Tågklarering för smalspåret i Motala (Signaler/säkerhet)

av Gunnar Lilienberg ⌂ @, Kristianstad, måndag, november 01, 2021, 21:43 (288 dagar sedan)

Jag ställde en fråga i Postvagnen som inte fick något svar där. Jag misstänker detta är ett bättre forum för denna fråga: Smalspåret i Motala har vad jag vet aldrig omtalats som en egen station. Betyder det att tågklareringen på smalspåret sköttes av SJ där under hela privatbanetiden?

Tågklarering för smalspåret i Motala

av S-O Johansson @, måndag, november 01, 2021, 22:57 (288 dagar sedan) @ Gunnar Lilienberg
Redigerad av S-O Johansson, tisdag, november 02, 2021, 00:04

Jag ställde en fråga i Postvagnen som inte fick något svar där. Jag misstänker detta är ett bättre forum för denna fråga: Smalspåret i Motala har vad jag vet aldrig omtalats som en egen station. Betyder det att tågklareringen på smalspåret sköttes av SJ där under hela privatbanetiden?

Sköttes av SJ. MÖJ betalade ett årligt bidrag, procentuellt för sin del, av stationens kostnader. Vilket borde innehålla bl.a tågklarering, biljettförsäljning, tillgång till väntsal mm. Vilket gjordes på de stationer som var SJ:s. Fågelsta, Linköping och Skänninge. Omvänt betalade SJ ett årligt bidrag till de stationer som ägdes av Privatbanor. Exempelvis Halmstad (HNJ), Herrhult (BJ) och Åstorp (HHJ).
Det här skall ha reglerats i Kungliga brev från 1896, 1919, 1923 och 1925.

Vilka trafikregler på en föreningsstation SJ/EJ?

av Ulf Pålsson @, Stockholm, tisdag, november 02, 2021, 14:17 (288 dagar sedan) @ S-O Johansson
Redigerad av Ulf Pålsson, tisdag, november 02, 2021, 14:41

- - - Smalspåret i Motala har vad jag vet aldrig omtalats som en egen station. Betyder det att tågklareringen på smalspåret sköttes av SJ där under hela privatbanetiden?


Sköttes av SJ. MÖJ betalade ett årligt bidrag, procentuellt för sin del, av stationens kostnader. Vilket borde innehålla bl.a tågklarering, - - - mm. Vilket gjordes på de stationer som var SJ:s. Fågelsta, Linköping och Skänninge. Omvänt betalade SJ ett årligt bidrag till de stationer som ägdes av Privatbanor. Exempelvis Halmstad (HNJ), Herrhult (BJ) och Åstorp (HHJ).
Det här skall ha reglerats i Kungliga brev från 1896, 1919, 1923 och 1925.

Ytterligare ett exempel på en EJ-station som SJ trafikerade var ju Varberg (VBHJ).

Det här sätter fingret på en fråga som jag då och då har grubblat över: Vilka trafikregler, SJ:s eller EJ:s, användes vid en "föreningsstation", alltså en SJ-station med EJ-tåg eller en EJ-station med SJ-tåg?

Mellan 1907 och 1936 var det i vissa avseenden ganska stora skillnader i trafikreglerna mellan SJ och enskilda järnvägar (EJ). Så här var utvecklingen:

