Ännu fler följdfrågor angående Xoa6... - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Eller till och med följdfrågor föranlett av ett svar på en tidigare följdfråga:

Oskar F skrev följande:

Och Arne Hällqvist (Pendeltåg i Stockholmsområdet, 2008, s 98) har svaret:
"Dörrar fanns i ändarna för att kunna användas av tågpersonalen vid gång mellan olika tågenheter. Huruvida dessa dörrar verkligen behövdes rådde det viss osäkerhet om. Vid leveransen saknade dörrarna handtag liksom övergångsskydd och övergångsbryggor."

En anledning till att tågpersonalen skulle ha möjlighet att röra sej mellan enheterna är biljettvisering.

- Men förekom ombordvisering på de lokaltågsträckor kring Stockholm där dessa tågsätt användes?

Tågen rullade i Stockholmstrakten fram till 1970. Jag flyttade till Kallhäll 1965 men jag kan inte minnas att jag någonsin såg dessa vagnar på Kungsängslinjen.

- I vilken trafik användes vagnarna?

Det fanns endast tre exemplar av dessa tågsätt. Jag förmodar att åtminstone i högtrafik räckte det inte till med endast en enhet i ett tåg, utan två sammankopplades. Men då blir ju en "över"...

- Fanns det turer där det även i högtrafik räckte med en X6-enhet?

(Det är möjligt att svaret på alla mina frågor finns i den ovan omtalade boken, som jag inte riktigt förstår varför jag inte köpte när den kom ut... Kanske berodde det på att mitt järnvägsintresse vid just denna tidpunkt mer utövades genom att åka tåg än att läsa om dem?)

funderar
Thomas K Ohlsson

Inget svar på frågan, men en bild från den 23/8 1965 tagen vid Björnkulla strax sydväst om Flemingsberg. Tåget är på väg mot Södertälje.

[image]

Observera som jag gjorde nyss att i tåg 160 går dom faktiskt ihopkopplade

Kungsängen och Nynäshamnslinjen levde lite av ett eget liv till X1 kom, så dit körde dom inte.
Grunden i lokaltrafiken var ju Bo6 fram till X1 kom .

Tidtabellen 1962 tarvade 11 tågsätt med Bo6 , plus 3 X6 för linjen Södertälje- Märsta.
Var väl rätt typiskt tjänstgöring

X6 Tur 1:
506T Hagalund- Cst
506 Cst- Märsta
659 Märsta- Södertälje Central
160 Södertälje Central- Cst
160T Cst -Hagalund

670T Hagalund- Cst
670 Cst- Upplands Väsby
689 Upplands Väsby- Huddinge
686 Huddinge- Upplands Väsby
683 Upplands Väsby- Södertälje Central
660 Södertälje Central- Upplands Väsby
669 Upplands Väsby- Södertälje Central

Tur 2
160 Södertälje Central- Cst
159 Cst- Södertälje Central
672 Södertälje Central- Märsta
665 Märsta- Södertälje Central
670 Södertälje Central- Upplands Väsby
689 Upplands Väsby- Huddinge
686 Huddinge- Upplands Väsby
683 Upplands Väsby- Södertälje Central
108se Södertälje Central- Södertälje Södra- Södertälje Central
1se Södertälje Central- Södertälje Södra- Södertälje Central
13se Södertälje Central- Södertälje Södra- Södertälje Central
656 Södertälje Central - Upplands Väsby

Tur 3
557 Upplands Väsby- Cst
557T Cst - Hagalund

M.V.H Anders.k.

Det var väl inte precis meningen att dessa tre enheter skulle stå för all lokaltrafik, utan snarare en provbeställning inför den större beställningen av det som sedermera blev X1.

Det var väl inte precis meningen att dessa tre enheter skulle stå för all lokaltrafik, utan snarare en provbeställning inför den större beställningen av det som sedermera blev X1.

Jo det torde vara självklart att 3 tågsätt om 3 vagnar inte räckte till för all lokaltrafik runt Stockholm ens på den tiden, ja inte ens på en "linje"!

Om jag fattar rätt av Anders.k:s inlägg kördes tågen med bara en X6-enhet, eller tänker jag fel?

/TKO

Tågen 160 Tur 1 och 2 går i mult i tåg 160 Södertälje C - Cst och delas på Cst , Tur 1 till tåg 160T Cst - Hagalund och tur 2 åter till Södertälje C singel i tåg 159 .

