Okänt ånglok i Nässjö 1969 - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Vid tågbyte i Nässjö hösten 1969 dök plötsligt ett ånglok upp, något som jag var helt oförberedd på. Bilderna är fotografiskt usla men jag tar mig ändå friheten att visa dem. Vet någon vad det kan vara för loktyp och lokindivid som kördes? Kanske är det någon form av provkörning? Och vilken bana kan det vara som loket kommer på i riktning mot Nässjö? Jag har antagit HNJ men tycker inte det stämmer helt.
[image]
[image]
[image]

Första bilden troligen HNJ med HSB snickerifabrik bakom loket. Fabriken hade industrispår, vilket skulle vara det med lokomotorn på.
Andra bilden är definitivt infarten från Halmstad i Nässjö.

Sista bilden är Nässjö lokstation.
Loket på första bilden ser ut att vara en E2 (jag ser löphjul), det borde vara 982 som fanns i Nässjö vid denna tid. På sista bilden ser jag inget främre löphjul så det kan vara E 1042 som ju också var driftslok i Nässjö. Men jag ser ingen Nalco-burk på taket heller så det kanske är 982 i alla fall. Båda loken hade acetylenbelysning.
Lokomotorn kan vara Z3 189 (idag hos NJ).

Skulle ju tro att det samma ånglok på alla tre bilderna (de två första helt säkert). Gick loket fortfarande med någon form av trafikuppgift 1969, eller var det bara ute och "luftades"? Vad tror ni? Är det skrotat?

Och HNJ tror vi då att det är.

Jag tog mig för att processa bilden på tendern, och det ser, mina svaga ögon till trots, ut som ett fyrsiffrigt nummer. Första och andra siffrorna verkar vara 1 3.
Möjliga lok, givet att det rör sig om en tender kopplad till ett E-lok, och utan avseende på VAR de var stationerade vid tillfället kan i så fall vara 1326, 1329, 1331, 1333, 1334, 1335. Inget av de uppräknade loken var skrotat vid utgivningen av boken "Normalspåriga Ånglok vid Statens Järnvägar" 1973. Det ser väldigt mycket ut som det står 1324, men det är ju ett B-lok, och det skulle ju motsäga tesen att det är samma E2 på alla bilder. B 1324 har hur som helst en treaxlig tender och lär finnas i mfGDJ ägo. https://www.svenska-lok.se/damp_solo.php?s=19&lokid=3916
Kanske kan någon bidra med mer vetande?
[img]images/uploaded/2021072616252960fee1f91c8d4.jpg[/img]

Fantastiskt att du efter de dåliga förutsättningarna lyckats få fram loknumret såpass tydligt. - Jag kan inte minnas så här efter nära 52 år hur kopplingen är mellan å ena sidan bild 1 och 2 (där jag troligen bara vänt på klacken då loket passerade) och å andra sidan bild 3 (lokstationen). Inte helt omöjligt att det kan vara ett annat lok vid lokstationen men kanske mindre sannolikt att det är så. Men som sagt, jag vet inte.

Här sitter jag och stirrar, och så plötsligt går det upp för mig;
Loket på bild 3 har bara en elvarningsskylt baktill på tendern, och kan alltså inte vara loket på bild 2..

[img]images/uploaded/2021072618435760ff026dd0335.jpg[/img]

Du har absolut rätt. Jag utgick ifrån att det inte kunde vara två ånglok igång samtidigt men det kunde det. Osäkert dock om loket vid lokstationen är under ånga på bilden.

Jag tog mig för att processa bilden på tendern, och det ser, mina svaga ögon till trots, ut som ett fyrsiffrigt nummer. Första och andra siffrorna verkar vara 1 3.
Möjliga lok, givet att det rör sig om en tender kopplad till ett E-lok, och utan avseende på VAR de var stationerade vid tillfället kan i så fall vara 1326, 1329, 1331, 1333, 1334, 1335. Inget av de uppräknade loken var skrotat vid utgivningen av boken "Normalspåriga Ånglok vid Statens Järnvägar" 1973. Det ser väldigt mycket ut som det står 1324, men det är ju ett B-lok, och det skulle ju motsäga tesen att det är samma E2 på alla bilder. B 1324 har hur som helst en treaxlig tender och lär finnas i mfGDJ ägo. https://www.svenska-lok.se/damp_solo.php?s=19&lokid=3916
Kanske kan någon bidra med mer vetande?
[img]images/uploaded/2021072616252960fee1f91c8d4.jpg[/img]

OK, första bilden visar en E2 tror jag, jag ser löphjul och invändiga cylindrar.

Loket på tredje bilden är inte samma lok som den på andra bilden, för loket på andra bilden har två varningsskyltar för kontaktledningen bak på tendern vilket loket på tredje bilden inte har.

Jag tror inte loket på andra bilden är ett B-lok, gångbordet ser inte ut att vara högt nog och jag ser inte cylindern/tanken undergångbordet strax framför hytten.

Finns det någon som har koll på var B 1324 höll hus vid tiden-?
Det vore fint att eliminera den individen och börja tro att det rör sig om E2 1329.

