Lite mer 70 tals godståg (Järnväg allmänt)

av LaseJ, tisdag, september 07, 2021, 07:41 (47 dagar sedan)

Bilderna är tagna på BJ i Juni 1973.En tid då det ännu gick lokalgodståg med växling vid mindre stationer.

[image]
Växling i Frändefors med Lokalgodståget Mellerud-Trollhättan

[image]
Efter lokbyte i Öxnered till en Mg som varit i Vargön och växlat hängdes ändan av i Trollhättan och den förliga deln fortsatte till Sävenäs. Notera bromsskor och aktersignaler på bangården.

[image]
Tågmöte i Trollhättan
Multade Hg2 blev vanliga i Norgetågen vid denna tid. Om jag inte minns fel, kom de första genomgående tågen från Skåne till Oslo, med förarbyte på Lärje, i början av 70 talet. Multade Hg2 hela vägen. Kan ha hetat Gxt 41610/611 eller något sådant, men här är minnet minst sagt grumligt och förmål för renovering.

Hur som haver från en tid när fortfarande vagnslast trafiken var stor om än i dalande.

Hälsar
Lasse J

Lite mer 70 tals godståg

av johanw @, tisdag, september 07, 2021, 23:10 (46 dagar sedan) @ LaseJ

Bilderna är tagna på BJ i Juni 1973.En tid då det ännu gick lokalgodståg med växling vid mindre stationer.

[image]
Tågmöte i Trollhättan
Multade Hg2 blev vanliga i Norgetågen vid denna tid. Om jag inte minns fel, kom de första genomgående tågen från Skåne till Oslo, med förarbyte på Lärje, i början av 70 talet. Multade Hg2 hela vägen. Kan ha hetat Gxt 41610/611 eller något sådant, men här är minnet minst sagt grumligt och förmål för renovering.

Hur som haver från en tid när fortfarande vagnslast trafiken var stor om än i dalande.

Hälsar
Lasse J

Grymma bilder Lasse! Vilket tidsdokument.

Gick det alltså Hg2:or hela vägen från Malmö till Oslo och sen åter till Malmö?

Skapliga distanser för de gamla loken.

VH

/Johan

Lite mer 70 tals godståg

av Christer Brimalm @, onsdag, september 08, 2021, 08:09 (46 dagar sedan) @ johanw

Loken var inte så gamla då, så varför skulle det inte gå bra?

Mycket intressanta och njutbara bilder för övrigt. Sådana som man gärna ser.

Lite mer 70 tals godståg

av O Magnus, onsdag, september 08, 2021, 08:45 (46 dagar sedan) @ Christer Brimalm

Kan användningen av Hg i godstågen Oslo-Malmö ha berott på lågt tillåtet axeltryck på sträckan Oslo-Kornsjö?

Lite mer 70 tals godståg. NSB/SJ lokutbyte

av Per Ljungberg @, onsdag, september 08, 2021, 09:03 (46 dagar sedan) @ O Magnus

Var det inte så att NSB inte gillade D-loken på sina spår? Hur var det med F-loken? Fick inte Ra gå till Norge istället för F. El 11 och senare El 13 gick ju till Göteborg i t.ex. Skandiapilen och man ville väl utjämna lokkilometrarna mellan länderna.

Lite mer 70 tals godståg

av Anders.k. @, onsdag, september 08, 2021, 13:32 (46 dagar sedan) @ O Magnus

Kan användningen av Hg i godstågen Oslo-Malmö ha berott på lågt tillåtet axeltryck på sträckan Oslo-Kornsjö?

Loken var 25 år gamla när dom byggdes om, det var en lösning att höja tågvikten på banor som inte tillät höga axeltryck, som in i Norge utan lokbyte på Kornsjö.
Dom rullade i några år i godståg mellan Göteborg/Sävenäs- Oslo/Alnabru, dock blev väl tyngdpunkten trafik i Värmland fram till slutet.

Dom genomgående godstågen , från Malmö körde man dom första åren med påkoppling av vagnar i Åstorp från Helsingborg , sedan utgick tågen från Helsingborg kördes med Du2+ Du2 fram till att Rc blev tillåtna i Norge och då upphörde lokbyte på Kornsjö, Rc kan dock ha satts in något år tidigare med lokbyte på Kornsjö.

Det är nog sammanblandning av två nyheter som infördes ungefär samtidigt som skett.

M.V.H Anders.k.

Lite mer 70 tals godståg

av LaseJ, onsdag, september 08, 2021, 22:28 (45 dagar sedan) @ Anders.k.

