KURJ den 26 juli 1958

Utdrag ur en förares annotationsbok;

Lok 10 avgång Köping 05:00 med tåg 4, 76 axlar 162 ton, broms 72 ton, ankomst Riddarhyttan 06:43.

Lok 10, avgång Riddarhyttan 10:00 med tåg 7, 56 axlar 445 ton, broms 108 ton ankomst Köping 11:22.

Min kommentar. Västeråspersonal som övernattat i Köping, förmodligen kördes 2 extratåg denna dag, därav den tidiga avgången, ordinarie tågs lok måste ge påskjutning uppför Forshammarsbacken, vid 1 extratåg skedde vanligvis lokkoppling Köping - Uggelfors, ordinarie lok gick till Krampen, det andra fortsatte med vagnarna till Riddarhyttan.

När avvecklades ångloksdriften på KURJ ?

Jag har sett bilder på multipla Z4tu dragandes ett lastat malmtåg vid Uttersberg och funderar lite över när dessa maskiner kom till. När SJ tog över banan 1952 - hade man någon tanke på framtida dragkraft redan då kantro ?

Levererades Z4tu direkt från fabrik i 1093-utförande eller var det bara "utpressade" Z4t ?

När avvecklades ångloksdriften på KURJ ?

Ca 1962. Lok 12 lär ha gått till Vs som sista lok på hösten då - rätt?

När SJ tog över banan 1952 - hade man någon tanke på framtida dragkraft redan då kantro ?

Svårt att säja... Tc Ahlberg däremot hade ju ritat på div pampiga ersättningslok redan på 30-talet, både åtta- och tiokopplade, vill jag minnas...

Nääee... Lok 4031 stod visst kvar något år till (fast utan att nånsin användas)...

Nääee... Lok 4031 stod visst kvar något år till (fast utan att nånsin användas)...

Lok 9 och 11 samt S5tu 4031 sändes till Vislanda sommaren 1962. Lok 12 blev kvar till 1964 tror jag, det hade fått revission vid Tillberga december 1959 och
hades kvar för eventuell snöröjning.

Nääee... Lok 4031 stod visst kvar något år till (fast utan att nånsin användas)...

Lok 9 och 11 samt S5tu 4031 sändes till Vislanda sommaren 1962. Lok 12 blev kvar till 1964 tror jag, det hade fått revission vid Tillberga december 1959 och
hades kvar för eventuell snöröjning.

Att lok 9 och 11 sändes till Vislanda 1962 stämmer. De stod där i väntan på skrotning när jag besökte Vislanda i juli 1962. Jag har dock för mig att 4031 var kvar längre. Loket stod på bangården i Köping under flera år.

Nääee... Lok 4031 stod visst kvar något år till (fast utan att nånsin användas)...

Lok 9 och 11 samt S5tu 4031 sändes till Vislanda sommaren 1962. Lok 12 blev kvar till 1964 tror jag, det hade fått revission vid Tillberga december 1959 och
hades kvar för eventuell snöröjning.

Att lok 9 och 11 sändes till Vislanda 1962 stämmer. De stod där i väntan på skrotning när jag besökte Vislanda i juli 1962. Jag har dock för mig att 4031 var kvar längre. Loket stod på bangården i Köping under flera år.

9 och 11 sändes till Vislanda alldeles i början av juli (eller möjligen i slutet av juni) 1962. Kvar i Köping blev då 12, som senare på året emellertid också skrotades i Vislanda, och 4031, som ju först 1964 gick till skrot. När 4031 sändes från Köping är mig obekant, men det skedde iallafall senare än april 1963 och med all sannolikhet under 1964. Det vore också intressant att få kännedom om när det sista gången användes.

När avvecklades ångloksdriften på KURJ ?

Jag har sett bilder på multipla Z4tu dragandes ett lastat malmtåg vid Uttersberg och funderar lite över när dessa maskiner kom till. När SJ tog över banan 1952 - hade man någon tanke på framtida dragkraft redan då kantro ?

Levererades Z4tu direkt från fabrik i 1093-utförande eller var det bara "utpressade" Z4t ?