//Hans

Kan instämma med att det kan vara E2 1329 som var det första E2-lok jag sett i verkligheten på Nässjö bangård under ånga sommaren 1969 i Nässjö med arbetståg då bangården var spänningslös för måleri av ktl-stolpar under ett par timmar. Detta lok återfann vi några år senare i lokhuset i Nattavaara grusgrop som beredskapslok+ någon mer individ vilket jag inte har loknumret tillgängligt. Vaför jag kommer ihåg årtalet beror på att jag hade en Instamatickamera
typ 233 som jag fått i födelsedagspresent denna vår.
tobbe

1329 och 1155 stod tillsammans (torrluft konserverade) innan 1329 lånades ut till MBV (var fortfarande beredskapslok). Visst var det en härlig miljö i grusgropen. Många spår som var elektrifierade och hade enkla trästolpar. sommaren 1971 gick en Of2 i trafik i grusgropen trots att den var slopad för skrotning.

Håller helt med dig om miljön. Var det inte den Of2 som vi sedan en tid senare fann i lokstallet på Svartön. Du vet ju vem jag reste med och så roligt som vi hade med våra hiskliga äventyr och långa bilresor landet runt. Tror det var 72-73 som då tillhörde SJ banavdelning som senare gick till skrot i Notviken. Tyvärr var det bara kompisen som plåtade miljön i grusgropen. Undrar vem som tog hand om dennes digra fotoarkiv då den som först tog hand om detta själv gick ur tiden en tid senare i unga år. Vilka tider o upplevelser vi var med om på det "glada" sjuttitalet när det gällde trainspotting med kameran i högsta hugg.:-P :-P :-P
Det var ju mycket hyssj och galenskaper som man egentligen inte skulle få göra...:-D
tobbe

Kan instämma med att det kan vara E2 1329 som var det första E2-lok jag sett i verkligheten på Nässjö bangård under ånga sommaren 1969 i Nässjö med arbetståg då bangården var spänningslös för måleri av ktl-stolpar under ett par timmar. Detta lok återfann vi några år senare i lokhuset i Nattavaara grusgrop som beredskapslok+ någon mer individ vilket jag inte har loknumret tillgängligt. Vaför jag kommer ihåg årtalet beror på att jag hade en Instamatickamera
typ 233 som jag fått i födelsedagspresent denna vår.
tobbe

Då stämmer alltså årtalet för målningen. Det var sommaren 1969 som man målade kontaktledningsstolpar och bryggor i Nässjö. Då tog dit extra ånglok för att hjälpa till som dragkraft på bangården när elloken inte kunde dra. Malmtågsbromsen samt de skönjbara yttre vevarna pekar på 1329 som kandidat för bild 1 & 2. E2 1331 var enligt en tidigare tråd (som jag inte kan hitta) utlånat från Hagalund.
Kan man misstänka även några N-lok plockades fram för växlingen? Det fanns väl inga uppställda i Nässjötrakten då.

I Halmstad fanns även E2 1333 men detta lok hade inte malmtågsledning och hade dessutom elbelysning.

Kan instämma med att det kan vara E2 1329 som var det första E2-lok jag sett i verkligheten på Nässjö bangård under ånga sommaren 1969 i Nässjö med arbetståg då bangården var spänningslös för måleri av ktl-stolpar under ett par timmar. Detta lok återfann vi några år senare i lokhuset i Nattavaara grusgrop som beredskapslok+ någon mer individ vilket jag inte har loknumret tillgängligt. Vaför jag kommer ihåg årtalet beror på att jag hade en Instamatickamera
typ 233 som jag fått i födelsedagspresent denna vår.
tobbe

Då stämmer alltså årtalet för målningen. Det var sommaren 1969 som man målade kontaktledningsstolpar och bryggor i Nässjö. Då tog dit extra ånglok för att hjälpa till som dragkraft på bangården när elloken inte kunde dra. Malmtågsbromsen samt de skönjbara yttre vevarna pekar på 1329 som kandidat för bild 1 & 2. E2 1331 var enligt en tidigare tråd (som jag inte kan hitta) utlånat från Hagalund.
Kan man misstänka även några N-lok plockades fram för växlingen? Det fanns väl inga uppställda i Nässjötrakten då.

I Halmstad fanns även E2 1333 men detta lok hade inte malmtågsledning och hade dessutom elbelysning.

Tvivlar på att E2 1331 utlånades till detta. Källa?
Förutsatt att händelsen var sommaren 69 bör B 1281 ha funnits på plats i Nässjö.
Möjligen även E 1042 fram till i början av juni innan transport till Östersund för revision.

E2 1331 var väl det ånglok fr. Hgl som ofta drog "silverpilen" d.v.s. soptåget till Lövsta i Spånga ganska regelbundet växelvis med T23 113. Även E6 1706(tror jag mig minnas) också var en dragare i detta tåg. Silverpilen fick tåget som smeknamn eftersom de 2-axliga vagnarna hade en nyans av silver på lokkorgen, och utgick väl från Älvsjö mot Lövsta vill jag minnas.
Jag jobbade då på Televerket i Tanto och hade utsikten mot järnvägen söder om Stockholm södra och Årstabron.
tobbe

Jag tog mig för att processa bilden på tendern, och det ser, mina svaga ögon till trots, ut som ett fyrsiffrigt nummer. Första och andra siffrorna verkar vara 1 3.
Möjliga lok, givet att det rör sig om en tender kopplad till ett E-lok, och utan avseende på VAR de var stationerade vid tillfället kan i så fall vara 1326, 1329, 1331, 1333, 1334, 1335. Inget av de uppräknade loken var skrotat vid utgivningen av boken "Normalspåriga Ånglok vid Statens Järnvägar" 1973. Det ser väldigt mycket ut som det står 1324, men det är ju ett B-lok, och det skulle ju motsäga tesen att det är samma E2 på alla bilder. B 1324 har hur som helst en treaxlig tender och lär finnas i mfGDJ ägo. https://www.svenska-lok.se/damp_solo.php?s=19&lokid=3916
Kanske kan någon bidra med mer vetande?
[img]images/uploaded/2021072616252960fee1f91c8d4.jpg[/img]

Du skriver E-lok men jag antar att du menar E/E2, för 1326-1335 var alla ombyggda till E2.

