Hängande parabelfackverk - igen! (Historiskt material)

av OlleThåström, Saturday, July 17, 2021, 18:08 (1240 dagar sedan)

Nu har jag fastnat ohjälpligt i broträsket! Under mina spaningar har jag hittat några bilder på en järnvägsbro över Suseån, där man den 11 oktober 1933 byter "överbyggnad" som det står. Men i själva verket byter man hela bron från den ursprungliga(?) med hängande parabelfackverk från 1886 till en modernare balkkonstruktion.

[image]

Men var låg denna bro? Jag har konsulterat flygbilder på kartbild.se (1960 och 1975). Open Railway Map har inga markeringar för "historiska" spår på platsen som jag tror är denna:
Koordinater: 56.847587, 12.696161
SO om Slöinge
drygt 500 m nästan rakt öster om nuvarande bro på Västkustbanan.
Är det så?

När drogs järnvägen om här, alltså Falkenberg-Halmstad? 2009 flyttades i alla fall Falkenbergs stationsläge.

Länk till hitta.se

Hängande parabelfackverk - igen!

av Lennart Fransson, Saturday, July 17, 2021, 18:14 (1240 dagar sedan) @ OlleThåström

Nu har jag fastnat ohjälpligt i broträsket! Under mina spaningar har jag hittat några bilder på en järnvägsbro över Suseån, där man den 11 oktober 1933 byter "överbyggnad" som det står. Men i själva verket byter man hela bron från den ursprungliga(?) med hängande parabelfackverk från 1886 till en modernare balkkonstruktion.

[image]

Men var låg denna bro? Jag har konsulterat flygbilder på kartbild.se (1960 och 1975). Open Railway Map har inga markeringar för "historiska" spår på platsen som jag tror är denna:
Koordinater: 56.847587, 12.696161
SO om Slöinge
drygt 500 m nästan rakt öster om nuvarande bro på Västkustbanan.
Är det så?

När drogs järnvägen om här, alltså Falkenberg-Halmstad? 2009 flyttades i alla fall Falkenbergs stationsläge.

Länk till hitta.se

Hittade en uppgift att Slöinge slopad som linjeplats 1994-10-29 i samband med linjeomläggningen Heberg - Öringe. Järnvägsgatan i Slöinge ger ju en hint om var spåret gick, brons läge är ju lätt att gissa på en satellitbild.

Hängande parabelfackverk - igen!

av Ola Å, Sunday, July 18, 2021, 11:51 (1239 dagar sedan) @ Lennart Fransson

Sök på Eniro historiska kartor,så syns bron.

Hängande parabelfackverk - igen!

av Harald, Sunday, July 18, 2021, 17:31 (1239 dagar sedan) @ Ola Å

En bit av den gamla banvallen söder om Suseån låg kvar i augusti 1999. Numera är den borttagen. Bron låg vid glipan mellan träden.

[image]

Tydligen var jag framme vid ån också. Mittspannet var borttaget men tillfarten fanns kvar.

[image]

Hängande parabelfackverk - igen!

av OlleThåström, Sunday, July 18, 2021, 18:25 (1239 dagar sedan) @ Harald

En bit av den gamla banvallen söder om Suseån låg kvar i augusti 1999. Numera är den borttagen. Bron låg vid glipan mellan träden.

Tack för fina bilder!

Hängande parabelfackverk - igen!

av OlleThåström, Sunday, July 18, 2021, 18:13 (1239 dagar sedan) @ Ola Å

Ola Å, som du ser i min text har jag tittat på kartbild.com som i mitt tycke är en mycket bättre tjänst än Eniros.
Det som jag ville veta var om min gissning utifrån den källan kunde vara riktig.

Hängande parabelfackverk - igen!

av Leif B, Sunday, July 18, 2021, 14:07 (1239 dagar sedan) @ OlleThåström

Nu har jag fastnat ohjälpligt i broträsket! Under mina spaningar har jag hittat några bilder på en järnvägsbro över Suseån, där man den 11 oktober 1933 byter "överbyggnad" som det står. Men i själva verket byter man hela bron från den ursprungliga(?) med hängande parabelfackverk från 1886 till en modernare balkkonstruktion.

[image]

Men var låg denna bro? Jag har konsulterat flygbilder på kartbild.se (1960 och 1975). Open Railway Map har inga markeringar för "historiska" spår på platsen som jag tror är denna:
Koordinater: 56.847587, 12.696161
SO om Slöinge
drygt 500 m nästan rakt öster om nuvarande bro på Västkustbanan.
Är det så?