Tur 2 blir går senare singel i tåg 670 Södertälje C - Cst . På Cst dyker Tur 1 upp som 670T och kopplas till "genomgående" Tur 2 som blir multipel i tågen 670 Cst - Upplands Väsby , 689 Upplands Väsby - Huddinge , 686 Huddinge - Upplands Väsby , 683 Upplands Väsby - Södertälje C där de två tågsätten delas för varsitt singeluppdrag .

OT någon som minns om man hade multipelstrul på Cst vid klyvning och/eller tillkoppling ?

Reservation att jag läst rätt .

mvh Rolf Berg

Tågen 160 Tur 1 och 2 går i mult i tåg 160 Södertälje C - Cst och delas på Cst , Tur 1 till tåg 160T Cst - Hagalund och tur 2 åter till Södertälje C singel i tåg 159 .

Tur 2 blir går senare singel i tåg 670 Södertälje C - Cst . På Cst dyker Tur 1 upp som 670T och kopplas till "genomgående" Tur 2 som blir multipel i tågen 670 Cst - Upplands Väsby , 689 Upplands Väsby - Huddinge , 686 Huddinge - Upplands Väsby , 683 Upplands Väsby - Södertälje C där de två tågsätten delas för varsitt singeluppdrag .

OT någon som minns om man hade multipelstrul på Cst vid klyvning och/eller tillkoppling ?

Reservation att jag läst rätt .

mvh Rolf Berg

Varför skulle man egentligen få multipelstrul på ett fordon med kontaktorpådrag och synnerligen enkla kretsar till allting? Fanns det ens en kontrollkrets för stängda dörrar på dessa fordon? Och om det fanns det, då var antagligen dörrarna tusen gånger så felbenägna som kopplet. :-P

Kopplen ser ut att vara desamma som sedermera infördes på X1/X10. En stabil konstruktion utan onödiga rörliga delar. Eldelarna är väl i princip identiska med de på GS typ M25, sedermera även införda på Y6-Y8-flottan?

Kopplen ser ut att vara desamma som sedermera infördes på X1/X10. En stabil konstruktion utan onödiga rörliga delar. Eldelarna är väl i princip identiska med de på GS typ M25, sedermera även införda på Y6-Y8-flottan?

På bilder ser Xoa6 eldel ut att vara av samma konstruktion som på GS M25, M28 och M29. Locken framför eldelen har en sådan form att de vid hopkoppling fälls upp automatiskt. Eldelarna på Y6, Y7 och Y8 ser annorlunda ut på bilder. Var det möjligen också en fast eldel men med en lucka som måste öppnas manuellt?
[image]
[image]

Nu har jag bara tittat närmare på YBo5p, men där finns ingen elektrisk del i själva kopplet (däremot luft). Elektriciteten kopplades med separat kabel. Luckan på kopplet, som inte är automatisk, skyddar kopplets mekaniska del (gissningsvis i första hand från is och snö).

Det är möjligt att Y6/Y7/Y8 hade annorlunda koppel, men eftersom fordonen är låga så finns det inte mycket plats för en eldel om allt ska rymmas under övergångsbryggan.

Normalspårsfordonen hade också dosor för koppling med kabel, men en del av dem dessutom eldel på kopplet, dock med en annan typ av lucka än Xoa6. Kanske det berodde på att det inte fanns plats för en lucka som öppnades uppåt. På den här sidan om YBo7 1177 ser man hur det ser ut.

Normalspårsfordonen hade också dosor för koppling med kabel, men en del av dem dessutom eldel på kopplet, dock med en annan typ av lucka än Xoa6. Kanske det berodde på att det inte fanns plats för en lucka som öppnades uppåt. På den här sidan om YBo7 1177 ser man hur det ser ut.

Från början fanns inte eldelar på kopplen på normalspårsbussarna, de fick det efter några år. Såvitt jag vet infördes det på alla fordon utom Säröbanans, eller något sådant.

Man behöll dock kopplingsdosorna och kunde kanske använda multipelkabel om det krånglade med donen.

Normalspårsfordonen hade också dosor för koppling med kabel, men en del av dem dessutom eldel på kopplet, dock med en annan typ av lucka än Xoa6. Kanske det berodde på att det inte fanns plats för en lucka som öppnades uppåt. På den här sidan om YBo7 1177 ser man hur det ser ut.

Från början fanns inte eldelar på kopplen på normalspårsbussarna, de fick det efter några år. Såvitt jag vet infördes det på alla fordon utom Säröbanans, eller något sådant.

Det infördes allmänt SJ:s YBo-fordon från 1961. Smalspårsfordonen kostade man inte på då omfattande nedläggningar förutsågs.

Man behöll dock kopplingsdosorna och kunde kanske använda multipelkabel om det krånglade med donen.