* Fram till 1906 var det bara mindre skillnader mellan tjänstgöringsreglementet för SJ (Tjr-SJ-1877) och det för EJ (Tjr-EJ-1880).
* 1907 införde SJ en ny säkerhets- och signalordning (Säo/Sio-1907), medan EJ fortsatte att använda Tjr-EJ-1880. Under 1910-talet tillkom några ändringar av Tjr-EJ-1880 i "SJ-riktning", men skillnaderna fortsatte ändå att vara ganska stora.
* 1921 utkom nytt tjänstgöringsreglemente för EJ (Tjr-EJ-1921). Det innebar att EJ-trafikreglerna blev hyfsat lika SJ:s Säo/Sio-1907.
* Men: Redan 1923 gav SJ ut en ny Säo/Sio-1923, och redan efter ett år, 1924, en helt nyredigerad Säo-1924. Skillnaden mellan SJ-reglerna (Säo-1924, och senare Säo-1929 och Säo-1934) och EJ-reglerna (Tjr-EJ-1921) blev åter ganska betydande.
* 1936 ersatte EJ Tjr-EJ-1921 med Säo-EJ-1936, som i möjligaste mån hade samma regler som SJ:s då gällande Säo-1934. För EJ-personal gavs de båda ut i samma band, med i förekommande fall olika regler i olika spalter eller på olika rader.
* 1941 minskade skillnaderna ännu mer. Säo-EJ-1941 blev bara ett tunt tilläggshäfte till SJ:s Säo-1941.
* 1947 gav SJ ut Säo-1947, och 1948 utkom ett säkerhetsreglemente för SJ:s smalspår (Sär-1948). Men flera ännu ej förstatligade EJ fortsatte att använda Säo-EJ-1941.

Så, hur fungerade det på en föreningsstation?

Om föreningsstationen tillhörde SJ, kan det ha varit så här, tänker jag:
* På stationen gällde SJ:s regler, som EJ:s tågpersonal skulle tillämpa där.
* För den anslutande stationssträckan på EJ gällde (rimligen) EJ:s regler. Det bör ha inneburit att SJ:s tågklarerare tillämpade EJ-reglerna med avseende på den sträckan, t.ex. för tåganmälan och ordergivning.

Detta skulle väl vara rimligt. Om SJ:s föreningsstation hade olika spårvidder, t.ex. smalspår bara för en anslutande EJ (t.ex. Motala C, Fågelsta, Linköping C), kan man möjligen tänka sig att EJ-reglerna fick gälla fullt ut för smalspåren.

För fallet att en föreningsstationen tillhörde EJ (t.ex. Halmstad C, Varberg) blir jag mera fundersam över huruvida den motsvarande omvända ”lösningen” kunde gälla. Ta till exempel Varberg, som tillhörde VBHJ till 1940. Är det rimligt att tänka sig att EJ-regler gällde där, också för SJ-tåg? Exempel: Vid SJ infördes termen ’tågklarerare’ 1924, och tågklarerarens signalstav för att ge avgångssignal den infördes 1929. Motsvarande ändringar skedde vid EJ först 1936. Skulle en SJ-förare, säg år 1935, ha fått acceptera ”avgång” med armen från stationsföreståndaren i Varberg, i stället för ”avgång” med signalstav från tågklareraren (som fallet var på de angränsande SJ-stationerna på Västkustbanan)? Tveksamt, funderar jag.

Det skulle vara verkligt intressant om någon skulle kunna redovisa eller berätta om avtal, särskilda bestämmelser e.d. i denna fråga.
/up

Vilka trafikregler på en föreningsstation SJ/EJ?

av Bengt H @, Värnamo, tisdag, november 02, 2021, 16:22 (288 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Ytterligare en EJ-station för trafiken på Västkustbanan fram till 1930 var ju Göteborg B:s där antalet SJ-tåg borde varit i minoritet jämfört med EJ-tågen på BJ och GBJ. Det intressanta är att samtliga grenstationer på Västkustbanan var EJ-stationer ner till och med Halland (möjligen med undantag för Falkenberg men där var det ju ändå olika spårvidder). Det skulle snarare ge anledning för SJ att anpassa sig till EJ än tvärtom. Hur som helst borde väl avvikelserna finnas i berörda tidtabellsböcker.