När drogs järnvägen om här, alltså Falkenberg-Halmstad? 2009 flyttades i alla fall Falkenbergs stationsläge.

Länk till hitta.se

Det var ju hängande fackverk i dubbel bemärkelse! :-D

Jag tror att beskrivningen att man byter brons överbyggnad är helt korrekt. Brons underbyggnad är landfästena och en bropelare med grundläggning.

Hängande parabelfackverk - igen!

av Överkörmästaren, Sunday, July 18, 2021, 14:36 (1239 dagar sedan) @ Leif B

Nu har jag fastnat ohjälpligt i broträsket! Under mina spaningar har jag hittat några bilder på en järnvägsbro över Suseån, där man den 11 oktober 1933 byter "överbyggnad" som det står. Men i själva verket byter man hela bron från den ursprungliga(?) med hängande parabelfackverk från 1886 till en modernare balkkonstruktion.

[image]

Men var låg denna bro? Jag har konsulterat flygbilder på kartbild.se (1960 och 1975). Open Railway Map har inga markeringar för "historiska" spår på platsen som jag tror är denna:
Koordinater: 56.847587, 12.696161
SO om Slöinge
drygt 500 m nästan rakt öster om nuvarande bro på Västkustbanan.
Är det så?

När drogs järnvägen om här, alltså Falkenberg-Halmstad? 2009 flyttades i alla fall Falkenbergs stationsläge.

Länk till hitta.se


Det var ju hängande fackverk i dubbel bemärkelse! :-D

Ja eller åtminstone i en bemärkelse i detta fall!

Är inte ”nedåtvänd båge” ett bättre uttryck än hängande fackverk? Fackverket och bågen är ju där för att bära upp bron och inte tvärtom; det vore minst lika rätt att säga att en bro med uppåtvänd båge är hängande.

Hängande parabelfackverk - igen!

av Svante Andersson, Sunday, July 18, 2021, 15:01 (1239 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Enligt SJ Banlära 1916 benämns parabelreglar som hängande eller stående. Mer behöver man inte veta eller fundera på.

SA

Hängande parabelfackverk - igen!

av Överkörmästaren, Sunday, July 18, 2021, 15:11 (1239 dagar sedan) @ Svante Andersson

Enligt SJ Banlära 1916 benämns parabelreglar som hängande eller stående. Mer behöver man inte veta eller fundera på.

SA

Med den kunskapen kan man inte ens göra en kopp kaffe!

Hängande parabelfackverk - igen!

av Svante Andersson, Sunday, July 18, 2021, 15:16 (1239 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Om du ska tillverka koppen och odla/rosta kaffet har du givetvis rätt... står inget om det i Banläran.
Men att sväva iväg språkligt när referensobjekt No 1 finns tillgängligt är lika värdelöst som att säga "tågstation"! :-P

SA

Hängande parabelfackverk - igen!

av BengtH, Sunday, July 18, 2021, 16:08 (1239 dagar sedan) @ Svante Andersson

Intressant med bygge av broar för väg och järnväg! Är speciellt nyfiken på protokollen vid slutbesiktning. Vid släktforskning har jag funnit att en släkting var civilingenjör i väg och vatten och i slutet av sin karriär statens kontrollant vid brobyggen. Han var min morfars bror och hette Sten Nordström. Levde mellan 1880-1960. All info är intressant!

Hängande parabelfackverk - igen!

av Thomas K Ohlsson, Sunday, July 18, 2021, 21:02 (1239 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Nu har jag fastnat ohjälpligt i broträsket! Under mina spaningar har jag hittat några bilder på en järnvägsbro över Suseån, där man den 11 oktober 1933 byter "överbyggnad" som det står. Men i själva verket byter man hela bron från den ursprungliga(?) med hängande parabelfackverk från 1886 till en modernare balkkonstruktion.

[image]

Men var låg denna bro? Jag har konsulterat flygbilder på kartbild.se (1960 och 1975). Open Railway Map har inga markeringar för "historiska" spår på platsen som jag tror är denna:
Koordinater: 56.847587, 12.696161
SO om Slöinge
drygt 500 m nästan rakt öster om nuvarande bro på Västkustbanan.
Är det så?

När drogs järnvägen om här, alltså Falkenberg-Halmstad? 2009 flyttades i alla fall Falkenbergs stationsläge.

Länk till hitta.se


Det var ju hängande fackverk i dubbel bemärkelse! :-D


Ja eller åtminstone i en bemärkelse i detta fall!