Jo, men de krånglade nog först på senare år. De behövdes även för koppling till tågvärmepost. Tanken var att man skulle ordna det på något annat sätt och multipeldosorna tas bort men det skedde aldrig. Några X16/X17 hade någon annan form av uttag på slutet. Vad var det?

Normalspårsfordonen hade också dosor för koppling med kabel, men en del av dem dessutom eldel på kopplet, dock med en annan typ av lucka än Xoa6. Kanske det berodde på att det inte fanns plats för en lucka som öppnades uppåt. På den här sidan om YBo7 1177 ser man hur det ser ut.

Från början fanns inte eldelar på kopplen på normalspårsbussarna, de fick det efter några år. Såvitt jag vet infördes det på alla fordon utom Säröbanans, eller något sådant.

Det infördes allmänt SJ:s YBo-fordon från 1961. Smalspårsfordonen kostade man inte på då omfattande nedläggningar förutsågs.

Man behöll dock kopplingsdosorna och kunde kanske använda multipelkabel om det krånglade med donen.

Jo, men de krånglade nog först på senare år. De behövdes även för koppling till tågvärmepost. Tanken var att man skulle ordna det på något annat sätt och multipeldosorna tas bort men det skedde aldrig. Några X16/X17 hade någon annan form av uttag på slutet. Vad var det?

Det sista blev inte riktigt rätt. Ur skrivelse Dnr Mbr 1103 (Sgr 438, 4243) från 1961:
"Sedan samtliga rbs-fordon utrustats med elkontaktdon, kommer multipelkopplingsdosan att slopas. Därvid kommer ett specielt uttag att uppsättas på fordonen för elanslutning till ortsnät vid stationär uppvärmning. Till dess användes multipelkopplingsdosan för detta ändamål."

Några X16/X17 hade någon annan form av uttag på slutet. Vad var det?

Platt 3-fasuttag av äldre standard (Semko 17).

Tågen 160 Tur 1 och 2 går i mult i tåg 160 Södertälje C - Cst och delas på Cst , Tur 1 till tåg 160T Cst - Hagalund och tur 2 åter till Södertälje C singel i tåg 159 .

Tur 2 blir går senare singel i tåg 670 Södertälje C - Cst . På Cst dyker Tur 1 upp som 670T och kopplas till "genomgående" Tur 2 som blir multipel i tågen 670 Cst - Upplands Väsby , 689 Upplands Väsby - Huddinge , 686 Huddinge - Upplands Väsby , 683 Upplands Väsby - Södertälje C där de två tågsätten delas för varsitt singeluppdrag .

OT någon som minns om man hade multipelstrul på Cst vid klyvning och/eller tillkoppling ?

Reservation att jag läst rätt .

mvh Rolf Berg

Tack!
Jo nu fattar jag.

En fråga återstår:

- Hade alla stationer på sträckan Märsta-Södertälje S - Södertälje C ingångsspärrar vid denna tid?

(Troligen - men jag vet inte...)

/TKO

Tågen 160 Tur 1 och 2 går i mult i tåg 160 Södertälje C - Cst och delas på Cst , Tur 1 till tåg 160T Cst - Hagalund och tur 2 åter till Södertälje C singel i tåg 159 .

Tur 2 blir går senare singel i tåg 670 Södertälje C - Cst . På Cst dyker Tur 1 upp som 670T och kopplas till "genomgående" Tur 2 som blir multipel i tågen 670 Cst - Upplands Väsby , 689 Upplands Väsby - Huddinge , 686 Huddinge - Upplands Väsby , 683 Upplands Väsby - Södertälje C där de två tågsätten delas för varsitt singeluppdrag .

OT någon som minns om man hade multipelstrul på Cst vid klyvning och/eller tillkoppling ?

Reservation att jag läst rätt .

mvh Rolf Berg

Tack!
Jo nu fattar jag.

En fråga återstår:

- Hade alla stationer på sträckan Märsta-Södertälje S - Södertälje C ingångsspärrar vid denna tid?

(Troligen - men jag vet inte...)

/TKO

Det undrar jag, t ex Tullinge gamla station kan väl inte gärna ha haft det?

Tågen 160 Tur 1 och 2 går i mult i tåg 160 Södertälje C - Cst och delas på Cst , Tur 1 till tåg 160T Cst - Hagalund och tur 2 åter till Södertälje C singel i tåg 159 .

Tur 2 blir går senare singel i tåg 670 Södertälje C - Cst . På Cst dyker Tur 1 upp som 670T och kopplas till "genomgående" Tur 2 som blir multipel i tågen 670 Cst - Upplands Väsby , 689 Upplands Väsby - Huddinge , 686 Huddinge - Upplands Väsby , 683 Upplands Väsby - Södertälje C där de två tågsätten delas för varsitt singeluppdrag .