Av de du räknar upp var 1329, 1331 och 1333 driftlok per 1/1-1969 (källa: SLM/69).

1/1-1971 var bara 1331 driftlok av dessa. Dock saknas stationeringsuppgift (distrikt) för det loket, trots att det finns för (alla?) andra lok. Källa: SLM/71.

Jag tog mig för att processa bilden på tendern, och det ser, mina svaga ögon till trots, ut som ett fyrsiffrigt nummer. Första och andra siffrorna verkar vara 1 3.
Möjliga lok, givet att det rör sig om en tender kopplad till ett E-lok, och utan avseende på VAR de var stationerade vid tillfället kan i så fall vara 1326, 1329, 1331, 1333, 1334, 1335. Inget av de uppräknade loken var skrotat vid utgivningen av boken "Normalspåriga Ånglok vid Statens Järnvägar" 1973. Det ser väldigt mycket ut som det står 1324, men det är ju ett B-lok, och det skulle ju motsäga tesen att det är samma E2 på alla bilder. B 1324 har hur som helst en treaxlig tender och lär finnas i mfGDJ ägo. https://www.svenska-lok.se/damp_solo.php?s=19&lokid=3916
Kanske kan någon bidra med mer vetande?
[img]images/uploaded/2021072616252960fee1f91c8d4.jpg[/img]

Du skriver E-lok men jag antar att du menar E/E2, för 1326-1335 var alla ombyggda till E2.

Av de du räknar upp var 1329, 1331 och 1333 driftlok per 1/1-1969 (källa: SLM/69).

1/1-1971 var bara 1331 driftlok av dessa. Dock saknas stationeringsuppgift (distrikt) för det loket, trots att det finns för (alla?) andra lok. Källa: SLM/71.

1329 och 1333 har figurerat i trakten av Nässjö på 60-talet. 1329 har ju rullager och utvändiga excenterstång väl, och kan man ana detta på bild 2 månne?

Hej!

Henrik är inne på rätt spår, på bild 1 kan man nog skymta hävarmen för vickaxeln till kulissen driven av den yttre exenterstången på lokets högersida det talar i så fall för E2 1329. Dessutom har loket på både på bild 1 och 2 matarledning för malmtågsbroms, även det talar för E2 1329.

Så jag tackar för roliga bilder och satsar hela veckopengen på E2 1329!

Mvh Martin :-)

i boken om ÖCJ finns på sidan 261 en bild på 1329 år 1968 i LP där loket visar hela högersidan i sin skönhet.

Jag tog mig för att processa bilden på tendern, och det ser, mina svaga ögon till trots, ut som ett fyrsiffrigt nummer. Första och andra siffrorna verkar vara 1 3.
Möjliga lok, givet att det rör sig om en tender kopplad till ett E-lok, och utan avseende på VAR de var stationerade vid tillfället kan i så fall vara 1326, 1329, 1331, 1333, 1334, 1335. Inget av de uppräknade loken var skrotat vid utgivningen av boken "Normalspåriga Ånglok vid Statens Järnvägar" 1973. Det ser väldigt mycket ut som det står 1324, men det är ju ett B-lok, och det skulle ju motsäga tesen att det är samma E2 på alla bilder. B 1324 har hur som helst en treaxlig tender och lär finnas i mfGDJ ägo. https://www.svenska-lok.se/damp_solo.php?s=19&lokid=3916
Kanske kan någon bidra med mer vetande?
[img]images/uploaded/2021072616252960fee1f91c8d4.jpg[/img]

Du skriver E-lok men jag antar att du menar E/E2, för 1326-1335 var alla ombyggda till E2.

Av de du räknar upp var 1329, 1331 och 1333 driftlok per 1/1-1969 (källa: SLM/69).

1/1-1971 var bara 1331 driftlok av dessa. Dock saknas stationeringsuppgift (distrikt) för det loket, trots att det finns för (alla?) andra lok. Källa: SLM/71.

1969 gjordes fortfarande provkörning av beredskapsånglok, kan loken på bild ha något med det att göra ?

Jag tog mig för att processa bilden på tendern, och det ser, mina svaga ögon till trots, ut som ett fyrsiffrigt nummer. Första och andra siffrorna verkar vara 1 3.
Möjliga lok, givet att det rör sig om en tender kopplad till ett E-lok, och utan avseende på VAR de var stationerade vid tillfället kan i så fall vara 1326, 1329, 1331, 1333, 1334, 1335. Inget av de uppräknade loken var skrotat vid utgivningen av boken "Normalspåriga Ånglok vid Statens Järnvägar" 1973. Det ser väldigt mycket ut som det står 1324, men det är ju ett B-lok, och det skulle ju motsäga tesen att det är samma E2 på alla bilder. B 1324 har hur som helst en treaxlig tender och lär finnas i mfGDJ ägo. https://www.svenska-lok.se/damp_solo.php?s=19&lokid=3916
Kanske kan någon bidra med mer vetande?
[img]images/uploaded/2021072616252960fee1f91c8d4.jpg[/img]

Du skriver E-lok men jag antar att du menar E/E2, för 1326-1335 var alla ombyggda till E2.

