Hytt i Vislanda - 85 - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

[img]images/uploaded/2021101212075661657a9caabd9.jpg[/img]

[img]images/uploaded/2021101212075661657a9caabd9.jpg[/img]

Var du möjligen där med Frank Edgar?
Han har nämligen tagit en nästan identisk bild i sv/v :)

[link=https://www.svenska-lok.se/motor_solo.php?s=20&lokid=1583]Nästan samma bild[/link]

Inte precis ett svar på bildväxlingen, men ändå en minnesbild av D-loket nr 333. Det gick på 25 maskinsektionen och var placerat i Borås under några år i början av 50-talet, troligen redan från elektrifieringen av Varberg - Borås - Herrljunga 1948/49. Då var det ett Ds-lok, som byggdes om till Du under Boråstiden. Lokföraren Rydell i Borås (f d BUJ-förare) var mycket belåten med loket efter ombyggnaden. "Treträttitre" var enligt honom ett verkligt bra lok, och Rydell tyckte det var bra synd att det tillsammans med andra D-lok skulle bytas mot Hg-lok i Borås. Ett verkligt steg tillbaka, tyckte han.
Sven B

Kanske bytet föranleddes av att boggielok inte gick lika hårt åt spåren på den kurviga linjen Gbg- Borås. Bs/Bg hade ju varit speciella på den sträckan.

Bg-/Bs-loken gick väsentligen på banan Göteborg - Borås, tillhörande II distriktet i Göteborg. I enstaka omlopp gick Bs-lok i något tåg tidvis också utanför distriktet på sträckan Herrljunga - Borås. Denna bana, liksom Varberg - Borås och inledningsvis också Herrljunga - Uddevalla hörde vid denna tid till VI distriktet, 25 maskinsektionen i Borås. Där fanns inledningsvis Ha- och D-lok, från mitten av 50-talet enbart Hg-lok.
Sven B

Jaså. Ja det är möjligt. Jag var ju aldrig där och kollade. H loken användes nog mest på kortare sträckor med lätta persontåg. Uv- Lysekil var en sådan sträcka som jag reste på någon gång som hade dessa lok. Bs till Hindås. Men de skrotades ut rätt tidigt i början av 60 talet trots att de väl inte gått så många mil. Gbg - Bs- Gbg 2x 72 km.
Låt säga 3 turer om dagen 3 x 144 432 km om dagen. Mindre än hälften av vad ett BJ Ds lok gjorde på sträckan Göteborg - Gävle - Gbg 120 mil. Bs var ju sex stycken så det blev väl varannan dag då. För Bg blev väl en dubbeltur om dagen ,144 km. De voro ju 2 st.

Jaså. Ja det är möjligt. Jag var ju aldrig där och kollade. H loken användes nog mest på kortare sträckor med lätta persontåg. Uv- Lysekil var en sådan sträcka som jag reste på någon gång som hade dessa lok. Bs till Hindås. Men de skrotades ut rätt tidigt i början av 60 talet trots att de väl inte gått så många mil. Gbg - Bs- Gbg 2x 72 km.
Låt säga 3 turer om dagen 3 x 144 432 km om dagen. Mindre än hälften av vad ett BJ Ds lok gjorde på sträckan Göteborg - Gävle - Gbg 120 mil. Bs var ju sex stycken så det blev väl varannan dag då. För Bg blev väl en dubbeltur om dagen ,144 km. De voro ju 2 st.

Det fanns åtta Bs-lok och två Bg, tio lok sammanlagt.

Ja så var det. Jag har stått en stund i ett hörn med dumstruten på huvudet och därför
inte kunnat kommentera direkt.:-D ( I verkligheten hållit på med att stämma pianot);-)

Bs till Hindås. Men de skrotades ut rätt tidigt i början av 60 talet trots att de väl inte gått så många mil. Gbg - Bs- Gbg 2x 72 km.
Låt säga 3 turer om dagen 3 x 144 432 km om dagen. Mindre än hälften av vad ett BJ Ds lok gjorde på sträckan Göteborg - Gävle - Gbg 120 mil. Bs var ju sex stycken så det blev väl varannan dag då. För Bg blev väl en dubbeltur om dagen ,144 km. De voro ju 2 st.

Har ett par annotationsböcker efter en lokförare som varit placerad i Falköping i mitten av 50-talet och i Uddevalla från 1959 och framåt.
I januari och februari 1956 förekommer båda Bg-loken, 575 och 576, som dragare i godståg Sävenäs-Hallsberg. Verkar presterat lika bra som en Dg. Tågen det rör sig om har en tågvikt på mellan 850-900 ton i snitt. Inga förseningar som beror på dragkraften. Var vintern 1956 snörik eftersom man använde Bg i godståg Sävenäs-Hallsberg?
Våren 1961 förekommer Bs 569, slopat samma år, och 571 som dragare mellan Uddevalla-Göteborg. Ett av tågen heter 1587 och verkar komma från Lysekil. Om det var lokbyte i Uddevalla framgår inte. Tåget bestod av 34 axlar och vägde 388 ton. Avgick Uddevalla 7 minuter sent och ankom Göteborg 9 minuter sent.
Så med lite tur kunde man se loken på andra linjer än sin gamla hemmabana.

