Lokhaveri i Vallentuna 1966, 3 bilder - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Den 28/5 1966 blev det fel på loket (Bdp 3252) i tåget från Stockholm Ö mot Rimbo, ett lok (Bdp 3254) kom efter ett tag och drog tåget mot Rimbo. Många resenärer klev av tåget för att ta sej vidare på annat sätt, men Björn och Yngve inväntade i stället för att se hur det skulle lösas.
OBS! Inlägget ändrat kl.8,20

[image]

Den 28/5 1966 blev det fel på loket (Bdp 3252) i tåget från Stockholm Ö mot Rimbo, ett lok (Bdp 3254) kom efter ett tag och drog tåget mot Rimbo. Många resenärer klev av tåget för att ta sej vidare på annat sätt, men Björn och Yngve inväntade i stället för att se hur det skulle lösas.
OBS! Inlägget ändrat kl.8,20

Det förefaller vara ett lokaltåg som ankommit på spår 3 och vars motorvagn (en Xoa7p) gör rundgång via spår 2. En fråga: vet du om hjälploket kom som extratåg eller kopplat i lokaltåget?

Det förefaller vara ett lokaltåg som ankommit på spår 3 och vars motorvagn (en Xoa7p) gör rundgång via spår 2. En fråga: vet du om hjälploket kom som extratåg eller kopplat i lokaltåget?

Det torde vara det stora rusningståget till Rimbo 718 med avgång från Vallentuna 17.44. Lokaltåget som vänder bör vara tåg 536 som ankom Vallentuna först klockan 19.17. Innan dess passerade norrut 530 och 534 till Lindholmen.
/tell

Det förefaller vara ett lokaltåg som ankommit på spår 3 och vars motorvagn (en Xoa7p) gör rundgång via spår 2. En fråga: vet du om hjälploket kom som extratåg eller kopplat i lokaltåget?

Det torde vara det stora rusningståget till Rimbo 718 med avgång från Vallentuna 17.44. Lokaltåget som vänder bör vara tåg 536 som ankom Vallentuna först klockan 19.17. Innan dess passerade norrut 530 och 534 till Lindholmen.
/tell

Vad hände med tågsättet i Rimbo: gick hela eller delar vidare till Norrtälje? Jag antar kursvagnar till Hallstavik och Uppsala hade upphört då?

Det förefaller vara ett lokaltåg som ankommit på spår 3 och vars motorvagn (en Xoa7p) gör rundgång via spår 2. En fråga: vet du om hjälploket kom som extratåg eller kopplat i lokaltåget?

Det torde vara det stora rusningståget till Rimbo 718 med avgång från Vallentuna 17.44. Lokaltåget som vänder bör vara tåg 536 som ankom Vallentuna först klockan 19.17. Innan dess passerade norrut 530 och 534 till Lindholmen.
/tell

Vad hände med tågsättet i Rimbo: gick hela eller delar vidare till Norrtälje? Jag antar kursvagnar till Hallstavik och Uppsala hade upphört då?

Tåg 720Y som gick från Östra 3 minuter före 718 gick vidare till Norrtälje. Anslutning mot Hallstavik var i tåg 740Y.
718s tågsätt gick från Rimbo dagen efter kl 6.25 utan några anslutningar från andra banor.
Första tåg från Norrtälje var 701Y och det gick 8.10 alla dagar och var inne i Stockholm 9.50. Tåget fanns kvar när jag började 1974. Jag har för mig att det var det som gjorde alla uppehåll t.o.m. Stocksund och alltid var smockfullt i de två vagnarna, motor och släp.
/tell

Det förefaller vara ett lokaltåg som ankommit på spår 3 och vars motorvagn (en Xoa7p) gör rundgång via spår 2. En fråga: vet du om hjälploket kom som extratåg eller kopplat i lokaltåget?

Det torde vara det stora rusningståget till Rimbo 718 med avgång från Vallentuna 17.44. Lokaltåget som vänder bör vara tåg 536 som ankom Vallentuna först klockan 19.17. Innan dess passerade norrut 530 och 534 till Lindholmen.
/tell

Vad hände med tågsättet i Rimbo: gick hela eller delar vidare till Norrtälje? Jag antar kursvagnar till Hallstavik och Uppsala hade upphört då?