Av de du räknar upp var 1329, 1331 och 1333 driftlok per 1/1-1969 (källa: SLM/69).

1/1-1971 var bara 1331 driftlok av dessa. Dock saknas stationeringsuppgift (distrikt) för det loket, trots att det finns för (alla?) andra lok. Källa: SLM/71.

1969 gjordes fortfarande provkörning av beredskapsånglok, kan loken på bild ha något med det att göra ?

Efter att ha kollat TÅG från 1969 så kan vi nog stryka provkörning.

Skulle ju tro att det samma ånglok på alla tre bilderna (de två första helt säkert). Gick loket fortfarande med någon form av trafikuppgift 1969, eller var det bara ute och "luftades"? Vad tror ni? Är det skrotat?

Och HNJ tror vi då att det är.

Den sista planenliga ånglokstjänsten på SJ var badtågen Malmö-Falsterbo på sommarsöndagar sommaren 1965. Därefter fanns ett efterhand minskade antal ånglok kvar som driftlok fram till 1972 men utan fasta turer, d v s de var reservlok att sätta in vid lokbrist eller för extratåg. En vanlig tjänst var gruståg och andra banarbetståg men även växling.

Den sista [b]stora[/b] ångloksinsatsen var under vintern 1965/66 då många el- och diesellok var trasiga och ångloken fick rycka in. På linjen Alvesta - Kalmar gick nästan alla tåg, även persontåg, med ånglok men på många håll gick det ånglok i godståg och växling. men, som sagt fram till 1972 kunde det dyka upp ånglok främst i gruståg och växling.

Första loket tror jag liksom Henrik att det är E2 1329. Idag bevarad av MBV.
Bild 2 är marigare. Jag har inte tillgång till div fakta just nu (kan återkomma) men om jag minns rätt ersatte E 1042 det f.d driftloket E 1074 i Nässjö. E2 982 har nämnts. Men om jag minns rätt var 982 redan beredskapslok och uppställd i lokhus / lokstall 1969.
1074 kan uteslutas då loket hade 4 axlig tender.
Provkörning av beredskapslok kan också uteslutas då dessa inte kommit igång i Nässjö (inför torrluft konservering) och 1969 års provkörningar skedde i ett helt annat distrikt.
E 1042 kom tillbaka i ca september 1969 som ersättning för 1074 från revision i Östersund och gick direkt till Nässjö. Svårt att se på bilden om det finns / eller saknas löphjul som ger vägledning.
Men det som talar emot 1042 är att vid den tiden målades driftångloken i samband med revision.
Loket på bilden ser inte särskilt rent ut.
En hypotes är lån från något annan lokstation eller distrikt i glappet mellan 1074 och 1042. Malmö / Kristianstad låg i samma distrikt och hade då loken E 902, E2 1040, E2 1194 och E 1090 som driftlok då.
Även E 1045 hade ett sent förflutet (60 tal) i södra Sverige. Dock inte som driftlok i Nässjö.
HP nämner E2 1333. Jag kan kolla uppställningar för detta lok men om jag minns rätt fanns loket på ett annat distrikt vid den tidpunkten.
Men antalet individer som alltjämt var driftånglok är inte särskilt många.
Ber att få återkomma

Hej Conny!

Det är kul med ånglok och bilder på sådana!

Om jag förstår dig rätt så är du inte helt säker på vilket lok som syns på bild 2, fotografen skriver i tråden att han är ganska säker på att det är samma lok på bild 1 och 2. En ödmjuk fråga, är det något som gör att du tvivlar på att det är samma lok?

Platsen för foto 1 och 2 måste väl vara HNJs infart i Nässjö.

Passar på att tacka dig Conny för initierade och intressanta inlägg!

Mvh Martin :-)

Texten att bild 2 är marigare ska ersättas av att bild 3 är marigare. Som alla uppmärksammat är det med största sannolikhet E2 1329 på både bild 1 och 2.
Bild 3 är helt klart ett annat lok och det ser ut som att löphjul saknas. Om så är fallet reduceras antalet lok till t.ex E 1042, 902, 1090, 1045, 1041, 1103 och 1195. Även 1153 var driftlok men rörde sig nog inte från myggdistriktet i Norrland.
Ber att få återkomma.

Så bra Conny, jag trodde du såg något vi andra inte såg :-D ! Blir spännade att se vad som kommer fram om loket på bild 3!

Mvh Martin :-)

Texten att bild 2 är marigare ska ersättas av att bild 3 är marigare. Som alla uppmärksammat är det med största sannolikhet E2 1329 på både bild 1 och 2.
Bild 3 är helt klart ett annat lok och det ser ut som att löphjul saknas. Om så är fallet reduceras antalet lok till t.ex E 1042, 902, 1090, 1045, 1041, 1103 och 1195. Även 1153 var driftlok men rörde sig nog inte från myggdistriktet i Norrland.
Ber att få återkomma.

Ska 1195 möjligen vara 1153? Enligt SLM/69 var 1153 driftlok men inte 1195.

Texten att bild 2 är marigare ska ersättas av att bild 3 är marigare. Som alla uppmärksammat är det med största sannolikhet E2 1329 på både bild 1 och 2.
Bild 3 är helt klart ett annat lok och det ser ut som att löphjul saknas. Om så är fallet reduceras antalet lok till t.ex E 1042, 902, 1090, 1045, 1041, 1103 och 1195. Även 1153 var driftlok men rörde sig nog inte från myggdistriktet i Norrland.
Ber att få återkomma.