Vilka trafikregler på en föreningsstation SJ/EJ?

av Jim Hansson @, Malmö, tisdag, november 02, 2021, 21:56 (287 dagar sedan) @ Bengt H

Ytterligare en EJ-station för trafiken på Västkustbanan fram till 1930 var ju Göteborg B:s där antalet SJ-tåg borde varit i minoritet jämfört med EJ-tågen på BJ och GBJ. Det intressanta är att samtliga grenstationer på Västkustbanan var EJ-stationer ner till och med Halland (möjligen med undantag för Falkenberg men där var det ju ändå olika spårvidder). Det skulle snarare ge anledning för SJ att anpassa sig till EJ än tvärtom. Hur som helst borde väl avvikelserna finnas i berörda tidtabellsböcker.

MHJ- (senare SJ-)stationen var ju först på plats i Falkenberg, så det var deras station. Falkenbergs Järnväg fick inte ens komma in till MHJ-station de första åren.
Jim

Vilka trafikregler på en föreningsstation SJ/EJ?

av mormorsgruvan @, onsdag, november 03, 2021, 15:24 (287 dagar sedan) @ Bengt H

Även söder om Halland fanns det EJ ägda föreningsstationer på Västkustbanan: Åstorp och Teckomatorp !

Vilka trafikregler på en föreningsstation SJ/EJ?

av Göran Kannerby @, tisdag, november 02, 2021, 18:36 (288 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

För fallet att en föreningsstationen tillhörde EJ (t.ex. Halmstad C, Varberg) blir jag mera fundersam över huruvida den motsvarande omvända ”lösningen” kunde gälla. Ta till exempel Varberg, som tillhörde VBHJ till 1940. Är det rimligt att tänka sig att EJ-regler gällde där, också för SJ-tåg? Exempel: Vid SJ infördes termen ’tågklarerare’ 1924, och tågklarerarens signalstav för att ge avgångssignal den infördes 1929. Motsvarande ändringar skedde vid EJ först 1936. Skulle en SJ-förare, säg år 1935, ha fått acceptera ”avgång” med armen från stationsföreståndaren i Varberg, i stället för ”avgång” med signalstav från tågklareraren (som fallet var på de angränsande SJ-stationerna på Västkustbanan)? Tveksamt, funderar jag.


Väldigt intressant frågeställning du tar upp, men varför skulle det vara "tveksamt" att tillämpa olika regler på olika platser? I mina ögon är det inte konstigare än att det är olika regler i Sverige och Norge men ändå kan samma personal tjänstgöra på båda sidor gränsen. Betänk att skillnaderna är så stora att den svenska handsignalen "framåt" betyder "stopp" i Norge. Just handsignaler är ju extra förvillande eftersom de kan ges både av ombordpersonal och lokal personal.

Vilka trafikregler på en föreningsstation SJ/EJ?

av S-O Johansson @, tisdag, november 02, 2021, 18:43 (288 dagar sedan) @ Göran Kannerby

För fallet att en föreningsstationen tillhörde EJ (t.ex. Halmstad C, Varberg) blir jag mera fundersam över huruvida den motsvarande omvända ”lösningen” kunde gälla. Ta till exempel Varberg, som tillhörde VBHJ till 1940. Är det rimligt att tänka sig att EJ-regler gällde där, också för SJ-tåg? Exempel: Vid SJ infördes termen ’tågklarerare’ 1924, och tågklarerarens signalstav för att ge avgångssignal den infördes 1929. Motsvarande ändringar skedde vid EJ först 1936. Skulle en SJ-förare, säg år 1935, ha fått acceptera ”avgång” med armen från stationsföreståndaren i Varberg, i stället för ”avgång” med signalstav från tågklareraren (som fallet var på de angränsande SJ-stationerna på Västkustbanan)? Tveksamt, funderar jag.

Väldigt intressant frågeställning du tar upp, men varför skulle det vara "tveksamt" att tillämpa olika regler på olika platser? I mina ögon är det inte konstigare än att det är olika regler i Sverige och Norge men ändå kan samma personal tjänstgöra på båda sidor gränsen. Betänk att skillnaderna är så stora att den svenska handsignalen "framåt" betyder "stopp" i Norge. Just handsignaler är ju extra förvillande eftersom de kan ges både av ombordpersonal och lokal personal.