OT någon som minns om man hade multipelstrul på Cst vid klyvning och/eller tillkoppling ?

Reservation att jag läst rätt .

mvh Rolf Berg

Det är ju väldigt korrekt !

X6 är ju ett rätt litet tåg jämfört med loktågen som var rätt rejäla , dom varierade i storlek från fem upp till åtta Bo6, två tågsätt innehöll också en postvagn (DFo10), så 1962 kördes posten fortfarande med pendeltågen !
Loktågen körde till Gnesta också om man ska vara korrekt och det ska man ju vara.
Speciellt ett tågsätt är ju rätt häftigt, loken är ett i varje ände (Da står det att det ska vara ), resten av tågen har inget lok nerskrivet så det är väl rundgång som gäller då.

Vagnsätt 4086, Sth är 100 km/h .
Sammansättning: Da+ F5+ 8 st Bo6+ Da plats för 1000 resenärer.

201T Hagalund- Cst
201 Stockholm C- Huddinge
676 Huddinge- Upplands Väsby
675 Upplands Väsby- Huddinge
678 Huddinge- Upplands Väsby
691 Upplands Väsby- Tullinge
226 Tullinge- Cst
165 Cst- Södertälje C
652 Södertälje C- Upplands Väsby
671 Upplands Väsby- Huddinge
242 Huddinge- Cst
245 Cst- Huddinge
692 Huddinge- Upplands Väsby
563 Upplands Väsby- Cst
563T Cst- Hagalund

Dom två vagnsätten med Postvagn, som växlar med varandra
Vagnsätt 4087a
Sammansättning: DFo10+ 6 st Bo6 plats för 750 resenärer

209T Hagalund- Cst
209 Cst- Tullinge
210 Tullinge- Cst
215 Cst- Huddinge (tom Postvagn)
216 Huddinge- Cst
216T Cst- Hagalund
181T Hagalund- Cst
181 Cst- Södertälje C
182 Södertälje C- Cst
191 Cst- Södertälje C
Postverket disponerar ej D-avdelningen

Vagnsätt 4087b

279 Södertälje C- Gnesta
666 Gnesta- Upplands Väsby
553 Upplands Väsby- Cst
163 Cst- Södertälje C
166 Södertälje C- Cst
534 Cst- Märsta
667 Märsta- Gnesta
292 Gnesta- Södertälje C
654 Södertälje C- Upplands Väsby
685 Upplands Väsby- Huddinge
268 Huddinge - Cst
268 Cst- Hagalund

Postverket disponerar D-avdelningen i tågen 163-667-292-654

M.V.H Anders.k.

Tågen 160 Tur 1 och 2 går i mult i tåg 160 Södertälje C - Cst och delas på Cst , Tur 1 till tåg 160T Cst - Hagalund och tur 2 åter till Södertälje C singel i tåg 159 .

Tur 2 blir går senare singel i tåg 670 Södertälje C - Cst . På Cst dyker Tur 1 upp som 670T och kopplas till "genomgående" Tur 2 som blir multipel i tågen 670 Cst - Upplands Väsby , 689 Upplands Väsby - Huddinge , 686 Huddinge - Upplands Väsby , 683 Upplands Väsby - Södertälje C där de två tågsätten delas för varsitt singeluppdrag .

OT någon som minns om man hade multipelstrul på Cst vid klyvning och/eller tillkoppling ?

Reservation att jag läst rätt .

mvh Rolf Berg

Det är ju väldigt korrekt !

X6 är ju ett rätt litet tåg jämfört med loktågen som var rätt rejäla , dom varierade i storlek från fem upp till åtta Bo6, två tågsätt innehöll också en postvagn (DFo10), så 1962 kördes posten fortfarande med pendeltågen !
Loktågen körde till Gnesta också om man ska vara korrekt och det ska man ju vara.
Speciellt ett tågsätt är ju rätt häftigt, loken är ett i varje ände (Da står det att det ska vara ), resten av tågen har inget lok nerskrivet så det är väl rundgång som gäller då.

Vagnsätt 4086, Sth är 100 km/h .
Sammansättning: Da+ F5+ 8 st Bo6+ Da plats för 1000 resenärer.