Är inte ”nedåtvänd båge” ett bättre uttryck än hängande fackverk? Fackverket och bågen är ju där för att bära upp bron och inte tvärtom; det vore minst lika rätt att säga att en bro med uppåtvänd båge är hängande.

Benämningen 'hängande fackverk' är som körmästaren påpekar inte speciellt lämplig - ur ett statiskt perspektiv är den rent av felaktig. Jag använder istälket 'underliggande bärverk', och 'överliggande bärverk' för den omvända konstruktionen.
Jag är även tveksam om bärverket bör benämnas 'fackverk' - ett fackverk består enligt min ringa mening av RAKA stänger. Här är det snarare en stålbåge som bär upp brobanangenom vertikala och diagonala strävor. Vad säger ingenjör Kanneby, som torde besitta en större kunskap än jag i frågan?

funderar
Ingenjör Ohlsson

Hängande parabelfackverk - igen!

av Svante Andersson, Monday, July 19, 2021, 01:11 (1238 dagar sedan) @ Thomas K Ohlsson

Benämningen 'hängande fackverk' är som körmästaren påpekar inte speciellt lämplig - ur ett statiskt perspektiv är den rent av felaktig. Jag använder istälket 'underliggande bärverk', och 'överliggande bärverk' för den omvända konstruktionen.
Jag är även tveksam om bärverket bör benämnas 'fackverk' - ett fackverk består enligt min ringa mening av RAKA stänger. Här är det snarare en stålbåge som bär upp brobanangenom vertikala och diagonala strävor. Vad säger ingenjör Kanneby, som torde besitta en större kunskap än jag i frågan?

funderar
Ingenjör Ohlsson

En parabelbåge i brokonstruktioner består alltid av raka "stänger" hopfogade i vinklade förband så att det hela bildar en båge av raka segment... så benämningen är helt korrekt!

Övrig terminologi i detta fall härrör till brons fasta upplag på landfäste eller bropelare... alltså hänger bron med parabel riktad nedåt i brofästena medan bron med bågen uppåt står på brofästena.

Således... lita på banläran och försök inte med språkliga trick hitta på något som inte finns... typ tågstation.

SA

Hängande parabelfackverk - igen!

av Thomas K Ohlsson, Monday, July 19, 2021, 10:59 (1238 dagar sedan) @ Svante Andersson

Benämningen 'hängande fackverk' är som körmästaren påpekar inte speciellt lämplig - ur ett statiskt perspektiv är den rent av felaktig. Jag använder istälket 'underliggande bärverk', och 'överliggande bärverk' för den omvända konstruktionen.
Jag är även tveksam om bärverket bör benämnas 'fackverk' - ett fackverk består enligt min ringa mening av RAKA stänger. Här är det snarare en stålbåge som bär upp brobanangenom vertikala och diagonala strävor. Vad säger ingenjör Kanneby, som torde besitta en större kunskap än jag i frågan?

funderar
Ingenjör Ohlsson


En parabelbåge i brokonstruktioner består alltid av raka "stänger" hopfogade i vinklade förband så att det hela bildar en båge av raka segment... så benämningen är helt korrekt!

Övrig terminologi i detta fall härrör till brons fasta upplag på landfäste eller bropelare... alltså hänger bron med parabel riktad nedåt i brofästena medan bron med bågen uppåt står på brofästena.

Således... lita på banläran och försök inte med språkliga trick hitta på något som inte finns... typ tågstation.

SA

Fast numera är "tågstation" ett vedertaget begrepp - utom möjligen för den som fastnat i historiens labyrinter...

upplyser
Thomas K Ohlsson

Hängande parabelfackverk - igen!

av Svante Andersson, Tuesday, July 20, 2021, 14:45 (1237 dagar sedan) @ Thomas K Ohlsson

Fast numera är "tågstation" ett vedertaget begrepp - utom möjligen för den som fastnat i historiens labyrinter...

upplyser
Thomas K Ohlsson

Då kanske du har loggat in på fel forum... det här är faktiskt JärnvägsHISTORISKT forum! Så förflytta dig gärna till Postvagnen med dina hädiska teorier...

SA

Hängande parabelfackverk - igen!

av Göran Kannerby, Sunday, July 18, 2021, 16:03 (1239 dagar sedan) @ Leif B

Jag tror att beskrivningen att man byter brons överbyggnad är helt korrekt. Brons underbyggnad är landfästena och en bropelare med grundläggning.