Jag var där ensam

Jag var där ensam

Två fina fotografier och ni båda tänkte lika. Kul!:-)

Vad hände med hytten som skars av?
I Malmö finns väl hytten från Du 122 märkt 561. Det är förvisso B-ändeshytten (se bilden där man ser att det är B-hytten som kapats bort, 122 hade transformatorfläktgaller också som inte finns på den bevarade delen) även om man satt upp framändesmarkering där (ja, jag vet att det är äpplen och päron...). 561 var Du2 så då slapp man ta bort multipeldosor även om jag inte förstår vad det var för fel med att den fick behålla sitt riktiga nummer. Du 122 hade liksom 561 stålkorg.
Finns hytten från 333 bevarad någon annanstans?

Finns hytten från 333 bevarad någon annanstans?

Sannolikt inte; jag känner inte exakt till orsaken, men det verkar ha varit rätt vanligt att hytterna skars ned något senare än huvuddelen av loken.
Jag och ett par kompisar var i Vislanda i januari 1983 och då stod där en rad F-lok (samt det sedermera sparade Mg 620). Vid ett nytt besök nästan exakt ett år senare i januari 1984 fanns ett antal av dessa loks hytter kvar, men inget annat.
Kanske man tog tillvara några saker ur hytterna och denna "insamling" gjordes på ett gäng hytter samtidigt eller så, men det är en ren spekulation.

Kanske man tog tillvara några saker ur hytterna och denna "insamling" gjordes på ett gäng hytter samtidigt eller så, men det är en ren spekulation.

Verkar rimligt, hytten är ju ställd på förarsidan så att t ex körkontrollern och bromsventilerna går att ta ned på ett hyfsat praktiskt sätt. (Iofs kanske vissa lok hade kontroller på biträdessidan också?)

Å andra sidan borde det väl ha funnits en hel del utrustning i maskinrummet också, som man borde vilja ha som reservdelar, eller åtminstone skrota under ordnade former? Undrar t ex hur man gjorde med trafon, eller nej det vill man kanske inte veta förresten...

1985 var nog hanteringen av t.ex transformatoroljan betydligt bättre än ca 20år tidigare.
Skrotområdet i Vislanda är väl fortfarande industrimark och det är väl dessutom fortfarande skrotningsverksamhet på platsen. Men om de vill bygga bostäder el dylikt där någon gång så finns det nog en del att ta hand om. Men så är det ju på många ställen idag.

Bilder på hytten Malmö C sept 1981.
[img]images/uploaded/2021101412024961681c692d5ea.jpg[/img]
[img]images/uploaded/2021101412031161681c7fc8da9.jpg[/img]

Trevliga bilder!

Vad hände egentligen med denna hytt sedan? Skrot eller? Och när togs den bort?

Vad är det för vagn vi ser i bakgrunden? På väg till skrot, förstås, och redan rensad på fönsterramar. Gjort på avsändningsorten eller som ett första behandlingssteg i Vislanda?

Vad är det för vagn vi ser i bakgrunden? På väg till skrot, förstås, och redan rensad på fönsterramar. Gjort på avsändningsorten eller som ett första behandlingssteg i Vislanda?

När jag ser SJ-märket (delvis förstört) så vill jag påstå att det är en B10 (f.d. Bo10a/Co4e).

Vad är det för vagn vi ser i bakgrunden? På väg till skrot, förstås, och redan rensad på fönsterramar. Gjort på avsändningsorten eller som ett första behandlingssteg i Vislanda?

När jag ser SJ-märket (delvis förstört) så vill jag påstå att det är en B10 (f.d. Bo10a/Co4e).

I så fall bör det vara B10 3315 som är den enda av dom som skrotades i Vislanda, och det just 1985. Slopad 1984 efter kollisionsskada

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Hytt i Vislanda - 85 (Järnväg allmänt)

Hytt i Vislanda - 85

Hytt i Vislanda - 85

Hytt i Vislanda - 85

Hytt i Vislanda - 85

H lok mot Bs

H lok mot Bs

H lok mot Bs

Bs/Bg

Hytt i Vislanda - 85

Hytt i Vislanda - 85

Hytt i Vislanda - 85

Hytt i Vislanda - 85

Hytt i Vislanda - 85

Hytt i Vislanda - 85

Hytt i Vislanda - 85

Hytt i Vislanda - 85

Vagnen i bakgrunden?

Vagnen i bakgrunden?

Vagnen i bakgrunden?