Ståltråd vs vajer i mek. ställverk (Signaler/säkerhet)

av Anders_W @, lördag, november 20, 2021, 14:08 (270 dagar sedan)

Enligt de gamla skrifterna kunde man på "raksträckor" använda grov ståltråd istället för vajer i de linor som gick från mekaniska ställverk ut till signaler, växlar etc., vilket tvingar fram skarvning mellan vajer och ståltråd.

Fanns det något riktvärde för när man ansåg det lönt att använda tråd istället för vajer? (Skarvar kräver ju arbete och materiel.)

Är någon bekant med hur dessa skarvar utformades?

Ståltråd vs vajer i mek. ställverk

av Harald ⌂ @, Göteborg, lördag, november 20, 2021, 15:10 (270 dagar sedan) @ Anders_W
Redigerad av Harald, lördag, november 20, 2021, 15:38

Det var väl snarare så att ståltråd var regeln men ersattes med flertrådig stållina vid brytpunkter. Hur skarvningen gjordes beskrivs i banläran.

Ståltråd vs vajer i mek. ställverk

av Erik Andersson @, Lund, lördag, november 20, 2021, 21:23 (269 dagar sedan) @ Anders_W

Jag har aldrig sett någon skriftlig instruktion, men på stationen i Sankt Olof finns ett spännverk väldigt nära ett vinkelhjul, och mellan vajern för vinkelhjulet och vajern för spännverket sitter det en bit massiv stållina som är max 1 meter lång.

Spännverk

av mormorsgruvan @, söndag, november 21, 2021, 07:51 (269 dagar sedan) @ Erik Andersson

I samlingsportalen finns en bild KDAA01956 av ett ovanligt spännverk. Jag förmodar att denna typ snabbt försvann, eftersom den tydligen saknar den spärr mot linbrott som fanns i senare typer av spännverk.

Spännverk

av Erik Andersson @, Lund, söndag, november 21, 2021, 09:00 (269 dagar sedan) @ mormorsgruvan

I samlingsportalen finns en bild KDAA01956 av ett ovanligt spännverk. Jag förmodar att denna typ snabbt försvann, eftersom den tydligen saknar den spärr mot linbrott som fanns i senare typer av spännverk.

Jag antar att du menar den här bilden Spännverk
Mig veterligt är det inga varianter av spännverk som använts på den svenska järnvägen som har haft något linbrottsskydd. Utrustning som minskar konsekvenserna av linbrott har i Sverige istället suttit ute vid bangårdsobjekten. I semaforer sitter en liten klack bakom kurvhjulet som ser till att signalen stannar på stopp (efter att ett kort ögonblick ha gått via kör), dvs kurvhjulet snurrar lite längre väg en normalt och är format att styra vingen till stopp. I växeldriv för linor finns det någon fjäderbelastad detalj som fjädrar ut och stoppar linhjulets rörelse om den ena linan skulle tappa spänningen.

Vad som däremot finns i spännverk, både i det höga spännverk vi ser på bilden, och i de vanliga hävarmsspännverken är en utrustning som gör det omöjligt att lyfta vikterna vid omläggning av en vev. Tänk dig att kurvhjulet på en semafor av någon anledning sitter fast, och du lägger om signalveven. Ifall spännverket hade saknat spärren skulle du, om du tog i med tillräcklig kraft kunna lägga om veven eftersom vikten i spännverket lyfte sig trots att kurvhjulet inte har rört sig en millimeter.

Spärren är egentligen en kuggstång som är fäst i viken. Om vikten skulle svänga åt sidan, som den gör om man bara drar i en lina, kommer kuggstången att gripa i en spärrkant och hindra att viken lyfts upp. Om däremot bådan linorna sträcks samtidigt (som de gör vid en temperatursänkning) står kuggstången rakt och då går den fritt.

powered by my little forum