Tåg 720Y som gick från Östra 3 minuter före 718 gick vidare till Norrtälje. Anslutning mot Hallstavik var i tåg 740Y.
718s tågsätt gick från Rimbo dagen efter kl 6.25 utan några anslutningar från andra banor.
Första tåg från Norrtälje var 701Y och det gick 8.10 alla dagar och var inne i Stockholm 9.50. Tåget fanns kvar när jag började 1974. Jag har för mig att det var det som gjorde alla uppehåll t.o.m. Stocksund och alltid var smockfullt i de två vagnarna, motor och släp.
/tell

Jag tror snarare det havererade tåget var tåg 702 Öst-Nt. Detta med tanke på att fotografen åkte vidare mot Hallstavik enligt annat inlägg, samt att det finns bild från den försenade ankomsten med rälsbuss till Hallstavik där klockan verkar visa runt 11.
/Andreas

Tåg 720Y som gick från Östra 3 minuter före 718 gick vidare till Norrtälje. Anslutning mot Hallstavik var i tåg 740Y.
718s tågsätt gick från Rimbo dagen efter kl 6.25 utan några anslutningar från andra banor.
Första tåg från Norrtälje var 701Y och det gick 8.10 alla dagar och var inne i Stockholm 9.50. Tåget fanns kvar när jag började 1974. Jag har för mig att det var det som gjorde alla uppehåll t.o.m. Stocksund och alltid var smockfullt i de två vagnarna, motor och släp.
/tell

Jag tror snarare det havererade tåget var tåg 702 Öst-Nt. Detta med tanke på att fotografen åkte vidare mot Hallstavik enligt annat inlägg, samt att det finns bild från den försenade ankomsten med rälsbuss till Hallstavik där klockan verkar visa runt 11.
/Andreas

Jag får väl hålla med om detta. Jag kollade aldrig veckodag denna gången. Men ett så stort morgontåg en lördag som var jobbdag på den tiden. Nu var det pingst och tittar jag i min kalender från året står det att vi hade lördagsschema på torsdagen och lov fredag, lördag, söndag och måndag.

702 har kört sönder och tåget som gör rundgång är det enda "loktåget" som vänder i Vallentun dagtid en lördag 506/513. Klockan är alltså strax efter 9 när bilderna togs. En timme och tio minuter efter 702 avgångstid.
/tell

Vet du vad det var för typ av lokskada?

Vet du vad det var för typ av lokskada?

Jag var 13 år då och knappt inne i järnvägsvärlden.
/tell

Ja det förstår jag, tänkte bara om du kanske hade fått reda på det senare.
Mvh Stefan

702 har kört sönder och tåget som gör rundgång är det enda "loktåget" som vänder i Vallentun dagtid en lördag 506/513. Klockan är alltså strax efter 9 när bilderna togs. En timme och tio minuter efter 702 avgångstid.
/tell

Tack för svar! Det stämmer precis, min bror har hittat anteckningar i en annan bok än den för bilder. Tåget avgick från Vallentuna 9.06 och ankom Rimbo 9.51. Tåget mot Hallstavik avgick 10.04 från Rimbo. Hälsar Ulf o Björn.

Det förefaller vara ett lokaltåg som ankommit på spår 3 och vars motorvagn (en Xoa7p) gör rundgång via spår 2. En fråga: vet du om hjälploket kom som extratåg eller kopplat i lokaltåget?

Det torde vara det stora rusningståget till Rimbo 718 med avgång från Vallentuna 17.44.

Lok, resgods och 9 vagnar är ju ganska långt tåg. Då gick det ändå ett Y-tåg strax före.
/tell

Är det bara jag som tycker att det ser ut att stå en YBo5p längst bort, bakom loktåget?

Är det bara jag som tycker att det ser ut att stå en YBo5p längst bort, bakom loktåget?

Ja. En y-be-nolla hade väl varit lägre än en passvagn så då hade vi inte sett en obruten taklinje?

Jag tror att det är en helt vanlig passvagn möjligen en som fortfarande är rödbrun. Å andra sidan kan det lika gärna vara en gulaktig fläck bortom vagnen som förvirrar och/eller pixligheten som lurar ögat. Ulf kanske kan kolla på originalfotot om det går att avgöra saken där?

