1244 ton stål (Byggnad)
Gick det åt för att bygga nya Forsmobron.
Till den gamla Forsmobron gick det åt 626 ton stål.
Men vilken är/var Sveriges största/tyngsta järnvägsbro i stål ?
Axeltryck
Vilket axeltryck var tillåtet på:
1.Gamla Forsmobron ? (räls av 1878 års modell ?)
2.Nya Forsmobron ? Räls av vilken modell ?
Hur provbelastades de båda broarna ?
Framförande av lok litt L på Forsmobron
Vilket axeltryck var tillåtet på:
1.Gamla Forsmobron ? (räls av 1878 års modell ?)
2.Nya Forsmobron ? Räls av vilken modell ?Hur provbelastades de båda broarna ?
En uppfattning om hur det var då L-loken var nya. Två år senare kom litt E som persontågslok på Stambanan med axellasten 12,5 ton.
![[image]](https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/bro/Forsmo/.highres/1.jpg?width=1920&height=1080&fit=bounds)
![[image]](https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/bro/Forsmo/.highres/2.jpg?width=1920&height=1080&fit=bounds)
Riksgränsbanan först med 20-ton
Riksgränsbanan var förmodligen den första bana i Sverige där broarna konstruerades för 20-tons axeltryck.
Riksgränsbanan först med 20-ton
Riksgränsbanan var förmodligen den första bana i Sverige där broarna konstruerades för 20-tons axeltryck.
![[image]](https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/bana/.highres/035.jpg?width=1920&height=1080&fit=bounds)
Men av någon anledning byggdes lok och vagnar med lägre axellast.
Riksgränsbanan först med 20-ton
Riksgränsbanan var förmodligen den första bana i Sverige där broarna konstruerades för 20-tons axeltryck.
Men av någon anledning byggdes lok och vagnar med lägre axellast.
Så gör vi fortfarande, broar konstrueras numera i de flesta fall för STAX 25, på Malmbanan STAX 35, trots att banan i övrigt tillåter mindre och trafikeringen normalt är ännu lägre.
Förklaringen är den mycket enkla att man vill slippa att bli tvungen att byta broarna den dag man vill höja STAX.
Riksgränsbanan först med 20-ton
Riksgränsbanan var förmodligen den första bana i Sverige där broarna konstruerades för 20-tons axeltryck.
Men av någon anledning byggdes lok och vagnar med lägre axellast.
Så gör vi fortfarande, broar konstrueras numera i de flesta fall för STAX 25, på Malmbanan STAX 35, trots att banan i övrigt tillåter mindre och trafikeringen normalt är ännu lägre.Förklaringen är den mycket enkla att man vill slippa att bli tvungen att byta broarna den dag man vill höja STAX.
Men Malmbanan i övrigt var byggd att tåla STAX 20.
Riksgränsbanan först med 20-ton
Riksgränsbanan var förmodligen den första bana i Sverige där broarna konstruerades för 20-tons axeltryck.
Men av någon anledning byggdes lok och vagnar med lägre axellast.
Så gör vi fortfarande, broar konstrueras numera i de flesta fall för STAX 25, på Malmbanan STAX 35, trots att banan i övrigt tillåter mindre och trafikeringen normalt är ännu lägre.Förklaringen är den mycket enkla att man vill slippa att bli tvungen att byta broarna den dag man vill höja STAX.
Men Malmbanan i övrigt var byggd att tåla STAX 20.
Så är det även idag. Det finns ett antal banor som tål 25 ton, men enligt linjeboken är STAX 22,5 ton. STAX 25 körs endast som specialtransporter.
På delar av Malmbanan är banan godkänd för 35 tons axellast, men man kör ändå bara 32,5 ton.
Beräkning från 1911 inför elektrifieringen
Riksgränsbanan var förmodligen den första bana i Sverige där broarna konstruerades för 20-tons axeltryck.
Men av någon anledning byggdes lok och vagnar med lägre axellast.
Så gör vi fortfarande, broar konstrueras numera i de flesta fall för STAX 25, på Malmbanan STAX 35, trots att banan i övrigt tillåter mindre och trafikeringen normalt är ännu lägre.Förklaringen är den mycket enkla att man vill slippa att bli tvungen att byta broarna den dag man vill höja STAX.
Men Malmbanan i övrigt var byggd att tåla STAX 20.
Så är det även idag. Det finns ett antal banor som tål 25 ton, men enligt linjeboken är STAX 22,5 ton. STAX 25 körs endast som specialtransporter.På delar av Malmbanan är banan godkänd för 35 tons axellast, men man kör ändå bara 32,5 ton.
![[image]](https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/el/Ebr/440/.highres/Ebr440-1.jpg)
![[image]](https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/el/Ebr/440/.highres/Ebr440-2.jpg)
När det gäller Malmbanan finns många exempel på försuttna möjligheter.
Inte utnyttjat banans bärförmåga, inte infört centralkoppel vid elektrifieringen trots att LKAB föreslog det samt inte samtidigt infört boggimalmvagnar. Korta treaxliga vagnar är f ö de minst lämpliga att förse med centralkoppel.
Beräkning från 1911 inför elektrifieringen
Riksgränsbanan var förmodligen den första bana i Sverige där broarna konstruerades för 20-tons axeltryck.
