man kanske lära att olika lösningar (i detta fall två treaxliga boggier kontra tre tvåaxliga) kan fungera bra och ha litet olika för- och nackdelar utan att man kan säga generellt att den ena är bättre än den andra.

Ett intressant exempel är att när DB:s E03 (103) kom på 1960-talet fanns det en viss skepsis mot att regelmässigt köra fort (200 km/t) med lok med treaxliga boggier, men det visade sig gå alldeles utmärkt då boggiens egenskaper konstruerats för ändamålet.

Olika lösningar kan fungera bra

av Leif B @, söndag, juli 18, 2021, 11:41 (19 dagar sedan) @ Christer Brimalm

Av dessa diskussioner kan man kanske lära att olika lösningar (i detta fall två treaxliga boggier kontra tre tvåaxliga) kan fungera bra och ha litet olika för- och nackdelar utan att man kan säga generellt att den ena är bättre än den andra.

Ett intressant exempel är att när DB:s E03 (103) kom på 1960-talet fanns det en viss skepsis mot att regelmässigt köra fort (200 km/t) med lok med treaxliga boggier, men det visade sig gå alldeles utmärkt då boggiens egenskaper konstruerats för ändamålet.

Visst är det så, och framförallt "det är de små, små detaljerna som gör´et". Hur fjädring, dämpning och kraftöverföring är uppbyggd i detalj är minst lika viktigt som i hur många boggier hjulaxlarna sitter. Och den miljö som konstruktionen ska användas i: E03 gjorde sin huvudsakliga tjänst i hög fart på relativt raka banor med utmärkt spårläge. Re 6/6 och Ge 6/6 II gjorde huvudsakligen tjänst i relativt lok hastighet på banor med snäva kurvradier och där rakor är undantag, men det har även CoCo-lok som Ma och El.14 gjort.

En typ av CoCo-lok som fungerade utmärkt hemma i Frankrike men inte var användbar i USA är SNCF CC 21000, i det fallet beroende på spårläget.

Samma sak gäller naturligtvis för BoBo-lok: DB 120-loken gick som en påse nätter på Stambanan genom Övre Norrland medan RC-loken gick och går bra. Det är konstruerade för olika förutsättningar.

En ytterligare faktor som är svår att få grepp om är vilket underhåll som av fordon och banan som man anser acceptabelt. Den nivå på underhållskostnader som ett järnvägsbolag tycker är helt naturlig och en del av att sköta om sina grejer, kan en annan bana tycka är helt oacceptabelt. Det har ryktats - men jag har aldrig fått det bekräftat - att SJ funderade på att köpa några 103:or av DB för att kunna köra loktåg i 200, men att det hela föll när SJ fick reda på vad 103:orna kostade i underhåll. (Därmed inte sagt att underhållskostnaden beror på de treaxliga boggierna i sig, men en 103:a innehåller naturligtvis många gånger fler rörliga delar som slits både i boggier och fjädring och i elutrustningen jämfört med ett Rc-lok.)

Olika lösningar kan fungera bra

av -RB- @, måndag, juli 19, 2021, 18:47 (17 dagar sedan) @ Leif B

Smågnäll . CC 21000 loken hade monomotorer (en stor motor per boggi drivande de tre axlarna) dvs axelföljd C´C´ .
Kanske tur för ASEA att man inte skickade en BB15000 alt BB22200 som visserligen hade Monomotorer men 2 axliga boggier med längre axelavstånd .
Problemet med CC21000 ska ha varit att den treaxliga boggin var för stum på på de USA spår man skulle köra på .
Tror jag läste i Trains att man lyckades få strömavtagaren att ramla ned från taket vid något tillfälle .