Hej
Jag har en fråga eller två angående RBs elektriska lokomotivet.
När jag har lånat Svenska Ellok på bibblan men där står inget direkt om dessa vad jag kan erinra mig.
Men hittar dem, var de driftsäkra? Hur var gångegenskaper etc , de verkar lite bortglömda om man säger så
Mvh Henrik

Hej
Jag har en fråga eller två angående RBs elektriska lokomotivet.
När jag har lånat Svenska Ellok på bibblan men där står inget direkt om dessa vad jag kan erinra mig.
Men hittar dem, var de driftsäkra? Hur var gångegenskaper etc , de verkar lite bortglömda om man säger så
Mvh Henrik

Likströmsbanorna behandlas lite styvmoderligt men det finns ett avsnitt om SRJ med ett foto på lok 52 (senare SJ Bbp 3252) och en ritning på lok 51 av samma typ. men i övrigt är det ju tydligt att författarnas intresse låg på växelströmsloken som dominerar boken.

Jodå, de fyra "storloken" från ASEA hade gott rykte för tillförlitlighet och särskilt som det enda som fungerade under svåra vintrar. Som jag minns det hade de hyggliga gångegenskaper men var något mer slängiga i sidled än de längre motorvagnarna. Thomas Tell som körde dem kanske vill komplettera?

Det femte storloket, Siemensloket (SRJ 53 = SJ Bcp 3253 "Hitler") hade däremot ett dåligt rykte som otillförlitligt men det krockade med en lastbil redan 1971 och skrotades något år senare utan att ha reparerats.

De fyra kvarvarande storloken hängde med fram till sommaren 1993 även om de sista tiden bara delade på två tågpar, ett eftermiddagståg som övernattade i Lindholmen och återvände i morgonrusningen och ett motsvarande tågpar till Österskär. Eftermiddagståget till Österskär skildras i den här filmen.

Hej Leif
Stort tack för svar, då kanske dessa linjer var lite som BAJs Bg lok då, som lär ha varit lite slingra av sig på rak sträcka
Om man nu skall jämföra dessa med andra
Mvh Henrik

Hej Leif
Stort tack för svar, då kanske dessa linjer var lite som BAJs Bg lok då, som lär ha varit lite slingra av sig på rak sträcka
Om man nu skall jämföra dessa med andra
Mvh Henrik

Nja, jag har uppfattat det som GBJ-loken var obehagligt slingriga, Bs-loken förmodligen värre än Bg-looken eftersom de gick fortare. Jag upplevde inte SRJ-loken som obehagliga men lite "oroligare" än de längre motorvagnarna.

Men jag åkte ju på loken bara vid några enstaka tillfällen, så minnet kan lura mig. Någon som körde dem som har minns bättre?

Stort tack, kul med lite sådan här fakta
Mvh Henrik

Jag upplevde inte SRJ-loken som obehagliga men lite "oroligare" än de längre motorvagnarna.

Jag instämmer helt i ovannämnda beskrivning. Jag var inte förare på RB men kom ändå i flera sammanhang att åka på loken.

De stora motorvagnarna (X7p) på RB gick stadigt i spåret, säkert bland annat tack vare de långa axelavstånden. Låg spåret osedvanligt illa så märktes det ju dock även i motorvagnarna. X9p var ett kapitel för sig, de gick iofs stadigt utan att kasta i spåret, men de var ju så förbannat hårt avfjädrade så de slog i skarvarna mer eller mindre hela tiden.

"Storloken" litt Bbp och Bdp (vi som jobbade använde sällan litterabeteckningarna) hade väl (?) löpverk mm som i mycket var lika litt X7p? Loken var ju däremot kortare vilket säkert låg bakom den något oroligare gången.

Jag fick då och då tillfälle att åka på brunlok av allehanda slag på stora järnvägen, och vill nog påstå att bortsett från Ma och Mg gick alla övriga sämre i spår än Roslagsbanans motorvagnar och storlok. Orangeloken (Ra och Rc) gick/går ju också förnämligt i spåret. Numera är väl dessutom stora firmans spår avsevärt bättre än det dåvarande på både breda och smala spårvidden? Eller...?