Det var Z4p från Öland som byggdes om till Z4tu som kom till KURJ, hösten 1961.
Problemet med Z4tu var att det var för lätta, tyvärr hände några allvarliga urspårningar med dem, den allvarligaste en kilometer söder om Oxbron den 9 mars 1962.

Problemet med Z4tu var att det var för lätta, tyvärr hände några allvarliga urspårningar med dem, den allvarligaste en kilometer söder om Oxbron den 9 mars 1962.

Försök utveckla detta lite mer - o lite sakligare - ifall du kan. OBS att Z4p/t gjorde ett JÄTTEJOBB överallt annars...!!!

Vad hade småbanorna i näten varit utan D O M...??????????????

Försök utveckla detta lite mer - o lite sakligare - ifall du kan. OBS att Z4p/t gjorde ett JÄTTEJOBB överallt annars...!!!

Så ock på (fd) KURJ. Så småningom i varje fall (det var väl därför man inte anstängde sig så mycket med att "fixa" S5tu 4031?). Man körde ju fyra lokomotorer i "dubbelmultipelkoppling" ibland, alltså 2 + 2 med två förare. Återfinns bl a i en härlig men ack så kort scen i denna DVD.

/ L G

.... som uttalar sig som privatperson och därför inte kräver att Jvm (eller KUJmf!?) ska behöva ordna fram längre filmscener med multade Z4:or på. Jo, förresten... :-P

Problemet var is i spåren, tunga tåg, mycket lutningar, det var lätt att hålla maxfart, lokomotorn hoppade av på isbildningar i spåret.

Aha. Fast truckarna hade i o f s inte lägre axeltryck än ångloken! Kanske bara en tillfällighet? Eller upprepades detta...??

De gånger det hände kunde det bli ganska kraftiga urspårningar. Vid den ovannämnda lillängsolyckan 9/3 1962 hamnade de två lokomotorerna på varsin sida av spåret. Hjälplok var f.ö. tolvan.

Problemet var is i spåren, tunga tåg, mycket lutningar, det var lätt att hålla maxfart, lokomotorn hoppade av på isbildningar i spåret.

Hmmm... På liknande sätt slutade SJ:s godstrafik Västervik - Verkebäck, luciadagen 1985? Båda lokomotorerna gick ur spår vid vägkorsningen Rödsle medan de trådlastade O-vagnarna på överföringar stod kvar.

M.v.h.
Ola

Tack,

Jag sökte och såg att 1964 blev 397 och 399 Z4tu. Detta var då utöver de två (?) Ölandsmaskinerna som ombyggdes 1961 då... ?

Hur många maskiner blev det inalles ? Blev det fler än 4 ?

Hur många ton fick två multade Z4p/t/tu ha i kroken ? Det ser ut att ha varit i princip nerför hela vägen från Riddarhyttan till Köping:

http://www.historiskt.nu/smalsp/kuj/profil.html

Enligt "Smalspåriga dragfordon och rälsbussläp vid Statens Järnvägar" av Ulf Diehl och Anders Jansson, kompletterat med uppgifter från Stig Svallhammars artikelserie i "Roslagsexpressen" nr 2-4/ 1983:

Z4tu 315 omb fr Z4p 1961, åter Z4p 1967
Z4tu 316 omb fr Z4p 1961, såld Riddarhytte AB 1966, omb till Z4p av NkLJ 1970
Z4tu 317 omb fr Z4p 1962, såld Riddarhytte AB 1966, omb till Z4p av NkLJ 1970, SL/ RB 1990 (?)
Z4tu 323 omb fr Z4p 1962, omb till Z4t 1969
Z4tu 397 omb fr Z4p 1964, åter Z4p 1969
Z4tu 399 omb fr Z4p 1964, åter Z4p 1965
Z4tu 407 omb fr Z4p 1962, åter Z4p 1966

323- 407 multipelkörbara (de tre sistnämnda från leveransen). Av dessa finns 317 kvar på "RB", 316 hos KUJmf och väntar på återombyggnad till 1093 mm spårvidd (bidra gärna till insamlingen), 397 hos GHJ och 399 hos SkLJ. 407 höll på att bli bevarad hos SRJmf/ ULJ, men skrotades trots att jag bidrog med hela 50 SEK till en insamling 1977! :-( Somliga tycker jag borde glömma det nu och skänka pengarna till 316 i stället ;-)

/ L G

Ack ja - vi är många ULJ:are som fortfarande sörjer denna toppenfina lokomotor...

