Växeln i Gärsnäs till SkJ ska vara kvar. Ritningar m fl dokument finns på Trafikverkets webb.

Travikverket: Gärsnäas

Så här?

Den järnvägshistoriska koppling jag tänkt mig här är frågan hur museibanan Skånska Järnvägars anslutning i Gärsnäs påverkas av Trafikverkets förbättringsarbeten på Österlenbanan. Inte alls? Ja, den försvinner alltså. Eller blir det "status quo" efteråt, d v s som förut? Vilket kanske mer blir aktuellt den dag SkJ kan trafikera sträckan S:t Olof- Gärsnäs igen, iallafall "emmellanåt". Men man har väl kunnat genomföra fordonsutbyten och "vut:ar" om inte hela tiden så iallafall ändå "in i modern tid"? Vore intressant om nån med insyn i SkJ kunde berätta.

/ L G :-)

Enkelt uttryckt kommer skyddsväxeln i avvikande huvudspårets östra ände leda till SkJ's spår.

Jim Hansson
Lokförare på Pågatågen och SkJ

Precis. Gärsnäs blir på alla sätt en speciell driftplats. Mötesspåret blir extraordinärt kort med dagens mått mätt (rymmer ett dubbelkopplat pågatåg) och samtidig infart är bara möjligt om tåg mot Simrishamn tas in på det avvikande huvudspåret och tåg mot Tomelilla går på normalhuvudspåret. Detta beror på att det är så trångt och att man ogärna vill ha fler spår i någon av de två plankorsningar som finns på var sida om mötesspåret. Driftplatsen är i alla fall förberedd spårmässigt för att medge trafik mot Brösarp.

Den järnvägshistoriska koppling jag tänkt mig här är frågan hur museibanan Skånska Järnvägars anslutning i Gärsnäs påverkas av Trafikverkets förbättringsarbeten på Österlenbanan. Inte alls? Ja, den försvinner alltså. Eller blir det "status quo" efteråt, d v s som förut? Vilket kanske mer blir aktuellt den dag SkJ kan trafikera sträckan S:t Olof- Gärsnäs igen, iallafall "emmellanåt". Men man har väl kunnat genomföra fordonsutbyten och "vut:ar" om inte hela tiden så iallafall ändå "in i modern tid"? Vore intressant om nån med insyn i SkJ kunde berätta.

/ L G :-)

Enkelt uttryckt kommer skyddsväxeln i avvikande huvudspårets östra ände leda till SkJ's spår.

Och på så sätt kan man väl hävda att anslutningsväxeln lever ett säkrare liv. Istället för att SkJ har en "egen" anslutningsväxel blir nu det enda som motiveras av SkJ existens att vara en spårspärr.

Anslutningsspåret finns väl primärt för överföring av fordon, men skulle man vilja köra genomgående transport av resanden blir väl komplikationen att passagen av gränsen måste ske som växlingsrörelse eller motsvarande.