Motorvagnen är 46 eller 47 då den har vågig regnvattenlist och hörnfönster. Motorvagn 48 hade också vågig regnvattenlist med saknade hörnfönster fram till november 1978. 46 och 47 fick hörnfönster mycket tidigare, 46 så tidigt som 1959.
/tell

Oj så trevligt det såg ut på den tiden, sand under rälsen istf den grå trista makadam som är nuförtiden. Och Staketfritt längs banan :-) <3

Den 28/5 1966 blev det fel på loket (Bdp 3252) i tåget från Stockholm Ö mot Rimbo, ett lok (Bdp 3254) kom efter ett tag och drog tåget mot Rimbo. Många resenärer klev av tåget för att ta sej vidare på annat sätt, men Björn och Yngve inväntade i stället för att se hur det skulle lösas.
OBS! Inlägget ändrat kl.8,20

Händelsen har också diskuterats för ca 5 år sedan i forumet, då utifrån ett par andra bilder - länk till inlägg i tråd där också efterföljande inlägg berör detta.

Den 28/5 1966 blev det fel på loket (Bdp 3252) i tåget från Stockholm Ö mot Rimbo, ett lok (Bdp 3254) kom efter ett tag och drog tåget mot Rimbo. Många resenärer klev av tåget för att ta sej vidare på annat sätt, men Björn och Yngve inväntade i stället för att se hur det skulle lösas.
OBS! Inlägget ändrat kl.8,20

Händelsen har också diskuterats för ca 5 år sedan i forumet, då utifrån ett par andra bilder - länk till inlägg i tråd där också efterföljande inlägg berör detta.

Tack för alla svar! och tack för länk till inlägget med min brors bilder, jag har letat efter det, men inte lyckats hitta det.

Jag har nu talat med min bror som har talat med Yngve om de kan minnas något om händelsen.
28 maj var en lördag och pingstafton då många var på väg till släkt och vänner i Roslagen.
Vad de minns är att hjälploket kom ensamt söderifrån och att tåget blev en knapp timme försenat.
De minns också kom det ersättningsbussar ganska snabbt som de inte utnyttjade.
De skulle åka vidare till Hallstavik från Rimbo, där motorvagnen inväntade tåget.
Några tågnummer finns inte antecknade.

Här följer 2 bilder från Hallstavik som är tagna efter ankomsten dit på pingstsaftonen den 28/5.

[image]

Den 28/5 1966 blev det fel på loket (Bdp 3252) i tåget från Stockholm Ö mot Rimbo, ett lok (Bdp 3254) kom efter ett tag och drog tåget mot Rimbo. Många resenärer klev av tåget för att ta sej vidare på annat sätt, men Björn och Yngve inväntade i stället för att se hur det skulle lösas.
OBS! Inlägget ändrat kl.8,20

Händelsen har också diskuterats för ca 5 år sedan i forumet, då utifrån ett par andra bilder - länk till inlägg i tråd där också efterföljande inlägg berör detta.

Tack för alla svar! och tack för länk till inlägget med min brors bilder, jag har letat efter det, men inte lyckats hitta det.

Jag har nu talat med min bror som har talat med Yngve om de kan minnas något om händelsen.
28 maj var en lördag och pingstafton då många var på väg till släkt och vänner i Roslagen.
Vad de minns är att hjälploket kom ensamt söderifrån och att tåget blev en knapp timme försenat.
De minns också kom det ersättningsbussar ganska snabbt som de inte utnyttjade.
De skulle åka vidare till Hallstavik från Rimbo, där motorvagnen inväntade tåget.
Några tågnummer finns inte antecknade.

Här följer 2 bilder från Hallstavik som är tagna efter ankomsten dit på pingstsaftonen den 28/5.

Tack för fina bilder! Intressant att rälsbusståget också verkar förstärkt för de gick normalt med två vagnar. Jag tror det är tågsättet från tåg 742 vi ser i Hallstavik med ordinarie ankomsttid 9.42 med tanke på att klockan på stationshuset verkar vara runt 11.

Bilden av loket visar en intressant märkning på buffertbalkens yttersidor. Just denna kan jag inte erinra mig sett tidigare, vad betyder den och hur vanlig var den vid Roslagsbanan?

Ola Ahlström
Malmö

Bilden av loket visar en intressant märkning på buffertbalkens yttersidor. Just denna kan jag inte erinra mig sett tidigare, vad betyder den och hur vanlig var den vid Roslagsbanan?