Men av någon anledning byggdes lok och vagnar med lägre axellast.
Så gör vi fortfarande, broar konstrueras numera i de flesta fall för STAX 25, på Malmbanan STAX 35, trots att banan i övrigt tillåter mindre och trafikeringen normalt är ännu lägre.Förklaringen är den mycket enkla att man vill slippa att bli tvungen att byta broarna den dag man vill höja STAX.
Men Malmbanan i övrigt var byggd att tåla STAX 20.
Så är det även idag. Det finns ett antal banor som tål 25 ton, men enligt linjeboken är STAX 22,5 ton. STAX 25 körs endast som specialtransporter.På delar av Malmbanan är banan godkänd för 35 tons axellast, men man kör ändå bara 32,5 ton.
När det gäller Malmbanan finns många exempel på försuttna möjligheter.
Inte utnyttjat banans bärförmåga, inte infört centralkoppel vid elektrifieringen trots att LKAB föreslog det samt inte samtidigt infört boggimalmvagnar. Korta treaxliga vagnar är f ö de minst lämpliga att förse med centralkoppel.
Suck! Jag tvingas än idag förklara att även om spåret är godkänt för 32,5 eller 35 tons axellast väljer man att begränsa till 30 ton för att inte drabbas av oproportionerligt stora underhållskostnader. När man sedan rustat upp de mest underhållskrävande sträckorna kan man äntligen höja STAX.
Beräkning från 1911 inför.... Tvång eller frivillighet?
Suck! Jag tvingas än idag förklara att även om spåret är godkänt för 32,5 eller 35 tons axellast väljer man att begränsa till 30 ton för att inte drabbas av oproportionerligt stora underhållskostnader. När man sedan rustat upp de mest underhållskrävande sträckorna kan man äntligen höja STAX.
Jag kan lugna dig med att det finns inget tvång att förklara något på Järnvägshistoriskt Forum. Det är faktiskt helt frivilligt att skriva här, så du kan slappna av och se det som en hobby! 
Beräkning från 1911 inför.... Tvång eller frivillighet?
Suck! Jag tvingas än idag förklara att även om spåret är godkänt för 32,5 eller 35 tons axellast väljer man att begränsa till 30 ton för att inte drabbas av oproportionerligt stora underhållskostnader. När man sedan rustat upp de mest underhållskrävande sträckorna kan man äntligen höja STAX.
Jag kan lugna dig med att det finns inget tvång att förklara något på Järnvägshistoriskt Forum. Det är faktiskt helt frivilligt att skriva här, så du kan slappna av och se det som en hobby!
Tvånget avsåg min yrkesmässiga verksamhet. Det finns anställda på Trafikverket som inte begriper att man inte kör med den axellast som spåret av Transportstyrelsen är godkänt för.
Beräkning från 1911 inför.... Tvång eller frivillighet?
Suck! Jag tvingas än idag förklara att även om spåret är godkänt för 32,5 eller 35 tons axellast väljer man att begränsa till 30 ton för att inte drabbas av oproportionerligt stora underhållskostnader. När man sedan rustat upp de mest underhållskrävande sträckorna kan man äntligen höja STAX.
Jag kan lugna dig med att det finns inget tvång att förklara något på Järnvägshistoriskt Forum. Det är faktiskt helt frivilligt att skriva här, så du kan slappna av och se det som en hobby!
Tvånget avsåg min yrkesmässiga verksamhet. Det finns anställda på Trafikverket som inte begriper att man inte kör med den axellast som spåret av Transportstyrelsen är godkänt för.
Aha. Ja, arbete är ett elände som skapar en hel del frustration och tar tid från Järnvägshistoriskt Forum och annat viktigt. 
Beräkning från 1911 inför elektrifieringen
Riksgränsbanan var förmodligen den första bana i Sverige där broarna konstruerades för 20-tons axeltryck.
Men av någon anledning byggdes lok och vagnar med lägre axellast.
Så gör vi fortfarande, broar konstrueras numera i de flesta fall för STAX 25, på Malmbanan STAX 35, trots att banan i övrigt tillåter mindre och trafikeringen normalt är ännu lägre.Förklaringen är den mycket enkla att man vill slippa att bli tvungen att byta broarna den dag man vill höja STAX.
Men Malmbanan i övrigt var byggd att tåla STAX 20.
Så är det även idag. Det finns ett antal banor som tål 25 ton, men enligt linjeboken är STAX 22,5 ton. STAX 25 körs endast som specialtransporter.På delar av Malmbanan är banan godkänd för 35 tons axellast, men man kör ändå bara 32,5 ton.
När det gäller Malmbanan finns många exempel på försuttna möjligheter.
Inte utnyttjat banans bärförmåga, inte infört centralkoppel vid elektrifieringen trots att LKAB föreslog det samt inte samtidigt infört boggimalmvagnar. Korta treaxliga vagnar är f ö de minst lämpliga att förse med centralkoppel.
Det 'antages' en väldig massa i den redovisade beräkningen... Dessutom verkar såväl 'D' som 'd' användas för att beteckna samma storhet. Jag skulle nog ge betyget 'underkänt' om detta vore en tentamensuppgift!
Kan någon här finnandes baningenjör förklara vad 'gruskoeffesienten' är för något?
vänligen
Thomas K Ohlsson