Ska 1195 möjligen vara 1153? Enligt SLM/69 var 1153 driftlok men inte 1195.

SLM avsåg dom ånglok som hade panntid kvar 1969-01-01 men inte nödvändigtvis var driftlok i praktiken. Revisioner pågick fortfarande i Östersund vilket gav ny panntid till lok inkl panna och därmed tillfördes som driftlok. Så var fallet för E 1195 som utgick från Östersunds huvudverkstad hösten 1969. 1153 har jag redan skrivit om och kan med 99 % uteslutas.
Vi kan även utesluta 1195 från bild 3 då loket hade en kombinerad sand och ång dom.

Jag har något svagt minne från en tidigare tråd att den någon gång vid denna tid(vilket år?) genomfördes ommålning av kontaktledningsbryggor i Nässjö varför bangården var strömlös. Av denna anledning samlades ett antal ånglok i N för att dels dra strömlösa eltåg del för att ersätt diesellok som drog strömlösa eltåg. Bl.a 'Lövstaloket' E2 1331 skall ha varit utlånat till detta.

Även E 1074 var driftslok 1967 och placerat på 2dd (Växjö) liksom E 1042 & B 1135 som båda var i Nässjö.

E 1045 var i Jönköping 1964 och ett antal år framåt som kallt reservlok enligt egna observationer. Loket sågs i tågtjänst Jönköping Hamn- Norrahammar hösten 1964 och reservfyren släcktes vid årsskiftet 1964-65. Loket stod som reserv för dieselloken vilka var "bristvara" då. Kompetent ånglokspersonal fanns i Jönköping vid den tiden.

Texten att bild 2 är marigare ska ersättas av att bild 3 är marigare. Som alla uppmärksammat är det med största sannolikhet E2 1329 på både bild 1 och 2.
Bild 3 är helt klart ett annat lok och det ser ut som att löphjul saknas. Om så är fallet reduceras antalet lok till t.ex E 1042, 902, 1090, 1045, 1041, 1103 och 1195. Även 1153 var driftlok men rörde sig nog inte från myggdistriktet i Norrland.
Ber att få återkomma.

E-loken 902, 1090 och 1045 tror jag inte på. Har aldrig hört att de skulle ha varit i Nässjö på 1960-talet. Jag skulle tro att vi kan få ett svar på lokgåtan genom att kolla i gamla nummer av ÅW från tiden. Ska se om jag kan hitta någon information men måste ta fram rätt pärm från en låda i förrådet först.

Texten att bild 2 är marigare ska ersättas av att bild 3 är marigare. Som alla uppmärksammat är det med största sannolikhet E2 1329 på både bild 1 och 2.
Bild 3 är helt klart ett annat lok och det ser ut som att löphjul saknas. Om så är fallet reduceras antalet lok till t.ex E 1042, 902, 1090, 1045, 1041, 1103 och 1195. Även 1153 var driftlok men rörde sig nog inte från myggdistriktet i Norrland.
Ber att få återkomma.

E-loken 902, 1090 och 1045 tror jag inte på. Har aldrig hört att de skulle ha varit i Nässjö på 1960-talet. Jag skulle tro att vi kan få ett svar på lokgåtan genom att kolla i gamla nummer av ÅW från tiden. Ska se om jag kan hitta någon information men måste ta fram rätt pärm från en låda i förrådet först.

Tack Jan-Anders. jag vet att du hade stenkoll på alla Malmös driftånglok vid den tidpunkten och hade utmärkta rapporter om all tjänstgöring i Ånghwisslan.

Loket på bild 3 saknar Nalco-utrustning, vilket E 902, E1041, E1042 och E 1045 hade, dvs något av dem kan det inte ha varit

E 1045 fanns väl ett tag stående i Varbergs lokstall under 1970-talets början?
tobbe

Vid tågbyte i Nässjö hösten 1969 dök plötsligt ett ånglok upp, något som jag var helt oförberedd på. Bilderna är fotografiskt usla men jag tar mig ändå friheten att visa dem. Vet någon vad det kan vara för loktyp och lokindivid som kördes? Kanske är det någon form av provkörning? Och vilken bana kan det vara som loket kommer på i riktning mot Nässjö? Jag har antagit HNJ men tycker inte det stämmer helt.
[img]images/uploaded/2021072613584860febf9876371.jpg[/img]
[img]images/uploaded/2021072613590660febfaa10db6.jpg[/img]
[img]images/uploaded/2021072613592160febfb90107f.jpg[/img]

Efter att ha studerat bilder och handlingar på kvarvarande lok i drift (litt E) är jag ganska övertygad att loket på bild 3 är E 1042.
Loket hade varit driftlok i Nässjö under flera års tid och t.ex. 1967 varit utlånad till Malmö en tids period.
Loket blev intaget för revison kl. IIIB i Östersund från 1969-06-12. Utgick 1969-09-16 och sändes direkt till Nässjö.
Av den anledningen fick loket förnyad panntid och blev Nässjös sista driftånglok tillsammans med B 1281.
Gamla bilder ger inte rättvisa av blank eller matt patina. Min erfarenhet var även att redan efter någon månads tjänstgöring blev blank färg snabbt matt. Någon tvätt förekom inte de sista åren.
Loket hade längre tillbaka Nalco men denna avlägsnades sannolikt när pannbyte skedde 1964-06-29. Nalco fanns ej kvar på bilder tagna från mitten av 1960 talet och framåt.
Loket är skrotat men pannan tillvaratogs av Järnvägsmuseet. Fanns då en tanke om att ilägga pannan i E 900. senare övergav Järnvägsmuseet att rusta upp E 900.
Jag är osäker på om pannan finns kvar eller har skrotats. Henrik borde veta.