Ola Ahlström
Malmö

Kan det möjligen vara för att ge växlingspersonalen en chans att upptäcka loken på bangården under mörkläggningen, motsvarande "krigsmålningen" som förekom på spårvagnar i Stockholm?

/spekulerar
Leif

Kan det möjligen vara för att ge växlingspersonalen en chans att upptäcka loken på bangården under mörkläggningen, motsvarande "krigsmålningen" som förekom på spårvagnar i Stockholm?

/spekulerar
Leif

Denna har något liknande.

Bilden av loket visar en intressant märkning på buffertbalkens yttersidor. Just denna kan jag inte erinra mig sett tidigare, vad betyder den och hur vanlig var den vid Roslagsbanan?

Ola Ahlström
Malmö

Kan det möjligen vara för att ge växlingspersonalen en chans att upptäcka loken på bangården under mörkläggningen, motsvarande "krigsmålningen" som förekom på spårvagnar i Stockholm?

/spekulerar
Leif

Nja, tror du inte att loket hade hunnit målas om minst en gång mellan 1945 och 1966?

Bilden av loket visar en intressant märkning på buffertbalkens yttersidor. Just denna kan jag inte erinra mig sett tidigare, vad betyder den och hur vanlig var den vid Roslagsbanan?

Ola Ahlström
Malmö

Kan det möjligen vara för att ge växlingspersonalen en chans att upptäcka loken på bangården under mörkläggningen, motsvarande "krigsmålningen" som förekom på spårvagnar i Stockholm?

/spekulerar
Leif

Nja, tror du inte att loket hade hunnit målas om minst en gång mellan 1945 och 1966?

När jag tittar igenom mina ihopsamlade bilder på datorn konstaterar jag att det verkar som att märkningen kom i början av 1960-talet. Lok 50 hade linjer 1961 men inte 1959 är ett exempel. Alla lok fick inte linjer men på de som hade verkar de ha försvunnit när loken blev gröna.
/tell

Mums, stort tack.
3252 var väl en Bbp..?

Mums, stort tack.
3252 var väl en Bbp..?

Det stämmer, å andra sidan var det vid de laget knappt någon skillnad på en Bbp och en Bdp. (Vid leverans var Bbp tvåspänningslok (750V/1500V) medan Bdp var rena 1500 V-lok. Å andra sidan hade de inga littera vid leverans utan fick såna först senare, när jag skulle tro att tvåspänningsutrustningen redan var demonterad.

PS Någon kommer snart att tala om hur man såg skillnad på Bbp och Bdp genom att titta på sandpåfyllningsluckorna.

Mums, stort tack.
3252 var väl en Bbp..?

Det stämmer, å andra sidan var det vid de laget knappt någon skillnad på en Bbp och en Bdp. (Vid leverans var Bbp tvåspänningslok (750V/1500V) medan Bdp var rena 1500 V-lok. Å andra sidan hade de inga littera vid leverans utan fick såna först senare, när jag skulle tro att tvåspänningsutrustningen redan var demonterad.

PS Någon kommer snart att tala om hur man såg skillnad på Bbp och Bdp genom att titta på sandpåfyllningsluckorna.

Ah, det var alltså det som var skillnaden. Hade alldeles glömt spänningshöjningen. Var det -46 som 750 försvann..?

Mums, stort tack.
3252 var väl en Bbp..?

Det stämmer, å andra sidan var det vid de laget knappt någon skillnad på en Bbp och en Bdp. (Vid leverans var Bbp tvåspänningslok (750V/1500V) medan Bdp var rena 1500 V-lok. Å andra sidan hade de inga littera vid leverans utan fick såna först senare, när jag skulle tro att tvåspänningsutrustningen redan var demonterad.

PS Någon kommer snart att tala om hur man såg skillnad på Bbp och Bdp genom att titta på sandpåfyllningsluckorna.

Ah, det var alltså det som var skillnaden. Hade alldeles glömt spänningshöjningen. Var det -46 som 750 försvann..?