201T Hagalund- Cst
201 Stockholm C- Huddinge
676 Huddinge- Upplands Väsby
675 Upplands Väsby- Huddinge
678 Huddinge- Upplands Väsby
691 Upplands Väsby- Tullinge
226 Tullinge- Cst
165 Cst- Södertälje C
652 Södertälje C- Upplands Väsby
671 Upplands Väsby- Huddinge
242 Huddinge- Cst
245 Cst- Huddinge
692 Huddinge- Upplands Väsby
563 Upplands Väsby- Cst
563T Cst- Hagalund

Dom två vagnsätten med Postvagn, som växlar med varandra
Vagnsätt 4087a
Sammansättning: DFo10+ 6 st Bo6 plats för 750 resenärer

209T Hagalund- Cst
209 Cst- Tullinge
210 Tullinge- Cst
215 Cst- Huddinge (tom Postvagn)
216 Huddinge- Cst
216T Cst- Hagalund
181T Hagalund- Cst
181 Cst- Södertälje C
182 Södertälje C- Cst
191 Cst- Södertälje C
Postverket disponerar ej D-avdelningen

Vagnsätt 4087b

279 Södertälje C- Gnesta
666 Gnesta- Upplands Väsby
553 Upplands Väsby- Cst
163 Cst- Södertälje C
166 Södertälje C- Cst
534 Cst- Märsta
667 Märsta- Gnesta
292 Gnesta- Södertälje C
654 Södertälje C- Upplands Väsby
685 Upplands Väsby- Huddinge
268 Huddinge - Cst
268 Cst- Hagalund

Postverket disponerar D-avdelningen i tågen 163-667-292-654

M.V.H Anders.k.

Mycket intressant, tack för den informationen!
Minns att det fanns en bokstavsanmärkning i tidtabellen, som förkunnade att tåget fortsatte till, osv.

Vände verkligen tåg vid Tullinge? Ska det kanske vara Tumba?

/Gunnar

Vände verkligen tåg vid Tullinge? Ska det kanske vara Tumba?

/Gunnar

Tu är Tumba ja, Tack så mycket .

M.V.H Anders.k.

Det var väl inte precis meningen att dessa tre enheter skulle stå för all lokaltrafik, utan snarare en provbeställning inför den större beställningen av det som sedermera blev X1.

Som ett tecken på att det var frågan om prov var att vagnarna från början hade flera olika typer av dörrar. Jag minns två, bladdörrar och vikdörrar, men det kanske fanns fler varianter.

Jag bifogar den enda bild jag har på en Xoa6 i Stockholmstrafiken. Södertälje södra i juni 1967. Kan det vara dags för hälsokontroll av personalen på stationen?

[image]

Eller till och med följdfrågor föranlett av ett svar på en tidigare följdfråga:

Oskar F skrev följande:

Och Arne Hällqvist (Pendeltåg i Stockholmsområdet, 2008, s 98) har svaret:
"Dörrar fanns i ändarna för att kunna användas av tågpersonalen vid gång mellan olika tågenheter. Huruvida dessa dörrar verkligen behövdes rådde det viss osäkerhet om. Vid leveransen saknade dörrarna handtag liksom övergångsskydd och övergångsbryggor."

En anledning till att tågpersonalen skulle ha möjlighet att röra sej mellan enheterna är biljettvisering.

- Men förekom ombordvisering på de lokaltågsträckor kring Stockholm där dessa tågsätt användes?

Tågen rullade i Stockholmstrakten fram till 1970. Jag flyttade till Kallhäll 1965 men jag kan inte minnas att jag någonsin såg dessa vagnar på Kungsängslinjen.

- I vilken trafik användes vagnarna?

Det fanns endast tre exemplar av dessa tågsätt. Jag förmodar att åtminstone i högtrafik räckte det inte till med endast en enhet i ett tåg, utan två sammankopplades. Men då blir ju en "över"...

- Fanns det turer där det även i högtrafik räckte med en X6-enhet?

(Det är möjligt att svaret på alla mina frågor finns i den ovan omtalade boken, som jag inte riktigt förstår varför jag inte köpte när den kom ut... Kanske berodde det på att mitt järnvägsintresse vid just denna tidpunkt mer utövades genom att åka tåg än att läsa om dem?)

funderar
Thomas K Ohlsson

Ett glasklart minne är min ankomst till Stockholm i Oktobet 1963, tittar på Stockholm C och ser ett Xoa6 , en tågtyp jag aldrig sett och ett utrop ”pendeltåg till Tungelsta”. Hade inte hört uttrycket pendeltåg och inte heller Tungelsta.

Eller till och med följdfrågor föranlett av ett svar på en tidigare följdfråga:

Oskar F skrev följande:

Och Arne Hällqvist (Pendeltåg i Stockholmsområdet, 2008, s 98) har svaret:
"Dörrar fanns i ändarna för att kunna användas av tågpersonalen vid gång mellan olika tågenheter. Huruvida dessa dörrar verkligen behövdes rådde det viss osäkerhet om. Vid leveransen saknade dörrarna handtag liksom övergångsskydd och övergångsbryggor."