Precis min tanke också. Instämmer således.

Hängande parabelfackverk - igen!

av OlleThåström, Sunday, July 18, 2021, 18:45 (1239 dagar sedan) @ Leif B

Jag tror att beskrivningen att man byter brons överbyggnad är helt korrekt. Brons underbyggnad är landfästena och en bropelare med grundläggning.

Leif B, jag kanske inte ska starta någon diskussion om begrepp jag inte behärskar, men jag skulle nog vill nog betrakta "landfästen" och det som i bildbeskrivningen benämns "överbyggnad" som delar av brons "bärverk". Precis som i ett hus finns vertikala och horisontella bärverk (väggar och bjälklag).

Till överbyggnad vill jag räkna sliprar och spår i det här fallet.

Helheten är byggnadsverket "bro" och i det här fallet typen järnvägsbro. Men jag var nog lite för slarvig i mitt startinlägg. Sånt straffar sig!

:-|

Hängande parabelfackverk - igen!

av Leif B, Sunday, July 18, 2021, 19:04 (1239 dagar sedan) @ OlleThåström

Jag tror att beskrivningen att man byter brons överbyggnad är helt korrekt. Brons underbyggnad är landfästena och en bropelare med grundläggning.


Leif B, jag kanske inte ska starta någon diskussion om begrepp jag inte behärskar, men jag skulle nog vill nog betrakta "landfästen" och det som i bildbeskrivningen benämns "överbyggnad" som delar av brons "bärverk". Precis som i ett hus finns vertikala och horisontella bärverk (väggar och bjälklag).

Till överbyggnad vill jag räkna sliprar och spår i det här fallet.

Helheten är byggnadsverket "bro" och i det här fallet typen järnvägsbro. Men jag var nog lite för slarvig i mitt startinlägg. Sånt straffar sig!

:-|

Hej Olle,

Spår och sliprar är utan tvekan "banöverbyggnad" och hela bron en del av "banunderbyggnaden". Håller helt med om det. Däremot kan sedan själva bron indelas i "broöverbyggnad" (brobalkar, fackverk eller motsvarande) och "brounderbyggnad" (landfästen, bropelare och grundläggning för dessa). Se figur 1 på sidan 8 på den här länken:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1353035/FULLTEXT01.pdf

Så vad som är överbyggnad och underbyggnad beror på om man betraktar banan eller bron. Jag är inte heller expert på vare sig bro- eller banbyggnad men så har jag uppfattat det.

Det var absolut inte min mening att mitt inlägg skulle uppfattas som ett straff!

/Mvh
Leif

Hängande parabelfackverk - igen!

av OlleThåström, Sunday, July 18, 2021, 20:08 (1239 dagar sedan) @ Leif B

Hej Olle,

Spår och sliprar är utan tvekan ................ o.s.v.

Det var absolut inte min mening att mitt inlägg skulle uppfattas som ett straff!

/Mvh
Leif

Leif, jag har tillbringat 10 år av mitt yrkesliv som "klassifikationsspecialist" men inte inom brovärlden. Därför är "straffet" nu att jag skulle behöva börja om från början för att få ett grepp om begreppen. Men som den gamle Archimedes sa' Ge mig en fast punkt och jag ska rubba jorden. Tillsvidare nöjer jag mig dock med att leta upp broar med hängande parabelfackverk - med eller utan koppling till någon klassifikation.

Hängande parabelfackverk - igen! Stocksundbron

av Leif B, Sunday, July 18, 2021, 22:45 (1238 dagar sedan) @ OlleThåström

Hej Olle,

Spår och sliprar är utan tvekan ................ o.s.v.

Det var absolut inte min mening att mitt inlägg skulle uppfattas som ett straff!

/Mvh
Leif


Leif, jag har tillbringat 10 år av mitt yrkesliv som "klassifikationsspecialist" men inte inom brovärlden. Därför är "straffet" nu att jag skulle behöva börja om från början för att få ett grepp om begreppen. Men som den gamle Archimedes sa' Ge mig en fast punkt och jag ska rubba jorden. Tillsvidare nöjer jag mig dock med att leta upp broar med hängande parabelfackverk - med eller utan koppling till någon klassifikation.

Hej igen, Olle!

Jag tycker vi båda behåller våra resp definitioner och går vidare i världen. Jag tror broarna håller lika bra utan att bry sig om våra definitioner. :-)

Jag ser fram mot fler trevliga bilder!

