Eja vore jag där (Järnväg allmänt)

av Kent Hedqvist @, tisdag, september 14, 2021, 21:13 (2 dagar sedan)

I fantasin kan man ju drömma sig tillbaka till tider och platser som vore härligt att ha fått uppleva. Med hjälp av 1930 års kommunikationstabell har jag identifierat ett sådant tillfälle: Nässjö under en timme, 0600 – 0700, på morgonen.
Lokindividerna är naturligtvis gissade, men loktyperna sannolika. Inom parentes har jag angett lokens senare SJ-litt för enklare identifiering. Varje bolag hade sin egen tågnumrering, därför finns det tre olika tåg med nummer P1. Spårnumreringen i Nässjö har jag aldrig kommit underfund med, så jag beskriver lägena lite mer amatörmässigt. I mitten avpersonbangården finns två genomgångsspår avsedda främst för tåg på Södra/Östra stambanan. De två spåren innanför dessa användes av NOJ. På spåret utanför genomgångsspåren fanns oftast tåg till/från Jönköping/Falköping och därutanför huserade HNJ:s tåg mot Halmstad. Spåren var långa och hade plats för två tåg per spår. Kalmarbanan disponerade ett spår plus rundgångsspår vid stationshusets södra ände. Det finns många bilder över Nässjö bangård på digitalt museum för den som vill orientera sig, men hoppa över JvmKDAF02599. Det är inte Nässjö!
0600 pågår en del växling med Ke/Kh-lok vid stationen och tyngre växling med N-lok vid godsbangården. Ett Gb-lok som ankommit från söder står med sitt godståg på ett av spåren utanför personbangården och väntar på att få fortsätta in på godsbangården.
På stationen står vagnsätten som skall gå till Kalmar, Oskarshamn, Halmstad och Jönköping/Falköping färdiga vid perrongerna.
0610 får Gb-loket infartsignal och Drar med tunga ångstötar sakta igång sitt godståg.
0612 kommer SäNJ-loket nr 104 (L7) backande från stallet i södra änden av stationen och korsar alla spåren för att koppla i Kalmartåget, persontåg P1.
0615 kommer HNJ:s lok litt P6b nr 17 (L26) från grannstallet likaledes backande och kopplar i tåget mot Halmstad, persontåg P1.
0620 anländer nattsnälltåget St5 från Stockholm till ett av huvudspåren mitt i stationen. Tåget dras av F-lok 1271 och stannar vid vattenkastaren. Sist i tågsättet går en sovvagn som skall till Kalmar. Ett Ke-lok kopplar till och växlar över vagnen till Kalmartåget.
0622 backar Torvpulvereldade A-loket 1013 till sitt tågsätt, P1201, mot Falköping
0628 kommer NOJs lok nr 27 (L4), även det backgående, från norra stallen och kopplar i tåget till Oskarshamn, persontåg P1.
0638 anländer torvpulvereldade Tb-loket 892 med persontåget P 1202 från Falköping till södra delen av spåret utanför St5. (efter att ha rundat avgående Falköpingståget P1201)
0649 avgår samtidigt St5 mot Malmö och persontåg P1 mot Kalmar. En härlig syn när de två tågen går parallellt en bit innan Kalmarbanan viker av åt vänster.
0650 avgår persontåg P1 mot Halmstad.
0654 avgår persontåget P1201 mot Falköping, varefter Tb-loket från 1202 gör rundgång och pustar iväg till norra stallen.
0656 avgår slutligen persontåget P1 mot Oskarshamn och vore det inte för ett ettrigt N-lok, som mycket högljutt knuffar godsvagnar över ryggen på rangerbangården och några Ke/Kh-lok som växlar post- och resgodsvagnar, skulle lugnet nu sänka sig över nejden.
Den här timmen skulle jag vilja uppleva två gånger – en gång med kamera och en bara njutit.
Kent

Eja vore jag där

av A.Svenson @, tisdag, september 14, 2021, 23:41 (2 dagar sedan) @ Kent Hedqvist

Jättetrevligt skrivet och intressant! Uppfinner de tidsresor så följer jag med. Då kan vi också kolla en sak jag är osäker på. Var det slät- eller vallväxling på rbg 1930?

Tack för inspirerande artikel!
Anders S

Eja vore jag där

av Kent Hedqvist @, onsdag, september 15, 2021, 10:23 (1 dag, 17 h, 54 min. sen) @ A.Svenson

Jag vet inte, men Du har nog rätt i ditt ifrågasättande om vallväxlingen. Då får vi minska ner på intensiteten av ångstötarna. Jag är nog färgad av hörselintryck från barndomen då jag tillbringade mycket tid i Nässjö i slutet av 40-talet och under 50-talet. Ångstötarna hördes ofta över hela staden.
Kent

Eja vore jag där

av A.Svenson @, onsdag, september 15, 2021, 23:21 (1 dag, 4 h, 55 min. sen) @ Kent Hedqvist

Jag har vallväxlat en hel del med el- och diesellok samt slätväxlat med dito fordon samt lokomotorer. Dock inte med ånglok med hänsyn till min ringa ålder (61år). Utifrån det jämna tryckandet över vall kontra skjutsandet vid slätväxling så vågar jag ändå påstå att det senare ger upphov till fler ljuderuptioner med ånglok. Så då har du rätt i Din beskrivning om vi stryker vallen. Häftiga ångstötar i snabb takt lär förståss uppstå om man tappar greppet under tryckning över vall av en tung släpa och hjulen spinner innan man hinner dra ned regulatorn.

