- - -

Fanns inte vänsterspårslinjeblock i kombination med fjärrstyrda stationer - - - på Roslagsbanan? Jag tänker på sträckan (Stockholms Östra) - Stocksund - Dj. Ösby - Roslags Näsby.

Jo, mellan 1977 och 2009. I november 1977 flyttades fjärrblockeringscentralen [fjbc] för sträckorna (Roslags Näsby)–Lindholmen och (Roslags Näsby)–Åkersberga från tågexpeditionen [tågx] i Roslags Näsby till tågx i Stockholm Ö, och Roslags Näsby blev fjärrstyrd station. Men på den anslutande dubbelspårssträckan söderut fanns fortfarande bara en enkelriktad linjeblockering på vänsterspåret, av 1926 års konstruktion och ibruktagen 1943 på sträckan Djursholms Ekeby–Roslags Näsby. Det medförde att Roslags Näsby–Djursholms Ösby fortsatt inte ansågs ha fjärrblockering, utan bara ’automatisk linjeblockering på vänsterspår’.

Stationen Roslags Näsby fick några huvudsignaler i norra änden flyttade i samband med ibruktagning av fjärrstyrningen. I södra änden sattes det upp en infartssignal från nedspåret/högerspår (tidigare hade handsignalering, ”säo § 52:3”, tillämpats där), men några tågvägar från stationen till uppspåret/högerspår inrättades inte. Spår 1 saknade fortsatt utfartssignal söderut, vilket innebar att tågvägar från uppspåret till spår 2 och 3 fortsatt saknade det sidoskydd som den svenska normen (läs: SJ-normen) brukade kräva av fjärrmanövrerade stationer.

När det var enkelspårsdrift på något av spåren mot Dj Ösby måste man bemanna Roslags Näsby med en lokal tågklarerare, som då manövrerade stationen ”som förr” och utväxlade tåganmälan för alla tåg på sträckan med enkelspårsdrift.

Nästa steg i denna utveckling var att Stocksund fick ett nytt reläställverk som fjärrstyrdes från fjbc Stockholm Ö från februari 1979. På samma sätt som Roslags Näsby ansågs Stocksund vara fjärrstyrd station enligt fjärrblockeringsbestämmelserna, men de angränsande sträckorna mot Dj Ösby och Stockholm Ö hade fortsatt bara automatisk linjeblockering på vänsterspår. När det var enkelspårsdrift på någon av de anslutande sträckorna bemannades Stocksund med lokal tågklarerare, som faktiskt hade hjälp av tågvägar söderut från både spår 1, 2 och 3 och både till nedspåret/vänsterspår och till uppspåret/högerspår.

Det tredje steget i utvecklingen var när Djursholms Ösby fick ett nytt fjärrstyrt reläställverk i oktober 1984. Samma principer avseende stationen och de intilliggande dubbelspårssträckorna gällde som för Stocksund.

Eftersom ordinarie tågklarerarbemanning efter 1984 fanns bara vid Stockholm Ö (lokal tågklarerare och fjärrtågklarerare) var det besvärligt att ordna extra tågklarerarbemanning, särskilt till två stationer, t.ex. för enkelspårsdrift mellan Stocksund och Dj Ösby. För att underlätta situationen ändrades år 1992 trafikreglerna av SL (som var utgivare av RB säo) så att bara den station varifrån tåg skulle gå ut på högerspår vid enkelspårsdrift krävdes lokalt bevakad. Om det t.ex. var enkelspårsdrift mellan Stocksund och Djursholms Ösby på nedspåret, krävdes lokal tågklarerare bara i Stocksund, medan Dj Ösby kunde vara fjärrmanövrerad station (en term som från 1981 ersatte ’fjärrstyrd station’). Tåganmälan utväxlades alltså mellan den lokala tågklareraren i Stocksund och fjärrtågklareraren för Dj Ösby. Som en extra barriär mot misstag av fjärrtågklareraren inrrättades en enkelspårstavla, en liggande vit rektangel med röd kantrand; i vänstra delen av tavlan fanns en förminskad huvudsignaltavla/hindertavla, rund och röd med gul kantrand, och i högra delen fanns bokstaven ’E’ i svart. Enkelspårstavlan sattes permanent upp på alla utfartssignaler mot vänsterspår i Stocksund, Dj Ösby och Roslags Näsby, men tavlan var normalt övertäckt med en låsbar plåt. Om stationen skulle vara gränspunkt för sträcka med enkelspårsdrift (alltså tillåtet om tåg skulle avgå från stationen på vänsterspår), togs plåten bort och enkelspårstavlan blev synlig. Tavlans signalbesked var ”stopp, inhämta körtillstånd från fjärrtågklareraren” och dess egentliga betydelse var att ”kör” från utfartssignalen gällde som körsignal endast efter att ha kompletterats med ett muntligt körtillstånd från fjärrtågklareraren. Enkelspårstavlans historia blev kort: Den slopades åter 1996.

(forts., p.g.a. forumets längdbegränsning)

Här i öster vid den finska statsbanan används i vissa äldre installationer en linjebörjansignal (jag använder medvetet ett annat begrepp än det som förekommer i dagens Sverige) som är kopplad till huvudsignalerna i utfartsänden med en logik som påminner om den svenska: Signalen hålls i stopp tills huvudsignalen i utfartsänden ställs i kör, ställs i stopp när tåget passerar signalen och hålls i stopp tills blocksträckan är fri.

I nyare installationer har signalen däremot fallit bort och i en del fall har kopplingen till utfartssignalen hävts så att signalen fungerar som en automatisk mellanblocksignal. Förmodligen handlar det i det förra fallet om en förenkling (således kostnadsinbesparing) som har möjliggjorts genom införande av ATC och i senare fallet om förbättrad trafikavvecklingskapacitet. Jag tycker mig ha sett exempel på något som liknar det senare även i Sverige i en del nyare installationer med mellansignaler som kan visa "tre gröna" mot utfartssignal i stopp (antagligen en kostsam konstruktion).

Denna linjebörjansignal kan vara ett arv från tidiga linjeblocksystem med semaforer försedda med elektriska vingkopplingar som ställdes till stopp automatiskt genom tågets inverkan.

Se exempelvis artikeln Neue Streckenblockanlage von Siemens & Halske som börjar på sida 614 i årg. LI, häfte 44 i Zeitschrift des Oesterr. Ingenieur- und Architekten-Vereins, utgivet i Wien 3 november 1899.

Fanns inte vänsterspårslinjeblock i kombination med fjärrstyrda stationer även på Roslagsbanan? Jag tänker på sträckan (Stockholms Östra) - Stocksund - Dj. Ösby - Roslags Näsby.

Britterna har kvar konceptet med en utfartssignal, en sk starter signal, som också är blocksignal. Vid större stationer med flera spår och olika utfartsvägar så hålls signalen i stopp tills tågväg är lagd. Därefter visar signalen signalbild enligt blocksektionens status. Vid mindre stationer där det bara finns en tågväg ut så är signalen mer av en blocksignal än en utfartssignal, men har fortfarande kvar båda funktionerna.