Har du förresten med Stocksundsbron på din lista?
https://digitaltmuseum.se/search/?q=stocksundsbron&aq=owner%3F%3A%22S-JVM%22
https://www.tydal.nu/postvagnen/498265.htm
https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=246266
http://mirasmirakel.blogspot.com/2019/04/gamla-stocksundsbron-for-21-ar-sedan.html

I uppslagsverket De tekniska vetenskaperna

av Sune Nylén, Monday, July 19, 2021, 08:49 (1238 dagar sedan) @ Leif B

Väg och Vattenbyggnader Del 3 Järnvägar visar Byråingenjör Rudolf Kolm - läs om denne
på nätet- några konstruktionsexempel på broar på närmare 200 sidor, olika
brokonstruktioner. Skiss på den omnämnda konstruktionen Hängande Parabelreglar förekommer i två typer, skiljande på tvärstagen.
[image]
Tyvärr hänger det gamla felet med att bilden inte visas som på skärmen.

I uppslagsverket De tekniska vetenskaperna

av Sune Nylén, Monday, July 19, 2021, 09:15 (1238 dagar sedan) @ Sune Nylén

Då det förekommit frågor om benämningen på konstruktionsdetaljer så är det i korthet; Underbyggnaden som består av landfästen och bärpelare. Överbyggnaden består av fem huvuddelar. Brobana, Farbanekonstruktion, Huvudreglar, Tvärförband och Lagerkonstruktioner. Brobanan är den del som kommer närmast i beröring med belastningen, farbanekonstruktionen består av långreglar och tvärreglar, huvudreglarna överför belastningen till brons lagerkonstruktioner, för att uppta sidokrafterna finns tvärförband som vindförband, långbalksstagning och portaler. Lagerkonstruktionerna överför belastningen till underbyggnaden.

I uppslagsverket De tekniska vetenskaperna

av Thomas K Ohlsson, Monday, July 19, 2021, 17:33 (1238 dagar sedan) @ Sune Nylén

Då det förekommit frågor om benämningen på konstruktionsdetaljer så är det i korthet; Underbyggnaden som består av landfästen och bärpelare. Överbyggnaden består av fem huvuddelar. Brobana, Farbanekonstruktion, Huvudreglar, Tvärförband och Lagerkonstruktioner. Brobanan är den del som kommer närmast i beröring med belastningen, farbanekonstruktionen består av långreglar och tvärreglar, huvudreglarna överför belastningen till brons lagerkonstruktioner, för att uppta sidokrafterna finns tvärförband som vindförband, långbalksstagning och portaler. Lagerkonstruktionerna överför belastningen till underbyggnaden.

Det citerade verket utkom på 1920-talet (1929?). Det är inte givet att den terminologi som användes då är den som används idag... jag tror t ex att ingen idag använder begreppet "regel" som författaren gör. SAOL tar inte upp den betydelsen, även om SAOB är lite snårig att läsa - åtminstone för mej - hittar jag heller inte där något stöd för att "regel" i dagens svenska bör/kan användas som ett samlingsbegrepp för allehanda bärande byggdelar.

Så det så!

/TKO

I uppslagsverket De tekniska vetenskaperna

av Sune Nylén, Monday, July 19, 2021, 21:35 (1238 dagar sedan) @ Thomas K Ohlsson

Nja! Det används väl kanske inte så regelbundet numera, men det finns väl heller ingen regel som reglerar att det inte får användas regelbundet.;-)

I uppslagsverket De tekniska vetenskaperna

av Sune Nylén, Monday, July 19, 2021, 21:37 (1238 dagar sedan) @ Sune Nylén

Oreglerat alltså:-D

I uppslagsverket De tekniska vetenskaperna

av Sune Nylén, Tuesday, July 20, 2021, 07:48 (1237 dagar sedan) @ Thomas K Ohlsson

Det där kan väl inte vara sant för det var inte länge sedan vi satte upp några nya
träreglar att fästa bräderna på när vi fixade till ett illa åtgånget staket.