FS har också satsat på en sådan konstruktion ("flera varianter";) , dvs ett TriB lok (dvs axelföljd B'B'B') .

https://en.wikipedia.org/wiki/FS_Class_E.632

Jag vill minnas att FS tänkte bygga en variant med fyra boggier (dvs axelföljd B'B'B'B') . Men kan inte hitta något här på nätet på detta åttaaxliga lok -

mvh Rolf Berg

Olika lösningar kan fungera bra

av BD @, måndag, juli 19, 2021, 20:45 (17 dagar sedan) @ -RB-

Smågnäll . CC 21000 loken hade monomotorer (en stor motor per boggi drivande de tre axlarna) dvs axelföljd C´C´ .
Kanske tur för ASEA att man inte skickade en BB15000 alt BB22200 som visserligen hade Monomotorer men 2 axliga boggier med längre axelavstånd .
Problemet med CC21000 ska ha varit att den treaxliga boggin var för stum på på de USA spår man skulle köra på .
Tror jag läste i Trains att man lyckades få strömavtagaren att ramla ned från taket vid något tillfälle .

FS har också satsat på en sådan konstruktion ("flera varianter";) , dvs ett TriB lok (dvs axelföljd B'B'B') .

https://en.wikipedia.org/wiki/FS_Class_E.632

Jag vill minnas att FS tänkte bygga en variant med fyra boggier (dvs axelföljd B'B'B'B') . Men kan inte hitta något här på nätet på detta åttaaxliga lok -

mvh Rolf Berg

Det verkliga problemet var den korta fjädringsvägen p g a kraftöverföringssystemet som krävde gott spårläge.

Den kinesiske projektledaren för leveransen av TriBo-loken till Uzbekistan sa att de hade helst levererat Co'Co'-lok men uzbekerna insisterade på TriBo.
Han meddelade även att kontaktledningarna var allt för mjuka för högre hastigheter.

Olika lösningar kan fungera bra. C'C', inte Co'Co'

av Leif B @, tisdag, juli 20, 2021, 15:42 (16 dagar sedan) @ -RB-

Smågnäll . CC 21000 loken hade monomotorer (en stor motor per boggi drivande de tre axlarna) dvs axelföljd C´C´ .

Javisst! Slarvigt av mig.

Varför BoBoBo?

av Ulfe @, Fagersta, lördag, juli 17, 2021, 08:13 (20 dagar sedan) @ Carl-Johan

Tack för bra bild! Och tack alla! för intressanta uppgifter och länkar om loktypen.
Man lär sej något nytt varje dag här på forumet. Hälsar Ulf o Björn.

Vaför BoBoBo?

av ArneL @, fredag, juli 16, 2021, 21:10 (20 dagar sedan) @ Olof W

Även Eurotunnels lok Class 9 byggdes med tre boggier.

Eurotunnel Class 9

/Arne

Vaför BoBoBo?

av PeO @, fredag, juli 16, 2021, 22:11 (20 dagar sedan) @ ArneL
Redigerad av PeO, fredag, juli 16, 2021, 22:40

Augustinumret av ModellEisenBahner kom i brevlådan idag. I Julinumret finns en fem sidor lång artikel avHarald Schönfeld om sexaxliga lok med tre boggier. Sällsynta i många länder, men i bara Italien, Ryssland ock Japan finns över tusen i drift. Av ryska EP1 har sedan 1988 byggts 880 stycken.
Två grundtyper; en ram med sidoförskjutbar mittboggi, eller tvådelade lok med mittboggin kopplad o leden mellan lokdelarna, liksom en Jacobsboggi.
Som tysk tidning skrivs speciellt om de tyska loken, det första K.P.E.V EG538 byggdes 1915, elva systrar kom efter kriget. Blindaxel ock koppelstångsdrift på boggierna.

Loktyp som inte blev av? 70-tal, bild.SBB RE 6/6!

av Merlin, lördag, juli 17, 2021, 21:56 (19 dagar sedan) @ Ulfe

Schweiz har ju något liknande lok(SBB RE 6/6).

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:SBB-Re-6-6-11611.jpg

powered by my little forum