Stenkol kontra ved

För någon vecka sedan eller så, så förekom det en debatt här om olika bränslen.
Idag läste jag i Spår 2005 om Riksgränsbanans elektrifiering.Författaren har tydligen fördjupat sig i ämnet,och påpekar just,som jag väl också anförde,men kanske i annorlunda ordalag, att det svenska stenkolet värmevärde var lågt.Det krävdes ett och ett halvt ton svenska stenkol för att motsvara ett ton engelska Durhamkol hade jvg styrelsen räknat ut.För ved var siffrorna ännu mer ofördelaktiga. Det skulle krävas sex ton ved eller två ton torv för att producera samma mängd ånga som ett ton importerat engelskt kol.Om man då omräknar vikten så inser var och en att det utrymme som skulle krävas för att förvara bränslet komme att bliva högst avsevärt mycket större på tendrar och i upplag då kolets vikt är så mycket större och kompaktare än t ex ved.Det står mycket mer och jag vill rekommendera den intresserade i saken att läsa denna artikel.:-) Sune

NOJ fick göra en dörr i bakändan av Mikadotankarna för att kunna ha en flakvagn med ved efter loken under kriget. En flakvagn räckte för hela sträcken för det mesta, men inte alltid. Ved är skrymmande.

Värmevärde per kilo bränsle en femtedel av kolets, räknar man visst ofta med. Fast "goda" undantag finns - torr, lagrad granved m mycket kåda i lär "gasa" nästan lika bra som hyggligt kol gör. Påstod i v f några av gammelgubbarna på Roslagsbanan...

Skulle vara intressant att prova nån gång!!

Skulle vara intressant att prova nån gång!!

ja, jag har stått och vedeldat en större ångmaskin, det är ett å annat vedstycke som skall in i fyren.

jag ställer upp som eldare om jag får ta med en samkörd härifrån, det måste vara en som princip bara sköter luckan och draget.
åsså en om hivar ved ;-)
dessutom är det aningen jobbigt, så man behöver bytas av ofta:-P
(har dock inte kört ett lok, bara en stationär maskin på det sättet:-|

hälsas från ett vedeldat morshyttan :-| :-) :-D

Författaren har tydligen fördjupat sig i ämnet,och påpekar just,som jag väl också anförde,men kanske i annorlunda ordalag, att det svenska stenkolet värmevärde var lågt.Det krävdes ett och ett halvt ton svenska stenkol för att motsvara ett ton engelska Durhamkol hade jvg styrelsen räknat ut.

nu brakar förståndet all världens väg här uppe i horndal, men skall man skämma ut sig så skall det vara med besked:-P

har vi stenkol i sverige förutom det som skåningarna hittade i höganäs.
visserligen så är jag unionsanhängare och har inte acccepterat att sverige inte längre är norges överhuvud och alltså inräknas då även spetsbergen:-D ,men då har vi ju å andra sidan oljan i.s.f

men vad mer av betydelse har vi i vårt land i sådan omfattning att det skulle vara något att räkna med :-|

från det frågvisa horndal, tillräckligt långt från gränsen för att våga fråga:-| :-) :-D

Författaren har tydligen fördjupat sig i ämnet,och påpekar just,som jag väl också anförde,men kanske i annorlunda ordalag, att det svenska stenkolet värmevärde var lågt.Det krävdes ett och ett halvt ton svenska stenkol för att motsvara ett ton engelska Durhamkol hade jvg styrelsen räknat ut.

nu brakar förståndet all världens väg här uppe i horndal, men skall man skämma ut sig så skall det vara med besked:-P

har vi stenkol i sverige förutom det som skåningarna hittade i höganäs.
visserligen så är jag unionsanhängare och har inte acccepterat att sverige inte längre är norges överhuvud och alltså inräknas då även spetsbergen:-D ,men då har vi ju å andra sidan oljan i.s.f

men vad mer av betydelse har vi i vårt land i sådan omfattning att det skulle vara något att räkna med :-|

från det frågvisa horndal, tillräckligt långt från gränsen för att våga fråga:-| :-) :-D

Det måste vara ett politiskt självmord att öppna dagbrott för brytning i sverige av sekunda stenkol, när våra statliga bolag köpt in sig i brunkålsfeldten i protektoriatet Preussen.

Naturligtvis var unionsbrytningen en politisk härdsmälta och vi väntar tålmodigt på anekteringen av provinsen för att "återställa lag och ordning" och rikta till dieselpriserna. :-D

Det är det jag säjer jämt: Avskaffa EU och bilda ett nordiskt handelsförbund...