I uppslagsverket De tekniska vetenskaperna

av Sune Nylén, Tuesday, July 20, 2021, 10:18 (1237 dagar sedan) @ Sune Nylén

Till yttermera visso skrev jag in träreglar och fick omedelbart upp 10 förslag på dimensioner och firmor som sålde, så där har ordboksstofilerna helt fel. Finns säkert mångtusental som säljer sådana reglar

I uppslagsverket De tekniska vetenskaperna

av Svante Andersson, Tuesday, July 20, 2021, 14:52 (1237 dagar sedan) @ Thomas K Ohlsson

Det citerade verket utkom på 1920-talet (1929?). Det är inte givet att den terminologi som användes då är den som används idag... jag tror t ex att ingen idag använder begreppet "regel" som författaren gör. SAOL tar inte upp den betydelsen, även om SAOB är lite snårig att läsa - åtminstone för mej - hittar jag heller inte där något stöd för att "regel" i dagens svenska bör/kan användas som ett samlingsbegrepp för allehanda bärande byggdelar.

Så det så!

/TKO

Om du för en gångs skull tog och tittade vad det står i rubrikfältet på den nätsida du befinner dig skulle du inse att det är fråga om historiska saker. Så vad dagens språkliga uppslagsverk framhåller har liten eller ingen betydelse här. Alltså... ta dina teorier till ett forum som behandlar dagens järnväg.

Dessutom är det ganska tråkigt att du enbart agerar som ett troll i både detta och andra forum. Det kanske ger dig något men resten tycker bara att du är löjlig.

SA

I uppslagsverket De tekniska vetenskaperna

av Sune Nylén, Tuesday, July 20, 2021, 16:32 (1237 dagar sedan) @ Svante Andersson

Ja, men du kan ju lugnt räkna med att den mentala hälsan inte är i bästa skick hos många. Varför skulle man annars hitta på en massa knepiga signaturer för att dölja för de närmast sörjande hur erbarmelig tankeförmåga man har. Hur fan skulle det se ut om jag, i de ganska många teaterprogram jag skrivit ihop, inte skulle skrivit ut de medverkandes namn utan istället hittat på en massa knepiga pseudonymer. Jo! de medverkande skulle blivit helförbannade. De vill naturligtvis bli uppmärksammade och mottaga publikens hyllning. Det är väl bara Mister X i Cirkusprinsessan som saknade namn, men han visade ju sig i gengäld på slutet äga halva Balkan.:-D :-D :-D Exempel följer. Programmet är
från Styrman Karlson flammor
[image]
[image]

I uppslagsverket De tekniska vetenskaperna

av Överkörmästaren, Tuesday, July 20, 2021, 17:13 (1237 dagar sedan) @ Sune Nylén

Ja, men du kan ju lugnt räkna med att den mentala hälsan inte är i bästa skick hos många. Varför skulle man annars hitta på en massa knepiga signaturer för att dölja för de närmast sörjande hur erbarmelig tankeförmåga man har. Hur fan skulle det se ut om jag, i de ganska många teaterprogram jag skrivit ihop, inte skulle skrivit ut de medverkandes namn utan istället hittat på en massa knepiga pseudonymer. Jo! de medverkande skulle blivit helförbannade. De vill naturligtvis bli uppmärksammade och mottaga publikens hyllning. Det är väl bara Mister X i Cirkusprinsessan som saknade namn, men han visade ju sig i gengäld på slutet äga halva Balkan.:-D :-D :-D Exempel följer. Programmet är
från Styrman Karlson flammor
[image]
[image]

Ska inte de här vara med också:
Carlos Ih Lura, ahllo
Zoltan Zull, violotta
Dr. Fritz Höfner, baribasso
Tudor Ludor, batterie
…osv!

I uppslagsverket De tekniska vetenskaperna

av Harald, Monday, July 19, 2021, 12:31 (1238 dagar sedan) @ Sune Nylén

Utan fel:
[image]

Harald. Trollkarlen från Göteborg

av Sune Nylén, Monday, July 19, 2021, 13:44 (1238 dagar sedan) @ Harald

Är det förmätet att fråga hur du bar dig åt / Sune

Harald. Trollkarlen från Göteborg

av Harald, Monday, July 19, 2021, 14:41 (1238 dagar sedan) @ Sune Nylén

Jag antar att du vände bilden i Windows Foton. Det fungerar inte för det vänder inte på bilden. Det bara sparar information om att den ska visas vänd och den följer inte med när man laddar upp bilden. Man måste vända bilden på riktigt. Det gjorde jag i Photoshop, men det går att göra i Windows Foton också. Klicka på Redigera & skapa, rotera bilden och spara.

Harald. Trollkarlen från Göteborg

av Sune Nylén, Monday, July 19, 2021, 15:32 (1238 dagar sedan) @ Harald

Tack Harald. Ja så var det. Lite dum skanner för att få plats med en bok. Nu har jag noterat det, så får jag väl öva in det. / Sune