Ack ja - vi är många ULJ:are som fortfarande sörjer denna toppenfina lokomotor...

Jo. Men man får väl trösta sig med systermaskinen Z4p 406, inköpt tiotalet år efter 407 "försvunnit". När föreningens ekonomi blivit såväl bättre som stabilare kan tänkas, sedan övertagandet av ULJ lösts m h a kommunen och trafiken "rullat på" några år till. I helt egen regi dessutom.

/ L G
[image]

Tack... Tyvärr ville styrelsen köra sitt eget race lite grann då - hade man ex.vis ringt runt dagarna innan "nej tack", så hade man såklart fått ihop dom tio lapparna... SUCK.

Intressant - mellan 1964 och 1965 fanns alltså 7 st Z4tu i drift.

Det där med "mulquatro"-koppling - var det något som tillämpades till vardags ?

Jag försöker gissa lite - sista året i Källfallet 1967 bröts ungefär 70.000 ton. Antar att det var en blandning av slig, sinter och styckemalm.

Det gick väl en del från Bäckegruvan då också förstås.

Under den aktuella perioden gick allt söderut. En del till Kolsva kan man väl tänka (när blåstes masugnen ner där kantro ?) men det mesta lastades väl ut via Köping... ?

Jag antar att all malm från Riddarhyttans fält inte gick med järnvägen under den perioden. Det gick väl en del med lastbil - Guldsmedshyttan och Fagersta ligger väl nära tillhands att tro som kunder.

Mycket svammel men frågan är alltså - hur mycket malm gick ut via Köping under den perioden ? Hur många lastade tåg gick dagligen under 1964-65 ? Vad var en typisk tågvikt ?

Kolla i SOS, dvs Sveriges Officiella Statistik för järnväg, hamnar och gruvor.
Den malm som lastades på jvg i Riddarhyttan under 1950-60 - talen gick alltid
till Köping fvb på köl.
Multippel Z4tu gick alltid i malmtågen. Vid några tillfällen då jag besökte
Köping och KURJ gick det 4 st Z4tu upp i tomtåget och sedan två st malmtåg ned
med vardera 2 st Z4tu.
Köping och KURJ var alltid en intressant plats att ströva omkring på bland alla
dessa ålderdomliga öppna vagnarna samt de lika ålderdomliga verkstäderna,
lokstall och målarverkstad, samt mycket trevlig personal att lyssna till om
gamla tider. Speciellt roligt var det att närvara när malmtågen kom ner från
Riddarhyttan med ånglok och den därefter påföljande växlingen på stationen
och ute i hamnen.
S5tu stod alltid under presenning utanför kolgården vid mina besök.

Tack, Christer

Verligen kul med dina berättelser hur der var på den tiden.

Var principen alltså att med 4 maskiner leverera två lastade malmtåg till Köping och sedan drog alla fyra tomtåget ? Jag antar att det var dubbel lokps på tomtåget - det går väl inte att multa fler än två... ?

Hur många omlopp gick dagligen ?

Var principen alltså att med 4 maskiner leverera två lastade malmtåg till Köping och sedan drog alla fyra tomtåget ? Jag antar att det var dubbel lokps på tomtåget - det går väl inte att multa fler än två... ?

Det är inte teoretiskt omöjligt att multa fler än två Z4, det har förekommit vissa körningar med tre och enstaka med fyra. Erfarenheten har dock visat att gränsen för acceptabel driftsäkerhet går vid två lokomotorer.

...Somliga tycker jag borde glömma det nu och skänka pengarna till 316 i stället ;-)

Vilket jag faktiskt också gjort i samband med inbetalningen av årsavgiften till KUJmf häromåret. Traumat är därmed överståndet! :-D

/ L G

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

KURJ den 26 juli 1958 (Järnvägspersonal)