Norsk olja, danskt käk och finsk o svensk skog o malm o verkstad. Oslagbart ihop.

i protektoriatet Preussen.

Sachsen?

Naturligtvis var unionsbrytningen en politisk härdsmälta och vi väntar tålmodigt på anekteringen av provinsen för att "återställa lag och ordning" och rikta till dieselpriserna. :-D

japp, nu föreslår jag att vi lägger allt intern bråk på föreningar åtsidan och inriktar oss på huvudfrågan dvs återställer tiden innan 1905 :-)
det vore väl att skapa ett "tidstypsk" miljö :-D

(bara vi nu inte skapar internationella förvecklingar här på forumet :-| )

från det anekteringsfunderande morshyttan :-| :-) :-D

Finns en fin liten butik på Södermälarstrand som säljer unionsflaggor att applicera ex framtill på loken- eller för den delen akterspegeln.

har dom inte en flagga som kan passa från tiden med KALMARUNIONEN. Det skulla kanske vara lösningen på alla våra problem:-D

Nej nej nej inget danskt styre tack. Vad sägs om Engelbrekt? 1435 och allt!

Nej nej nej inget danskt styre tack. Vad sägs om Engelbrekt? 1435 och allt!

Gustav Vasas riksråd Göran Persson d.ä. satte ribban. Ägde halva sverige och trodde han ägde resten.:-D

Men Göran Perssn d,y, var väl RISKRÅD?:-D Sune

Det tycks mig i vilket fall som hällst att han trodde sig äga det hela.
Det hade kanske varit bra ändå med KALMARUNIONEN - tänka sig att ha Anders Fogk Rasmusen som statsminister och drottning "Daisy" som galionsfigur.

Och gammeldansken är ju ändå fransk numera... (Vieux Danois?) om inte P-R sålt den vidare.

Om man återgår till Kalmarunionen så får vi väl sluta med Vasaloppet eftersom hela idén med då verkar förverkad.

Nej nej nej inget danskt styre tack. Vad sägs om Engelbrekt? 1435 och allt!

nä, inte ska det vara danskt här uppe, dom minns nog i.o.f vad som hände vid brunnbäck förra gången.:-)

men att hänga dit en unionsflagga på biltågen som passerar här utanför på väg till nordnorge vore en bra början:-P :-)
(fast nu börjar det nog vara en sak för postvagnen tror jag, men unionen är ett historiskt ämne och egentligen är väl lok och vagnar före 1905 svenskt!?)

från morshyttan i nationell yra :-| :-) :-D

Svensk kolbrytning har mycket riktigt varit koncentrerad till norra Skåne.

Om stenkol som lokbränsle i gamla forumet

Wikipedia: stenkol

Jag blev en aning förvånad när jag såg att man fått upp kol som biprodukt vid lertäkterna i Höganäs. Men mycket riktigt har det också diskuterats:

http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=24708

M.v.h.
Ola

Ja om ni går in på nätet och skriver Billesholms gruva, kan ni läsa om att runt förra sekelskiftet så bröt man stora mängder kol här.För ,kanske 10 år sedan var jag på en bussresa i de trakterna, och om jag inte minns fel så var det i Billesholm som det fanns ett stort gruvmuséum,där man kunde se hur de bar sig åt när de bröt kol.Det var inte bara kol man bröt utan också eldfast lera och det var nog där också som det låg stora högar av detta.Det skulle tydligen ligga uppe i luften och "essa till sig" som min chef saÂ´på 60 talet.Jag vill minnas guiden saÂ´att det var miltals med gångar och att de hängde ihop med de i Höganäs. Säkert kan någon läsare i Klippantrakten detta mycket bättre än jag ,och berätta mer.Jag tittade på kartan över Billesholm på Eniro.Där finns även ett område som heter gruvan, och jag tycker jag känner igen de där högarna som syns på kartan.Höganäs stenkolsgruvor är ju annars välkända i Jvg kretsar eller borde vara .Här var väl den första järnvägen i Sverige, anlagd redan 1802 och ursprungligen 1,5 km lång och anlagd för gruvan.Den var ännu i bruk när boken skrevs 1945..Se Ivan Bodstedt;Historik över Sveriges Småbanor,Höganäs järnväg är den första som avhandlas i boken :-) Sune

Inte för att skryta men jag har provat att elda med skånsk kol. Det var inte någon hitt. Det brann längre i slagggropen än på rosten! Men när det var gratis var det svårt att tacka nej. HVJ körte ett par år med skånska kol, Ska man ha glädje av det ska det krossas och blåsas in.
I Nåvång vid Åstorp hade man en energiproduktion baserat på lokal kol frm till ca 1970. Perstorp AB köpte kol fram till ca 1980.Och efter att Höganäs AB fick sluta ta upp lera till chamottbränningen blev det slut på kolgruva.