Äldre kamrater i växlingen har sagt att det var en fördel att skjutsa med ånglok då det var lätt att anpassa erforderlig kraft i skjutsen genom att räkna ångstötarna och visa sakta eller stopp efter lämpligt antal.

Hlsn.
Anders S

Eja vore jag där - SäNJ lokstall

av Anders Sandgren @, Bredäng, onsdag, september 15, 2021, 13:21 (1 dag, 14 h, 56 min. sen) @ Kent Hedqvist

En undran är ju om SäNJ/KJ använde södra lokstallarna. Det anges bl.a i Malte Ljunggrens bok men är det faktabaserat? Rundstallet i södra ändan byggdes förvisso i samband med att SäNJ anslöt, men det gjordes ganska omfattande ombyggnationer i övrigt, inkl rivning av det gamla SJ-stallet som låg inom nyvarande bangård.
I sammanställningen över uppställda lok inom Nässjö ms 1935 anges att stallplatserna 10-11 i lokverkstadesn stall (norra ändan) var KJ-stall. Dessa är skilda från övriga stall (1-9 resp 12-15).
Kan det vara så att det var HNJ som byggde rundstallet i södra ändan för att kompensera för hyrda platser i det äldsta stallet som revs. HNJ's parallellstall hade ingen vändskiva då utan de torde använt den som SJ hade. Att KJ/SäNJ skulle haft två lokstationer i SJ är inte troligt, speciellt som Vetlanda var huvudlokstation.

Eja vore jag där - SäNJ lokstall

av Kent Hedqvist @, onsdag, september 15, 2021, 16:20 (1 dag, 11 h, 57 min. sen) @ Anders Sandgren

Uppgiften är mycket riktigt tagen ur Ljunggrens bok, och där finns ju ganska många fel och tveksamheter. Har Du rätt innebär det att detta lok inte anlände backgående som de andra.
Vet Du hur det var med vallen 1930?
Kent.

Eja vore jag där

av Per Ljungberg @, onsdag, september 15, 2021, 13:31 (1 dag, 14 h, 46 min. sen) @ Kent Hedqvist

Jag antar att A-loket 1013 var ombyggt med tre drivaxlar då. Annars vore väl loket inte så lämpligt för linjen Nässjö- Falköping med dess stora stigningar runt Jönköping. Ja det lät nog en del när tunga godståg kämpade sig uppför stigningen mellan Jönköping och Tenhult. För att hoppa till senare tid så lät det även rejält när ett Tb-draget lastat makadamtåg drog på uppför backarna från Jö mot Bankeryd. Så vi har haft en del ljudsensationer även efter ånglokens tid.

Eja vore jag där

av Anders Sandgren @, Bredäng, onsdag, september 15, 2021, 15:28 (1 dag, 12 h, 49 min. sen) @ Per Ljungberg

1013 byggdes aldrig om. Inte heller det andra A-loket (1005) som hade torvpulver.
Faktum är att Nässjö var en av de platser där många Atlantic-A fanns vid denna tid, det var väl helt enkelt så att det fanns lätta persontåg som passade bra. Efter elektrifieringen av SSB/ÖSB stod många av loken kvar i Nässjö och Älmhult.

Eja vore jag där

av Kent Hedqvist @, onsdag, september 15, 2021, 16:27 (1 dag, 11 h, 50 min. sen) @ Per Ljungberg

Drygt trettio år tidigare gick dessa tåg med spinnrockar (lok ltt A). 1930 hade tågen Cd/Cc, A, Sa eller Tb.
Kent

Eja vore jag där

av Anders Sandgren @, Bredäng, onsdag, september 15, 2021, 16:43 (1 dag, 11 h, 34 min. sen) @ Kent Hedqvist

De torvpulvereldade A-loken ersatte d:o Cc/Cd-lok. Så en viss dragkraftsförbättring blev det nog.

Eja vore jag där

av Kent Hedqvist @, onsdag, september 15, 2021, 19:17 (1 dag, 9 h, 0 min. sen) @ Anders Sandgren

Det här diskuterades på Forummet 2008. Enligt Thomas Tell fanns 1930 2 Cd, 2 A och 3 Tb torvpulvereldade.
A-loken ersatte nog några Cc/Cd, men två gick kvar till 1932/33
Kent

Eja vore jag där

av Thomas Tell @, Vallentuna, onsdag, september 15, 2021, 17:53 (1 dag, 10 h, 24 min. sen) @ Kent Hedqvist

Ett Gb-lok som ankommit från söder står med sitt godståg på ett av spåren utanför personbangården och väntar på att få fortsätta in på godsbangården.
0610 får Gb-loket infartsignal och Drar med tunga ångstötar sakta igång sitt godståg.

Gb-loket var ett av 1452, 1468 eller 1472 vilka var på 11 ms vid denna tid.
/tell

powered by my little forum