En händelse i Väring en natt på 1940-talet eller något av de första åren på 1950 talet(?).
Ett godståg hade växlats in på sidospår för att bli förbigånget av nattsnälltåget nr 3. Godståget var långt och fick precis plats på sidospåret, sannolikt det närmast stationshuset, med 652 m hinderfri längd. Tågklareraren kollade noga att det var hinderklart. Enligt uppgift genom att cykla till tågets ände.
Efter stopp så slackades tyvärr kopplen i godståget (”dåligt dragna” brukar far säga). Det gjorde att sista vagnen i godståget kom att sticka ut lite i genomgående spår – inte riktigt hinderfritt alltså. När sedan tåg 3 från Stockholm till Göteborg passerade så blev det glaskrossning av vagnsfönstren, obekant hur många.
Detta kunde gått illa, men inget spårade ur. Om någon blev skadad av glaskross är obekant. Kördes nattågen i dåtidens ”full fart” (90?)?
Min teori är att det möjligen kan ha varit slutsignalen som slog ut fönstren i nattåget. Men hur länge satt i så fall slutsignalen kvar av alla smällar...? Och fönstren sitter ju lite innanför ”karossen”.

Det bör väl finnas en rapport om detta. Hittade inget om händelsen på detta forum, men det kan ju finnas här ändå.
Denna händelse är tyvärr odaterad, men händelsen kan tidigast vara från sommaren 1943.
Kan det vara så att den inträffade före dubbelspårets öppnande Tidan–Väring–Ulvåker 1951? (Källa årtal: stiglundin.se)

[color=#999]Källa: Min far, tjänstgörande i olika befattningar på Skövde station från 1943 till 1989. Berättat 24/10 2021.[/color]