Minnet kan svika när det gäller omloppen vid den här tiden, jag lämnade banan 1978.

Men vad det gäller axeltrycken, så behövdes inte Hg i Norge, El 13 hade ett axeltryck på 18 ton. Däremot var NSB starkt kritiska till koppelstångslok som man, med viss rätt, ansåg vara spårförstörare.

Vad gäller arbetsmiljön på Hg loken så var den väl ungefär lika dålig som på alla dåtidens maskiner. Först med Rc maskinerna kunde man prata om en dräglig, om inte bra, arbetsmiljö för lokföraren.

Problemet var och är, att en lokgeneration lever i allt för många år, för att förarmiljön skall vara optimal. Detta gäller även idag. Många lokförare har fått men av bristfällig arbetsmiljö. Att sitta och hålla armen i samma läge på säkerhetsgreppet på veven i en D eller F maskin, dessutom på en vinglig pall med ett minimalt ryggstöd gav, förr eller senare resultat i förslitnings skador.

Dr Källgård som vi hade som verksläkare när jag var vid banan i Göteborg var smått chockad efter en dag på en T21 i sommarvärme... 40-50 grader i hytten och en ljudnivå som, om man säger så, var lite bullrig...


Hälsar

Lasse J

Lite mer 70 tals godståg

av Anders.k. @, onsdag, september 08, 2021, 22:45 (45 dagar sedan) @ LaseJ

Två Hg ger mera kraft än en El13, och det behövs alltid i Tistedalsbacken ut från Halden mot Kornsjö.
Det är den som sätter gräns , än idag .

Halden station ligger 2,8 meter ö havet (en hamnstad) , Tistedal precis 4 km därifrån har det stigit till 82,8 meter ö havet och det fortsätter till krönet vid Buer 14 km till som ligger på 174 meter ö havet, Kornsjö kommer efter ytterligare 15 km och dit går det neråt till 144,9 meter ö havet.

Det är en stigning på 25 promille ut ifrån Halden.

M.V.H Anders.k.

Lite mer 70 tals godståg

av LaseJ, torsdag, september 09, 2021, 07:33 (45 dagar sedan) @ Anders.k.

Vad gäller tillåten tågvikt är vi helt överens.

Tisdedalsbacken är ingen rolig start ut från Halden, det är jag fuller väl medveten om, inte ens med persontåg. . Start från 0 i Halden krävde ofta pålok, eller delade tågstammar som sattes samman i Kornsjö, speciellt om hösten.

Emellertid tolkade jag ditt inlägg som att axeltrycksbegränsningar i Norge var skälet till Hg loken, därav mitt genmäle

''Loken var 25 år gamla när dom byggdes om, det var en lösning att höja tågvikten på banor som inte tillät höga axeltryck, som in i Norge utan lokbyte på Kornsjö.''

Låt oss nu inte gräla om detta, utan konstatera att godstågstjänsten såg lite annorlunda ut på den tiden jämfört med idag, på gott och ont!:-)

Med de bästa hälsningar

Lasse J

Lite mer 70 tals godståg

av LaseJ, onsdag, september 08, 2021, 12:07 (46 dagar sedan) @ johanw

God förmiddag, alltid trevligt när bilderna blir uppskattade!

Som svar på frågan varför Hg2, skall jag försöka ge en bild av hur trafiken såg ut vid denna tid, i början av 70 talet.
Transit trafiken mellan kontinenten och Norge hade från slutet av 60 talet utsatts för en allt hårdare konkurrens från landsvägstrafiken och nystartade RoRo linjer från Holländska och Tyska hamnar till Oslo, främst med löstrailers och container/flak.

Järnvägen, med sitt minst sagt knöliga och rigida arbetsätt hade svårt att möta denna konkurrens. Med draghjälp av Intercontainer, som startade 1967, skapades förutsättningar för ett antal snabba internationella direktförbindelser mellan olika terminalorter, i ett försök att erbjuda ett rationellt transportupplägg även på spåren.

Just dessa tåg, tror dom hette Gxt 41610 och 41611, gick från Helsingborg till Alnabru och åter, främst med transitgods via Helsingborg Färja. För att snabba upp förbindelsen körde man med genomgående lok hela vägen, det normala var annars en sväng in på Sävenäs. Förarbytet skedde i Lärje och som tjänstebil för avlösande personal fanns en Ub, eller vad som var tillgängligt, för turen Sävenäs Lokstation Lärje och åter.