Intressant sånt här. Troligen eldade väl H-bolaget sina smålok med skräpet oxå.

Jag minns att dom luktade inte alls lika gott som när det kom en SJ E2 på besök i Strandbaden o skulle hämta Potatis-Expressen på stickspåret (ca 1948-52)...

Jag minns att det blev gjort en analys vid en miljökonsekvensbeskrivning ca 1990, innehållet i dom lokala kol var inte speciellt tiltalande. det var i stort set fritt val från alla hyllor. Så jag kan tänka att när kolen låg och pyrrde på rosten var det inte violdoft.
Självklart använde Höganäs AB sina egna kol - dom var helt klart billigare än köpekol.
men för ett kort ögonblick återkomma till kolflötsen. Den sträckte sig i stort set från Vallåkra var man en gång i tiden bröt kol direkt ur backen. Sedan föll flytsen snett neråt mot norr. vid Billesholm låg kolen på ca 25 m djup och fortsatta ner till et djup av ca 160 m vid Nyvång Vid Höganäs hämtades kolen upp från ca 180 m. Allt hämtat ur skrymslen längst inne på hårddisken.

Ja om ni går in på nätet och skriver Billesholms gruva, kan ni läsa om att runt förra sekelskiftet så bröt man stora mängder kol här.För ,kanske 10 år sedan var jag på en bussresa i de trakterna, och om jag inte minns fel så var det i Billesholm som det fanns ett stort gruvmuséum,där man kunde se hur de bar sig åt när de bröt kol.Det var inte bara kol man bröt utan också eldfast lera och det var nog där också som det låg stora högar av detta.Det skulle tydligen ligga uppe i luften och "essa till sig" som min chef saÂ´på 60 talet.Jag vill minnas guiden saÂ´att det var miltals med gångar och att de hängde ihop med de i Höganäs. Säkert kan någon läsare i Klippantrakten detta mycket bättre än jag ,och berätta mer.Jag tittade på kartan över Billesholm på Eniro.Där finns även ett område som heter gruvan, och jag tycker jag känner igen de där högarna som syns på kartan.Höganäs stenkolsgruvor är ju annars välkända i Jvg kretsar eller borde vara .Här var väl den första järnvägen i Sverige, anlagd redan 1802 och ursprungligen 1,5 km lång och anlagd för gruvan.Den var ännu i bruk när boken skrevs 1945..Se Ivan Bodstedt;Historik över Sveriges Småbanor,Höganäs järnväg är den första som avhandlas i boken :-) Sune

när jag flyr landet så passeras innan hälsingborg ett par bra så stora högar, är det högar från kolbrytningen man ser!?:-| :-)

Korrekt - det är slagg från kraftproduktionen i Nyvång med schakt Carl Servin

Korrekt - det är slagg från kraftproduktionen i Nyvång med schakt Carl Servin

tack för klargörandet :-)
vets det åsså hur mycket kol som bröts i sverige:-|

f.ö har jag hittat en skrift om avesta stålverk och dess ståltillverkning enligt puddlingmetoden.

tydligen togs en stor del av stenkolet just från skåne och b.la nyvång :-)
lerhalten var av mindre betydelse, men sedan bessemertekniken fulländats så var den sagan all.
kul dock att veta att en hel del grunder här på orten innehåller skånsk kol (slaggsten var en restprodukt men hade bra isoleringsegenskaper :-) )

med tack från morshyttan :-) :-) ;-)

Gruvmuseet ligger i Bjuv. Gångarna i Billesholm-Bjuv-Nyvång-Hyllinge hänger ihop men har ingen förbindelse med Höganäs.
[image]
Så här låg gruvorna och järnvägarna till dem i Billesholm ca 1900. Järnvägen mellan Landskrona och Ängelholm delar kartan på mitten. Linjen från Bjuv kommer in från vänster. Vid den här tiden fanns det ca 4,5 kilometer sidospår till gruvor i Billesholm.