En anledning till att tågpersonalen skulle ha möjlighet att röra sej mellan enheterna är biljettvisering.

- Men förekom ombordvisering på de lokaltågsträckor kring Stockholm där dessa tågsätt användes?

Tågen rullade i Stockholmstrakten fram till 1970. Jag flyttade till Kallhäll 1965 men jag kan inte minnas att jag någonsin såg dessa vagnar på Kungsängslinjen.

- I vilken trafik användes vagnarna?

Det fanns endast tre exemplar av dessa tågsätt. Jag förmodar att åtminstone i högtrafik räckte det inte till med endast en enhet i ett tåg, utan två sammankopplades. Men då blir ju en "över"...

- Fanns det turer där det även i högtrafik räckte med en X6-enhet?

(Det är möjligt att svaret på alla mina frågor finns i den ovan omtalade boken, som jag inte riktigt förstår varför jag inte köpte när den kom ut... Kanske berodde det på att mitt järnvägsintresse vid just denna tidpunkt mer utövades genom att åka tåg än att läsa om dem?)

funderar
Thomas K Ohlsson

Ett glasklart minne är min ankomst till Stockholm i Oktobet 1963, tittar på Stockholm C och ser ett Xoa6 , en tågtyp jag aldrig sett och ett utrop ”pendeltåg till Tungelsta”. Hade inte hört uttrycket pendeltåg och inte heller Tungelsta.

Någon gång ska vara den första. Commuter train är väl det engelska uttrycket. Oklart om det är passageraren eller tåget som pendlar?!?

Kan det vara både tåget och passagerna som pendlar?
// Håkan

Kan det vara både tåget och passagerna som pendlar?
// Håkan

Tågen pendlade från söder om Cst till norr om Cst och omvänt. Till skillnad mot de flesta lokaltåg som tidigare hade Cst som utgångs- eller slutstation.

Fanns dock röster inom SJ som hävdade att alla tåg var pendeltåg.

Ett glasklart minne är min ankomst till Stockholm i Oktobet 1963, tittar på Stockholm C och ser ett Xoa6 , en tågtyp jag aldrig sett och ett utrop ”pendeltåg till Tungelsta”. Hade inte hört uttrycket pendeltåg och inte heller Tungelsta.

Svårt att tro att Xoa6 gick till Tungelsta 1963. Kan det ha varit Tumba?

/Gunnar

Ett glasklart minne är min ankomst till Stockholm i Oktobet 1963, tittar på Stockholm C och ser ett Xoa6 , en tågtyp jag aldrig sett och ett utrop ”pendeltåg till Tungelsta”. Hade inte hört uttrycket pendeltåg och inte heller Tungelsta.

Svårt att tro att Xoa6 gick till Tungelsta 1963. Kan det ha varit Tumba?

/Gunnar

Absolut inte, Tungelsta var det som ropades ut och inget annat.
Det här var ett glasklart minne av min första dag i storstaden som etsade sig fast.

Ett glasklart minne är min ankomst till Stockholm i Oktobet 1963, tittar på Stockholm C och ser ett Xoa6 , en tågtyp jag aldrig sett och ett utrop ”pendeltåg till Tungelsta”. Hade inte hört uttrycket pendeltåg och inte heller Tungelsta.

Svårt att tro att Xoa6 gick till Tungelsta 1963. Kan det ha varit Tumba?

/Gunnar

Absolut inte, Tungelsta var det som ropades ut och inget annat.
Det här var ett glasklart minne av min första dag i storstaden som etsade sig fast.

Hittade en kommunicka gällande från 31:a maj -64, och då har Tungelsta 8 vändande tågpar M-F, färre på helgerna.

Ett glasklart minne är min ankomst till Stockholm i Oktobet 1963, tittar på Stockholm C och ser ett Xoa6 , en tågtyp jag aldrig sett och ett utrop ”pendeltåg till Tungelsta”. Hade inte hört uttrycket pendeltåg och inte heller Tungelsta.

Svårt att tro att Xoa6 gick till Tungelsta 1963. Kan det ha varit Tumba?

/Gunnar

Absolut inte, Tungelsta var det som ropades ut och inget annat.
Det här var ett glasklart minne av min första dag i storstaden som etsade sig fast.

Hittade en kommunicka gällande från 31:a maj -64, och då har Tungelsta 8 vändande tågpar M-F, färre på helgerna.

