Bogginullen (Järnväg allmänt)

av Thor Bjerke, Wednesday, September 01, 2021, 10:28 (940 dagar sedan)

Bogginullen ble tatt i bruk i Norge i 1892. Det var Skåne-Hallands Järnväg som da sendte en henvendelse til NSB og foreslo at de forvaltningene som stilte med gjennomgående boggivogner gjorde dette likt. Det var forbindelsen mellom Oslo og Malmö det har var snakk om. De foreslo en null etter litrabokstaven. NSB og Hovedbanen innførte deretter dette.

Bogginullen

av Mattias Jansson, Wednesday, September 01, 2021, 11:23 (940 dagar sedan) @ Thor Bjerke

Bogginullen ble tatt i bruk i Norge i 1892. Det var Skåne-Hallands Järnväg som da sendte en henvendelse til NSB og foreslo at de forvaltningene som stilte med gjennomgående boggivogner gjorde dette likt. Det var forbindelsen mellom Oslo og Malmö det har var snakk om. De foreslo en null etter litrabokstaven. NSB og Hovedbanen innførte deretter dette.


Efter vad jag kan se levererades en boggivagn till Skåne-Hallands Järnväg 1886, medan Göteborg-Hallands Järnväg fick två stycken året därpå. Från 1888-91 kom större antal framför allt till GHB men även till SHJ och Mellersta Hallands Järnväg, och 1892 även till Malmö-Billesholms Järnväg. (Den äldsta av Västkustbanorna, Landskrona-Ängelholm skaffade inga nya personvagnar under den aktuella perioden.)

Med reservation för att man kan ha ändrat saker på ett mycket tidigt stadium (dvs ännu under 1880-talet) så förefaller bogginollan alltså ha varit en uppfinning från Västkustbanorna under andra halvan av 1880-talet.

SJ skaffade sina första boggivagnar 1891 och anammade då den här principen. Så om NSB gjorde på samma sätt året därpå så var det ju ganska konsekvent (vilket verkligen inte alltid var fallet vid den tiden).

Bogginullen

av Anders Jansson, Wednesday, September 01, 2021, 12:56 (940 dagar sedan) @ Mattias Jansson

Vagnar som levererades till Västkustbanorna under 1888 hade "b" som underlittera för boggivagnar. Ex-vis ABb och CDb. Övergången till "o" måste således ha skett senare.

Utan att kunna styrka det så lutar jag åt att det var SJ som introducerade "bogginollan". År 1888 införde SJ underlittera för personvagnar beroende på vagntyp:
6 = Lauenstein
5 = Fränckel
4 = Kockums kupévagnar
3 = Berlin
2 = Kurirtåg
1 = Norrland
Dvs med lägst nr för de yngsta vagnarna. Det ligger därför nära till hands att man fortsatte med 0 när de första boggivagnarna kom.

Bogginullen

av Thomas Tell, Wednesday, September 01, 2021, 14:52 (940 dagar sedan) @ Anders Jansson

Utan att kunna styrka det så lutar jag åt att det var SJ som introducerade "bogginollan". År 1888 införde SJ underlittera för personvagnar beroende på vagntyp:
6 = Lauenstein
5 = Fränckel
4 = Kockums kupévagnar
3 = Berlin
2 = Kurirtåg
1 = Norrland
Dvs med lägst nr för de yngsta vagnarna. Det ligger därför nära till hands att man fortsatte med 0 när de första boggivagnarna kom.

Anders förklaring är väl bra som förklaring till nollan.
[img]images/uploaded/20210901124157612f7515d13f1.gif[/img]

Senare kom underversioner av boggivagnarna. ABo blev ABoa och nästa var Västkustbanans vagnar som blev ABob för att 1902 bli ABo1 respektive ABo2. Ännu senare ytterligare underversioner med en gemen bokstav efter litterasiffran.
/tell

Bogginullen

av Thor Bjerke, Wednesday, September 01, 2021, 15:08 (940 dagar sedan) @ Thomas Tell

Takk for info! Da var SJ først.

Bogginullen. Andra länder?

av Leif B, Thursday, September 02, 2021, 12:40 (939 dagar sedan) @ Thor Bjerke

Takk for info! Da var SJ først.

Har bogginollan bara använts i Sverige och Norge?

Hur harmann annars särskiljt boggivagnar i olika länder. Jag har sett B4 för en schweizisk andraklassvagn med fyra axlar (liten upphöjd fyra) under den period när både 2-, 3- och 4-axliga vagnar var vanliga.

Bogginullen. Andra länder?

av el_vikingo, Thursday, September 02, 2021, 14:02 (939 dagar sedan) @ Leif B

I Tyskland skrevs det 3, 4, 5 eller 6 i litterat. Ex, WR6ü för en sexaxlig resaurangvagn med dragspel i ändarna.
// Håkan

Bogginullen

av WS, Thursday, September 02, 2021, 09:32 (939 dagar sedan) @ Thomas Tell

Utan att kunna styrka det så lutar jag åt att det var SJ som introducerade "bogginollan". År 1888 införde SJ underlittera för personvagnar beroende på vagntyp:
6 = Lauenstein
5 = Fränckel
4 = Kockums kupévagnar
3 = Berlin
2 = Kurirtåg
1 = Norrland
Dvs med lägst nr för de yngsta vagnarna. Det ligger därför nära till hands att man fortsatte med 0 när de första boggivagnarna kom.