Jag har gått igenom alla ÅW september-december 1969 och har hittat följande som kan ha relevans på frågan.
E 902 kan vi utesluta. Loket fick maskinskada i godståg till Sjöbo 2 juni och skickades till Östersund för reparation. Åter i Malmö 9 november. ÅW nr 283.
E2 1040 observerades under ånga vid Nässjö lokstation 7 september. Då stod också N 1436 kall på bangården. ÅW nr 274.
B 1281 iakttogs med gruståg på f.d. NOJ 30 september.
E2 1329 gick för egen maskin Nässjö-Linköping 30 september. Loket hade varit borta från Linköping sedan 18 september då det gick till Karlskrona för att användas som ploglok på f.d. BKB och CVJ. ÅW nr 278.
Alltså inte så mycket noteringar från Nässjö men nog verkar det som att loken är E2 1329 på bild 1 och 2 samt E2 1040 på bild 3?

Jag har gått igenom alla ÅW september-december 1969 och har hittat följande som kan ha relevans på frågan.
E 902 kan vi utesluta. Loket fick maskinskada i godståg till Sjöbo 2 juni och skickades till Östersund för reparation. Åter i Malmö 9 november. ÅW nr 283.
E2 1040 observerades under ånga vid Nässjö lokstation 7 september. Då stod också N 1436 kall på bangården. ÅW nr 274.
B 1281 iakttogs med gruståg på f.d. NOJ 30 september.
E2 1329 gick för egen maskin Nässjö-Linköping 30 september. Loket hade varit borta från Linköping sedan 18 september då det gick till Karlskrona för att användas som ploglok på f.d. BKB och CVJ. ÅW nr 278.
Alltså inte så mycket noteringar från Nässjö men nog verkar det som att loken är E2 1329 på bild 1 och 2 samt E2 1040 på bild 3?

Det kan inte vara E2 1040 på bild 3, det ser ut att vara ett E-lok (det ser inte som att loket har löphjul men det är svårt att avgöra) men framförallt hade 1040 elbelysning, loket på bilden har acetylen.
Nalco'n på 1042 finns noterad 1967 men den kan ju tagits ner 1969.

Jag tycker mig inte se Nalcoutrustning på någon bild av 1042. Ser någon annan?

[link=https://digitaltmuseum.se/search/?q=jvm*+1042+%C3%A5nglok]DigitaltMuseum[/link]

Jag tycker mig inte se Nalcoutrustning på någon bild av 1042. Ser någon annan?

[link=https://digitaltmuseum.se/search/?q=jvm*+1042+%C3%A5nglok]DigitaltMuseum[/link]

Jag ser inte heller någon burk på taket, men str420 anger Nalco på 1042. Månne ett fel i särtrycket? Eller kan man ha Nalco utan burken på taket?

Jag tycker mig inte se Nalcoutrustning på någon bild av 1042. Ser någon annan?

[link=https://digitaltmuseum.se/search/?q=jvm*+1042+%C3%A5nglok]DigitaltMuseum[/link]

Jag ser inte heller någon burk på taket, men str420 anger Nalco på 1042. Månne ett fel i särtrycket? Eller kan man ha Nalco utan burken på taket?

Loket hade Nalco fram tills revision och pannbyte 1964-07-09. Loket utgick då från Östersund med ny tillverkad panna (från 1959). Dessutom saknas NALCO på alla foton efter detta datum.
Det är tyvärr inte så ovanligt med felaktigheter i Str 420.

Jag tycker mig inte se Nalcoutrustning på någon bild av 1042. Ser någon annan?

[link=https://digitaltmuseum.se/search/?q=jvm*+1042+%C3%A5nglok]DigitaltMuseum[/link]

Jag ser inte heller någon burk på taket, men str420 anger Nalco på 1042. Månne ett fel i särtrycket? Eller kan man ha Nalco utan burken på taket?

Loket hade Nalco fram tills revision och pannbyte 1964-07-09. Loket utgick då från Östersund med ny tillverkad panna (från 1959). Dessutom saknas NALCO på alla foton efter detta datum.
Det är tyvärr inte så ovanligt med felaktigheter i Str 420.

Loket är inte påeldat på bilden och är troligen kopplat till lokstationens lokomotor. Det skulle kunna vara så att loket precis har kommit till Nässjö och skall tas in i verkstaden (av lokomotorn) för uppkoppling.
Pannan (2564) låg 1961-1974 i 1075 som slopades efter att pannan urtagits. Det är väl denna panna som museet nu vill avyttra?
På bilden som finns [link=http://www.stiglundin.se/anglok/sj/anglok/10401059.htm]Stig L's sida[/link] sida kan man skymta något som kan vara en Nalco-burk. Då är bilden från 1954-64, dvs de år som 1042 hade dylik. Eller så är det något på huset bakom. Det är inte Nässjö, någon som kan placera bilden?

Jag tycker mig inte se Nalcoutrustning på någon bild av 1042. Ser någon annan?