Ja, 2 juni 1946. Och som av en ren slump levererades samma år två lok och åtta motorvagnar, som senare fick SJ littera Bdp resp Xoa7p. Dessa ersatte de nio "rävarna" (senare Xoa4p) på Österskär- och Rimbolinjerna så att rävarna i sin tur kunde ersätta de äldre Djursholmsmotorvagnarna. Bara de fem modernaste Djursholmsmotorvagnarna (senare Xoa2p och Xoa3p) byggdes om från 750V till 1500V. Man kan undra om några av dem byggdes om före 2 juni och några efter, eller om alla byggdes om under sommaren.

Jag är inte så säker på att det var den avgörande, skillnaden. När loken littrerades hade spänningsväxlingsutrustningen på Bbp varit demonterad i 15 år. Knappast ett skäl för eget littera; i samma veva fick SRJ Motalavagn samma littera som Nohabvagnarna: Xo5p trots ganska stora skillnader.

Jag är inte så säker på att det var den avgörande, skillnaden. När loken littrerades hade spänningsväxlingsutrustningen på Bbp varit demonterad i 15 år. Knappast ett skäl för eget littera; i samma veva fick SRJ Motalavagn samma littera som Nohabvagnarna: Xo5p trots ganska stora skillnader.

Säker är inte heller jag: min teori går ut på att den SJ-tjänsteman som fick i uppgift att litterera SRJ-fordonen aldrig såg fordonen på riktigt utan utgick från något slags dokumentation. Jag föreställer mig då att det fanns någon skillnad som vederbörande tog fasta på, och då har jag inte lyckats hitta på något bättre än att ritningssatserna fortfarande skiljde betydligt. Men den kan naturligtvis vara så enkelt som att olika årtal samt att lok 53, som verkligen var annorlunda, hade slunkit in emellan både i årtal och nummerordning.

Vad tror du var den avgörande skillnaden?

Tyvärr kan jag inte loken alls tekniskt, så jag har ingen bättre gissning än du om varför de fick olika littera.

Mums, stort tack.
3252 var väl en Bbp..?

Det stämmer, å andra sidan var det vid de laget knappt någon skillnad på en Bbp och en Bdp. (Vid leverans var Bbp tvåspänningslok (750V/1500V) medan Bdp var rena 1500 V-lok. Å andra sidan hade de inga littera vid leverans utan fick såna först senare, när jag skulle tro att tvåspänningsutrustningen redan var demonterad.

PS Någon kommer snart att tala om hur man såg skillnad på Bbp och Bdp genom att titta på sandpåfyllningsluckorna.

Förvisso hade väl 54 och 55 (Bdp) dubbla kompressorer också?

Mums, stort tack.
3252 var väl en Bbp..?

Det stämmer, å andra sidan var det vid de laget knappt någon skillnad på en Bbp och en Bdp. (Vid leverans var Bbp tvåspänningslok (750V/1500V) medan Bdp var rena 1500 V-lok. Å andra sidan hade de inga littera vid leverans utan fick såna först senare, när jag skulle tro att tvåspänningsutrustningen redan var demonterad.

PS Någon kommer snart att tala om hur man såg skillnad på Bbp och Bdp genom att titta på sandpåfyllningsluckorna.

Förvisso hade väl 54 och 55 (Bdp) dubbla kompressorer också?

Alla hade dubbla kompressorer vid leverans men på slutet var det som du skriver.
/tell

Mums, stort tack.
3252 var väl en Bbp..?

Det stämmer, å andra sidan var det vid de laget knappt någon skillnad på en Bbp och en Bdp. (Vid leverans var Bbp tvåspänningslok (750V/1500V) medan Bdp var rena 1500 V-lok. Å andra sidan hade de inga littera vid leverans utan fick såna först senare, när jag skulle tro att tvåspänningsutrustningen redan var demonterad.

PS Någon kommer snart att tala om hur man såg skillnad på Bbp och Bdp genom att titta på sandpåfyllningsluckorna.

Förvisso hade väl 54 och 55 (Bdp) dubbla kompressorer också?

Alla hade dubbla kompressorer vid leverans men på slutet var det som du skriver.
/tell

Var demontering av kompressor kopplad till godstrafikens upphörande söder om Rimbo?

Inget svar på detta men ett minne från förr . Var inte 3251 märkt Bdp på SJ skyltarna ?

mvh Rolf Berg

Den som vill fördjupa sig kan ju jämföra med den grafiska tidtabellen för 1964, dvs två år tidigare.

https://ekeving.se/hi/SJdok/graf164/6_7.pdf