Intressant fråga som sagt. Frågeställningen är väl om SJ personal behövde examineras i EJ regler för de stationer som hade dessa. Och tvärtom. Behövde EJ personal examineras i SJ regler för stationer som de berördes av. Exempelvis TÖJ, smalspåret Östergötland, tidtabellsbok från 1936 säger inget om speciella regler i som exempel Fågelsta, Kimstad och Motala.

Vilka trafikregler på en föreningsstation SJ/EJ?

av Ola Almquist @, Göteborg, tisdag, november 02, 2021, 20:09 (288 dagar sedan) @ S-O Johansson

För fallet att en föreningsstationen tillhörde EJ (t.ex. Halmstad C, Varberg) blir jag mera fundersam över huruvida den motsvarande omvända ”lösningen” kunde gälla. Ta till exempel Varberg, som tillhörde VBHJ till 1940. Är det rimligt att tänka sig att EJ-regler gällde där, också för SJ-tåg? Exempel: Vid SJ infördes termen ’tågklarerare’ 1924, och tågklarerarens signalstav för att ge avgångssignal den infördes 1929. Motsvarande ändringar skedde vid EJ först 1936. Skulle en SJ-förare, säg år 1935, ha fått acceptera ”avgång” med armen från stationsföreståndaren i Varberg, i stället för ”avgång” med signalstav från tågklareraren (som fallet var på de angränsande SJ-stationerna på Västkustbanan)? Tveksamt, funderar jag.

Väldigt intressant frågeställning du tar upp, men varför skulle det vara "tveksamt" att tillämpa olika regler på olika platser? I mina ögon är det inte konstigare än att det är olika regler i Sverige och Norge men ändå kan samma personal tjänstgöra på båda sidor gränsen. Betänk att skillnaderna är så stora att den svenska handsignalen "framåt" betyder "stopp" i Norge. Just handsignaler är ju extra förvillande eftersom de kan ges både av ombordpersonal och lokal personal.


Intressant fråga som sagt. Frågeställningen är väl om SJ personal behövde examineras i EJ regler för de stationer som hade dessa. Och tvärtom. Behövde EJ personal examineras i SJ regler för stationer som de berördes av. Exempelvis TÖJ, smalspåret Östergötland, tidtabellsbok från 1936 säger inget om speciella regler i som exempel Fågelsta, Kimstad och Motala.

Återkommer i ämnet men jag funderade på en sak. Kimstadolyckan 1939 bör ha följts av åtminstone en utredning där förhållandena beskrivs. Jag vet att det finns en artikel i Roslagsexpressen om olyckan.

EDIT: Framlidne Kjell Aghult skrev detta. Jag saknar Kjell. Han hade nog kunnat tillföra en del här.

Vilka trafikregler på en föreningsstation SJ/EJ?

av Stefan Isaksson @, Uppsala, onsdag, november 03, 2021, 16:06 (287 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Jag funderar om det kan ha betydelse huruvida skillnaden i bestämmelser påverkar åkande personal respektive stationär personal: åkande personal måste kunna båda regelverken (i tillämpliga delar) och det är en betydligt större grupp än den stationär personal som man kan hålla hyfsat begränsad.
I det läget kan det vara praktiskt att tillämpa SJ bestämmelser även om EJ äger stationen; SJ har rimligen mer åkande personal som berörs än EJ (och som dessutom tillämpar bestämmelserna mer sällan och därför löper större risk att begå misstag).

Berör skillnaderna bara stationär personal är det enklare att ha en station med avvikande regelverk på en järnvägslinje.

Eller var det så enkelt som att stationspersonalen tillämpade SJ säo för SJ tåg och berörda SJ stationer och EJ regelverk för EJ tåg och stationer? Med de situationer där så ej kunde göras införda som undantag i tidtabellsboken...

SI

powered by my little forum