[link=https://digitaltmuseum.se/search/?q=jvm*+1042+%C3%A5nglok]DigitaltMuseum[/link]

Jag ser inte heller någon burk på taket, men str420 anger Nalco på 1042. Månne ett fel i särtrycket? Eller kan man ha Nalco utan burken på taket?

Loket hade Nalco fram tills revision och pannbyte 1964-07-09. Loket utgick då från Östersund med ny tillverkad panna (från 1959). Dessutom saknas NALCO på alla foton efter detta datum.
Det är tyvärr inte så ovanligt med felaktigheter i Str 420.

Loket är inte påeldat på bilden och är troligen kopplat till lokstationens lokomotor. Det skulle kunna vara så att loket precis har kommit till Nässjö och skall tas in i verkstaden (av lokomotorn) för uppkoppling.
Pannan (2564) låg 1961-1974 i 1075 som slopades efter att pannan urtagits. Det är väl denna panna som museet nu vill avyttra?
På bilden som finns [link=http://www.stiglundin.se/anglok/sj/anglok/10401059.htm]Stig L's sida[/link] sida kan man skymta något som kan vara en Nalco-burk. Då är bilden från 1954-64, dvs de år som 1042 hade dylik. Eller så är det något på huset bakom. Det är inte Nässjö, någon som kan placera bilden?

Ja visst ser det ut att kunna vara en Nalco burk på taket på bilden på Stigs sida. Tyvärr är inte bilden klickbar för en större version och jag tittar nu från telefonen så det är väldigt smått och oskarpt, så möjligheten finns ju att det är något bakom.

Kan bilden vara från Kristianstad, vill minnas att rundstallet där ser ut som på bilden? Hade Ystad liknande rundstallstyp?

På bilden som finns [link=http://www.stiglundin.se/anglok/sj/anglok/10401059.htm]Stig L's sida[/link] sida kan man skymta något som kan vara en Nalco-burk. Då är bilden från 1954-64, dvs de år som 1042 hade dylik. Eller så är det något på huset bakom. Det är inte Nässjö, någon som kan placera bilden?

Ja visst ser det ut att kunna vara en Nalco burk på taket på bilden på Stigs sida. Tyvärr är inte bilden klickbar för en större version och jag tittar nu från telefonen så det är väldigt smått och oskarpt, så möjligheten finns ju att det är något bakom.

Kan bilden vara från Kristianstad, vill minnas att rundstallet där ser ut som på bilden? Hade Ystad liknande rundstallstyp?

Det är f.d. HNJ-stallet i Halmstad.

På Stig L´s bild kan man på tenderns sida också skymta vattennivåvisaren som ingår i NALCO-utrustningen.
En sak man kan notera är att E 1042 inte finns upptaget i SJ särtryck 420 utg 1958-1966, vilket gör att man där inte kan följa Nalco-historiken.

På Stig L´s bild kan man på tenderns sida också skymta vattennivåvisaren som ingår i NALCO-utrustningen.
En sak man kan notera är att E 1042 inte finns upptaget i SJ särtryck 420 utg 1958-1966, vilket gör att man där inte kan följa Nalco-historiken.

Var det bara lok med Nalco som hade vattennivåvisare?

På Stig L´s bild kan man på tenderns sida också skymta vattennivåvisaren som ingår i NALCO-utrustningen.
En sak man kan notera är att E 1042 inte finns upptaget i SJ särtryck 420 utg 1958-1966, vilket gör att man där inte kan följa Nalco-historiken.

Nalco historiken är följande enligt bl.a lokjournal och Str 77:
Fick Nalco 1954. Togs ner i samband med stor revision där loket utgick 1964-06-26 (glömdes bort att ändra i Str 420). Lok/ Panna fick då den högsta revisionsklass som var möjlig dvs IAa. Innebar bl.a nyinlagd panna från 1959 och fullständig genomgång / reparationer av lok och tender. Helt ny var dock inte pannan som legat i ett annat E lok något år. När detta lok skrotbeslutades beordrades pannan till 1042.
Loket fick varmgång mindre än 14 dagar efter revisionen 1964 och återsändes på nytt till huvudverkstaden i Östersund. Efter 2 dagar på huvudverkstaden återgick loket till sannolikt Nässjö som driftlok.

Lokets panntid gick dessförinnan ut i början av 1959 och loket överfördes till beredskapsfordonsparken ca 1958.
Av den anledningen var loket ej upptaget i Str 77/420 fr.o.m 1958.
Återgick som driftånglok 1964. Loket återupptogs i Str 420 fr.o.m 1964.
Återupptagandet som driftlok sammanfaller med stor revisionen i Östersund 1964-06-24. Dessförinnan fanns ingen panntid kvar.
Samtidigt finns det foton att loket befann sig utomhus på huvudverkstaden i Borås i slutet av 1963. Men det finns inga anteckningar i lokjournalen att arbete utförts där.
Det finns en observation av loket som beredskapslok i Älmhult lokstall 1963-06-24
1966 försvinner E 1042 på nytt från Str 420. Detta bör vara en felskrivning (inte ovanligt) eftersom loket var i Tjänst i Nässjö under 1966 samt utlånades till Malmö fr.o.m 10/9 1966 och hela året ut. Loket återkom till Nässjö senast sommaren 1967.
Som jag skrivit tidigare fick loket sin sista revision 1969-09-16 kl. IIIB vilket innebar förlängd panntid.
Pannan bevarades av Järnvägsmuseet när 1042 skrotades 1993. Tanken var då att ha den som reservpanna till E 900. Jag känner ej till om pannan är kvar idag eller har skrotats.

