Loken var inte så gamla då, så varför skulle det inte gå bra?

Mycket intressanta och njutbara bilder för övrigt. Sådana som man gärna ser.

God förmiddag, alltid trevligt när bilderna blir uppskattade!

Som svar på frågan varför Hg2, skall jag försöka ge en bild av hur trafiken såg ut vid denna tid, i början av 70 talet.
Transit trafiken mellan kontinenten och Norge hade från slutet av 60 talet utsatts för en allt hårdare konkurrens från landsvägstrafiken och nystartade RoRo linjer från Holländska och Tyska hamnar till Oslo, främst med löstrailers och container/flak.

Järnvägen, med sitt minst sagt knöliga och rigida arbetsätt hade svårt att möta denna konkurrens. Med draghjälp av Intercontainer, som startade 1967, skapades förutsättningar för ett antal snabba internationella direktförbindelser mellan olika terminalorter, i ett försök att erbjuda ett rationellt transportupplägg även på spåren.

Just dessa tåg, tror dom hette Gxt 41610 och 41611, gick från Helsingborg till Alnabru och åter, främst med transitgods via Helsingborg Färja. För att snabba upp förbindelsen körde man med genomgående lok hela vägen, det normala var annars en sväng in på Sävenäs. Förarbytet skedde i Lärje och som tjänstebil för avlösande personal fanns en Ub, eller vad som var tillgängligt, för turen Sävenäs Lokstation Lärje och åter.

Varför blev det då Hg2? Svaret är ganska enkelt, det var vid den här tiden tillgängliga och fick gå i Norge. Koppelstångsloken var ju bannlysta, förutom Ofotenbanan, och det var ännu för tidigt för Rc i Norge, både av matnings skäl och kapacitetsskäl.

I normalfallet avvecklades trafiken Sverige Norge med F eller Ra från SJ och El 11/13 från NSB., men norskeloken fick ej gå söder om Göteborg. Behövde D maskiner användas blev det lokbyte i Kornsjö.

Man kan säga att dessa tre bilder visar en brytningstid på spåren, Lokalgodstågen var på avveckling och ersttes av snabba direktförbindelser mellan terminalorter.

För att sluta cirkeln och hålla reda på lok kilometerna i utbytet SJ/NSB följer två bonusbilder från Göteborg C, tagna samma dag, ( början och slutet på trippen). En F maskin på väg att koppla ett Karlstad tåg och en El 13 som just kommit med Skandiapilen från Oslo. Det var lite variation på spåren på den tiden, men det mesta var brunt...

Hälsar

Lasse J

Ja, Hg2 fick ju tydligen sträcka ut rejält på gamla dar.

Gick det inte nått nattgodståg från Tomteboda till Sävenäs via Västerås-örebro-Hallsberg. Jag vill minnas suckar från Hagalundspersonal om många timmar i Hg...

Exakt min poäng, Hg var inte gjort för fjärrtåg, som Mg, Bk, Ma, utan tillkommet för mer lokala transportbehov med mycket växling.

Loken klarade säkert längre sträckor på kort tid, även om km:arna tuggade på snabbt över tid, men det var nog mera arbetsmiljön för förarna jag tänkte på då jag funderade över sträckorna som tildrygaledes. Borde varit tydligare.

VH

/Johan