Anders förklaring är väl bra som förklaring till nollan.
[img]images/uploaded/20210901124157612f7515d13f1.gif[/img]

Senare kom underversioner av boggivagnarna. ABo blev ABoa och nästa var Västkustbanans vagnar som blev ABob för att 1902 bli ABo1 respektive ABo2. Ännu senare ytterligare underversioner med en gemen bokstav efter litterasiffran.
/tell


Intressant skrift. Det har ibland varit frågor om bokstav o, eller siffra 0.
Men här skrivs ju tydligt ut att det är siffra 0 som gäller, inte bokstaven o.

Tycker nog att tidigare märkning, lilla b = boggi, var mer logisk. /WS/

Bogginullen

av el_vikingo, Thursday, September 02, 2021, 09:56 (939 dagar sedan) @ WS

Det är skrivet som en gemen nolla.
För övrigt tidigare beskrivet i forumet.
Versaler och gemener fanns förr även för siffror.
// Håkan

Gemena siffror

av Anders Svensson, Friday, September 03, 2021, 23:32 (937 dagar sedan) @ el_vikingo

Jag lärde mig skriva hälften så stora siffror ( "gemena siffror" ) för decimaltalen (alltså siffrorna efter decimalkommat) under min skoltid (typ 0,[size=small]5[/size]). Det bruket försvann med maskinernas intåg (skrivmaskiner, senare datorer). //Anders

Gemena siffror

av Anders Sandgren, Saturday, September 04, 2021, 01:42 (937 dagar sedan) @ Anders Svensson

Jag lärde mig skriva hälften så stora siffror ( "gemena siffror" ) för decimaltalen (alltså siffrorna efter decimalkommat) under min skoltid (typ 0,[size=small]5[/size]). Det bruket försvann med maskinernas intåg (skrivmaskiner, senare datorer). //Anders

Eftersom de är likadana som de versala siffrorna så kanske de är kapitäler. Men det kanske inte gäller siffror. Grafiker kan vara så gemena typer...

Gemena siffror

av Leif B, Sunday, September 05, 2021, 21:19 (935 dagar sedan) @ Anders Sandgren

Jag lärde mig skriva hälften så stora siffror ( "gemena siffror" ) för decimaltalen (alltså siffrorna efter decimalkommat) under min skoltid (typ 0,[size=small]5[/size]). Det bruket försvann med maskinernas intåg (skrivmaskiner, senare datorer). //Anders


Eftersom de är likadana som de versala siffrorna så kanske de är kapitäler. Men det kanske inte gäller siffror. Grafiker kan vara så gemena typer...

:-D

Bogginullen

av Anders Sandgren, Thursday, September 02, 2021, 13:31 (939 dagar sedan) @ WS

Utan att kunna styrka det så lutar jag åt att det var SJ som introducerade "bogginollan". År 1888 införde SJ underlittera för personvagnar beroende på vagntyp:
6 = Lauenstein
5 = Fränckel
4 = Kockums kupévagnar
3 = Berlin
2 = Kurirtåg
1 = Norrland
Dvs med lägst nr för de yngsta vagnarna. Det ligger därför nära till hands att man fortsatte med 0 när de första boggivagnarna kom.


Anders förklaring är väl bra som förklaring till nollan.
[img]images/uploaded/20210901124157612f7515d13f1.gif[/img]

Senare kom underversioner av boggivagnarna. ABo blev ABoa och nästa var Västkustbanans vagnar som blev ABob för att 1902 bli ABo1 respektive ABo2. Ännu senare ytterligare underversioner med en gemen bokstav efter litterasiffran.
/tell

Intressant skrift. Det har ibland varit frågor om bokstav o, eller siffra 0.
Men här skrivs ju tydligt ut att det är siffra 0 som gäller, inte bokstaven o.

Tycker nog att tidigare märkning, lilla b = boggi, var mer logisk. /WS/

Det stämmer snarare med det som blev godsvagnslittera senare, a=3-axlig, b=4-axlig, d=6-axlig. Fast på godsvagnar hade man inget sådant system på 1890-talet.

Bogginullen

av Wk, Friday, September 03, 2021, 02:51 (938 dagar sedan) @ WS

Omedelbart när jag läste "skola räknas som två fyrhjuliga vagnar", så slog det mig:

0, 1008 -> utläses "vagn nummer 0, vagn nummer 1008" således att rapporten består av idel tvåaxliga vagnar, fyllt ut med fiktiva vagn för beräkningsändamål i nödvändig omfattning.

Var förmodlige logiskt en tid, men kom att bli hängande i sisådar 80 år.