Och i 1962 års tidtabell hittar jag ett tåg Stockholm-Tungelsta med avgång 08:40 och jag kom med sovvagnen från Halmstad.
Lite tid för att ställa in väskan och så... det gick från spår 11 eller 12.

Och i 1962 års tidtabell hittar jag ett tåg Stockholm-Tungelsta med avgång 08:40 och jag kom med sovvagnen från Halmstad.
Lite tid för att ställa in väskan och så... det gick från spår 11 eller 12.

Det gick även i oktober 1963 enligt SvK 10/63 men att tåg vände i Tungelsta då vet jag. Det är just att Xoa6 gick dit men det kan vara ett undantag.

/Gunnar

Ett glasklart minne är min ankomst till Stockholm i Oktobet 1963, tittar på Stockholm C och ser ett Xoa6 , en tågtyp jag aldrig sett och ett utrop ”pendeltåg till Tungelsta”. Hade inte hört uttrycket pendeltåg och inte heller Tungelsta.

Svårt att tro att Xoa6 gick till Tungelsta 1963. Kan det ha varit Tumba?

/Gunnar

Men är Lennart P helt säker på att utropet om Tungelsta hörde ihop med det Xoa6-sätt som han just fått syn på?

Ett glasklart minne är min ankomst till Stockholm i Oktobet 1963, tittar på Stockholm C och ser ett Xoa6 , en tågtyp jag aldrig sett och ett utrop ”pendeltåg till Tungelsta”. Hade inte hört uttrycket pendeltåg och inte heller Tungelsta.

Svårt att tro att Xoa6 gick till Tungelsta 1963. Kan det ha varit Tumba?

/Gunnar

Men är Lennart P helt säker på att utropet om Tungelsta hörde ihop med det Xoa6-sätt som han just fått syn på?

Ja det är ”Lennart P” rätt säker på. Det fanns inte så många tåg att ta fel på.

Ett glasklart minne är min ankomst till Stockholm i Oktobet 1963, tittar på Stockholm C och ser ett Xoa6 , en tågtyp jag aldrig sett och ett utrop ”pendeltåg till Tungelsta”. Hade inte hört uttrycket pendeltåg och inte heller Tungelsta.

Svårt att tro att Xoa6 gick till Tungelsta 1963. Kan det ha varit Tumba?

/Gunnar

Men är Lennart P helt säker på att utropet om Tungelsta hörde ihop med det Xoa6-sätt som han just fått syn på?

Ja det är ”Lennart P” rätt säker på. Det fanns inte så många tåg att ta fel på.

Tittar man i grafen från tidtabellen året efter, från 31 maj 1964 som finns på Ekevings hemsida så hittar man följande tåg. Tåg 159X till Södertälje C avgång Stockholm C, Cst, kl.08,35. Tåg 7079 till Tungelsta avgång Cst kl.08,37.
159X är ett Xoa6-tåg enligt det omlopp som Anders K presenterat. Ankom Cst i 160X kl.08,25 enligt samma graf. Multipelkopplat Xoa6-tåg. Delning och vändning på 10 minuter. 7079 är ett loktåg alla trafikeringsdagar enligt grafen.
Tiderna mellan tidtabellen 1963 och 1964 bör väl ha legat rätt så stilla.

Tittar man i grafen från tidtabellen året efter, från 31 maj 1964 som finns på Ekevings hemsida så hittar man följande tåg. Tåg 159X till Södertälje C avgång Stockholm C, Cst, kl.08,35. Tåg 7079 till Tungelsta avgång Cst kl.08,37.
159X är ett Xoa6-tåg enligt det omlopp som Anders K presenterat. Ankom Cst i 160X kl.08,25 enligt samma graf. Multipelkopplat Xoa6-tåg. Delning och vändning på 10 minuter. 7079 är ett loktåg alla trafikeringsdagar enligt grafen.
Tiderna mellan tidtabellen 1963 och 1964 bör väl ha legat rätt så stilla.

Motsvarande tåg enligt SvK 10/63 gällande i oktober 1963:

P159 avg Cst kl 8.35
P709 avg Cst kl 8.40
P160 ank Cst kl 8.24

/Gunnar

Någonstans har jag för mig att jag läst om släktskap mellan X0a6 och PKP EN57. Länken skulle vara ASEA, men jag kommer inte ihåg mer. Någon som vet?

Någonstans har jag för mig att jag läst om släktskap mellan X0a6 och PKP EN57. Länken skulle vara ASEA, men jag kommer inte ihåg mer. Någon som vet?

Båda tillverkades väll vid Kockums i Malmö? Ett nog så stort släktskap som ASEAs medverkan som leverantör av det elektriska.