Varför blev det då Hg2? Svaret är ganska enkelt, det var vid den här tiden tillgängliga och fick gå i Norge. Koppelstångsloken var ju bannlysta, förutom Ofotenbanan, och det var ännu för tidigt för Rc i Norge, både av matnings skäl och kapacitetsskäl.

I normalfallet avvecklades trafiken Sverige Norge med F eller Ra från SJ och El 11/13 från NSB., men norskeloken fick ej gå söder om Göteborg. Behövde D maskiner användas blev det lokbyte i Kornsjö.

Man kan säga att dessa tre bilder visar en brytningstid på spåren, Lokalgodstågen var på avveckling och ersttes av snabba direktförbindelser mellan terminalorter.

För att sluta cirkeln och hålla reda på lok kilometerna i utbytet SJ/NSB följer två bonusbilder från Göteborg C, tagna samma dag, ( början och slutet på trippen). En F maskin på väg att koppla ett Karlstad tåg och en El 13 som just kommit med Skandiapilen från Oslo. Det var lite variation på spåren på den tiden, men det mesta var brunt...

Hälsar

Lasse J

[image]
[image]

Tomteboda-Vå-Ör-H- Sävenäs ?

av Bobo L @, onsdag, september 08, 2021, 14:45 (46 dagar sedan) @ LaseJ

Ja, Hg2 fick ju tydligen sträcka ut rejält på gamla dar.

Gick det inte nått nattgodståg från Tomteboda till Sävenäs via Västerås-örebro-Hallsberg. Jag vill minnas suckar från Hagalundspersonal om många timmar i Hg...

Tomteboda-Vå-Ör-H- Sävenäs ?

av johanw @, onsdag, september 08, 2021, 17:28 (46 dagar sedan) @ Bobo L

Ja, Hg2 fick ju tydligen sträcka ut rejält på gamla dar.

Gick det inte nått nattgodståg från Tomteboda till Sävenäs via Västerås-örebro-Hallsberg. Jag vill minnas suckar från Hagalundspersonal om många timmar i Hg...

Exakt min poäng, Hg var inte gjort för fjärrtåg, som Mg, Bk, Ma, utan tillkommet för mer lokala transportbehov med mycket växling.

Loken klarade säkert längre sträckor på kort tid, även om km:arna tuggade på snabbt över tid, men det var nog mera arbetsmiljön för förarna jag tänkte på då jag funderade över sträckorna som tildrygaledes. Borde varit tydligare.

VH

/Johan

Tomteboda-Vå-Ör-H- Sävenäs ?

av Anders.k. @, onsdag, september 08, 2021, 18:15 (46 dagar sedan) @ johanw

Ja, Hg2 fick ju tydligen sträcka ut rejält på gamla dar.

Gick det inte nått nattgodståg från Tomteboda till Sävenäs via Västerås-örebro-Hallsberg. Jag vill minnas suckar från Hagalundspersonal om många timmar i Hg...


Exakt min poäng, Hg var inte gjort för fjärrtåg, som Mg, Bk, Ma, utan tillkommet för mer lokala transportbehov med mycket växling.

Loken klarade säkert längre sträckor på kort tid, även om km:arna tuggade på snabbt över tid, men det var nog mera arbetsmiljön för förarna jag tänkte på då jag funderade över sträckorna som tildrygaledes. Borde varit tydligare.

VH

/Johan

På 70-talet gick dom ju faktiskt i ett godståg Tomteboda- Västerås ToR , det räckte säkert till med 2 och en halv timme.
Den längsta turen då var väl Borlänge- Uddevalla med uppehåll i Ludvika och Kil för vagn på/avkoppling , 9 och en halv timme men det var säkert förarbyte i Kil.

På 80-talet sattes dom in i ett tåg Sävenäs- Helsingborg- Sävenäs , det var väl förarbyte i Halmstad , det tog över 5 timmar.
Annars var det ju Sävenäs- Hallsberg-kil- Sävenäs triangeln dom jobbade mest.
Tomteboda turerna hade dom tappat då, Hagalund hade ju "vanliga" Hg för godstågen till Nynäshamn och Södertälje- Åkers Styckebruk.

M.V.H Anders.k.

Tomteboda-Vå-Ör-H- Sävenäs ?

av bengt24 @, fredag, september 10, 2021, 19:41 (44 dagar sedan) @ Anders.k.

Hade ett godståg med Hg2 på natten Tomteboda-Malmö/Helsingborg med förarbyte i Nässjö.
Det var en mycket intressant kommentar på bredaste skånska av den avbytande föraren.
Vet inte om det gick regelmässig Hg2 eller om det var lokbrist.

powered by my little forum