Tack för kartan Uno.Nej det hade väl varit väl långt till Höganäs förstås,men det var inte dåligt ändå när man ser de arbetsförhållanden som rådde. Vi var i Höganäs också så det är lätt att blanda ihop begreppen. Jag slog på Nyvång.Men det gillade inte Eniro något nämnvärt utan hänvisade till Åstorp. Ligger tydligen vid Åstorp.Tänkte jag skulle fått syn på de stora slagghögarna. men icke saÂ´Nicke. Var skall man kika? Något tips. Kanske de är borta?:-) Sune

Tack för kartan Uno.Nej det hade väl varit väl långt till Höganäs förstås,men det var inte dåligt ändå när man ser de arbetsförhållanden som rådde. Vi var i Höganäs också så det är lätt att blanda ihop begreppen. Jag slog på Nyvång.Men det gillade inte Eniro något nämnvärt utan hänvisade till Åstorp. Ligger tydligen vid Åstorp.Tänkte jag skulle fått syn på de stora slagghögarna. men icke saÂ´Nicke. Var skall man kika? Något tips. Kanske de är borta?:-) Sune

jag säger inte icke :-) men heter å andra sidan inte nicke:-D
när jag sökte tidigare idag så hitta jag en kulle som är den jag ser från E4 på väg till hälsingborg (ev. vidare till danmark, öl och smörrebröd :-) )
http://kartor.eniro.se/query?mop=aq&mapstate=6%3B12.905975047039136%3B56.1317502321...

sen vete ju den om det är högen vi pratar om, men det ligger alldles breve nyvång

håll till godo säger vi i morshyttan (som har mycket större berg runt i kring :-D ;-) )

Jag slog på Nyvång.Men det gillade inte Eniro något nämnvärt utan hänvisade till Åstorp. Ligger tydligen vid Åstorp.Tänkte jag skulle fått syn på de stora slagghögarna. men icke saÂ´Nicke. Var skall man kika? Något tips. Kanske de är borta?:-) Sune

Gå in på Hitta.se och sök på Nyvång (Åstorp). Deras flygfoto är bättre än eniros. Slagghögarna ligger norr om järnvägen.

Tack för tipsen.:-) Sune

För ett ljus i de skånska kolgruvornas dunkel rekommenderas boken

På kolgruvornas tid ISBN 91-7024-426-X Utgiven av Förlags AB Wiken 1987

Jo då det har funnits andra kolfält i Sverige än de mera kända Höganäs. Bl.a fanns det en kolgruva - dock av lite mindre format än nämnda Höganäs. Det fanns en kolgruva som sedermera utvecklades till mera upptagande av lera för bl.a. eldfast tegel i Stabbarp(-s Gruva ) strax norr om Eslöv. Den upptäcktes 1876 och lades ner på 1920-talet. Då ägdes gruvan av Höganäsbolaget.
Såväl Höganäs - Billesholm och Eslöv hör till samma geologiska natur i ett stråk från nordväst mot sydost i Skåne. Och vad jag förstår så har det bara funnits kol att utvinna i Skåne i dessa trakter.
Finns det någon som har något att berätta om Stabbarps Gruva så tar jag emot detta tacksamt.

vänligen LES

Durham-kol - Harry Martinsson!

Kol

Kommen ned till passaderna
och frågen oss något om Durhamkolen!

Frågen oss vad de äro värda
när barometern faller som ett åskslag

och det gäller hinna in i Magellan!

Durhamkolen! Dessa icke fullt utvecklade diamanter
som en havseldare smeker och vårdar

som om de vore brödfrukter -

given oss dem idag
när den djävulska algirstybben pyr i våra ugnar

och vi få arbeta som djur
medan ångan bara tynar i tröstlösa världsresor.

Kommen ej ned med rubiner, med blålysande maneter,

kvinnolemmar, bröd -
men räcken en världsskyffel över havet

med Durhamkol!

Kommen till oss vi primitiva älskare!

Vi primitiva älskare av Durhamkol.

(from Nomad [nomad], 1931

Tommy, f d eldare

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Stenkol kontra ved (Järnväg allmänt)

Stenkol kontra ved

elda med ved, jodå!

svenskt kol !?

svenskt kol !?

svenskt kol !?

svenskt kol !?

svenskt kol !?

svenskt kol !?

svenskt kol !?

svenskt kol !?

svenskt kol !?

svenskt kol !?

svenskt kol !?

svenskt kol !?

svenskt kål !?

svenskt kol !?

svenskt kol !?

svenskt kol !?

svenskt kol !?

svenskt kol !?

svenskt kol !?

svenskt kol !?

skånskt kol i avesta

svenskt kol !?

svenskt kol !?

svensk slagghög !?

svenskt kol !?

svenskt kol !?

svenskt kol !?

svenskt kol !?

Stenkol kontra ved