/Olof

Någonstans har jag för mig att jag läst om släktskap mellan X0a6 och PKP EN57. Länken skulle vara ASEA, men jag kommer inte ihåg mer. Någon som vet?

Båda tillverkades väll vid Kockums i Malmö? Ett nog så stort släktskap som ASEAs medverkan som leverantör av det elektriska.

/Olof

X6 byggdes väl hos ASJ i Arlöv? Eller var har jag fått det från?

Någonstans har jag för mig att jag läst om släktskap mellan X0a6 och PKP EN57. Länken skulle vara ASEA, men jag kommer inte ihåg mer. Någon som vet?

Båda tillverkades väll vid Kockums i Malmö? Ett nog så stort släktskap som ASEAs medverkan som leverantör av det elektriska.

/Olof

X6 byggdes väl hos ASJ i Arlöv? Eller var har jag fått det från?

SLM82 anger ASJA/KVM som tillverkare så vi har nog båda rätt.

SLM82 = Svenska Lok och Motorvagnar 1982
ASJA = ASJ Arlöv
KVM = Kockums Mekaniska Verkstad

/Olof

Jag kan inte polska typbeteckningar. Men visst var väl Asea inblandad i leveranser till Polen några efter kriget (det andra...), de levererade väl motorvagnståg som var snarlika X6, och så levererade de utrustning för banmatning. Här är en mobil likriktarvagn samt en ställverksvagn. Banmatningen var väl 3 kV likström, som skapades med kvicksilverlikriktare.

Detta är Asea-bild 36184, från Aseas bildsamling hos Västmanlands läns museum i Västerås.

[image]

Husen bakom är ju rätt karaktäristiska så dem borde "nån" kanske känna igen? Det kan möjligen vara Ludvika, men jag är osäker på vilka likströms-saker man var inblandade i där. Men det finns bilder på trefastransformatorer som verkar vara fotograferade framför samma lokaler.

Inte omöjligt att det Ludvika, Ludvikaverken gjorde kvicksilverlikriktare. Det är orsaken till att det i Ludvika finnes en av Sveriges mest förorenade sjöar.

Betr likriktaraggegatet från ASEA.
Jag får för mig att den närmsta vagnen i bild är en tidigare tysk kylvagn!
Måtten verkar stämma, löpverken med fjädrar och lagergafflar verkar stämma. Spännstagen under långsidorna stämmer också med foto av en tysk kylvagn jag sett på bild (förmodligen i en av Stefan Carstens böcker; befinner mig utomlands och kan inte kolla just nu). Det ser också ut som om sidoväggarna stämmer. Ställde PKP vagnar till förfogande?
Berra

Betr likriktaraggegatet från ASEA.
Jag får för mig att den närmsta vagnen i bild är en tidigare tysk kylvagn!
Måtten verkar stämma, löpverken med fjädrar och lagergafflar verkar stämma. Spännstagen under långsidorna stämmer också med foto av en tysk kylvagn jag sett på bild (förmodligen i en av Stefan Carstens böcker; befinner mig utomlands och kan inte kolla just nu). Det ser också ut som om sidoväggarna stämmer. Ställde PKP vagnar till förfogande?
Berra

Hej, det var ju bra reflektion. Men det går inte att spåra något via Aseas arkiv (jag har försökt komma åt handlingar där i andra sammanhang, men de ansvariga ringer inte upp, svar inte på mail) så det är en återvändsgränd, vilket är tråkigt.
Vagnen har ju "en annan stil" så dina tankar på ursprung är ju fullt möjliga. Hade det varit en ren svensk produkt borde den ju sett ut mera som en svensk stations- eller ställverksvagn.
Kommer du på var det sett bild så återkom gärna, jag har en del av Carstens böcker (men långt ifrån alla).

Jag flyger hem den 27/11. Jag kommer att rusa till bokhyllan det första jag gör!
Berra

Polska E92, senare kallade EW54 byggdes av ASJ i Linköping och delvis Kockums. Elutrustningen har jag för mig var engelsk, eller om ASEA tog tekniken därifrån på licens kanske. PKP hade likström 3kV i kontaktledningen. Tågen kunde inte köras för egen maskin i Linköping, men drogs av något lok. Här är i alla fall ett par bilder som kommer från Nybergska samlingen / Järnvägsmuseum.De är tagna på Östra Centralbanan, nuvarande Stångådalsbanan.
Jag hade faktiskt nöjet att åka med ett av dessa tåg i Warszawa 1968. De var ännu inredda med träbänkar. Färgsättningen var gult och blått.

[image]
[image]