Jag har gått igenom alla ÅW september-december 1969 och har hittat följande som kan ha relevans på frågan.
E 902 kan vi utesluta. Loket fick maskinskada i godståg till Sjöbo 2 juni och skickades till Östersund för reparation. Åter i Malmö 9 november. ÅW nr 283.
E2 1040 observerades under ånga vid Nässjö lokstation 7 september. Då stod också N 1436 kall på bangården. ÅW nr 274.
B 1281 iakttogs med gruståg på f.d. NOJ 30 september.
E2 1329 gick för egen maskin Nässjö-Linköping 30 september. Loket hade varit borta från Linköping sedan 18 september då det gick till Karlskrona för att användas som ploglok på f.d. BKB och CVJ. ÅW nr 278.
Alltså inte så mycket noteringar från Nässjö men nog verkar det som att loken är E2 1329 på bild 1 och 2 samt E2 1040 på bild 3?

Stort tack Jan-anders för sökningen i ÅW!
Bild 3 kan ej visa E2 1040 av följande skäl: 1 Loket på bild 3 är med största sannolikhet litt E. 2 1040 hade 1969 elektrisk belysning och front strålkastare 3 Div detaljer på loket gör av vi kan utesluta det.
Däremot var E2 1040 utlånad till Nässjö en period 1969 (bild bevis finns). Genom uppgiften i ÅW går det att ringa in ett datum (7/9) . Sannolikt var 1040 en ersättning för 1042 som var på revision och utgick från Östersund 16 september 1969.
Uppgiften i ÅW är m.a.o inte felaktig och 1042 var denna dag alltjämt kvar i Östersund.

N 1436 var denna dag under transport från Hagalunds lokstation till Halmstad för att bli driftlok där.

1329 hade genom sin speciella utrustning egenheten att nedkoppling / uppkoppling var mer komplicerad jämfört med andra lok.
Så vitt jag vet kördes loket till och från Linköping via Nässjö och Karlskrona för egen maskin hela vägen.
Att loket återgick till Linköping för egen maskin 30 september går det att dra en sannolikhets slutsats att bilderna är tagna mellan 18 sep och 30 september. detta överensstämmer också bra med att E 1042 utgick från huvudverkstaden i Östersund 16 sep och bör ha anlänt Nässjö ca 18 sep.

Jag tror vi kan vara ganska säkra på att loket på bild 1 och 2 är E2 1329. Loket på bild 3 är med största sannolikhet 1042. Detaljer som syns på bilden överensstämmer också bra med 1042 men inte med övriga driftlok litt E som fanns kvar vid den tidpunkten.

Och stort tack till dig och alla ni andra som lagt ned så mycket arbete på efterforskningar! Det verkar då klart att det är E2 1329 på bild 1 och 2 på HNJ och kanske E 1042 på bild 3 (N lokstation).

Har precis varit ute på (tåg)resa och hade inte inloggning för att skriva inlägg under tiden. När jag nu kom hem gick jag igenom de gamla diabilderna och studerade fotona en gång till. Som järnvägsmannason hade jag fria resor och ville se mig om runt i Sverige. Året är 1969 enligt anteckningarna. Jag förknippade bilderna med en resa som jag gjorde till Västervik på hösten, men nu tror jag att de istället kan vara från våren 1969. Jag baserar det dels på ordningsföljd till andra bilder, dels att jag tycker mig se tendenser till grönska på träden, torrt fjolårsgräs och inga höstlöv. Troligast slutet av maj. Normalt är träden nog grönare så års men våren 1969 verkar ha varit ovanligt kall. Men 100 % säker är jag förstås inte. Beklagar om jag gav fel bakgrundsinformation. Kanske detta även ger möjligheter till andra tolkningar?

Och stort tack till dig och alla ni andra som lagt ned så mycket arbete på efterforskningar! Det verkar då klart att det är E2 1329 på bild 1 och 2 på HNJ och kanske E 1042 på bild 3 (N lokstation).

Har precis varit ute på (tåg)resa och hade inte inloggning för att skriva inlägg under tiden. När jag nu kom hem gick jag igenom de gamla diabilderna och studerade fotona en gång till. Som järnvägsmannason hade jag fria resor och ville se mig om runt i Sverige. Året är 1969 enligt anteckningarna. Jag förknippade bilderna med en resa som jag gjorde till Västervik på hösten, men nu tror jag att de istället kan vara från våren 1969. Jag baserar det dels på ordningsföljd till andra bilder, dels att jag tycker mig se tendenser till grönska på träden, torrt fjolårsgräs och inga höstlöv. Troligast slutet av maj. Normalt är träden nog grönare så års men våren 1969 verkar ha varit ovanligt kall. Men 100 % säker är jag förstås inte. Beklagar om jag gav fel bakgrundsinformation. Kanske detta även ger möjligheter till andra tolkningar?

Då faller pusselbitarna ihop! (med våren 1969). 1329 gick för egen maskin Linköping-Nässjö i februari 1969 och 1042 tjänstgjorde hela våren i Nässjö. Förklarar även den matta patinan på loket (innan loket fick revision i Östersund några månader senare och målades). Jag betraktar det som klart vilka lokindivider du plåtade.

Bilden visar E 1042 i Ulricehamn 1972-01-30. Foto U.t
[img]images/uploaded/202107292105466103182aaa3c8.jpg[/img]