För att kunna fullständigt besvara den frågan måste man först inventera alla parabelbroar, för dem som har fackverket ovan bron måste man sedan kontrollera om det beror på att vattendragets högst högvattenyta ligger för högt för att det ska få plats under bron, för att vara säker på det måste man då dimensionera det fackverket för att komma fram till hur stor plats det skulle ta. En maraton-uppgift!

Som jag nog skrev i något svar i en annan tråd - det ska inte bli en doktorsavhandling om broarnas konstruktion. Jag tycker att det räcker för mig att redovisa och dokumentera en intressant konstruktionstyp med flera vackra broar.

Personligen tycker jag att bågkonstruktioner ser "spännande" ut. De kan utnyttja materialen till max vare sig de är i stål, betong, tegel eller sten och oberoende om bågarna ligger under eller över brobana/spår.

Om man jämför t.ex. dagens bro över Skellefteälven med den första med sin sinuskurva - vem är intressantast?

Jag inser också att det är ett stort arbete men jag tänker att en grovsållning skulle vara möjlig. Bilderna som visas bekräftas av inlägget från sepernik, alltså ganska korta spännvidder. Ju längre spännvidd desto högre parabelbåge och ganska snart blir det orimliga höjder och bärighetsproblem. Sedan misstänker jag att denna typ av broar upphörde att konstrueras i takt med att kraftigare balkar kunde användas.
Utöver en begränsad spännvidd och en väl vald tidsperiod kanske det finns andra kriterier som kan begränsa urvalet.

Exactement Monsieur Osscaar:-D

Nu är det långt ifrån järnväg, men när Sjöfartsverket digitaliserade sina sjökort bytte många öar i Ekoln namn.
Jag är rätt säker på att det inte var rättelser, utan inmatningsfel.

Även auktoriteter kan var otillförlitliga. Namn är svårt.

SI

Lantmäteriet är nationell ortnamnsmyndighet.
Den som vill ta strid med dom om ett ortnamn får det ofta ganska kämpigt.
Jag rekommenderar att följa deras stavning i detta fall.
Ortnamnsregistret

finns som vinjett i minnesskriften UWHJ 1863--1923. Där finns också några sidor om "stålbrons" som den benämns byggande, och också en historia som kunnat sluta tragiskt.
Källarmästare Göthberg i Vänersborg hade, för att kunna göra affärer, lastat en vagn med mat och allehanda drycker, som champagne. Man hade inte väl, under livliga applåder fått över den ena balken, förrän unga fru Göthberg, upprymd av makens champagne, gav sig ut på den 3 dm breda och 43 m långa balken för att promenera över till andra sidan över de skummande vattenmassorna. Hon kom lyckligt över och skrattande och vinkande gick hon tillbaka, medan maken låg avsvimmad.

Kanalen och älven är två skilda. Älven leds genom Vargöns kraftstn. Kanalen går genom Vänersborg och slussar

Järnvägen mellan Uddevalla och Herrljunga (UWHJ) korsar Göta Älv mellan Vänersborg och Vargön. Där byggdes 1866 en "parabelbro". Man hade valt broläget där älven var smalast (43 m) trots att älven där hade sitt översta fall. Bron byggdes om när UWHJ breddades till normalspår 1899. Den ersattes av en ny bro 1945. Unikt med bron var att den byggdes i stål och fick därför namnet Stålbron. Det blev också adressen för hus nära bron.

Intressant! Den ska infogas i katalogen, avdelningen "ej kvar". För så är det väl?

Men jag blir inte riktigt klok ändå. I dag finns två broar, en över Huvudnäskanalen och en över Göta älv, detta enligt BaTMan. Men kanalen kanske anlades senare, vid kraftverksbygge?

Här hittar jag en annan bild:
https://digitaltmuseum.se/021018089130/jarnvagsbro-over-gota-alv-slotts-samling

Det finns flera bilder....

OK. Det som nu kallas Huvudnäskanalen och det som ibland kallas Sjöbodakanalen tillkom som en del i regleringen av Vänern, och är samtida med Vargöns kraftverk. Det var också då som det som man byggde en bank för att dämma upp det västra delen av älven. (Kvar på nedströmssidan av banken är det som nu kallas Lillån.) Tidigare gick UWHJ på en bro över den västra delen av älven, men banan går nu på fördämningsbanken.