Såsom medlem i referensgruppen för aktuell studie, får jag väl nämna att arbetet utfördes på mycket kort tid och det fanns rel. begränsat tidsutrymme för kommentarer och korrigeringar. Man fick "välja sina strider", s.a.s, och prioritera - då låg inte banvaktsstugorna högst.
Jag förstår att man inte prioriterar ett fåtal banvaktstugor i en så stor undersökning, och jag må precisera min kritik som jag skrev först. Jag tycker författaren drar lite förhastade slutsatser.
[i]»När det gäller de banvaktstugor [...] finns också vissa släktskap med Edelsvärds typritningar för banvaktstugor i det att [b]stugorna egentligen är traditionella torp[/b] och i utformningen [b]inte har något särskilt kännetecken[/b] som urskiljer sig från andra torp.«[/i]
I detta stycke utläser jag att Edelsvärds typritningar till banvaktstugor skulle vara likställda med »traditionella torp«. Om författaren har haft energi att ta reda på att denne man ritade banvaktstugor, och om han kan något om traditionellt folkligt byggande, borde han inse att de traditionella torpen och Edelsvärds vanligaste banvaktstuga från 1858-62 inte är detsamma.
Edelsvärds byggnader har särskilda kännetecken eftersom det ofta är genomtänkta typritningar; man kan däremot inte lika lätt klumpa ihop alla torp och säga att de har gemensamma kännetecken mer än de mest grundläggande konstruktiva eftersom de inte byggdes av en och samma enhet inom en begränsad tidsperiod.
Kommentarer från mig var bl.a. att tona ned resonemangen om kopplingarna till Edelsvärd och typiska stationshus på statsbanorna. Ibland föreföll dessa resonemang lite spekulerande och i enstaka fall något långsökta. I någon, men kanske inte tillräcklig, mån efterföljde förf. det önskemålet. Men det var stationshusen, det.
Ojoj.
Banvaktsstugorna kunde möjligen ha fått högre uppmärksamhet. Personligen tycker jag åtm. Funbo är en mycket typisk banvaktstuga (möjligen med undantag för husets placering relativt spåret), Råberg är inte i, åtm. i SRJ-sammanhang, alls lika typisk.
Funbo verkar motsvara SJs standardmodell 1872 som är mycket spridd i hela landet. Råberg däremot, liknar en modell från omkring 1860 som Edelsvärd verkar ha legat bakom på något sätt, och som bl.a. kom att användas längs de privata järnvägsbolagen på sträckorna Uppsala-Gävle, Norra Södermanlands och Hallsberg-Motala-Mjölby samt längs vissa statsbanor i södra delen av landet.
Den projektanställde författaren var ändå rätt ambitiös och för att vara genomförd på så pass kort tid tycker jag ändå att studien generellt inte är så tokig.
Jag skummade bara texten och jag läste lite extra om banvaktstugorna, och jag har ännu inte bildat mig någon uppfattning om resten tyvärr...